Utskrift fra www.yimby.se
....

Lindhagenplanen 2.1: Brommalm?

Av Jan Wiklund 22 August 2020
21 kommentarer
 
Lindhagenplanen 2.0, som lades fram på ett uppslag i DN och på ett ABF-möte i september 2012, mötte ett mycket vänligt intresse på sin tid från ansvariga personer. Men sen har ingenting hänt.

Vi har därför följt upp med ett mer detaljerat förslag för Bromma. Det bygger på att flygfältet läggs ner när koncessionen går ut om arton år (jo, vi föreslår en ersättning!). På flygfältet finns Stockholms största utrymme för ny stad, i centralt läge - och även kringliggande områden är föga exploaterade. Om man utgår från innerstadens täthet finns här plats för 150.000 invånare med motsvarande arbetsplatser och service.

Arton år är en kort tid i stadsbyggnadssammanhang. Det är hög tid att börja.



Ladda ner Lindhagenplanen 2.1 som pdf med många fler bilder här.

Lindhagenplanen 2.0

Lindhagenplanen 2.0 var ett förslag från 2012 om hur Stockholms tillväxt skulle få plats på ett sätt som gjorde staden bättre. Utgångspunkten var att poängen med städer är att alla de människor som har behov av varandra också ska ha korta avstånd till varandra. Förslaget lades fram av Yimby, ett nätverk av stadsintresserade som önskar en tät blandstad med korta avstånd.

Lindhagenplanen 1.0 var förstås den plan som ligger till grund för Malmarna.

Lindhagenplanen 2.0 (liksom 1.0) byggde på sex principer:

  • Gör en rimligt bindande stadsplan för hela staden, med byggbara tomter och infrastruktur men utan detaljer
  • Bygg staden på motorvägsreservat och bullerzoner. De flesta s.k. trafikleder kan göras om till vanliga gator och de återstående grävas ner i schakt.
  • Tillåt byggande på befintliga tomter med generella byggbestämmelser som enda begränsning. Den mesta tomtmarken utanför innerstan är föga utnyttjad och ger plats åt mindre än en tiondel av motsvarande byggarea i innerstan.
  • Genomkorsa staden med storgator för gående, cyklande, buss-, spårvagns- och bilåkande. Sådana storgator ger massor av attraktiv plats för allehanda kommersiell, kulturell och social verksamhet. Bygg också många fler broar över Mälar-Saltsjösnittet enligt samma princip.
  • Bort med all zonering.
  • Organisera kollektivtrafiken som ett nät istället för en bläckfisk.


På lanseringsmötet uttryckte närvarande borgarråd, stadsbyggnadsdirektörer, fastighetsdirektörer och byggföretagsdirektörer sitt positiva intresse – men inte mycket har hänt. I den aktuella översiktsplanen har en sträcka av Nynäsvägen grävts ner. Men önskemål om tätare bebyggelse från politiskt håll resulterar oftast i att samma sorts glesa förort byggs som förr, med motiveringen att “platsens karaktär” kräver detta.

Ett aktuellt område är Riksby, där förslaget från Stockholms stad 2015 var att ytterligare ett antal trevåningslimpor byggs för 3-4.000 bostäder – kanske 10.000 personer. Detta trots att behovet i Stockholm enligt länsstyrelsens Läget i länet – bostadsmarknaden i Stockholms län 2019 behövs 20.000 lägenheter om året – och det stora hindret för byggande enligt Boverkets Markpriser, markbrist och byggande, 2015, är brist på stadsplanerad mark. Dessbättre har den planen lagts till handlingarna men inget konkret kommit istället.

Vi har därför beslutat att göra ett alternativt förslag som utnyttjar marken bättre, baserat på idéerna från Lindhagenplanen 2.0 – plus ytterligare några som förhoppningsvis ska leda till att behovet av en bättre och hållbarare stad kan tillgodoses samtidigt som människor utan stabil bostad kan tillgodose sina behov.

Vårt förslag utgår från att Bromma blir den femte innerstadsdelen, med lika hög grad av centralitet som t.ex. Södermalm. Eftersom centralitet är en funktion av närhet till tänkbara målpunkter förutsätter detta att många människor och många aktiviteter måste få plats i Bromma – minst lika många per ha som på Södermalm.


 

Den politik som har tillämpats sen 1900 har gjort centralitet och närhet till en knapp och dyr resurs som bara den välbärgade har råd med. När det egentligen borde vara tvärt om:

“
Ju längre ut i stadens periferi du bor, desto mer ekonomiskt och socialt kapital behöver du. Städers utveckling handlar i hög grad om vem som får och har rätt till de goda lägena, de med bäst närhet. De som har det sämst ställt, lägst inkomst och lägst utbildningsnivå, behöver alltså de bästa platserna i staden.
”
(Hyresgästföreningen: Alla får plats i stadens goda lägen, 2016.

Om vi vill bryta med ojämlikhetsskapande strukturer bör vi skapa möjlighet till närhet, korta avstånd och goda lägen för alla. Eller med andra ord göra centrum så stort att alla får plats där.


Stockholm, tionde uppifrån, är en mycket glest byggd stad, med nästan USA-mått! Det blir mycket resande, mycket transporter, mycket trafik... (Klicka på bilden för större version)
Källa Alain Bertaud: The Spatial Structures of Central and Eastern European cities: more European than Socialist?, 2004. 

Enligt Jaison Abel, Ishita Dey & Todd M. Gabe: Productivity and the density of human capital, Federal Reserve Bank of New York, 2011, minskar en stads produktivitet med 2-4 procent för varje halvering av folktätheten. Författarna antar att det beror på att långa avstånd kostar, både i tid och infrastruktur – en inte orimlig idé.

Andra rapporter, som författarna hänvisar till, räknar med upp till 6 procent.

2-4 procent låter lite, men Stockholms närförorter har bara en tiondel så mycket människor per yta som innerstan om man räknar både boende och arbetande. Ytterförorterna är förstås ännu glesare.

Kanske kan vi räkna med att Stockholms gleshet kostar oss 10-20 procent av våra inkomster. Eller att vi måste arbeta 10-20 procent mer bara för att hålla liv i glesheten.

Det finns nog annat vi hellre vill använda våra resurser till.


Lindhagenplanen 2.1

Lindhagenplanen 2.1 ska ses som en precisering av 2.0, med Bromma som exempel.

Bromma norr om Drottningholmsvägen är större än Södermalm, och borde på sikt kunna rymma ungefär 150.000 människor.

Flytta Bromma flygfält

En utveckling av Bromma kräver förstås att Bromma flygfält flyttas. Det är transportekonomiskt vansinne att använda så central mark för så få personers behov. Mindre än 1.000 människor lämnar eller kommer till Bromma flygfält varje dag – vilket kan jämföras med mer än 40.000 på Arlanda, eller med de tiotusentals som skulle röra sig i ett tätare exploaterat Bromma. Dessutom är det ca 50 % fler som reser från Arlanda till Göteborg, Malmö, Umeå och Luleå än som reser från Bromma till samtliga dess destinationer.

Så det rimliga är att flytta verksamheten till Arlanda.

Ett alternativ är att flytta verksamheten på Bromma flygfält till Skå-Edeby där det redan ligger ett flygfält, bara 18 km från T-centralen fågelvägen. En ny pendeltågsgren dit skulle medföra stora synergieffekter, framför allt att ge Brommastaden kapacitetsstark kollektivtrafik redan från start. 


Klicka på bilden för större version

Principer för utbyggnad i Bromma

Principerna från Lindhagenplanen 2.0 kvarstår. Men erfarenheten lär oss att de behöver preciseras något.

  • Den rimligt bindande stadsplanen med tomter och infrastruktur men utan detaljer kvarstår. Tidshorisonten för planen kan vara 50-100 år.
  • Principen att utnyttja bullerzoner för bebyggelse är tillämpbar på Ulvsundaleden, som delvis kan däckas över eller sänkas ner i ett undre plan, och delvis göras om till boulevard i och med principbeslutet som finns om en Huvudstaled i tunnel.
  • Förslaget om rätt att bygga på befintliga tomter utan annan begränsning än generella bestämmelser behöver kompletteras med fler förslag till sådana bestämmelser. En del gällande bestämmelser – officiella eller inofficiella – är irrationella, förhindrar en attraktiv stad och behöver ändras.
  • Förslaget om genomgående storgator med vidhängande promenad-, cykel- och kollektivtrafikvänliga broar där sådana behövs kvarstår.
  • Förbudet mot zonering kvarstår. 
  • Förslaget om kollektivtrafik i nätform kvarstår.
  • En viktig princip som tillkommer är att många tomter bör vara små. Detta ökar variationen och ger möjlighet även för små byggföretag/fastighetsägare att bidra till bostadsbyggandet.
  • Vi föreslår också några metoder att minska byggmotståndet genom att göra det som byggs mer estetiskt tilltalande. Mer om det senare.


Bryt barriärerna!


Klicka på bilden för större version

Stockholm splittras av vatten, trafikleder och SCAFT-planer som försvårar kommunikationerna mellan och inom stadsdelar och i värsta fall förvandlar stadsdelar till getton dit ingen utomstånde har ärende.

Vi förutsätter att Bromma är en öppen stadsdel dit många har anledning att komma. Detta kräver både genomgående gator, nya broar och nya spårlinjer.

Genomgående storgator

Norra Bromma genomkorsas av trafikleder som vi föreslår förvandlas till gator, mot Ekerö, mot Hägersten, mot malmarna, mot Solna/Sundbyberg, mot Järva och mot Vällingby. Längs sådana storgator – idag med föga bebyggelse runtom – blir det attraktivt med sådan köpenskap som nu helst läggs vid motorvägskors utanför staden.

  • Brommas landningsbana föreslås bli norra Brommas huvudgata, med förlängning mot Vällingby i väster och mot Hornsberg i öster
  • En bro från Hägersten fortsätter i dels Ulvsundavägen, dels Hemslöjdsvägen som fortsätter över det f.d. flygfältet och mynnar i Ulvsundavägen förbi Solvalla.
  • Bällstavägen fortsätter som bro över tll Lovö
  • Den korta nedlagda landningsbanan fortsätter som gata dels i sydväst till Åkeshov, dels i nordöst i en bro över till Tritonvägen i Sundbyberg
  • Huvudstaledstunneln föreslås få en sydligare sträckning än i det officiella förslaget, där den delvis kan sambyggas med ett nytt pendelspår, se sid 6.

Gator läggs sedan ut i ett kvartersmönster där inga stora kvarter eller byggnader tillåts skapa barriärer. Inte heller spårvägar får skapa barriärer; deras reservat blir gator med korsande gator.


Klicka på bilden för större version

Genomgående spår

Idag försörjs området av tvärbanan. Den kommer självfallet inte att räcka till för 150.000 invånare. Vi föreslår att följande länkar byggs:

  • En pendeltågslinje byggs från Tomteboda under Bromma till Vällingby och vidare till Skå flygplats. Även Vällingby behöver en snabbare kommunikation till centrum än gröna linjen. Se vidare sidan 3.
  • Den nya beslutade t-banan Älvsjö-Fridhemsplan bör få en gren – eller en alternativ sträckning – Liljeholmen-Alvik-Bromma-Spånga (med en möjlig förlängning norrut). Alternativt att Hässelbybanan blir denna gren och Spångabanan blir Gröna linjens sträckning väster om Alvik. Ytterligare en möjlighet är att låta hälften av tågen från Hässelby och hälften av tågen från Spånga gå i vardera riktning öster/söder om Alvik. Nedan ett förslag:


Klicka på bilden för större version

Tvärbanan är på många sätt en olycklig kompromiss mellan spårväg och t-bana där man har fått den förras låga prestanda till den senares pris. Emellertid finns den, och den bör utnyttjas och byggas ut till ett system, med traditionell, mer ekonomisk spårvägsstandard för i första hand kortare resor. För exempel på spårsträckningar, se nedan:



Ulvsundaleden / Huvudstatunneln


Klicka på bilden för större version

En tunnel är planerad från Ulvsunda till Västra skogen, under Huvudsta. Vi föreslår att den dras parallellt med den pendeltågstunnel som diskuteras ovan för att spara pengar, och mynnar i en rondell i Ulvsundaleden. Inga ytkrävande ramper!



Ulvsundaleden sänks ett par våningar enligt principen från Ronda de Dalt i Barcelona. Lokalgator ligger på hyllor över och intill det genomgående diket. Vid varje kvarter går en bro över leden.



Dessa två är de enda “trafikleder” som finns i området. Alla andra trafikytor är gator.

Ett lättillgängligt gatunät definieras av Spacescape som:

  • Hög andel gaturum (minst 20%)
  • Hög täthet av korsningar (minst 150/kvkm)
  • Hög integration (stadsdelar bör hänga ihop)
  • Gatuutforming som inte orättmätigt prioriterar biltrafik (max 10 % bilvägar)
  • Utrymme för gående (minst 2 m breda trottoarer på blandgator


Bygg på befintliga tomter, på bullerzoner, och på Bromma flygfält

Bromma flygfält är Stoclholms främsta markreserv. På flygfältet föreslår vi att Stockholms stad planerar för infrastruktur och kvarter, men låter kvarteren bebyggas som markägarna vill – förutsatt att de håller sig till generella, politiskt beslutade byggbestämmelser. Visar det sig att de har brutit mot bestämmelserna kan de åläggas att riva nybygget på egen bekostnad.

Varierad arkitektur

Vi föreslår också att kvarteren delas upp på en blandning av stora och små tomter. Många olika tomter, med många olika tomtägare, ger en bättre förutsättning för variation i funktion och form än de projekt där hela kvarter upplåts till samma byggmästare (som då i regel måste bli någon av de fyra-fem stora som har resurser för sådant). Många tomtägare, många tomter, och många små och stora projekt ger också en möjlighet för många nya byggföretag att bidra till att avhjälpa bristen. Förhoppningsvis kan också den ökade konkurrensen bidra till att sänka de unikt höga svenska byggkostnaderna.

Bygg mer på befintliga tomter

Bortsett från den byggbara marken på Bromma flygfält finns lika mycket till i form av obebyggd tomtmark.

Stockholms närförorter är glest exploaterade vilket leder till liten befolkning vilket leder till låg servicenivå och långa avstånd. Främst beror glesheten på låg exploatering av tomtmarken. Exploateringstal på Södermalm är ca 2, i Riksby mindre än 0,5.

Lindhagenplanen 2.0 föreslog att också dessa tomtägare får rätt att bygga vadhelst de vill, utan tillstånd, så länge de håller sig till av kommunen fastställda generella byggbestämmelser.

Här visar vi några av de möjliga nya stadsgator som kunde bli resultatet av en sådan mångsidig beställarverksamhet.

Vårt förslag bryter radikalt mot den praxis som säger att allt nytt som byggs måste se ut som det som redan finns i området, för att “ansluta till platsens karaktär”. Vi anser att rätten till bostad och behovet av att utnyttja central mark måste smälla högre än sådan nostalgi. Förändring är sällan entydigt negativt, och i det här fallet är det nödvändigt.

Och att lägga till sånt som saknas kan inte vara negativt.


Klicka på bilden för större version

Infarten från Kungsholmen mot Bromma. Missionsvägen jämfört med läget nu.




Johannesfred enligt plan respektive nu.


Klicka på bilden för större version



De arkitekter som skapade Stockholms förorter var själva mycket föraktfulla mot principen att bevara “platsens karaktär”. Så här skriver t.ex. Uno Åhrén:

“
Stadsbyggnadskonstnären lägger huvudet på sned och modellerar med gaturum och fonder och hela den artistiska attiraljen precis som om stadsbyggandet vore 90% fri konst, då det i stället är 90% teknik. Staden är inte en skulptur som vi händelsevis får gå omkring i, utan en apparat, organiserad för att på bästa sätt motsvara vårt livsbehov
”
(citerat i Per G Råberg: Funktionalistiskt genombrott, 1970).

Eller som det står i Acceptera:
“
Huset, möbeln, dricksglaset må gärna vara en förbrukningsartikel, som utan saknad förstöres efter en kortare eller längre tids tjänst.
”

Man påminns om Brian (Life of Brian) som uppmanar folk att tänka själva men som istället får sin tappade sandal upphöjd till fetisch bland de devota anhängarna. 
   
Är det inte dags att börja tillämpa funktionalisternas principer om stadens användbarhet hellre än att göra fetisch av deras byggnader?


Vad är god arkitektur?

Vilka hus som är vackra är förstås en fråga om individuellt tycke och smak. Men det finns trots allt en del forskning om vad de flesta människor föredrar.

Där finns t.ex. Catharina Sternudds avhandling Bilder av småstaden, 2007, som visar att folk i gemen
har en mycket högre uppskattning av detaljrikedom än vad arkitekter har. 
   
Men framför allt finns Jan Gehls livslånga forskning, dokumenterad i böcker alltifrån Livet mellem husene, 1971, till Byer for mennesker, 2010 (sv övers 2020).

Gehl konstaterar, genom att studera hur människor faktiskt beter sig och vart de söker sig, att vi vill ha något nytt var tionde meter. Det finns inget så frånstötande – i bokstavlig mening – som hus med långa detaljlösa bottenvåningar. Det är bottenvåningarna, och våningen närmast över, som är de viktigaste. Längre upp än så ser man sällan.

Gehl poängterar också behovet av mjuka övergångar mellan ute och inne. Byggnader som kommunicerar – med skyltfönster, trottoarserveringar, förgårdar (förutsatt att något händer där, alltså!) är inbjudande. Vilket folk gillar, och visar detta genom att söka sig dit.

Den modernistiska arkitekturens favoritdogm “less is more” bör alltså snarast förpassas till historien. Den är en bourdieuansk statusmarkering och borde inte ha någon plats i offentligheten.   




En omväxlande stad kan skapas med strikta arkitekturprogram som främjar detaljer, och med små tomter som låter många olika viljor komma till tals. Den understa bilden är faktiskt nybyggda hus i Paris.

Gamla hus bör kunna bevaras i det nya för att man ska få största möjliga variation.




Även byggnader som tycks sakna värde kan bli trevliga omväxlingar i en ny miljö, som t.ex. gamla Lintaverkens torn som skulle kunna få nästan Notre Dame-kvaliteter om omgivningen lägger upp för detta.



Förändra destruktiva bestämmelser och utveckla nya

Markägare och byggbolag bör vara fria att bygga inom ramen för politiskt beslutade byggbestämmelser, utan annan kontroll än en inspektion i efterhand. Detta skulle frigöra stadsbyggnadskontoret från onödigt arbete, till förmån för att planera gemensam infrastruktur och kanske till och med se till att det finns skolor och förskolor färdiga när människor flyttar in. Det skulle också resultera i mer omväxlande arkitektur.

Sådana bestämmelser måste skapas genom en demokratisk politisk process, och inte helt avgöras på tjänstemannanivå som idag. Den senare metoden har resulterat i att en massa bråte har hopats genom decennierna; man skulle kunna säga att Lindhagenplanen 2 är en revolt mot sådant bråte. Här ska vi bara föreslå några av de nya principer som behöver ligga till grund för nya bestämmelser.

Främja sammanhållna kvarter

I arkitektkretsar är principen om öppna kvarter – dvs hela tomten tillgänglig för alla – närmast helig. Detta trots att slutna tomter med bebyggelse längs ytterkanterna har flera direkta fördelar och mycket få nackdelar (se t.ex. Eva Minoura: Uncommon Ground: Urban Form and Social Territory, KTH 2016).

  • De ger plats för mer lägenhetsyta per tomtyta
  • De stänger ute buller
  • De föredras av de boende som – allt annat lika – hellre använder mark på slutna tomter än mark på öppna och följaktligen är beredda att betala mer för bostäder med sluten tomt.

Detaljplanen behöver således påbjuda byggnader i kvarters- och tomtgräns, med frihet att bygga även på resten av tomten om minimiavstånd till annan fasad iakttas. 



Strandrätt istället för strandskydd

Idag är det förbjudet att bygga närmare en strand än 100 m. Detta innebär att trevliga miljöer av typen Bergsundsstrand i princip är förbjudna att bygga, åtminstone inte utan politisk strid.

Strandskydd i stad bör definieras om. Det som är viktigt att skydda är allmänhetens rätt till stranden, inte strandens frihet från människor. Således måste byggande nära strand vara tillåtet om bygget ger allmänheten tillträde till stranden. Vi föreslår t.ex. kajer med bebyggelse vid större delen av stränderna i norra Bromma.

Nedan bild från Hornsberg där kvarter nära strand har varit markerade som kvarter sen 1800-talet och därför är tillåtna att bygga på.



Lägsta tillåtna exploatering

Istället för att slå fast en högsta tillåtna exploatering av tomter bör man slå fast lägsta. Så länge de generella byggreglerna följs finns ingen anledning att sätta ett tak för det antal bostäder och lokaler som får byggas inom ramen för dem. Principen “människor stinker och det är bäst att ha så få som möjligt” har aldrig varit bra, det är hög tid att lägga den till handlingarna.

Dock bör det även i fortsättningen vara svårt att riva

Att fastighetsägare bör ha stor frihet att utforma nya byggnader beyder inte att de bör ha samma frihet att riva befintliga byggnader, i alla fall inte om dessa hyrs ut till andra. Människor bör ha rimlig trygghet i sitt boende och i sina verksamheter. Dessutom är det bra att det finns gott om gamla bygg-nader bland de nya; det skapar ökad variation.

Främja varierad arkitektur

Även om de flesta tomter är korta, och även om husens utformning överlåts till markägarna, behöver variation främjas med byggbestämmelser. Majoriteten tycker bäst om varierad, småskalig arkitektur (Jan Gehl: Byer for mennesker, 2010), och fasader är faktiskt offentlig plats. En möjlighet är att föreskriva bullerabsorberande fasader vilket främjar detaljrikedom. En annan vore rådgivande folkomröstningar eller lekmannajuryer för särskilt iögonenfallande byggnader, se nedan. En tredje vore att bryta SAR:s inavel via internationell konkurrens.

Ett fjärde vore att offentligt främja ny teknik. I Kina är det nu tillåtet att bygga hus med 3D-skrivare (förutsatt att man bara bygger en våning). Det vore lika möjligt att göra fasaderna med 3D och fästa dem på stommar som tillverkas traditionellt. På det sättet kan man lätt göra unika lättbyggda fasader även med många detaljer – utan extra kostnader. 

En femte vore strikta arkitekturprogram som diskriminerar hårt mot den modernism som har dominerat i snart hundra år och därför har nästan ensamrätt på Stockholm. Arkitekturprogrammen må gärna skilja sig åt mellan de olika stadsdelar som planen omfattar, för att skapa variation även på stadsdelsnivå.

Utforma offentliga byggnader som märkesbyggnader

För att främja möjligheten att hitta och skapa mentala bilder av staden bör offentliga byggnader och byggnader som syns på långt håll utformas särskilt pampigt och olika övriga byggnader. Tomter vars byggnader kommer att synas på långt håll bör kunna reserveras för tomtägare som är beredda att avtala med kommunen om definierad märkesbyggnadsstandard. Även denna bör förstås komma till i en politisk process och inte som en tjänstemannaprodukt.

Det kan också vara värt att hålla folkomröstningar om sådana byggnader alternativt att lägga ut förslag till dess offentliga delar på arkitekttävling där lekmän är jury. Detta för att komma ur dagens tongivande arkitekters uppknytning till trötta modernismpastischer. 

De röda punkterna nedan markerar väl synliga platser där man bör tillämpa märkesbyggnadsstandard. Under detta ärkeexemplet på offentlig byggnad som utformats med extrem omsorg om detaljer – till allas belåtenhet, uppenbarligen..


Klicka på bilden för större version



Poängtera dagsljus istället för solljus

Ljusa lägenheter är självfallet trevliga men den kvaliteten bör inte överordnas andra kvaliteter som t.ex. korta avstånd och trevliga utemiljöer. Människor har gudskelov olika prioriteringar, vilket bör komma till uttryck även i byggnaders olika utförande.

Och i alla händelser är det rummens dagsljus och inte det infallande solljuset som är viktigt.

Utnyttja all mark väl

I ett stadsplanerat område bör ingen skräpmark (s.k. SLOAP – space left over after planning) förekomma. Allt ska vara till nytta. Parkmark är exempelvis lika viktig som bostadsmark, bör planeras lika omsorgsfullt som denna, och inte förvisas till restytor. Parkmark är för övrigt offentlig mark och ska självfallet ligga under stadens ansvar.

Parkmark i stad består naturligtvis av koncentrerad växtlighet, gärna kombinerad med annan attraktion. Träd utnyttjas hellre än gräsmattor för att skapa grönska. Mikroparker utnyttjas flitigt. Parker läggs med förkärlek där många människor rör sig för att undvika tomma potentiellt farliga platser.

Nedan en av Stockholms täta parker, Centralbadets park på 1700 kvm.



Spridningskorridorer

I princip anser vi spridningskorridorer för människor som prioriterat i städer. Men trädplanterade avenyer fungerar också för många andra arter och bör förordas framför mer markslösande alternativ.

Främja lokaler i bottenvåningarna

Bottenvåningar bör alltid ha en sådan höjd att de är lämpliga som offentliga lokaler, dvs minimum 2,70 m.

Formulera om bullerreglerna

Det viktiga är inte om det inte finns buller utanför fasaderna, det viktiga är innanför. Således är det detta det ska finnas normer för.

Alla förändringar bör vara till det bättre

Vid en förändring av staden bör inget tas bort utan att ersättas med något som är minst lika bra. Tas naturmark bort bör parkmark komma istället som kompenserar användarna. Om hus i undantagsfall måste rivas bör dess nyttjare få förtur till något minst lika bra till samma pris.

Och som redan sagts....

... så försvinner principen “av hänsyn till platsens karaktär” ur hanteringen. Staden mår bäst av att vara blandad. Istället för att lägga till sådant som redan finns på en plats bör det läggas till sådant som saknas.


Några översiktsbilder

Planområdet mot sydost. Till vänster syns den nedsänkta Ulvsundaleden, som på sikt kan byggas över, och Tvärbanans Kistagren, som delvis däckats över. Klassisk kvartersstruktur ger flexibel, överskådlig och tät stad.


Klicka på bilden för större version

Idag:



Den blåmärkta terminalbyggnaden från 1930-talet bevaras som museum, liksom flygledartornet och radartornet.


Klicka på bilden för större version

Idag:



Lindhagenplanen 2.0 förutsatte nya broar över Mälaren (Ålsten till Eolshäll samt över Fågelön) och över Ulvsundasjön. 

Dessa förutsätts ligga kvar i denna plan. Runt broarna över Ulvsundasjön kan gärna ny bebyggelse växa upp på öar för att göra transportsträckorna över vattnet kortare. 


Klicka på bilden för större version

De konstgjorda öarna i Ulvsundasjön utformas så att siktlinjerna framhävs snarare än blockeras. Nya båtplatser  kompenserar för dem som måste tas bort från Pampas Marina.


Klicka på bilden för större version

Flygvy över Bromma från Kungsholmssidan. I förgrunden Tranebegsbron och Hornsberg. Den raka gatan som går framåt i bilden är Brommas nuvarande landningsbana.


Klicka på bilden för större version

Not om ny flygplats på Skå-Edeby

Det nya cityflygfältet var aktuellt redan på 50-talet



Om det anses viktigt med ett flygfält närmare än Arlanda kan man påminna om att Skå-Edebyfältet var med som alternativ till internationell flygplats innan valet föll på Halmsjön, det som senare blev Arlanda. Skå förordades av en enhällig utredning, men valdes bort pga att dels Arlandas läge betjänade Upplandsregionen som helhet bättre, dels för att Skå hade sämre mark.

Som cityflygplats för Stockholm spelar ju Upplandsargumentet ingen roll, och marktekniken har förbättrats sen 1957.

Vad som inte har förbättrats är Bromma, vilket är världens femte sämsta flygfält, enligt en opinionsundersökning genomförd på uppdrg av Airhelp, en organisation som handlägger skadestånd för förseningar. Airhelp påpekar särskilt att de sämsta flygfälten har halkat efter för att de övriga har utvecklats med tiden.

En flytt kanske skulle underlätta.

Bli medlem YIMBY Stockholm

YIMBY Stockholm om: , , , , , , , , , , , , , , ,

Blogger om: , , , , , , , , , , , , , , ,

Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Navn:

Epost:

 (ikke offentlig synlig)

Hjemmeside:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Skriv kommentar
Kommentarer:
+1
Johan Jansson (25 August 2020 14:02):
Det här ser sjukt spännande ut och ett sådant här projekt skulle vara något att se fram emot med glädje! Jag hoppas och tror att det här är vad en stor majoritet skulle uppskatta. Jag tror även att det skulle kunna hända grejer om man lyckades skapa opinion hos allmänheten. Hur det ska gå till har jag ingen aning om men är övertygad att om man lyckas sätta bollen i rullning och exaltera folk så kommer en stark vilja att göra sig hörd. Inte minst med det ökade fokus på klimatet som med all rätt växt under de senaste åren.
1 person liker dette
+1
Martin Kolk (28 August 2020 00:31):
Mycket bra här. Precis en sådan exploatering med riktig stadsbyggnad är ju vad som behövs för själva flygplatsområdet. Med så hög täthet som föreslås kommer ju det bli en naturlig stadskärna av sig själv. Det kan ju verkligen bli en genuin bra stadsmässig lösning för den befolkningstillväxt i Stockholm som väl närmast är oundviklig. Ett alternativ för att få bättre kollektivtrafik till innerstaden skulle ju annars vara att grena av norrgående stambana, eller att grena av blåa linjen vid Huvudsta. Båda ger ju mycket kapacitet för få spårkilometer. Det kan ju kombineras med att tvärbanan integreras ordentligt i området. Med en bra stadsplan kan man ju låta området växa fram ganska organiskt över en lägre tid.

Däremot verkar ju flygplatsutbyggnaden tämligen meningslös. Det kommer ju ta längre tid att ta kollektivtrafik till city än med Arlanda Express, och med taxi blir det ju också nog oftast en längre resa jämfört med Arlanda. Mycket bättre att bygga ut Arlanda till en rejäl flygplats (även om nuvarande kapacitet nog räcker fint även utan Bromma). Att fylla Ulvsundasjön med grus verkar ju också lite onödvändigt provocerande, med stora förlorade natur- och kulturvärden, till väldigt begränsade vinster. Det ger ju just inga motståndare men kommer skapa kompakt mot planen och påminner lite väl mycket om stadsbyggnadsidéer i auktoritära stater istället för en organiskt växande stad.
1 person liker dette
+1
Ekonomix (2 September 2020 10:32):
Ur PR-synvinkel är jag tyvärr lite mindre optimistisk än tidigare kommentator. Att välja just Bromma flygplatsområde som objekt leder lätt till att man förknippas med alla de som egentligen bara är ute efter att lägga ned flygplatsen. Det har ju inte funnits brist på diverse bostadsbyggnadsförslag från dessa grupper just på flygplatsområdet...

Vad gäller det konkreta förslaget, så var det intressant. Dock har jag ett förslag på en mindre justering. Jag utgår från att förslaget byggs ut i etapper, men tyvärr är det inte helt förankrat i de etapper som faktiskt är påbörjade. Främst vid Bällstaviken.

Den bro som är inlagd mellan Huvudstabron och Bällsta bro, ser ut att vara i det närmaste identisk med tidigare officiellt förslag kallat Tritonbron eller Tritonlänken. Tyvärr har man på Sundbybergssidan numer byggt för, så någon bro får inte längre plats! -Man är även på god väg att bygga för även på Stockholmssidan.

Vad som däremot möjligen skulle kunna få plats på Sundbybergssidan är en tunnellösning även om det blir trångt. Men det kräver att man agerar nu, så att det även blir plats för det på Stockholmssidan. Kanske värt att lobba för?

Hur som helst, om man ändå bygger en tunnel, vore det inte bättre att länka Huvudstadsleden till norra delen av nuvarande Ulvsundaleden genom denna tunnel, i enlighet med tidigare officiella förslag? -En tunnel skulle ju även passa bra tillsammans med en sänkt Ulvsundaled i norra delen.

Den Egentliga Ulvsundaleden i söder skulle då kunna gå kvar i gatuplan och fortsätta mot Karlsbodavägen. Tror faktisk att den gjorde det ursprungligen. I korsningen mellan Karlsbodavägen och den nya nedsänkta leden skulle en rondell kunna anläggas i gatuplan och denna rondell skulle även kunna ha anslutning till den föreslagna huvudgatan i den mindre landningsbanans förlängning.

Hoppas att det blev begripligt vad jag menar.
1 person liker dette
 0
Martin Ekdahl (13 September 2020 01:50):
Jag gillar detta förslag. Genomarbetat och genomtänkt. Kanske förblir det enbart en vision. Men förhoppningsvis kan det så ett par frön i beslutsfattarnas huvuden och inleda något konstruktivt!
 0
Jan Wiklund (15 September 2020 15:47):
Ekonomix: Till de som vill lägga ner Bromma har ju nu även anslutit sig Swedavia, https:​/​/​www.​turismnytt.​se/​swedavia-​vill-​lagga-​ned-​brom.​.​ Fältet lönar sig helt enkelt inte. Så vi får väl anta att det är det som gäller.

För övrigt har vi aldrig tyckt att man opportunistiskt snegla efter att få stöd från "rätt" människor. Tycker man att något är rätt så ska man stå för det, och försöka få en majoritet för det, helst från alla läger. Förslaget om flygplats vid Skå syftar för övrigt på att minska motståndet från flygplatskramarna.
 0
Jan Wiklund (15 September 2020 15:49):
Till dom som vill lägga ner Bromma har nu sällat sig Swedavia, https:​/​/​www.​turismnytt.​se/​swedavia-​vill-​lagga-​ned-​brom.​.​ Fältet lönar sig inte. Så därmed är väl beslutet i det närmaste klart.

För övrigt tycker vi inte att vem man kan tänkas få stöd från ska avgöra vad man själv tycker. Om man tycker att något är rätt ska man självfallet arbeta för det, och försöka få majoritet för det.
 0
Ekonomix (16 September 2020 14:08):
Äh, vi lägger på en jättehög kärnkraftsskatt, sedan tvingar vi Vattenfall att hävda att Ringhals är olönsamt, för att ta bort den. Eller vi villkorar Swedavias Coronabidrag med att de skall säga att Bromma är olöndamt. (Det var faktiskt mer eller mindre uttryckt).

Detta är ju regeringspolitik av den allra sämsta sorten, men det har faktiskt inte så stor betydelse 2038.

Vad som händer då är ju främst upp till Stockholms stad. Vill inte staten arrendera flygplatsen, så finns det internationella kommersiella flyplatsbolag på kö. Så man är fri att välja om man vill ha flygplatsen kvar eller göra någonting annat med marken.

Men låt oss diskutera saken istället. Borde inte Ulvsundaleden, dvs den norra delen som inte går genom Ulvsunda.., dras om direkt mot Huvudsta via/under Tritonvägen, om man i alla fall för så stora förändringar?
 0
J (23 September 2020 13:04):
Kul förslag! Jag tror att Yimby skulle ha mycket att tjäna på att presentera (så klart mycket grova) kalkyler på förslag som dessa och förklara hur satsningarna kan finansieras. Går det att räkna hem utbyggnaden av kollektivtrafik och övrig infrastruktur med exploateringsintäkterna eller finns det andra finansieringsmöjligheter? Jag tror att det skulle ge mer tyngd åt planerna och göra att politiken inte bara betraktar dom som hobbyprojekt för byrålådan, likt Lindhagenplanen 2.0.
+1
J (23 September 2020 13:13):
Kul förslag! Jag tror att Yimby skulle ha mycket att tjäna på att presentera (så klart mycket grova) kalkyler på förslag som dessa och förklara hur satsningarna kan finansieras. Går det att räkna hem utbyggnaden av kollektivtrafik och övrig infrastruktur med exploateringsintäkterna eller finns det andra finansieringsmöjligheter? Jag tror att det skulle ge mer tyngd åt planerna och göra att politiken inte bara betraktar dom som hobbyprojekt för byrålådan, likt Lindhagenplanen 2.0.
1 person liker dette
 0
Maria (9 Oktober 2020 16:27):
Ett väldigt bra förslag! Det är bara att hålla tummarna att det är blir verklighet.
 0
Anna (19 Oktober 2020 17:53):
Jag älskar era inlägg på Yimby.se, de är så otroligt innehållsrika och lämnar en inte utan någon fakta så att säga :)

/Anna
Recenserar böcker på min fritid
https:​/​/​xn-​-​bstabcker-​v2a6r.​se/​
 0
isabendsen (2 Desember 2020 15:29):
Intressant förslag. Jag är nyfiken på hur den kommer att genomföras
 0
Tryckipeida (2 April 2021 00:38):
Jag läste på om historian kring originalet (1.0). Och hur det påverkat vad som gör Stockholm till den stad den är idag. Gillar att ni förklarar så utförligt här. Det har gett mig en god bild av vad Lindhagenplanen handlar om för framtiden. Det är ett viktigt ämne!

/
 0
Tryckipedia (2 April 2021 00:39):
Jag läste på om historian kring originalet (1.0). Och hur det påverkat vad som gör Stockholm till den stad den är idag. Gillar att ni förklarar så utförligt här. Det har gett mig en god bild av vad Lindhagenplanen handlar om för framtiden. Det är ett viktigt ämne!
 0
Tryckipedia (2 April 2021 00:42):
Jag läste på om historian kring originalet (1.0). Och hur det påverkat vad som gör Stockholm till den stad den är idag. Gillar att ni förklarar så utförligt här. Det har gett mig en god bild av vad Lindhagenplanen handlar om för framtiden. Det är ett viktigt ämne!
 0
Takläggare365.se (3 April 2021 22:22):
Intressant förslag. Jag är nyfiken på hur det kommer att genomföras.
 0
Karl Kling (18 April 2021 17:05):
Jag undrar om inte försvaret hade ett finger med i beslutet för Arlanda gentemot Skå, då FRA nog gärna ville och fortfarande vill ha kvar avskildheten ute på Lovön. En sådan anläggning flyttar man inte så lätt och placeringen i sig är hemligstämplad på svenska kartor (och det ungefärliga placeringen i sig var hemlig under hela Kalla Kriget). Försvaret har ofta ganska senfärdigt stoppat ett antal planprocesser i Stockholmsområdet på senare år, tyvärr ett alltför bra exempel på hur stuprörstänkandet ser ut i samhällsplaneringen.


Arlanda är bra för Uppsalas del, en av Sverige mest växande städer under efterkrigstiden i både relativa och absoluta tal (ca 235k invånare i kommunen idag, därtill Knivsta som en annan snabbväxare). Universiteten (UU och SLU) med forskningsarbetena knutna till dem uppskattar närheten mycket. Kruxet är att det egentligen borde ha kompletterats med en rak och bra väg mot Enköping och Västerås (andra efterkrigstida snabbväxarkommuner), vilket bara kan lösas med broprojekt vid Sigtuna och Bålsta som ingen vill ta itu med.
 0
Karl Kling (18 April 2021 17:08):
Jag undrar om inte försvaret hade ett finger med i beslutet för Arlanda gentemot Skå, då FRA nog gärna ville och fortfarande vill ha kvar avskildheten ute på Lovön. En sådan anläggning flyttar man inte så lätt och placeringen i sig är hemligstämplad på svenska kartor (och det ungefärliga placeringen i sig var hemlig under hela Kalla Kriget). Försvaret har ofta ganska senfärdigt stoppat ett antal planprocesser i Stockholmsområdet på senare år, tyvärr ett alltför bra exempel på hur stuprörstänkandet ser ut i samhällsplaneringen.


Arlanda är bra för Uppsalas del, en av Sverige mest växande städer under efterkrigstiden i både relativa och absoluta tal (ca 235k invånare i kommunen idag, därtill Knivsta som en annan snabbväxare). Universiteten (UU och SLU) med forskningsarbetena knutna till dem uppskattar närheten mycket. Kruxet är att det egentligen borde ha kompletterats med en rak och bra väg mot Enköping och Västerås (andra efterkrigstida snabbväxarkommuner), vilket bara kan lösas med broprojekt vid Sigtuna och Bålsta som ingen vill ta itu med.
 0
Jan Wiklund (22 Juli 2021 19:22):
För att inte tala om järnväg mellan Uppsala och Enköping och mellan Uppsala och Norrtälje...
 0
Erik (2 Mars 2022 12:14):
"Den nya beslutade t-banan Älvsjö-Fridhemsplan bör få en gren – eller en alternativ sträckning – Liljeholmen-Alvik-Bromma-Spånga (med en möjlig förlängning norrut)"

Mycket bra förslag, i samband med den turkosa tvärlinjen som föreslaget! Även om jag kanske snarare velat se en förlängning ifrån Fridhemsplan ut mot Alvik, för att sedan gå vidare så som du tänker.

I övrigt så är det lite blandade skurar. Stadsbyggnadsidealen som presenteras är i mina ögon förträffliga, även om idébilden med torn som kommer att skugga bebyggelse kanske lämnar lite att önska, även så är jag tveksam till en bro över Ulvsundasjön och en delvis igenfyllnad av den. Men den öppna blandstad med parker, som genomkorsas av tunnelbana och spårvagnar, och nedgrävande av huvudleder är fantastisk!

Ett förslag på artikel som uppföljning kan tänkas vara sydvästra Kungsholmen. Stänger man Bromma och gräver ned Essingeleden och 275 så öppnas helt plötsligt Marieberg och Fredhäll upp för densifiering på ett helt annat sätt. (Se stadens planer för Marieberg som lagts på is p.g.a. Brommaflyget...)
 0
Erik (2 Mars 2022 12:19):
"Den nya beslutade t-banan Älvsjö-Fridhemsplan bör få en gren – eller en alternativ sträckning – Liljeholmen-Alvik-Bromma-Spånga (med en möjlig förlängning norrut)"

Mycket bra förslag, i samband med den turkosa tvärlinjen som föreslaget! Även om jag kanske snarare velat se en förlängning ifrån Fridhemsplan ut mot Alvik, för att sedan gå vidare så som du tänker.

I övrigt så är det lite blandade skurar. Stadsbyggnadsidealen som presenteras är i mina ögon förträffliga, även om idébilden med torn som kommer att skugga bebyggelse kanske lämnar lite att önska, även så är jag tveksam till en bro över Ulvsundasjön och en delvis igenfyllnad av den. Men den öppna blandstad med parker, som genomkorsas av tunnelbana och spårvagnar, och nedgrävande av huvudleder är fantastisk!

Ett förslag på artikel som uppföljning kan tänkas vara sydvästra Kungsholmen. Stänger man Bromma och gräver ned Essingeleden och 275 så öppnas helt plötsligt Marieberg och Fredhäll upp för densifiering på ett helt annat sätt. (Se stadens planer för Marieberg som lagts på is p.g.a. Brommaflyget...)
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:


Hvis du støtter meningene våre, bli med YIMBY Stockholm:s 8635 medlemmene. Det tar bare et minutt og koster ingenting

Vad ville man bygga 2022?
 

Tack vare en högmodern hårdvarupark från Luxor har protokollen från byggnadsnämnden kunnat bearbetats med hjälp av den kraftfulla AI-teknologin chatABC 80.

 

Några förändringar har dock behövts göras sedan tidigare år för att få det omfattande arbetet att bli mer hanterligt (Computer says no...), särskilt med avseende på mer tekniska aspekter och parameterar i planerna kring täthet och liknande, för till skillnad från mina föregångare är jag varken docent på Chalmers eller har OVER 9000 inom autismspektrat. Om någon känner sig förorättad över att det saknas viss sådan vital information från föregående år, så ser vår administrativa enhet på högkvarteret helst att ni skickar kompletteringar eller klagomål skriftligen i ett frankerat kuvert, för att på så vis enklare beredas plats i ett av våra för ändamålet allokerade minneshål.

 

 

Kvantitet

Vi skall nog inte dra för stora slutsatser från antalet detaljplaner och bostäder per år, men det kan vara intressant att följa över tid och jämföra.

 

[infobox]

Antal detaljplaner och bostäder sedan början 2009:

2009: 25 detaljplaner och 4056 bostäder
2010: 10 detaljplaner och ca 1000 bostäder
2011: 14 detaljplaner och ca 1 000 bostäder
2012: 23 detaljplaner och över 4 000 bostäder
2013: 9 detaljplaner och ca 1 150 bostäder
2014: 18 detaljplaner och 4 500 bostäder
2015: 26 detaljplaner och 6 700–9 300 bostäder
2016: 39 detaljplaner och ca 14 500 bostäder
2017: 17 detaljplaner och ca 5 200 bostäder
2018: 6 detaljplaner och ca 277 bostäder
2019: 9 detaljplaner och ca 2 298 bostäder
2020: 5 detaljplaner och ca 1 826 bostäder
2021: 9 detaljplaner och ca 3 047 bostäder
2022: 11 (12) detaljplaner och 3143 (3303) bostäder

[/infobox]

 

Dessa sammanställningar ger oss också möjlighet att på ett överskådligt sätt jämföra planer från olika årgångar mer kvalitativt, och på så sätt få en fingervisning om riktningen i förhållande till urbana värden, praxis inom stadsplaneringen, trender inom arkitekturen osv.

 


2009: Stora torp, 400 bostäder. Karaktär av monofunktionell, inåtvänd anläggning, som distanserar sig från Delsjövägen.

 

2022: Åkeredsvägen, 400 bostäder. Omvandling från bilväg mot karaktär av stadsgata med bebyggelse som möter omgivningen. Mer av ett vertikalt uttryck, och sadeltak som ger ett avslut uppåt.

 

 

Läge 

De 11 detaljplanerna i denna genomgång (12 om man räknar med höghuset vid Svenska mässan, gul markering i kartan nedan) sorteras efter de stadsområden som introducerades 2021, och som utgör en sammanslagning av tidigare stadsdelsnämnder. Notera även att i en av planerna på Hisingen förutsätts rivning av ca 160 bostäder för att tillföra 210, vilket ger ett faktiskt tillskott på 50. Sammantaget kan vi dock konstatera följande geografiska fördelning:

 

 Stadsområde  Antal detaljplaner:  Antal bostäder:
 Centrum  3 (4)  30 + 42 + 60 = 132
 Hisingen  2  470 + 50 (210) = 520 (680)
 Nordost  1  85
 Sydväst  5  36 + 1650 + 400 + 250 + 70 = 2406
 Totalt:  11 (12)  3143 (3303)

 

2022: Tonvikten ligger utan konkurrens rent kvantitativt åt Sydväst, och med Hisingen på en avlägsen andraplats. (klicka för förstoring, gäller även de flesta andra bilder i inlägget)

 

Sett till planerna för 2022 är det i periferin som det mesta förväntas ske på nuvarande jordbruks- eller naturmark, vilket inte är oproblematiskt med avseende på exempelvis stadsutglesning och relaterade trafik- och infrastrukturfrågor. Å andra sidan innebär det att en skattebas som potentiellt skulle hamna på andra sidan kommungränsen i istället tillkommer Göteborgs stad.

I vissa av dessa mer perfifera lägen finns dock en uttalad ambition om att skapa, stärka eller dra nytta av en befintlig knutpunkt för kollektivtrafiken (Skra bro, Åkeredsvägen, Frölunda torg), medan de två planerna längst i söder blir mer utpräglat bilberoende.

De mer centrala planerna har karaktär av att bygga i det byggda, där inte minst planen för SKFs huvudkontor i Gamlestan är ett ypperligt exempel på förtätning i ett mellanstadsläge med befintlig kvartersstruktur, och som är i omvandlingt mot en stadskärna i sin egen rätt. På ett liknande sätt förtätas den modernistiska strukturen vid Frölunda torg mot mer av en ABC-stad på steroider. 

 

 

Urbana kvaliteter

Hur ser då utförandet ut? Finns det några urbana kvaliteter? För att beskriva planerna har följande tre kategorier använts:

  • "Funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs eller medges i husen som inrymmer bostäder (detta är för övrigt en aspekt som blivit avsevärt bättre sedan 2009, då funktionsblandning ofta kunde anses uppnådd av planerarna genom att hänvisa till stadsdelsnivå, och som kanske inte behöver lika mycket fokus idag).
     
  • "Stadsstruktur" som här är mer av deskriptiv benämning på vad för typ av struktur bebyggelsen inordnas i, vilket säger något om sammanhang och förutsättningar (det tidigare kriteriet för "kvartersstruktur" kan bli något trubbigt och tvångsmässigt).
     
  • "Antal våningar" ger en fingervisning om befolkningstäthet i relation till stadstruktur.

Av de 11 (12) planerna är det 3 som huvudsakligen kräver funktionsblandning inom en betydande del av planen, 3 som medger funktionsblandning och 5 som är att betrakta som monokulturer.

 

Sammanfattning

Årets 11 (12) planer innehåller en större detaljplan (Frölunda torg) med upp till 1650 bostäder. Tre planer är i mellankategorin med omkring 250-470 bostäder och i sju av planerna rör det sig om mindre än 100 bostäder vardera, ibland avsevärt mindre.

Tonvikten i planerna ligger åt periferin, och i synnerhet mot Sydväst och mot norra Hisingen. Nordost representeras av blott ett projekt i Gamlestan, vilket är precis vid gränsen mot Centrum, som i sin tur huvudsakligen har planer i mellanstadsläge ...

Frölunda torg är onekligen fascinerande, men personligen är jag nog mest intresserad av Skra bro som ett sätt att hitta en form för småskalig bebyggelse som anknyter till trädgårdsstaden för perifera lägen, snarare än typiskt monofunktionella "villamattor". Påbyggnaden av SKFs kontor är intressant, och Åkeredsvägens omvandling mot "stadsgata" är vid det här laget ett beprövat grepp, inte minst i Backa och Tuve på Hisingen.

 

Gatufiering av matarled i Tuve, vars trivsamma kvarter med aktiva bottenvåningar inneburit ett lyft för stadsdelen.

 

Vad tycker du om planerna som gick ut på samråd under fjolåret?

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 

 

Så här ville man bygga 2022:

Centrum

Majorna - Bostäder med mera i Klippan

Antal bostäder: 50-60
Funktionsblandning: centrumverksamhet i bottenvåning medges samt 1000 kvm hotellverksamhet.
Stadsstruktur: Återuppbyggnad av rivningstomt som ansluter i form till den nedbrunna Kungsladugård samt Klippan i övrigt.
Våningar: 3-5

 

 

[quote]

 

Planförslaget innebär att bostäder och bebyggelse för tillfällig vistelse samt möjlighet till centrumverksamhet i bottenvåning kan uppföras inom planområdet. Bebyggelsen ska uppföras med hänsyn till kulturmiljövärdena i området och placeras på likartat sätt som den gamla Kungsladugården [förstördes i en brand 2004].

Ny bebyggelse närmast Oscarsleden har en volym som är anpassad till den gamla ladugårdens utseende. Övrig bebyggelse är högre för att ansluta till närliggande bebyggelse i området som är blandad äldre och nyare bebyggelse.

Placeringen och siktlinjerna är det som har varit styrande i utformningen av ny bebyggelse, framför allt för att samspelet som fanns mellan den gamla ladugården och mangårdsbyggnaden fortfarande ska vara avläsbart. Tillkommande bebyggelse är ca 60 lägenheter och 1 000 kvm bruttoarea tillfällig vistelse, i nuläget avsedd för hotell. I bottenvåning kan även centrumverksamheter uppföras.[/quote]

 

 

Klippan och Kungsladugård 1960 (innan Oscarsleden).

 

 

Bö - Bostäder och skola vid Lilla Danska Vägen och Skogshyddegatan

Antal bostäder: 25-30 varav ca 8 BmSS
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Friliggande byggnader i terräng
Våningar: 2-4

Vy från norr, med föreslaget flerbostadshus vid Skogshyddegatan till höger i bild, samt föreslagen volym för BmSS till vänster. FastBolaget AB

 

[quote]

 

Detaljplanen syftar till att möjliggöra en skolbyggnad vid Lilla Danska Vägen (1), samt en tillbyggnad av befintlig skola (2a alt. 2b). På samma fastighet ska en mer flexibel användning av en äldre kulturhistoriskt värdefull byggnad, Skogshyddan, möjliggöras.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra ett boende med särskild service (BmSS) (3), och ett mindre flerbostadshus vid Skogshyddegatan (4).

Detaljplanen ska även säkerställa ett allmänt gång- och cykelstråk i öst-västlig riktning genom området.[/quote]

 

 


Sävenäs - Bostäder vid Stabbegatan

Antal bostäder: 42 varav 6 Bmss
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Komplettering av grannskapsenhet från 1950-talet
Våningar: 5 samt en lägre del

 

Förtätning i Björkekärr nära Stabbetorget.

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra komplettering med bostäder och boende med särskild service i området. Syftet är även att förbättra underlaget och förutsättningarna för Stabbetorget som väl fungerande och levande stadsdelstorg. [...]

Planförslaget medger uppförande av ny bebyggelse med i huvudsak 5 våningar ovan mark, samt en lägre del med en våning mot öster. Parkering ordnas under gården och i källarplan, med tillfart från Stabbegatan. Totalt avses ca 42 bostäder tillkomma, varav 6 är bostäder med särskild service (BmSS).[/quote]

 

Notera hur sömlöst det nya till vänster anpassas till den äldre 50-talsbyggnaden till höger. Det är nästan så att man inte uppfattar att det rör sig om ett nybyggnadsförslag. Intressant även att det är möjligt att förhålla sig känsligt till en kontext utan betoning på kontrastverkan och brott – om man vill.

 

 

Hisingen

Björlanda - Bostäder vid Skra Bro III

Antal bostäder: 470
Funktionsblandning: Centruminslag medges i delar av bostadsbebyggelsen.
Stadsstruktur: Trädgårdstad med halvslutna kvarter av flerfamiljs-, rad- och parhus.
Våningar: 1-5

 

[quote]

 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av bostäder och förskola vid Skra Bro. Syftet är vidare att begränsa storleken och omfattningen av bebyggelsen för att minska intrånget på framför allt landskapsbilden men även för att värna om närliggande bebyggelse.

Planen omfattar den tredje etappen i programmet för stadsutveckling i Skra Bro inom stadsdelen Björlanda. För berört område anges i översiktsplanen förändrad markanvändning till bebyggelseområde med grön- och rekreationsytor. Det tidigare ändamålet för marken har varit jordbruksmark. Inom och kring planområdet finns höga natur- och kulturvärden, vilka är viktiga förutsättningar att ta hänsyn till.

Under planprocessen testas konceptet utökad exploatörsmedverkan, där exploatören i högre grad är inblandad i framtagande av utredningar och annat underlag för detaljplanen.[/quote]

 

 

Etapp 3 är den aktuella i samrådet.

 

 

Kvillebäcken - Bostäder vid Drakblommegatan

Antal bostäder: 210 (+50 efter rivning av befintliga lameller).
Funktionsblandning: Möjlighet att ombilda del av byggnad till lokal för centrumändamål medges.
Stadsstruktur: Uppluckrat kvarter med två mindre gårdar.
Våningar: Upp till 6 våningar, variation inom kvarteret.

Planen förutsätter rivning av tre stycken lameller om fyra våningar (ca 160 bostäder).

 

[quote]

 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra att befintliga bostadshus med radonproblematik kan ersättas med ny bostadsbebyggelse. Exploateringsgraden föreslås bli något högre.

Inom fastigheten finns idag tre flerfamiljshus som är uppförda i blåbetong och uppvisar radonhalter över tillåtna gränsvärden. Att åtgärda problemen har bedömts vara för dyrt varför dessa ska ersättas med nya flerbostadshus. I samband med detta föreslås något högre hus, upp till sex våningar, i två halvslutna kvarter mot Björlandavägen och Wieselgrensgatan. Bebyggelsen får på detta sätt en mer stadsmässig karaktär och en bättre boendemiljö med avseende på trafikbullret och luftmiljön från de båda gatorna.[/quote]

 

 

Nordost

Gamlestaden - Blandstad vid Hornsgatan

Antal bostäder: 85
Funktionsblandning: Ja (!)
Stadsstruktur: Tillbyggnad av SKFs huvudkontor.
Våningar: Påbyggnad med 5 våningar bostäder på skivhuset samt kompletterande bebyggelse om 4 våningar.

Gamlestan är inne i en mycket expansiv fas.

 

[quote]

 

Planförslaget möjliggör för en förtätning och komplettering av den befintliga bebyggelsen med kontor, centrum samt bostadsändamål och innebär:

• Uppförande av en påbyggnad på det befintliga huset med fem våningar samt skydda och bevara kulturmiljövärdena huset innehar genom införande av rivningsförbud samt skydds-, varsamhets- och utformningsbestämmelser.

• Uppförande av en tillbyggnad i fyra våningar som ska utgöra förlängning av A-fabriken.

• Uppförande av en paviljong i fyra våningar som är länkad till den befintliga byggnaden.

• Befintligt källargarage med tillhörande förråd under den befintliga byggnaden och dagens entréyta bekräftas med planen.

• Iordningställande och bevarande av parkytan från landeriepoken genom införande av skyddsbestämmelse. • Sanering av de markföroreningar som finns inom planområdet.

• Upphävande av strandskyddet som återinträder med ny planläggning.

Syfte med planen är att omvandla SKF:s gamla huvudkontor så att en god helhetsverkan nås samt att den eftersträvansvärda funktionsblandningen bekräftas genom tillskottet.

Bostäderna uppförs troligen i påbyggnadsdelen och i paviljongen, vilket innebär ett tillskott på ca 85 bostäder. Planen medger även BTA om ca 24 000 kvm för kontor- och centrumverksamheter i det befintliga huset och BTA om ca 2 300 kvm i tillkommande byggnader. [/quote]

 

SKFs huvudkontor från 1966 ritat av Ericsson och Lettström. Vy från Säveån.

 

 

Ursprungsbyggnadens "pilastrar" förlängs i påbyggnaden och avslutas i en sorts aktroterier.

 

 

 

 

 

Sydväst

Älvsborg - Bostäder vid Långedrags båtvarv

Antal bostäder: 36
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Komplettering med radhus i ett område som huvudsakligen präglas av friliggande småhus.
Våningar: 2

 

Långedrag

 

[quote]

 

Detaljplanen avser ett område i Långedrag inom stadsdelen Älvsborg i västra Göteborg. Området angränsar till vattnet och Göteborgs Kungl. Segelsällskaps (GKSS) hamn i norr och väster samt till befintligt villaområde vid Pejlingsgatan i söder.

Förslaget till detaljplan innebär kortfattat att omvandla området från verksamhetsområde till bostadsområde med småhus och skapa en allmän tillgänglighet till vattnet via gångstråk och kajpromenad. Planen möjliggör för bebyggelse i form av cirka 36 radhus, parhus samt friliggande bostäder i två våningar.[/quote]

 

"Området är till största del monofunktionellt och förutsättningarna för sociala möten och interaktion i närområdet, som till stor del består av privata bostadsfastigheter, är begränsade. Området har med undantag från mindre parker brist på samlingsplatser. Göteborgs Kungl. Segelsällskaps (GKSS) småbåtshamn utgör en mötesplats och besöksmål för båtlivet. Utöver denna saknar plan- och närområdet målpunkter som genererar besökare från andra delar av staden."

 

Önnered - Bostäder och utbildningslokaler norr om Åkeredsvägen

Antal bostäder: 350-400
Funktionsblandning: Ja
Stadsstruktur: "Gatufiering" av väg; gathus samt bakomliggande punkthus
Våningar: 5-6 närmast vägen, något högre punkthus bakom mot berget

"Byggnaderna ska ha en variation i bottenvåningarna med inslag av verksamhetslokaler. Detta regleras genom utformningsbestämmelser som föreskriver verksamhetslokaler i minst 50 % av bottenplan i anslutning till platsbildning i östra planområdet. Inom byggrätterna längs Åkeredsvägen regleras även bottenvåningens höjd för att i framtiden möjliggöra verksamhetslokaler i dessa."

 

Åkerredsvägen innan "gatufiering" närmast rondellen: "...Little boxes made of ticky-tacky... "

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för uppförande av ca 350 - 400 bostäder i form av flerbostadshus, en skola, samt en mindre del lokaler för butiker/verksamheter.

Planförslaget syftar också till att skapa en lokal knutpunkt i området och bidra till att skapa ett stadsmässigt stråk längs Åkeredsvägen och Grevegårdsvägen. Längs detta ska goda förutsättningar för resande till fots och med cykel skapas.[/quote]

 

"Åkeredsvägens skala bedöms möjliggöra bebyggelse i upp till sex våningar längs med denna. Detaljplanen föreskriver dock indragna våningar eller bostäder under sadeltak. Höjd till takfot kan då hållas på en nivå som motsvarar max fem våningar utmed planerad gång och cykelväg."

 

Järnbrott - Frölunda torg

Antal bostäder: Uppemot 1650
Funktionsblandning: Uppemot 40 000 kvadratmeter handel och verksamheter
Stadsstruktur: Förtätning av högmodernistisk kolossalcentrumanläggning medelst påbyggnader, slutna kvarter, lameller och höghus
Våningar: ca 8-12 våningar samt kontorshus i 24 våningar

"Ohoh, ohoh, what are we gonna do? Union, Union, Union City [Belgian] blue ..."

 

 

[quote]

 

Frölunda Torg och kvarteren runt omkring skulle kunna utvecklas med uppemot 1650 nya bostäder, 40 000 kvadratmeter handel och verksamheter (köpcentret är i dag 75 000 kvadratmeter stort), samt parkeringar, främst i garage.
 

Detaljplanen delades i två delar

Byggnadsnämnden beslutade i september 2022 att detaljplanen skulle delas upp i två delar. Den ena delen skulle gå ut på samråd medan den andra delen behövde arbetas om.

Den del av planen som gick vidare till samråd är den västra delen, som innebär en utveckling av stadsmässiga miljöer inom området genom att tillföra ytterligare bostäder, handel, kontor och service samt offentliga platser vid köpcentrumet Frölunda Torg.

Den del av detaljplanen som byggnadsnämnden beslutade att återemittera består av nya flerbostadshus i områdets östra del, längsmed Pianogatan. Återremittering betyder att den delen av planen behöver omarbetas, för att sedan gå upp till nytt beslut om samråd i byggnadsnämnden.
[/quote]

 

 

Nedan presenteras föreslagen bebyggelse uppdelat på tre olika delområden:

• Mellan Marconigatan och Pianogatan (delområde A) möjliggör detaljplanen en rad lamellhus i åtta till tio våningar. Söder om kvarteret Käppen föreslås två byggnadsvolymer i åtta till elva våningar våningar innehållande primärt bostäder samt ett parkeringshus i sju våningar. Öster om kvarteret Käppen, där nuvarande familjecentral ligger, föreslås en förskola med gården delvis förlagd inom nuvarande bostadsgård.

• Inom och i anslutning till befintligt köpcentrum (delområde B) föreslås ny park och lekplats, nya gator, nya byggnadskvarter, påbyggnad av befintligt parkeringsgarage och köpcentrum samt sammanbyggnad av befintliga byggnader. En förskola placeras intill en kombinerad förskole- och bostadsgård i nordvästra hörnet av delområdet. Under två av kvarteren och den centrala parken föreslås ett parkeringsgarage.

• På parkeringsytan väster om Frölunda Torg (delområde C) föreslås ett nytt kontorshus i 24 våningar och ett funktionsblandat kvarter. I bottenvåningarna förläggs butiker intill de mest använda stråken. Under kvarteren uppförs ett parkeringsgarage som länkar ihop med Frölunda torg köpcentrum.

 

 

Brottkärr - Bostäder på ängar och berg norr om Gamla Brottkärrsvägen

Antal bostäder: ca 250
Funktionsblandning: Nej, hänvisning till Nya Hovås
Stadsstruktur: Villor, rad- och parhus samt inslag av flerfamiljshus
Våningar: 2-4

Illustration: Inobi

 

 

[quote]

 

Detaljplanen syftar till att planlägga ett område som trots flera försök genom åren ännu inte är planlagt. Genom planläggningen ska det bli möjligt att bygga cirka 250 nya bostäder i småhus och flerbostadshus och en förskola med 6 avdelningar. Det ska skapas allmänna platser i en utsträckning som behövs för området och för att bevara natur med höga naturvärden och skyddade arter.[/quote]

 

 

 

 

Lindås - Bostäder vid Vågnedalsvägen

Antal bostäder: ca 70
Funktionsblandning: Nej, närmsta service 2 km bort
Stadsstruktur: Komplettering med flerfamiljshus i havsnära bostadsområde präglat av å ena sidan friliggande villor å andra sidan ett modernistiskt radhusområde.
Våningar: 2-4

 

Å ena sidan friliggande villor å andra sidan ett modernistiskt radhusområde.

 

[quote]

 

Planen syftar till att åstadkomma cirka 70 lägenheter i små flerfamiljshus med 2 - 4 våningar ...  Bostäderna kompletterar utbudet av boendeformer i området, genom att tillföra lägenheter i ett område som främst består av villor och radhus. Större delen av planområdet är naturmark. [/quote]

 

 

Vid kommungränsen till Kungsbacka: "Området ligger cirka 900 m från Snipen där det finns pendelparkering och hållplats för expressbuss. [...] Det finns ingen butik inom gångavstånd. Närmaste livsmedelsbutik finns i Kungsporten, cirka 2 kilometer från planområdet. Kommersiell service och vårdcentral finns cirka 4 kilometer nordost om planområdet vid Brottkärrsmotet/Nya Hovås."

 

Bonus

Heden - Svenska Mässan, nytt höghus mot Korsvägen

Antal bostäder: -
Funktionsblandning: Ja, potentiellt även inslag av bostäder.
Stadsstruktur: Höghus
Våningar: 34

"Vi sa i alla fall det att ni kan inte göra ett till 90-talstorn à la Dallas ... Vi måste hitta nåt lite nyare!" – Björn Siesjö, stadsarkitekt Göteborg. Illustration: Tham och Videgård arkitekter

 

[quote]

 

Planförslaget innebär att olika funktioner kan inrymmas inom den nya byggnaden, såsom hotell, restaurang, kontor, mässverksamhet och bostäder mm.[/quote]

 

Nu återstår att se vad 2023 har att erbjuda i form av detaljplaner!

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


Forum
Allmänt
Spamanvändare?
15 Desember 2021 13:42 av Erik Westberg
Arkitektur/Kvartersstad
Hur kan kan La Sagrade Familia vara så tätbefolkat?
9 Februar 2021 17:46 av Henrik Tuvberger
Allmänt
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Stockholm/Söderort
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Stockholm/Söderort
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström
Stockholm/Söderort
Nybyggnation i och runt grustag i Uttran/Tumba?
1 Mars 2020 18:11 av Mårten Landström
Forum

Vad ville man bygga 2022?
 

Tack vare en högmodern hårdvarupark från Luxor har protokollen från byggnadsnämnden kunnat bearbetats med hjälp av den kraftfulla AI-teknologin chatABC 80.

 

Några förändringar har dock behövts göras sedan tidigare år för att få det omfattande arbetet att bli mer hanterligt (Computer says no...), särskilt med avseende på mer tekniska aspekter och parameterar i planerna kring täthet och liknande, för till skillnad från mina föregångare är jag varken docent på Chalmers eller har OVER 9000 inom autismspektrat. Om någon känner sig förorättad över att det saknas viss sådan vital information från föregående år, så ser vår administrativa enhet på högkvarteret helst att ni skickar kompletteringar eller klagomål skriftligen i ett frankerat kuvert, för att på så vis enklare beredas plats i ett av våra för ändamålet allokerade minneshål.

 

 

Kvantitet

Vi skall nog inte dra för stora slutsatser från antalet detaljplaner och bostäder per år, men det kan vara intressant att följa över tid och jämföra.

 

[infobox]

Antal detaljplaner och bostäder sedan början 2009:

2009: 25 detaljplaner och 4056 bostäder
2010: 10 detaljplaner och ca 1000 bostäder
2011: 14 detaljplaner och ca 1 000 bostäder
2012: 23 detaljplaner och över 4 000 bostäder
2013: 9 detaljplaner och ca 1 150 bostäder
2014: 18 detaljplaner och 4 500 bostäder
2015: 26 detaljplaner och 6 700–9 300 bostäder
2016: 39 detaljplaner och ca 14 500 bostäder
2017: 17 detaljplaner och ca 5 200 bostäder
2018: 6 detaljplaner och ca 277 bostäder
2019: 9 detaljplaner och ca 2 298 bostäder
2020: 5 detaljplaner och ca 1 826 bostäder
2021: 9 detaljplaner och ca 3 047 bostäder
2022: 11 (12) detaljplaner och 3143 (3303) bostäder

[/infobox]

 

Dessa sammanställningar ger oss också möjlighet att på ett överskådligt sätt jämföra planer från olika årgångar mer kvalitativt, och på så sätt få en fingervisning om riktningen i förhållande till urbana värden, praxis inom stadsplaneringen, trender inom arkitekturen osv.

 


2009: Stora torp, 400 bostäder. Karaktär av monofunktionell, inåtvänd anläggning, som distanserar sig från Delsjövägen.

 

2022: Åkeredsvägen, 400 bostäder. Omvandling från bilväg mot karaktär av stadsgata med bebyggelse som möter omgivningen. Mer av ett vertikalt uttryck, och sadeltak som ger ett avslut uppåt.

 

 

Läge 

De 11 detaljplanerna i denna genomgång (12 om man räknar med höghuset vid Svenska mässan, gul markering i kartan nedan) sorteras efter de stadsområden som introducerades 2021, och som utgör en sammanslagning av tidigare stadsdelsnämnder. Notera även att i en av planerna på Hisingen förutsätts rivning av ca 160 bostäder för att tillföra 210, vilket ger ett faktiskt tillskott på 50. Sammantaget kan vi dock konstatera följande geografiska fördelning:

 

 Stadsområde  Antal detaljplaner:  Antal bostäder:
 Centrum  3 (4)  30 + 42 + 60 = 132
 Hisingen  2  470 + 50 (210) = 520 (680)
 Nordost  1  85
 Sydväst  5  36 + 1650 + 400 + 250 + 70 = 2406
 Totalt:  11 (12)  3143 (3303)

 

2022: Tonvikten ligger utan konkurrens rent kvantitativt åt Sydväst, och med Hisingen på en avlägsen andraplats. (klicka för förstoring, gäller även de flesta andra bilder i inlägget)

 

Sett till planerna för 2022 är det i periferin som det mesta förväntas ske på nuvarande jordbruks- eller naturmark, vilket inte är oproblematiskt med avseende på exempelvis stadsutglesning och relaterade trafik- och infrastrukturfrågor. Å andra sidan innebär det att en skattebas som potentiellt skulle hamna på andra sidan kommungränsen i istället tillkommer Göteborgs stad.

I vissa av dessa mer perfifera lägen finns dock en uttalad ambition om att skapa, stärka eller dra nytta av en befintlig knutpunkt för kollektivtrafiken (Skra bro, Åkeredsvägen, Frölunda torg), medan de två planerna längst i söder blir mer utpräglat bilberoende.

De mer centrala planerna har karaktär av att bygga i det byggda, där inte minst planen för SKFs huvudkontor i Gamlestan är ett ypperligt exempel på förtätning i ett mellanstadsläge med befintlig kvartersstruktur, och som är i omvandlingt mot en stadskärna i sin egen rätt. På ett liknande sätt förtätas den modernistiska strukturen vid Frölunda torg mot mer av en ABC-stad på steroider. 

 

 

Urbana kvaliteter

Hur ser då utförandet ut? Finns det några urbana kvaliteter? För att beskriva planerna har följande tre kategorier använts:

  • "Funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs eller medges i husen som inrymmer bostäder (detta är för övrigt en aspekt som blivit avsevärt bättre sedan 2009, då funktionsblandning ofta kunde anses uppnådd av planerarna genom att hänvisa till stadsdelsnivå, och som kanske inte behöver lika mycket fokus idag).
     
  • "Stadsstruktur" som här är mer av deskriptiv benämning på vad för typ av struktur bebyggelsen inordnas i, vilket säger något om sammanhang och förutsättningar (det tidigare kriteriet för "kvartersstruktur" kan bli något trubbigt och tvångsmässigt).
     
  • "Antal våningar" ger en fingervisning om befolkningstäthet i relation till stadstruktur.

Av de 11 (12) planerna är det 3 som huvudsakligen kräver funktionsblandning inom en betydande del av planen, 3 som medger funktionsblandning och 5 som är att betrakta som monokulturer.

 

Sammanfattning

Årets 11 (12) planer innehåller en större detaljplan (Frölunda torg) med upp till 1650 bostäder. Tre planer är i mellankategorin med omkring 250-470 bostäder och i sju av planerna rör det sig om mindre än 100 bostäder vardera, ibland avsevärt mindre.

Tonvikten i planerna ligger åt periferin, och i synnerhet mot Sydväst och mot norra Hisingen. Nordost representeras av blott ett projekt i Gamlestan, vilket är precis vid gränsen mot Centrum, som i sin tur huvudsakligen har planer i mellanstadsläge ...

Frölunda torg är onekligen fascinerande, men personligen är jag nog mest intresserad av Skra bro som ett sätt att hitta en form för småskalig bebyggelse som anknyter till trädgårdsstaden för perifera lägen, snarare än typiskt monofunktionella "villamattor". Påbyggnaden av SKFs kontor är intressant, och Åkeredsvägens omvandling mot "stadsgata" är vid det här laget ett beprövat grepp, inte minst i Backa och Tuve på Hisingen.

 

Gatufiering av matarled i Tuve, vars trivsamma kvarter med aktiva bottenvåningar inneburit ett lyft för stadsdelen.

 

Vad tycker du om planerna som gick ut på samråd under fjolåret?

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 

 

Så här ville man bygga 2022:

Centrum

Majorna - Bostäder med mera i Klippan

Antal bostäder: 50-60
Funktionsblandning: centrumverksamhet i bottenvåning medges samt 1000 kvm hotellverksamhet.
Stadsstruktur: Återuppbyggnad av rivningstomt som ansluter i form till den nedbrunna Kungsladugård samt Klippan i övrigt.
Våningar: 3-5

 

 

[quote]

 

Planförslaget innebär att bostäder och bebyggelse för tillfällig vistelse samt möjlighet till centrumverksamhet i bottenvåning kan uppföras inom planområdet. Bebyggelsen ska uppföras med hänsyn till kulturmiljövärdena i området och placeras på likartat sätt som den gamla Kungsladugården [förstördes i en brand 2004].

Ny bebyggelse närmast Oscarsleden har en volym som är anpassad till den gamla ladugårdens utseende. Övrig bebyggelse är högre för att ansluta till närliggande bebyggelse i området som är blandad äldre och nyare bebyggelse.

Placeringen och siktlinjerna är det som har varit styrande i utformningen av ny bebyggelse, framför allt för att samspelet som fanns mellan den gamla ladugården och mangårdsbyggnaden fortfarande ska vara avläsbart. Tillkommande bebyggelse är ca 60 lägenheter och 1 000 kvm bruttoarea tillfällig vistelse, i nuläget avsedd för hotell. I bottenvåning kan även centrumverksamheter uppföras.[/quote]

 

 

Klippan och Kungsladugård 1960 (innan Oscarsleden).

 

 

Bö - Bostäder och skola vid Lilla Danska Vägen och Skogshyddegatan

Antal bostäder: 25-30 varav ca 8 BmSS
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Friliggande byggnader i terräng
Våningar: 2-4

Vy från norr, med föreslaget flerbostadshus vid Skogshyddegatan till höger i bild, samt föreslagen volym för BmSS till vänster. FastBolaget AB

 

[quote]

 

Detaljplanen syftar till att möjliggöra en skolbyggnad vid Lilla Danska Vägen (1), samt en tillbyggnad av befintlig skola (2a alt. 2b). På samma fastighet ska en mer flexibel användning av en äldre kulturhistoriskt värdefull byggnad, Skogshyddan, möjliggöras.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra ett boende med särskild service (BmSS) (3), och ett mindre flerbostadshus vid Skogshyddegatan (4).

Detaljplanen ska även säkerställa ett allmänt gång- och cykelstråk i öst-västlig riktning genom området.[/quote]

 

 


Sävenäs - Bostäder vid Stabbegatan

Antal bostäder: 42 varav 6 Bmss
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Komplettering av grannskapsenhet från 1950-talet
Våningar: 5 samt en lägre del

 

Förtätning i Björkekärr nära Stabbetorget.

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra komplettering med bostäder och boende med särskild service i området. Syftet är även att förbättra underlaget och förutsättningarna för Stabbetorget som väl fungerande och levande stadsdelstorg. [...]

Planförslaget medger uppförande av ny bebyggelse med i huvudsak 5 våningar ovan mark, samt en lägre del med en våning mot öster. Parkering ordnas under gården och i källarplan, med tillfart från Stabbegatan. Totalt avses ca 42 bostäder tillkomma, varav 6 är bostäder med särskild service (BmSS).[/quote]

 

Notera hur sömlöst det nya till vänster anpassas till den äldre 50-talsbyggnaden till höger. Det är nästan så att man inte uppfattar att det rör sig om ett nybyggnadsförslag. Intressant även att det är möjligt att förhålla sig känsligt till en kontext utan betoning på kontrastverkan och brott – om man vill.

 

 

Hisingen

Björlanda - Bostäder vid Skra Bro III

Antal bostäder: 470
Funktionsblandning: Centruminslag medges i delar av bostadsbebyggelsen.
Stadsstruktur: Trädgårdstad med halvslutna kvarter av flerfamiljs-, rad- och parhus.
Våningar: 1-5

 

[quote]

 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av bostäder och förskola vid Skra Bro. Syftet är vidare att begränsa storleken och omfattningen av bebyggelsen för att minska intrånget på framför allt landskapsbilden men även för att värna om närliggande bebyggelse.

Planen omfattar den tredje etappen i programmet för stadsutveckling i Skra Bro inom stadsdelen Björlanda. För berört område anges i översiktsplanen förändrad markanvändning till bebyggelseområde med grön- och rekreationsytor. Det tidigare ändamålet för marken har varit jordbruksmark. Inom och kring planområdet finns höga natur- och kulturvärden, vilka är viktiga förutsättningar att ta hänsyn till.

Under planprocessen testas konceptet utökad exploatörsmedverkan, där exploatören i högre grad är inblandad i framtagande av utredningar och annat underlag för detaljplanen.[/quote]

 

 

Etapp 3 är den aktuella i samrådet.

 

 

Kvillebäcken - Bostäder vid Drakblommegatan

Antal bostäder: 210 (+50 efter rivning av befintliga lameller).
Funktionsblandning: Möjlighet att ombilda del av byggnad till lokal för centrumändamål medges.
Stadsstruktur: Uppluckrat kvarter med två mindre gårdar.
Våningar: Upp till 6 våningar, variation inom kvarteret.

Planen förutsätter rivning av tre stycken lameller om fyra våningar (ca 160 bostäder).

 

[quote]

 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra att befintliga bostadshus med radonproblematik kan ersättas med ny bostadsbebyggelse. Exploateringsgraden föreslås bli något högre.

Inom fastigheten finns idag tre flerfamiljshus som är uppförda i blåbetong och uppvisar radonhalter över tillåtna gränsvärden. Att åtgärda problemen har bedömts vara för dyrt varför dessa ska ersättas med nya flerbostadshus. I samband med detta föreslås något högre hus, upp till sex våningar, i två halvslutna kvarter mot Björlandavägen och Wieselgrensgatan. Bebyggelsen får på detta sätt en mer stadsmässig karaktär och en bättre boendemiljö med avseende på trafikbullret och luftmiljön från de båda gatorna.[/quote]

 

 

Nordost

Gamlestaden - Blandstad vid Hornsgatan

Antal bostäder: 85
Funktionsblandning: Ja (!)
Stadsstruktur: Tillbyggnad av SKFs huvudkontor.
Våningar: Påbyggnad med 5 våningar bostäder på skivhuset samt kompletterande bebyggelse om 4 våningar.

Gamlestan är inne i en mycket expansiv fas.

 

[quote]

 

Planförslaget möjliggör för en förtätning och komplettering av den befintliga bebyggelsen med kontor, centrum samt bostadsändamål och innebär:

• Uppförande av en påbyggnad på det befintliga huset med fem våningar samt skydda och bevara kulturmiljövärdena huset innehar genom införande av rivningsförbud samt skydds-, varsamhets- och utformningsbestämmelser.

• Uppförande av en tillbyggnad i fyra våningar som ska utgöra förlängning av A-fabriken.

• Uppförande av en paviljong i fyra våningar som är länkad till den befintliga byggnaden.

• Befintligt källargarage med tillhörande förråd under den befintliga byggnaden och dagens entréyta bekräftas med planen.

• Iordningställande och bevarande av parkytan från landeriepoken genom införande av skyddsbestämmelse. • Sanering av de markföroreningar som finns inom planområdet.

• Upphävande av strandskyddet som återinträder med ny planläggning.

Syfte med planen är att omvandla SKF:s gamla huvudkontor så att en god helhetsverkan nås samt att den eftersträvansvärda funktionsblandningen bekräftas genom tillskottet.

Bostäderna uppförs troligen i påbyggnadsdelen och i paviljongen, vilket innebär ett tillskott på ca 85 bostäder. Planen medger även BTA om ca 24 000 kvm för kontor- och centrumverksamheter i det befintliga huset och BTA om ca 2 300 kvm i tillkommande byggnader. [/quote]

 

SKFs huvudkontor från 1966 ritat av Ericsson och Lettström. Vy från Säveån.

 

 

Ursprungsbyggnadens "pilastrar" förlängs i påbyggnaden och avslutas i en sorts aktroterier.

 

 

 

 

 

Sydväst

Älvsborg - Bostäder vid Långedrags båtvarv

Antal bostäder: 36
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Komplettering med radhus i ett område som huvudsakligen präglas av friliggande småhus.
Våningar: 2

 

Långedrag

 

[quote]

 

Detaljplanen avser ett område i Långedrag inom stadsdelen Älvsborg i västra Göteborg. Området angränsar till vattnet och Göteborgs Kungl. Segelsällskaps (GKSS) hamn i norr och väster samt till befintligt villaområde vid Pejlingsgatan i söder.

Förslaget till detaljplan innebär kortfattat att omvandla området från verksamhetsområde till bostadsområde med småhus och skapa en allmän tillgänglighet till vattnet via gångstråk och kajpromenad. Planen möjliggör för bebyggelse i form av cirka 36 radhus, parhus samt friliggande bostäder i två våningar.[/quote]

 

"Området är till största del monofunktionellt och förutsättningarna för sociala möten och interaktion i närområdet, som till stor del består av privata bostadsfastigheter, är begränsade. Området har med undantag från mindre parker brist på samlingsplatser. Göteborgs Kungl. Segelsällskaps (GKSS) småbåtshamn utgör en mötesplats och besöksmål för båtlivet. Utöver denna saknar plan- och närområdet målpunkter som genererar besökare från andra delar av staden."

 

Önnered - Bostäder och utbildningslokaler norr om Åkeredsvägen

Antal bostäder: 350-400
Funktionsblandning: Ja
Stadsstruktur: "Gatufiering" av väg; gathus samt bakomliggande punkthus
Våningar: 5-6 närmast vägen, något högre punkthus bakom mot berget

"Byggnaderna ska ha en variation i bottenvåningarna med inslag av verksamhetslokaler. Detta regleras genom utformningsbestämmelser som föreskriver verksamhetslokaler i minst 50 % av bottenplan i anslutning till platsbildning i östra planområdet. Inom byggrätterna längs Åkeredsvägen regleras även bottenvåningens höjd för att i framtiden möjliggöra verksamhetslokaler i dessa."

 

Åkerredsvägen innan "gatufiering" närmast rondellen: "...Little boxes made of ticky-tacky... "

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för uppförande av ca 350 - 400 bostäder i form av flerbostadshus, en skola, samt en mindre del lokaler för butiker/verksamheter.

Planförslaget syftar också till att skapa en lokal knutpunkt i området och bidra till att skapa ett stadsmässigt stråk längs Åkeredsvägen och Grevegårdsvägen. Längs detta ska goda förutsättningar för resande till fots och med cykel skapas.[/quote]

 

"Åkeredsvägens skala bedöms möjliggöra bebyggelse i upp till sex våningar längs med denna. Detaljplanen föreskriver dock indragna våningar eller bostäder under sadeltak. Höjd till takfot kan då hållas på en nivå som motsvarar max fem våningar utmed planerad gång och cykelväg."

 

Järnbrott - Frölunda torg

Antal bostäder: Uppemot 1650
Funktionsblandning: Uppemot 40 000 kvadratmeter handel och verksamheter
Stadsstruktur: Förtätning av högmodernistisk kolossalcentrumanläggning medelst påbyggnader, slutna kvarter, lameller och höghus
Våningar: ca 8-12 våningar samt kontorshus i 24 våningar

"Ohoh, ohoh, what are we gonna do? Union, Union, Union City [Belgian] blue ..."

 

 

[quote]

 

Frölunda Torg och kvarteren runt omkring skulle kunna utvecklas med uppemot 1650 nya bostäder, 40 000 kvadratmeter handel och verksamheter (köpcentret är i dag 75 000 kvadratmeter stort), samt parkeringar, främst i garage.
 

Detaljplanen delades i två delar

Byggnadsnämnden beslutade i september 2022 att detaljplanen skulle delas upp i två delar. Den ena delen skulle gå ut på samråd medan den andra delen behövde arbetas om.

Den del av planen som gick vidare till samråd är den västra delen, som innebär en utveckling av stadsmässiga miljöer inom området genom att tillföra ytterligare bostäder, handel, kontor och service samt offentliga platser vid köpcentrumet Frölunda Torg.

Den del av detaljplanen som byggnadsnämnden beslutade att återemittera består av nya flerbostadshus i områdets östra del, längsmed Pianogatan. Återremittering betyder att den delen av planen behöver omarbetas, för att sedan gå upp till nytt beslut om samråd i byggnadsnämnden.
[/quote]

 

 

Nedan presenteras föreslagen bebyggelse uppdelat på tre olika delområden:

• Mellan Marconigatan och Pianogatan (delområde A) möjliggör detaljplanen en rad lamellhus i åtta till tio våningar. Söder om kvarteret Käppen föreslås två byggnadsvolymer i åtta till elva våningar våningar innehållande primärt bostäder samt ett parkeringshus i sju våningar. Öster om kvarteret Käppen, där nuvarande familjecentral ligger, föreslås en förskola med gården delvis förlagd inom nuvarande bostadsgård.

• Inom och i anslutning till befintligt köpcentrum (delområde B) föreslås ny park och lekplats, nya gator, nya byggnadskvarter, påbyggnad av befintligt parkeringsgarage och köpcentrum samt sammanbyggnad av befintliga byggnader. En förskola placeras intill en kombinerad förskole- och bostadsgård i nordvästra hörnet av delområdet. Under två av kvarteren och den centrala parken föreslås ett parkeringsgarage.

• På parkeringsytan väster om Frölunda Torg (delområde C) föreslås ett nytt kontorshus i 24 våningar och ett funktionsblandat kvarter. I bottenvåningarna förläggs butiker intill de mest använda stråken. Under kvarteren uppförs ett parkeringsgarage som länkar ihop med Frölunda torg köpcentrum.

 

 

Brottkärr - Bostäder på ängar och berg norr om Gamla Brottkärrsvägen

Antal bostäder: ca 250
Funktionsblandning: Nej, hänvisning till Nya Hovås
Stadsstruktur: Villor, rad- och parhus samt inslag av flerfamiljshus
Våningar: 2-4

Illustration: Inobi

 

 

[quote]

 

Detaljplanen syftar till att planlägga ett område som trots flera försök genom åren ännu inte är planlagt. Genom planläggningen ska det bli möjligt att bygga cirka 250 nya bostäder i småhus och flerbostadshus och en förskola med 6 avdelningar. Det ska skapas allmänna platser i en utsträckning som behövs för området och för att bevara natur med höga naturvärden och skyddade arter.[/quote]

 

 

 

 

Lindås - Bostäder vid Vågnedalsvägen

Antal bostäder: ca 70
Funktionsblandning: Nej, närmsta service 2 km bort
Stadsstruktur: Komplettering med flerfamiljshus i havsnära bostadsområde präglat av å ena sidan friliggande villor å andra sidan ett modernistiskt radhusområde.
Våningar: 2-4

 

Å ena sidan friliggande villor å andra sidan ett modernistiskt radhusområde.

 

[quote]

 

Planen syftar till att åstadkomma cirka 70 lägenheter i små flerfamiljshus med 2 - 4 våningar ...  Bostäderna kompletterar utbudet av boendeformer i området, genom att tillföra lägenheter i ett område som främst består av villor och radhus. Större delen av planområdet är naturmark. [/quote]

 

 

Vid kommungränsen till Kungsbacka: "Området ligger cirka 900 m från Snipen där det finns pendelparkering och hållplats för expressbuss. [...] Det finns ingen butik inom gångavstånd. Närmaste livsmedelsbutik finns i Kungsporten, cirka 2 kilometer från planområdet. Kommersiell service och vårdcentral finns cirka 4 kilometer nordost om planområdet vid Brottkärrsmotet/Nya Hovås."

 

Bonus

Heden - Svenska Mässan, nytt höghus mot Korsvägen

Antal bostäder: -
Funktionsblandning: Ja, potentiellt även inslag av bostäder.
Stadsstruktur: Höghus
Våningar: 34

"Vi sa i alla fall det att ni kan inte göra ett till 90-talstorn à la Dallas ... Vi måste hitta nåt lite nyare!" – Björn Siesjö, stadsarkitekt Göteborg. Illustration: Tham och Videgård arkitekter

 

[quote]

 

Planförslaget innebär att olika funktioner kan inrymmas inom den nya byggnaden, såsom hotell, restaurang, kontor, mässverksamhet och bostäder mm.[/quote]

 

Nu återstår att se vad 2023 har att erbjuda i form av detaljplaner!

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


 

Tack vare en högmodern hårdvarupark från Luxor har protokollen från byggnadsnämnden kunnat bearbetats med hjälp av den kraftfulla AI-teknologin chatABC 80.

 

Några förändringar har dock behövts göras sedan tidigare år för att få det omfattande arbetet att bli mer hanterligt (Computer says no...), särskilt med avseende på mer tekniska aspekter och parameterar i planerna kring täthet och liknande, för till skillnad från mina föregångare är jag varken docent på Chalmers eller har OVER 9000 inom autismspektrat. Om någon känner sig förorättad över att det saknas viss sådan vital information från föregående år, så ser vår administrativa enhet på högkvarteret helst att ni skickar kompletteringar eller klagomål skriftligen i ett frankerat kuvert, för att på så vis enklare beredas plats i ett av våra för ändamålet allokerade minneshål.

 

 

Kvantitet

Vi skall nog inte dra för stora slutsatser från antalet detaljplaner och bostäder per år, men det kan vara intressant att följa över tid och jämföra.

 

[infobox]

Antal detaljplaner och bostäder sedan början 2009:

2009: 25 detaljplaner och 4056 bostäder
2010: 10 detaljplaner och ca 1000 bostäder
2011: 14 detaljplaner och ca 1 000 bostäder
2012: 23 detaljplaner och över 4 000 bostäder
2013: 9 detaljplaner och ca 1 150 bostäder
2014: 18 detaljplaner och 4 500 bostäder
2015: 26 detaljplaner och 6 700–9 300 bostäder
2016: 39 detaljplaner och ca 14 500 bostäder
2017: 17 detaljplaner och ca 5 200 bostäder
2018: 6 detaljplaner och ca 277 bostäder
2019: 9 detaljplaner och ca 2 298 bostäder
2020: 5 detaljplaner och ca 1 826 bostäder
2021: 9 detaljplaner och ca 3 047 bostäder
2022: 11 (12) detaljplaner och 3143 (3303) bostäder

[/infobox]

 

Dessa sammanställningar ger oss också möjlighet att på ett överskådligt sätt jämföra planer från olika årgångar mer kvalitativt, och på så sätt få en fingervisning om riktningen i förhållande till urbana värden, praxis inom stadsplaneringen, trender inom arkitekturen osv.

 


2009: Stora torp, 400 bostäder. Karaktär av monofunktionell, inåtvänd anläggning, som distanserar sig från Delsjövägen.

 

2022: Åkeredsvägen, 400 bostäder. Omvandling från bilväg mot karaktär av stadsgata med bebyggelse som möter omgivningen. Mer av ett vertikalt uttryck, och sadeltak som ger ett avslut uppåt.

 

 

Läge 

De 11 detaljplanerna i denna genomgång (12 om man räknar med höghuset vid Svenska mässan, gul markering i kartan nedan) sorteras efter de stadsområden som introducerades 2021, och som utgör en sammanslagning av tidigare stadsdelsnämnder. Notera även att i en av planerna på Hisingen förutsätts rivning av ca 160 bostäder för att tillföra 210, vilket ger ett faktiskt tillskott på 50. Sammantaget kan vi dock konstatera följande geografiska fördelning:

 

 Stadsområde  Antal detaljplaner:  Antal bostäder:
 Centrum  3 (4)  30 + 42 + 60 = 132
 Hisingen  2  470 + 50 (210) = 520 (680)
 Nordost  1  85
 Sydväst  5  36 + 1650 + 400 + 250 + 70 = 2406
 Totalt:  11 (12)  3143 (3303)

 

2022: Tonvikten ligger utan konkurrens rent kvantitativt åt Sydväst, och med Hisingen på en avlägsen andraplats. (klicka för förstoring, gäller även de flesta andra bilder i inlägget)

 

Sett till planerna för 2022 är det i periferin som det mesta förväntas ske på nuvarande jordbruks- eller naturmark, vilket inte är oproblematiskt med avseende på exempelvis stadsutglesning och relaterade trafik- och infrastrukturfrågor. Å andra sidan innebär det att en skattebas som potentiellt skulle hamna på andra sidan kommungränsen i istället tillkommer Göteborgs stad.

I vissa av dessa mer perfifera lägen finns dock en uttalad ambition om att skapa, stärka eller dra nytta av en befintlig knutpunkt för kollektivtrafiken (Skra bro, Åkeredsvägen, Frölunda torg), medan de två planerna längst i söder blir mer utpräglat bilberoende.

De mer centrala planerna har karaktär av att bygga i det byggda, där inte minst planen för SKFs huvudkontor i Gamlestan är ett ypperligt exempel på förtätning i ett mellanstadsläge med befintlig kvartersstruktur, och som är i omvandlingt mot en stadskärna i sin egen rätt. På ett liknande sätt förtätas den modernistiska strukturen vid Frölunda torg mot mer av en ABC-stad på steroider. 

 

 

Urbana kvaliteter

Hur ser då utförandet ut? Finns det några urbana kvaliteter? För att beskriva planerna har följande tre kategorier använts:

  • "Funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs eller medges i husen som inrymmer bostäder (detta är för övrigt en aspekt som blivit avsevärt bättre sedan 2009, då funktionsblandning ofta kunde anses uppnådd av planerarna genom att hänvisa till stadsdelsnivå, och som kanske inte behöver lika mycket fokus idag).
     
  • "Stadsstruktur" som här är mer av deskriptiv benämning på vad för typ av struktur bebyggelsen inordnas i, vilket säger något om sammanhang och förutsättningar (det tidigare kriteriet för "kvartersstruktur" kan bli något trubbigt och tvångsmässigt).
     
  • "Antal våningar" ger en fingervisning om befolkningstäthet i relation till stadstruktur.

Av de 11 (12) planerna är det 3 som huvudsakligen kräver funktionsblandning inom en betydande del av planen, 3 som medger funktionsblandning och 5 som är att betrakta som monokulturer.

 

Sammanfattning

Årets 11 (12) planer innehåller en större detaljplan (Frölunda torg) med upp till 1650 bostäder. Tre planer är i mellankategorin med omkring 250-470 bostäder och i sju av planerna rör det sig om mindre än 100 bostäder vardera, ibland avsevärt mindre.

Tonvikten i planerna ligger åt periferin, och i synnerhet mot Sydväst och mot norra Hisingen. Nordost representeras av blott ett projekt i Gamlestan, vilket är precis vid gränsen mot Centrum, som i sin tur huvudsakligen har planer i mellanstadsläge ...

Frölunda torg är onekligen fascinerande, men personligen är jag nog mest intresserad av Skra bro som ett sätt att hitta en form för småskalig bebyggelse som anknyter till trädgårdsstaden för perifera lägen, snarare än typiskt monofunktionella "villamattor". Påbyggnaden av SKFs kontor är intressant, och Åkeredsvägens omvandling mot "stadsgata" är vid det här laget ett beprövat grepp, inte minst i Backa och Tuve på Hisingen.

 

Gatufiering av matarled i Tuve, vars trivsamma kvarter med aktiva bottenvåningar inneburit ett lyft för stadsdelen.

 

Vad tycker du om planerna som gick ut på samråd under fjolåret?

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 

 

Så här ville man bygga 2022:

Centrum

Majorna - Bostäder med mera i Klippan

Antal bostäder: 50-60
Funktionsblandning: centrumverksamhet i bottenvåning medges samt 1000 kvm hotellverksamhet.
Stadsstruktur: Återuppbyggnad av rivningstomt som ansluter i form till den nedbrunna Kungsladugård samt Klippan i övrigt.
Våningar: 3-5

 

 

[quote]

 

Planförslaget innebär att bostäder och bebyggelse för tillfällig vistelse samt möjlighet till centrumverksamhet i bottenvåning kan uppföras inom planområdet. Bebyggelsen ska uppföras med hänsyn till kulturmiljövärdena i området och placeras på likartat sätt som den gamla Kungsladugården [förstördes i en brand 2004].

Ny bebyggelse närmast Oscarsleden har en volym som är anpassad till den gamla ladugårdens utseende. Övrig bebyggelse är högre för att ansluta till närliggande bebyggelse i området som är blandad äldre och nyare bebyggelse.

Placeringen och siktlinjerna är det som har varit styrande i utformningen av ny bebyggelse, framför allt för att samspelet som fanns mellan den gamla ladugården och mangårdsbyggnaden fortfarande ska vara avläsbart. Tillkommande bebyggelse är ca 60 lägenheter och 1 000 kvm bruttoarea tillfällig vistelse, i nuläget avsedd för hotell. I bottenvåning kan även centrumverksamheter uppföras.[/quote]

 

 

Klippan och Kungsladugård 1960 (innan Oscarsleden).

 

 

Bö - Bostäder och skola vid Lilla Danska Vägen och Skogshyddegatan

Antal bostäder: 25-30 varav ca 8 BmSS
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Friliggande byggnader i terräng
Våningar: 2-4

Vy från norr, med föreslaget flerbostadshus vid Skogshyddegatan till höger i bild, samt föreslagen volym för BmSS till vänster. FastBolaget AB

 

[quote]

 

Detaljplanen syftar till att möjliggöra en skolbyggnad vid Lilla Danska Vägen (1), samt en tillbyggnad av befintlig skola (2a alt. 2b). På samma fastighet ska en mer flexibel användning av en äldre kulturhistoriskt värdefull byggnad, Skogshyddan, möjliggöras.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra ett boende med särskild service (BmSS) (3), och ett mindre flerbostadshus vid Skogshyddegatan (4).

Detaljplanen ska även säkerställa ett allmänt gång- och cykelstråk i öst-västlig riktning genom området.[/quote]

 

 


Sävenäs - Bostäder vid Stabbegatan

Antal bostäder: 42 varav 6 Bmss
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Komplettering av grannskapsenhet från 1950-talet
Våningar: 5 samt en lägre del

 

Förtätning i Björkekärr nära Stabbetorget.

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra komplettering med bostäder och boende med särskild service i området. Syftet är även att förbättra underlaget och förutsättningarna för Stabbetorget som väl fungerande och levande stadsdelstorg. [...]

Planförslaget medger uppförande av ny bebyggelse med i huvudsak 5 våningar ovan mark, samt en lägre del med en våning mot öster. Parkering ordnas under gården och i källarplan, med tillfart från Stabbegatan. Totalt avses ca 42 bostäder tillkomma, varav 6 är bostäder med särskild service (BmSS).[/quote]

 

Notera hur sömlöst det nya till vänster anpassas till den äldre 50-talsbyggnaden till höger. Det är nästan så att man inte uppfattar att det rör sig om ett nybyggnadsförslag. Intressant även att det är möjligt att förhålla sig känsligt till en kontext utan betoning på kontrastverkan och brott – om man vill.

 

 

Hisingen

Björlanda - Bostäder vid Skra Bro III

Antal bostäder: 470
Funktionsblandning: Centruminslag medges i delar av bostadsbebyggelsen.
Stadsstruktur: Trädgårdstad med halvslutna kvarter av flerfamiljs-, rad- och parhus.
Våningar: 1-5

 

[quote]

 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av bostäder och förskola vid Skra Bro. Syftet är vidare att begränsa storleken och omfattningen av bebyggelsen för att minska intrånget på framför allt landskapsbilden men även för att värna om närliggande bebyggelse.

Planen omfattar den tredje etappen i programmet för stadsutveckling i Skra Bro inom stadsdelen Björlanda. För berört område anges i översiktsplanen förändrad markanvändning till bebyggelseområde med grön- och rekreationsytor. Det tidigare ändamålet för marken har varit jordbruksmark. Inom och kring planområdet finns höga natur- och kulturvärden, vilka är viktiga förutsättningar att ta hänsyn till.

Under planprocessen testas konceptet utökad exploatörsmedverkan, där exploatören i högre grad är inblandad i framtagande av utredningar och annat underlag för detaljplanen.[/quote]

 

 

Etapp 3 är den aktuella i samrådet.

 

 

Kvillebäcken - Bostäder vid Drakblommegatan

Antal bostäder: 210 (+50 efter rivning av befintliga lameller).
Funktionsblandning: Möjlighet att ombilda del av byggnad till lokal för centrumändamål medges.
Stadsstruktur: Uppluckrat kvarter med två mindre gårdar.
Våningar: Upp till 6 våningar, variation inom kvarteret.

Planen förutsätter rivning av tre stycken lameller om fyra våningar (ca 160 bostäder).

 

[quote]

 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra att befintliga bostadshus med radonproblematik kan ersättas med ny bostadsbebyggelse. Exploateringsgraden föreslås bli något högre.

Inom fastigheten finns idag tre flerfamiljshus som är uppförda i blåbetong och uppvisar radonhalter över tillåtna gränsvärden. Att åtgärda problemen har bedömts vara för dyrt varför dessa ska ersättas med nya flerbostadshus. I samband med detta föreslås något högre hus, upp till sex våningar, i två halvslutna kvarter mot Björlandavägen och Wieselgrensgatan. Bebyggelsen får på detta sätt en mer stadsmässig karaktär och en bättre boendemiljö med avseende på trafikbullret och luftmiljön från de båda gatorna.[/quote]

 

 

Nordost

Gamlestaden - Blandstad vid Hornsgatan

Antal bostäder: 85
Funktionsblandning: Ja (!)
Stadsstruktur: Tillbyggnad av SKFs huvudkontor.
Våningar: Påbyggnad med 5 våningar bostäder på skivhuset samt kompletterande bebyggelse om 4 våningar.

Gamlestan är inne i en mycket expansiv fas.

 

[quote]

 

Planförslaget möjliggör för en förtätning och komplettering av den befintliga bebyggelsen med kontor, centrum samt bostadsändamål och innebär:

• Uppförande av en påbyggnad på det befintliga huset med fem våningar samt skydda och bevara kulturmiljövärdena huset innehar genom införande av rivningsförbud samt skydds-, varsamhets- och utformningsbestämmelser.

• Uppförande av en tillbyggnad i fyra våningar som ska utgöra förlängning av A-fabriken.

• Uppförande av en paviljong i fyra våningar som är länkad till den befintliga byggnaden.

• Befintligt källargarage med tillhörande förråd under den befintliga byggnaden och dagens entréyta bekräftas med planen.

• Iordningställande och bevarande av parkytan från landeriepoken genom införande av skyddsbestämmelse. • Sanering av de markföroreningar som finns inom planområdet.

• Upphävande av strandskyddet som återinträder med ny planläggning.

Syfte med planen är att omvandla SKF:s gamla huvudkontor så att en god helhetsverkan nås samt att den eftersträvansvärda funktionsblandningen bekräftas genom tillskottet.

Bostäderna uppförs troligen i påbyggnadsdelen och i paviljongen, vilket innebär ett tillskott på ca 85 bostäder. Planen medger även BTA om ca 24 000 kvm för kontor- och centrumverksamheter i det befintliga huset och BTA om ca 2 300 kvm i tillkommande byggnader. [/quote]

 

SKFs huvudkontor från 1966 ritat av Ericsson och Lettström. Vy från Säveån.

 

 

Ursprungsbyggnadens "pilastrar" förlängs i påbyggnaden och avslutas i en sorts aktroterier.

 

 

 

 

 

Sydväst

Älvsborg - Bostäder vid Långedrags båtvarv

Antal bostäder: 36
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Komplettering med radhus i ett område som huvudsakligen präglas av friliggande småhus.
Våningar: 2

 

Långedrag

 

[quote]

 

Detaljplanen avser ett område i Långedrag inom stadsdelen Älvsborg i västra Göteborg. Området angränsar till vattnet och Göteborgs Kungl. Segelsällskaps (GKSS) hamn i norr och väster samt till befintligt villaområde vid Pejlingsgatan i söder.

Förslaget till detaljplan innebär kortfattat att omvandla området från verksamhetsområde till bostadsområde med småhus och skapa en allmän tillgänglighet till vattnet via gångstråk och kajpromenad. Planen möjliggör för bebyggelse i form av cirka 36 radhus, parhus samt friliggande bostäder i två våningar.[/quote]

 

"Området är till största del monofunktionellt och förutsättningarna för sociala möten och interaktion i närområdet, som till stor del består av privata bostadsfastigheter, är begränsade. Området har med undantag från mindre parker brist på samlingsplatser. Göteborgs Kungl. Segelsällskaps (GKSS) småbåtshamn utgör en mötesplats och besöksmål för båtlivet. Utöver denna saknar plan- och närområdet målpunkter som genererar besökare från andra delar av staden."

 

Önnered - Bostäder och utbildningslokaler norr om Åkeredsvägen

Antal bostäder: 350-400
Funktionsblandning: Ja
Stadsstruktur: "Gatufiering" av väg; gathus samt bakomliggande punkthus
Våningar: 5-6 närmast vägen, något högre punkthus bakom mot berget

"Byggnaderna ska ha en variation i bottenvåningarna med inslag av verksamhetslokaler. Detta regleras genom utformningsbestämmelser som föreskriver verksamhetslokaler i minst 50 % av bottenplan i anslutning till platsbildning i östra planområdet. Inom byggrätterna längs Åkeredsvägen regleras även bottenvåningens höjd för att i framtiden möjliggöra verksamhetslokaler i dessa."

 

Åkerredsvägen innan "gatufiering" närmast rondellen: "...Little boxes made of ticky-tacky... "

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för uppförande av ca 350 - 400 bostäder i form av flerbostadshus, en skola, samt en mindre del lokaler för butiker/verksamheter.

Planförslaget syftar också till att skapa en lokal knutpunkt i området och bidra till att skapa ett stadsmässigt stråk längs Åkeredsvägen och Grevegårdsvägen. Längs detta ska goda förutsättningar för resande till fots och med cykel skapas.[/quote]

 

"Åkeredsvägens skala bedöms möjliggöra bebyggelse i upp till sex våningar längs med denna. Detaljplanen föreskriver dock indragna våningar eller bostäder under sadeltak. Höjd till takfot kan då hållas på en nivå som motsvarar max fem våningar utmed planerad gång och cykelväg."

 

Järnbrott - Frölunda torg

Antal bostäder: Uppemot 1650
Funktionsblandning: Uppemot 40 000 kvadratmeter handel och verksamheter
Stadsstruktur: Förtätning av högmodernistisk kolossalcentrumanläggning medelst påbyggnader, slutna kvarter, lameller och höghus
Våningar: ca 8-12 våningar samt kontorshus i 24 våningar

"Ohoh, ohoh, what are we gonna do? Union, Union, Union City [Belgian] blue ..."

 

 

[quote]

 

Frölunda Torg och kvarteren runt omkring skulle kunna utvecklas med uppemot 1650 nya bostäder, 40 000 kvadratmeter handel och verksamheter (köpcentret är i dag 75 000 kvadratmeter stort), samt parkeringar, främst i garage.
 

Detaljplanen delades i två delar

Byggnadsnämnden beslutade i september 2022 att detaljplanen skulle delas upp i två delar. Den ena delen skulle gå ut på samråd medan den andra delen behövde arbetas om.

Den del av planen som gick vidare till samråd är den västra delen, som innebär en utveckling av stadsmässiga miljöer inom området genom att tillföra ytterligare bostäder, handel, kontor och service samt offentliga platser vid köpcentrumet Frölunda Torg.

Den del av detaljplanen som byggnadsnämnden beslutade att återemittera består av nya flerbostadshus i områdets östra del, längsmed Pianogatan. Återremittering betyder att den delen av planen behöver omarbetas, för att sedan gå upp till nytt beslut om samråd i byggnadsnämnden.
[/quote]

 

 

Nedan presenteras föreslagen bebyggelse uppdelat på tre olika delområden:

• Mellan Marconigatan och Pianogatan (delområde A) möjliggör detaljplanen en rad lamellhus i åtta till tio våningar. Söder om kvarteret Käppen föreslås två byggnadsvolymer i åtta till elva våningar våningar innehållande primärt bostäder samt ett parkeringshus i sju våningar. Öster om kvarteret Käppen, där nuvarande familjecentral ligger, föreslås en förskola med gården delvis förlagd inom nuvarande bostadsgård.

• Inom och i anslutning till befintligt köpcentrum (delområde B) föreslås ny park och lekplats, nya gator, nya byggnadskvarter, påbyggnad av befintligt parkeringsgarage och köpcentrum samt sammanbyggnad av befintliga byggnader. En förskola placeras intill en kombinerad förskole- och bostadsgård i nordvästra hörnet av delområdet. Under två av kvarteren och den centrala parken föreslås ett parkeringsgarage.

• På parkeringsytan väster om Frölunda Torg (delområde C) föreslås ett nytt kontorshus i 24 våningar och ett funktionsblandat kvarter. I bottenvåningarna förläggs butiker intill de mest använda stråken. Under kvarteren uppförs ett parkeringsgarage som länkar ihop med Frölunda torg köpcentrum.

 

 

Brottkärr - Bostäder på ängar och berg norr om Gamla Brottkärrsvägen

Antal bostäder: ca 250
Funktionsblandning: Nej, hänvisning till Nya Hovås
Stadsstruktur: Villor, rad- och parhus samt inslag av flerfamiljshus
Våningar: 2-4

Illustration: Inobi

 

 

[quote]

 

Detaljplanen syftar till att planlägga ett område som trots flera försök genom åren ännu inte är planlagt. Genom planläggningen ska det bli möjligt att bygga cirka 250 nya bostäder i småhus och flerbostadshus och en förskola med 6 avdelningar. Det ska skapas allmänna platser i en utsträckning som behövs för området och för att bevara natur med höga naturvärden och skyddade arter.[/quote]

 

 

 

 

Lindås - Bostäder vid Vågnedalsvägen

Antal bostäder: ca 70
Funktionsblandning: Nej, närmsta service 2 km bort
Stadsstruktur: Komplettering med flerfamiljshus i havsnära bostadsområde präglat av å ena sidan friliggande villor å andra sidan ett modernistiskt radhusområde.
Våningar: 2-4

 

Å ena sidan friliggande villor å andra sidan ett modernistiskt radhusområde.

 

[quote]

 

Planen syftar till att åstadkomma cirka 70 lägenheter i små flerfamiljshus med 2 - 4 våningar ...  Bostäderna kompletterar utbudet av boendeformer i området, genom att tillföra lägenheter i ett område som främst består av villor och radhus. Större delen av planområdet är naturmark. [/quote]

 

 

Vid kommungränsen till Kungsbacka: "Området ligger cirka 900 m från Snipen där det finns pendelparkering och hållplats för expressbuss. [...] Det finns ingen butik inom gångavstånd. Närmaste livsmedelsbutik finns i Kungsporten, cirka 2 kilometer från planområdet. Kommersiell service och vårdcentral finns cirka 4 kilometer nordost om planområdet vid Brottkärrsmotet/Nya Hovås."

 

Bonus

Heden - Svenska Mässan, nytt höghus mot Korsvägen

Antal bostäder: -
Funktionsblandning: Ja, potentiellt även inslag av bostäder.
Stadsstruktur: Höghus
Våningar: 34

"Vi sa i alla fall det att ni kan inte göra ett till 90-talstorn à la Dallas ... Vi måste hitta nåt lite nyare!" – Björn Siesjö, stadsarkitekt Göteborg. Illustration: Tham och Videgård arkitekter

 

[quote]

 

Planförslaget innebär att olika funktioner kan inrymmas inom den nya byggnaden, såsom hotell, restaurang, kontor, mässverksamhet och bostäder mm.[/quote]

 

Nu återstår att se vad 2023 har att erbjuda i form av detaljplaner!

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]