Utskrift fra www.yimby.se
....

Essä: Vad kan vi lära av Sune Malmquist?

 

Det råder idag ett glapp mellan hur vi pratar om arkitektur och stadsbyggnad och det som faktiskt byggs runt oss. Politiker, arkitekter och opinionsbildare vurmar för en levande stad där olika formspråk kan samsas. Men trots detta är påfallande mycket av det som byggs storskaligt och repetitivt.

För några decennier sedan var diskussionen motsatt. Då fanns en moralisk uppfattning bland politiker och arkitekter att klassicism var fel och tillbakablickande. Ändå fick de arkitekter som specialiserat sig på historiserande stilar betydligt fler uppdrag än idag. Med några decennier på nacken ter sig många av dessa hus som intressanta alternativ till dagens nyproduktion.

Den mest framträdande av det sena 1900-talets ”postmoderna” arkitekter är Sune Malmquist. Hans väg till den positionen var dock krokig. Som ung arkitekt fick han på 1960-talet uppdrag att rita på de mest komplexa delarna av Stockholms nya city. På 1970-talet omvärderade han sin arkitektgärning och kom under återstoden av sin karriär att fokusera helt på att tolka klassiska arkitekturstilar. Hans spelplan var Stockholms innerstad och han kom att få en stor mängd hus uppförda under 1980-1990-talen.

Jag har länge varit nyfiken på Malmquist och hans livsgärning. Vintern 2021 slog jag honom därför en signal och vi stämde träff under påsken. Malmquist är idag 89 år gammal och bosatt i Båstad. Efter en stroke för några år sedan har han svårt att uttrycka sig, men minnet och intresset för arkitektur är intakt. Jag träffade honom i hemmet tillsammans med dottern Anna, svärsonen Michele och assistenten Jolanta, för ett samtal om arkitektur, urbanitet och byggande. Under samtalet blev det för mig allt mer uppenbart att de utmaningar Malmquist mötte under sitt yrkesliv är högaktuella idag, och att vi har mycket att lära av hans lösningar.

 

 Bild: Sune Malmquist 2021. Foto: Privat.

 

I otakt med 1900-talet, högaktuell idag

Sune Malmquists yrkesbana började med några tvära lappkast. Som ung arkitekt utmärkte han sig som passionerad och målmedveten. Genom rekommendationer från dåvarande chefsarkitekten för cityomvandlingen (senare stadsbyggnadsdirektören i Stockholm) Torsten Westman fick hans nystartade kontor i uppdrag att rita på den stora avrivna yta som låg mellan det blivande Sergels Torg och Kungsträdgården. Malmquist drömde om en något som liknade 1800-tals gallerian i Milano – ett handelspalats med internationell spjutspetsarkitektur och flödande folkliv. Efter åratal av slit, under vilka bland annat Hotell Sergel Plaza kom till, realiserades en mer slätstruken shoppingstruktur – Gallerian – vilken skapade en ny stadsstruktur som placerade Brunkebergstorg i ett stadsbyggnadsmässigt bakvatten. Gallerian blev för många symbolen för hur det nya city vände ryggen mot traditionella gator och torg. Malmquist kände ånger för den klassiska stad som försvunnit.

Bild: Tidiga skisser på Gallerian av Sune Malmquist.

Bild: Tidiga skisser på Brunkebergstorg av Sune Malmquist.

Vid denna tid, mitten av 1970-talet, tvärbromsade miljonprogrammet och en massiv kritik mot citysaneringarna tog vid. Malmquist var stukad efter misslyckandet med Gallerian, kontoret krympte och på det personliga planet genomlevde han en besvärlig skilsmässa. Han började närma sig uppdragen på ett helt annat sätt än tidigare.

Internationellt sett började postmodernismen göra sig gällande. Yviga formexplosioner, lek med klassiska attribut och allt mer teoretiska resonemang kännetecknade samtidsarkitekturen. I Sverige rådde energikris och gröna vågen. Malmquist valde dock att ställa sig vid sidan av arkitekturdiskursen och rita hus så som han själv ville ha dem. Han fördjupade sina kunskaper i 1800-talets byggnadsordningar. Uppdragen började komma in igen, denna gång från stadens byggmästare.

Medan resten av den svenska arkitektkåren antingen fortsatte rita modernistiska hus, eller gav sig i kast med de postmoderna stilexperimenten, gjorde Malmquist så gott han kunde för att laga det Stockholm som slitits sönder av rivningarna. Hans första större nybyggnadsprojekt var kvarteret Astrea. Malmquist ritade ett pampigt hörnhus vars rena formspråk var en stilsäker studie i neoklassicism. Flera uppdrag följde och det visade sig gå alldeles utmärkt att kombinera prefabricerat betongbyggande och moderna planlösningar med klassicistiska fasader. Kontoret blev skickliga på att åstadkomma vackra hus genom proportioner och detaljer snarare än dyra attribut. Malmquist byggde starka band till ett antal byggmästare som delade hans bild att staden behövde läkas snarare än provoceras, men eftersom Malmquist gick ett steg längre än sina samtida kollegor i att låna attribut från den klassiska arkitekturen blev han utsatt för hård kritik. Högljutt kritiserades hans ”nostalgiska” utgångspunker. Föga intresse ägnades åt de komplicerade ekvationer han gång på gång löste. Men uppdragen rullade likväl in.

Bild: Kv Astraea 14, uppfört av Folke Ericsson Byggnads AB 1979. Fotograf: Fredrik Rosenhall.

Bild: Kv Astraea 14, uppfört av Folke Ericsson Byggnads AB 1979. Fotograf: Fredrik Rosenhall.

I mitten av 1980-talet gick Malmquists nya fru, arkitekten Hervor von Arndt, in som delägare i kontoret och tillsammans utvecklade de verksamheten till att även omfatta kontors- och stadsplaneuppdrag. Under denna tid tillkom stadsdelar som Tranebergs Strand och Alviks Torg. Intressant nog bröt de mot tidens symmetriska, formalistiska planstrukturer. Tillsammans ritade Sune och Hervor hus som noggrant anpassade sig till topografin, samtidigt som fasadkompositionerna stod stadigt i en klassicistisk formlära. En nära relation byggdes upp med Anders Bodin fastigheter, vars byggande för långsiktig förvaltning passade makarna väl. Här fick de möjlighet att arbeta tätt tillsammans med hantverkare och konstnärer i såväl projekterings- som byggskede.

Kontorets mest kända byggnadsverk, bostadshusen på Oxtorget mitt i Stockholms city, uppfördes av Einar Mattsson och stod klara 1996. Här tillförde Malmquist en bebyggelse med klara drag av nordisk klassicism till ett sammanhang som annars är helt dominerad av storskaliga kontorshus från 1960-talet. Husen rönte stor uppmärksamhet även internationellt.

Bild: Bostadshus vid Oxtorget i Stockholm, uppförda av Einar Mattsson 1996. Fotograf: Fredrik Rosenhall.

Bild: Bostadshus vid Oxtorget i Stockholm, uppförda av Einar Mattsson 1996. Fotograf: Fredrik Rosenhall.

Bild: Bostadshus vid Oxtorget i Stockholm, uppförda av Einar Mattsson 1996. Fotograf: Fredrik Rosenhall.

Bild: Bostadshus vid Oxtorget i Stockholm, uppförda av Einar Mattsson 1996. Fotograf: Fredrik Rosenhall.

Malmquists sista projekt tillkom på 00-talet; bostadshus i kvarteret Loka Brunn på Dalagatan i Stockholm (som ritades tillsammans med Caspar von Vegesack) samt den egna palladianska villan i Båstad där han bor idag.

 

Bild: I början av 2000-talet lät Malmquist uppföra en villa i Båstad som inspirerats av Palladio (modell). Foto: Privat.

Bild: I början av 2000-talet lät Malmquist uppföra en villa i Båstad som inspirerats av Palladio. Foto: Privat.

 

Vad hände med postmodernismen?

Sune Malmqusits karriär tecknar en intressant, parallell, arkitekturhistoria för 1900-talets andra hälft. Den visar att en seriös och noggrann arkitektgärning kan ske vid sidan av huvudfåran. När jag pratade med Sune och hans nära kom samtalet handla mycket om hur förutsättningar påverkar viktiga skeenden. Om arkitekturklimatet då och nu, och hur Sunes kunskaper kan föras vidare till en yngre generation.

När han examinerades som arkitekt på 1950-talet var byggbranschen mindre och mer sammanhållen. Drivna unga arkitekter kunde få viktiga uppdrag, även kommunala, genom kontakter och rekommendationer. Genom arbetet med Gallerian och City fick han ett stort nätverk bland fastighetsägare som uppskattade det metodiska arbetssättet och passionen för yrket. Idag är det svårare för unga kontor att få de stora kommunala uppdragen. För att ens komma på tal för cityutvecklingsprojekt krävs kvalitetssystem och tunga referenser. Detta är givetvis bra på många sätt, men det understödjer en viss likriktning.

Den enskilt viktigaste faktorn bakom efterfrågan på Malmquists arkitektur var dock baksmällan efter 1960-talets byggboom. Fram till 1970-talet fanns en allmän uppfattning om att det som byggdes successivt skapade allt bättre städer. Cityrivningarna och miljonprogrammet ändrade på detta. Reaktionen skapade en stadsutveckling utan paradigm som vi på många sätt fortfarande befinner oss i. Arkitekturteoretikerna på 1970-talet menade att den gryende postmodernismen innebar slutet på de stora programmen och början på en mer stilpluralistisk och inkluderande tid. Men i backspegeln kan vi konstatera att så inte riktigt blev fallet. Under decennierna efter miljonprogrammet pendlade arkitekturen mellan småskaligt historiserande och storvulet postmodernistisk, men rädslan för att ”blicka bakåt” var likväl stark. Sune Malmquist stack ut eftersom hans byggnader var mer arkitektoniskt genomarbetade och trogna den klassicistiska formläran än många andra arkitekters verk. Tidsandan som helhet präglades dock av båda låg byggtakt och respektfullhet mot skala och sammanhang.

Bild: Alviks torg uppfördes på 1990-talet av Anders Bodin fastigheter. Husen bryter mot den traditionella kvartersstadens mönster men formspråket är klassicistiskt. Foto: Alviks torg av Ankara, CC BY-SA 4.0.

Någonting hände under 00-talet som ändrade på detta. Vid denna tid upplevde många det svenska byggandet som onödigt defensiv. Den gamla trätan mellan de som förespråkade en offensiv modernism och de som ville bevara den klassiska stadens skala och karaktär ersattes successivt av en ny problembeskrivning.

Yimbys opinionsbildning från tiden runt 2010 är en viktig katalysator till den förtätningsvåg som nu sveper över Sverige. Siktlinjer, anpassning och gröna kilar fick ta ett steg tillbaka till förmån för smart markutnyttjande och byggande på höjden. I Yimbys Jane Jacobs-influerade målbild spelar varken den modernistiska stadens köpcentrum eller den klassicistiska stadens katedraler några viktiga roller. Staden ses som en social och ekonomisk organism snarare än en arkitekturhistorisk skulpturpark. Vågar vi bara släppa alla hårda anpassningskrav kan vi hindra utglesningen och skapa nya pulserande stadsdelar, täta och livskraftiga, resonerade man.

Yimby opinionsbildning, tillsammans med bostadsbrist och skyhög efterfrågan på innerstadsmiljöer, ändrade det svenska planeringsparadigmet. Inte så att vi nått en situation där städerna byggs enligt konsekventa ideologiska ställningstaganden, men förändringen är tillräckligt stark för att skapa en rörelse i tangentens riktning som gör sig påtagligt närvarande i storstädernas centrala delar. Husen byggs högre och tätare än tidigare och maximal kontrast mot äldre bebyggelse eftersträvas. Modernismens funktionsseparering och utglesning kritiseras starkt men dess formspråk omhuldas. Just nu befinner sig byggbranschen i en liknande euforisk fas som i början av miljonprogrammet. Då liksom nu uppstår en flockmentalitet som gör att mycket av det som byggs följer samma estetiska och funktionella principer. Då liksom nu saknas självreflektion och förmåga att se brister i det som byggs.

Bild: Kvarteret Loka Brunn, uppfört av Anders Bodin Fastigheter 2009 är ett av de sista hus som byggdes i postmodernistisk stil i Sverige. Fotograf: Fredrik Rosenhall.

Bild: Kvarteret Loka Brunn, uppfört av Anders Bodin Fastigheter 2009 är ett av de sista hus som byggdes i postmodernistisk stil i Sverige. Fotograf: Fredrik Rosenhall.

 

Den klassiska stadens renässans

Det råder något paradoxalt i att vi nu genomför en stadsförtätning som saknar motstycke i modern tid samtidigt som centrala gestaltningsprinciper i såväl den klassiscistiska som den modernistiska formtraditionen ignoreras. Den klassiska staden byggde på symmetrier, harmonier och variation, den modernistiska på öppenhet, naturkontakt och upprepning. Dagens byggande har omfamnat tanken på förtätning, och till viss del vänt sig från modernismens funktionsseparering.  Men det står fortfarande fast förankrat i modernismens trafikplanering och estetik. De långsamma stadsgator som bygger upp livet i äldre städer lyser med sin frånvaro. Likaså lugnet som klassisk arkitektur och samordnade färg- och materialpaletter skapar.  Gestaltningsprogram och estetisk styrning ratas, individualism och storstilad ”branding” premieras. Det är kraftiga gester, exklusiva material och fokus på hög ”wow”-faktor. Långt ifrån den lokalt drivna urban-ekonomi som Jane Jacobs såg blomstra i New Yorks äldre rutnätskvarter.

 

Bild: Fasadskiss av Malmquist. Huset kom att uppföras i modifierad form på Valhallavägen.

Allt fler opinionsbildare ifrågasätter om den stad vi skapar idag verkligen kommer att hålla vad den lovar. Kritiken mot byggandet brösttoner i sociala medier, och den kommer från många olika håll. Mest högljudda är Arkitekturupproret. Men även många inom arkitektkåren är oroade över minskade grönytor och trånga bostadsmiljöer. Flera av landets ledarskribenter efterfrågar mer byggande i klassisk stil. Och på Yimby kan man allt oftare läsa oroade inlägg som ifrågasätter vilka kvaliteter som de facto kommer skapas i det som byggs. Helt klart har normen för vad som är lämplig täthet och höjd i städerna ändrats, men innebär detta med automatik att vi får levande vackra stadsrum?

Det råder en tröghet mellan värderingar och genomförande. Vi kan räkna med att de opinionsbildare som idag kritiserar byggandet kommer att påverka morgondagens stad. Det är inte särskilt långsökt att tänka sig att dagens byggande kommer att avteckna sig som en tydlig årsring, och att det kommer att rannsakas och kritiseras. Att pendeln kommer att slå tillbaka och det inom en snar framtid kommer resas krav på täta innerstadsmiljöer som är mer anpassade till den traditionella stadens skala och utförande än det som byggs idag. Liksom det gjorde på 1970-talet. Sannolikt kommer dagens hårt drivna individualism ifrågasättas och gestaltningsprogram, proportioner och ordningar efterfrågas.  När detta händer är det viktigt att det finns kunskap att tillgå som visar hur man faktiskt åstadkommer det i praktiken. Här är arvet efter Sune Malmquist viktigt att förvalta. För han visade oss att det med eftertänksamhet, kreativitet och genuint intresse går utmärkt att använda dagens byggmetoder till att skapa hus och stadsdelar som följer klassiska, tidlösa principer. Och som med några decennier på nacken framträder som naturliga och omtyckta individer i Stockholms innerstad.

Bild: Bostadshus vid Oxtorget i Stockholm, uppförda av Einar Mattsson 1996. Fotograf: Fredrik Rosenhall.

 

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.
Bli medlem YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Navn:

Epost:

 (ikke offentlig synlig)

Hjemmeside:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
This article is published both here and at Yimby Göteborg.
The comments below are from both these sites.
 0
Jan Wiklund (3 Juli 2022 16:11):
Jag föreställer mig att det värsta problemet är att arkitekter arbetar för ett byggbolag eller ett fastighetsbolag och får sina intäkter därifrån. Dessa är intresserade av ekonomi på fastighetsnivå. Inte stadsgestalning, det finns det inga pengar i.

Så var det förvisso också för hundra år sen. Men beställarna på den tiden hade också ett visst intresse för att smälta in socialt i stadens borgerskap. De kunde därför inte provocera alltför mycket.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:


Hvis du støtter meningene våre, bli med YIMBY Stockholm:s 8635 medlemmene. Det tar bare et minutt og koster ingenting

Vad ville man bygga 2022?
 

Tack vare en högmodern hårdvarupark från Luxor har protokollen från byggnadsnämnden kunnat bearbetats med hjälp av den kraftfulla AI-teknologin chatABC 80.

 

Några förändringar har dock behövts göras sedan tidigare år för att få det omfattande arbetet att bli mer hanterligt (Computer says no...), särskilt med avseende på mer tekniska aspekter och parameterar i planerna kring täthet och liknande, för till skillnad från mina föregångare är jag varken docent på Chalmers eller har OVER 9000 inom autismspektrat. Om någon känner sig förorättad över att det saknas viss sådan vital information från föregående år, så ser vår administrativa enhet på högkvarteret helst att ni skickar kompletteringar eller klagomål skriftligen i ett frankerat kuvert, för att på så vis enklare beredas plats i ett av våra för ändamålet allokerade minneshål.

 

 

Kvantitet

Vi skall nog inte dra för stora slutsatser från antalet detaljplaner och bostäder per år, men det kan vara intressant att följa över tid och jämföra.

 

[infobox]

Antal detaljplaner och bostäder sedan början 2009:

2009: 25 detaljplaner och 4056 bostäder
2010: 10 detaljplaner och ca 1000 bostäder
2011: 14 detaljplaner och ca 1 000 bostäder
2012: 23 detaljplaner och över 4 000 bostäder
2013: 9 detaljplaner och ca 1 150 bostäder
2014: 18 detaljplaner och 4 500 bostäder
2015: 26 detaljplaner och 6 700–9 300 bostäder
2016: 39 detaljplaner och ca 14 500 bostäder
2017: 17 detaljplaner och ca 5 200 bostäder
2018: 6 detaljplaner och ca 277 bostäder
2019: 9 detaljplaner och ca 2 298 bostäder
2020: 5 detaljplaner och ca 1 826 bostäder
2021: 9 detaljplaner och ca 3 047 bostäder
2022: 11 (12) detaljplaner och 3143 (3303) bostäder

[/infobox]

 

Dessa sammanställningar ger oss också möjlighet att på ett överskådligt sätt jämföra planer från olika årgångar mer kvalitativt, och på så sätt få en fingervisning om riktningen i förhållande till urbana värden, praxis inom stadsplaneringen, trender inom arkitekturen osv.

 


2009: Stora torp, 400 bostäder. Karaktär av monofunktionell, inåtvänd anläggning, som distanserar sig från Delsjövägen.

 

2022: Åkeredsvägen, 400 bostäder. Omvandling från bilväg mot karaktär av stadsgata med bebyggelse som möter omgivningen. Mer av ett vertikalt uttryck, och sadeltak som ger ett avslut uppåt.

 

 

Läge 

De 11 detaljplanerna i denna genomgång (12 om man räknar med höghuset vid Svenska mässan, gul markering i kartan nedan) sorteras efter de stadsområden som introducerades 2021, och som utgör en sammanslagning av tidigare stadsdelsnämnder. Notera även att i en av planerna på Hisingen förutsätts rivning av ca 160 bostäder för att tillföra 210, vilket ger ett faktiskt tillskott på 50. Sammantaget kan vi dock konstatera följande geografiska fördelning:

 

 Stadsområde  Antal detaljplaner:  Antal bostäder:
 Centrum  3 (4)  30 + 42 + 60 = 132
 Hisingen  2  470 + 50 (210) = 520 (680)
 Nordost  1  85
 Sydväst  5  36 + 1650 + 400 + 250 + 70 = 2406
 Totalt:  11 (12)  3143 (3303)

 

2022: Tonvikten ligger utan konkurrens rent kvantitativt åt Sydväst, och med Hisingen på en avlägsen andraplats. (klicka för förstoring, gäller även de flesta andra bilder i inlägget)

 

Sett till planerna för 2022 är det i periferin som det mesta förväntas ske på nuvarande jordbruks- eller naturmark, vilket inte är oproblematiskt med avseende på exempelvis stadsutglesning och relaterade trafik- och infrastrukturfrågor. Å andra sidan innebär det att en skattebas som potentiellt skulle hamna på andra sidan kommungränsen i istället tillkommer Göteborgs stad.

I vissa av dessa mer perfifera lägen finns dock en uttalad ambition om att skapa, stärka eller dra nytta av en befintlig knutpunkt för kollektivtrafiken (Skra bro, Åkeredsvägen, Frölunda torg), medan de två planerna längst i söder blir mer utpräglat bilberoende.

De mer centrala planerna har karaktär av att bygga i det byggda, där inte minst planen för SKFs huvudkontor i Gamlestan är ett ypperligt exempel på förtätning i ett mellanstadsläge med befintlig kvartersstruktur, och som är i omvandlingt mot en stadskärna i sin egen rätt. På ett liknande sätt förtätas den modernistiska strukturen vid Frölunda torg mot mer av en ABC-stad på steroider. 

 

 

Urbana kvaliteter

Hur ser då utförandet ut? Finns det några urbana kvaliteter? För att beskriva planerna har följande tre kategorier använts:

  • "Funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs eller medges i husen som inrymmer bostäder (detta är för övrigt en aspekt som blivit avsevärt bättre sedan 2009, då funktionsblandning ofta kunde anses uppnådd av planerarna genom att hänvisa till stadsdelsnivå, och som kanske inte behöver lika mycket fokus idag).
     
  • "Stadsstruktur" som här är mer av deskriptiv benämning på vad för typ av struktur bebyggelsen inordnas i, vilket säger något om sammanhang och förutsättningar (det tidigare kriteriet för "kvartersstruktur" kan bli något trubbigt och tvångsmässigt).
     
  • "Antal våningar" ger en fingervisning om befolkningstäthet i relation till stadstruktur.

Av de 11 (12) planerna är det 3 som huvudsakligen kräver funktionsblandning inom en betydande del av planen, 3 som medger funktionsblandning och 5 som är att betrakta som monokulturer.

 

Sammanfattning

Årets 11 (12) planer innehåller en större detaljplan (Frölunda torg) med upp till 1650 bostäder. Tre planer är i mellankategorin med omkring 250-470 bostäder och i sju av planerna rör det sig om mindre än 100 bostäder vardera, ibland avsevärt mindre.

Tonvikten i planerna ligger åt periferin, och i synnerhet mot Sydväst och mot norra Hisingen. Nordost representeras av blott ett projekt i Gamlestan, vilket är precis vid gränsen mot Centrum, som i sin tur huvudsakligen har planer i mellanstadsläge ...

Frölunda torg är onekligen fascinerande, men personligen är jag nog mest intresserad av Skra bro som ett sätt att hitta en form för småskalig bebyggelse som anknyter till trädgårdsstaden för perifera lägen, snarare än typiskt monofunktionella "villamattor". Påbyggnaden av SKFs kontor är intressant, och Åkeredsvägens omvandling mot "stadsgata" är vid det här laget ett beprövat grepp, inte minst i Backa och Tuve på Hisingen.

 

Gatufiering av matarled i Tuve, vars trivsamma kvarter med aktiva bottenvåningar inneburit ett lyft för stadsdelen.

 

Vad tycker du om planerna som gick ut på samråd under fjolåret?

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 

 

Så här ville man bygga 2022:

Centrum

Majorna - Bostäder med mera i Klippan

Antal bostäder: 50-60
Funktionsblandning: centrumverksamhet i bottenvåning medges samt 1000 kvm hotellverksamhet.
Stadsstruktur: Återuppbyggnad av rivningstomt som ansluter i form till den nedbrunna Kungsladugård samt Klippan i övrigt.
Våningar: 3-5

 

 

[quote]

 

Planförslaget innebär att bostäder och bebyggelse för tillfällig vistelse samt möjlighet till centrumverksamhet i bottenvåning kan uppföras inom planområdet. Bebyggelsen ska uppföras med hänsyn till kulturmiljövärdena i området och placeras på likartat sätt som den gamla Kungsladugården [förstördes i en brand 2004].

Ny bebyggelse närmast Oscarsleden har en volym som är anpassad till den gamla ladugårdens utseende. Övrig bebyggelse är högre för att ansluta till närliggande bebyggelse i området som är blandad äldre och nyare bebyggelse.

Placeringen och siktlinjerna är det som har varit styrande i utformningen av ny bebyggelse, framför allt för att samspelet som fanns mellan den gamla ladugården och mangårdsbyggnaden fortfarande ska vara avläsbart. Tillkommande bebyggelse är ca 60 lägenheter och 1 000 kvm bruttoarea tillfällig vistelse, i nuläget avsedd för hotell. I bottenvåning kan även centrumverksamheter uppföras.[/quote]

 

 

Klippan och Kungsladugård 1960 (innan Oscarsleden).

 

 

Bö - Bostäder och skola vid Lilla Danska Vägen och Skogshyddegatan

Antal bostäder: 25-30 varav ca 8 BmSS
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Friliggande byggnader i terräng
Våningar: 2-4

Vy från norr, med föreslaget flerbostadshus vid Skogshyddegatan till höger i bild, samt föreslagen volym för BmSS till vänster. FastBolaget AB

 

[quote]

 

Detaljplanen syftar till att möjliggöra en skolbyggnad vid Lilla Danska Vägen (1), samt en tillbyggnad av befintlig skola (2a alt. 2b). På samma fastighet ska en mer flexibel användning av en äldre kulturhistoriskt värdefull byggnad, Skogshyddan, möjliggöras.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra ett boende med särskild service (BmSS) (3), och ett mindre flerbostadshus vid Skogshyddegatan (4).

Detaljplanen ska även säkerställa ett allmänt gång- och cykelstråk i öst-västlig riktning genom området.[/quote]

 

 


Sävenäs - Bostäder vid Stabbegatan

Antal bostäder: 42 varav 6 Bmss
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Komplettering av grannskapsenhet från 1950-talet
Våningar: 5 samt en lägre del

 

Förtätning i Björkekärr nära Stabbetorget.

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra komplettering med bostäder och boende med särskild service i området. Syftet är även att förbättra underlaget och förutsättningarna för Stabbetorget som väl fungerande och levande stadsdelstorg. [...]

Planförslaget medger uppförande av ny bebyggelse med i huvudsak 5 våningar ovan mark, samt en lägre del med en våning mot öster. Parkering ordnas under gården och i källarplan, med tillfart från Stabbegatan. Totalt avses ca 42 bostäder tillkomma, varav 6 är bostäder med särskild service (BmSS).[/quote]

 

Notera hur sömlöst det nya till vänster anpassas till den äldre 50-talsbyggnaden till höger. Det är nästan så att man inte uppfattar att det rör sig om ett nybyggnadsförslag. Intressant även att det är möjligt att förhålla sig känsligt till en kontext utan betoning på kontrastverkan och brott – om man vill.

 

 

Hisingen

Björlanda - Bostäder vid Skra Bro III

Antal bostäder: 470
Funktionsblandning: Centruminslag medges i delar av bostadsbebyggelsen.
Stadsstruktur: Trädgårdstad med halvslutna kvarter av flerfamiljs-, rad- och parhus.
Våningar: 1-5

 

[quote]

 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av bostäder och förskola vid Skra Bro. Syftet är vidare att begränsa storleken och omfattningen av bebyggelsen för att minska intrånget på framför allt landskapsbilden men även för att värna om närliggande bebyggelse.

Planen omfattar den tredje etappen i programmet för stadsutveckling i Skra Bro inom stadsdelen Björlanda. För berört område anges i översiktsplanen förändrad markanvändning till bebyggelseområde med grön- och rekreationsytor. Det tidigare ändamålet för marken har varit jordbruksmark. Inom och kring planområdet finns höga natur- och kulturvärden, vilka är viktiga förutsättningar att ta hänsyn till.

Under planprocessen testas konceptet utökad exploatörsmedverkan, där exploatören i högre grad är inblandad i framtagande av utredningar och annat underlag för detaljplanen.[/quote]

 

 

Etapp 3 är den aktuella i samrådet.

 

 

Kvillebäcken - Bostäder vid Drakblommegatan

Antal bostäder: 210 (+50 efter rivning av befintliga lameller).
Funktionsblandning: Möjlighet att ombilda del av byggnad till lokal för centrumändamål medges.
Stadsstruktur: Uppluckrat kvarter med två mindre gårdar.
Våningar: Upp till 6 våningar, variation inom kvarteret.

Planen förutsätter rivning av tre stycken lameller om fyra våningar (ca 160 bostäder).

 

[quote]

 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra att befintliga bostadshus med radonproblematik kan ersättas med ny bostadsbebyggelse. Exploateringsgraden föreslås bli något högre.

Inom fastigheten finns idag tre flerfamiljshus som är uppförda i blåbetong och uppvisar radonhalter över tillåtna gränsvärden. Att åtgärda problemen har bedömts vara för dyrt varför dessa ska ersättas med nya flerbostadshus. I samband med detta föreslås något högre hus, upp till sex våningar, i två halvslutna kvarter mot Björlandavägen och Wieselgrensgatan. Bebyggelsen får på detta sätt en mer stadsmässig karaktär och en bättre boendemiljö med avseende på trafikbullret och luftmiljön från de båda gatorna.[/quote]

 

 

Nordost

Gamlestaden - Blandstad vid Hornsgatan

Antal bostäder: 85
Funktionsblandning: Ja (!)
Stadsstruktur: Tillbyggnad av SKFs huvudkontor.
Våningar: Påbyggnad med 5 våningar bostäder på skivhuset samt kompletterande bebyggelse om 4 våningar.

Gamlestan är inne i en mycket expansiv fas.

 

[quote]

 

Planförslaget möjliggör för en förtätning och komplettering av den befintliga bebyggelsen med kontor, centrum samt bostadsändamål och innebär:

• Uppförande av en påbyggnad på det befintliga huset med fem våningar samt skydda och bevara kulturmiljövärdena huset innehar genom införande av rivningsförbud samt skydds-, varsamhets- och utformningsbestämmelser.

• Uppförande av en tillbyggnad i fyra våningar som ska utgöra förlängning av A-fabriken.

• Uppförande av en paviljong i fyra våningar som är länkad till den befintliga byggnaden.

• Befintligt källargarage med tillhörande förråd under den befintliga byggnaden och dagens entréyta bekräftas med planen.

• Iordningställande och bevarande av parkytan från landeriepoken genom införande av skyddsbestämmelse. • Sanering av de markföroreningar som finns inom planområdet.

• Upphävande av strandskyddet som återinträder med ny planläggning.

Syfte med planen är att omvandla SKF:s gamla huvudkontor så att en god helhetsverkan nås samt att den eftersträvansvärda funktionsblandningen bekräftas genom tillskottet.

Bostäderna uppförs troligen i påbyggnadsdelen och i paviljongen, vilket innebär ett tillskott på ca 85 bostäder. Planen medger även BTA om ca 24 000 kvm för kontor- och centrumverksamheter i det befintliga huset och BTA om ca 2 300 kvm i tillkommande byggnader. [/quote]

 

SKFs huvudkontor från 1966 ritat av Ericsson och Lettström. Vy från Säveån.

 

 

Ursprungsbyggnadens "pilastrar" förlängs i påbyggnaden och avslutas i en sorts aktroterier.

 

 

 

 

 

Sydväst

Älvsborg - Bostäder vid Långedrags båtvarv

Antal bostäder: 36
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Komplettering med radhus i ett område som huvudsakligen präglas av friliggande småhus.
Våningar: 2

 

Långedrag

 

[quote]

 

Detaljplanen avser ett område i Långedrag inom stadsdelen Älvsborg i västra Göteborg. Området angränsar till vattnet och Göteborgs Kungl. Segelsällskaps (GKSS) hamn i norr och väster samt till befintligt villaområde vid Pejlingsgatan i söder.

Förslaget till detaljplan innebär kortfattat att omvandla området från verksamhetsområde till bostadsområde med småhus och skapa en allmän tillgänglighet till vattnet via gångstråk och kajpromenad. Planen möjliggör för bebyggelse i form av cirka 36 radhus, parhus samt friliggande bostäder i två våningar.[/quote]

 

"Området är till största del monofunktionellt och förutsättningarna för sociala möten och interaktion i närområdet, som till stor del består av privata bostadsfastigheter, är begränsade. Området har med undantag från mindre parker brist på samlingsplatser. Göteborgs Kungl. Segelsällskaps (GKSS) småbåtshamn utgör en mötesplats och besöksmål för båtlivet. Utöver denna saknar plan- och närområdet målpunkter som genererar besökare från andra delar av staden."

 

Önnered - Bostäder och utbildningslokaler norr om Åkeredsvägen

Antal bostäder: 350-400
Funktionsblandning: Ja
Stadsstruktur: "Gatufiering" av väg; gathus samt bakomliggande punkthus
Våningar: 5-6 närmast vägen, något högre punkthus bakom mot berget

"Byggnaderna ska ha en variation i bottenvåningarna med inslag av verksamhetslokaler. Detta regleras genom utformningsbestämmelser som föreskriver verksamhetslokaler i minst 50 % av bottenplan i anslutning till platsbildning i östra planområdet. Inom byggrätterna längs Åkeredsvägen regleras även bottenvåningens höjd för att i framtiden möjliggöra verksamhetslokaler i dessa."

 

Åkerredsvägen innan "gatufiering" närmast rondellen: "...Little boxes made of ticky-tacky... "

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för uppförande av ca 350 - 400 bostäder i form av flerbostadshus, en skola, samt en mindre del lokaler för butiker/verksamheter.

Planförslaget syftar också till att skapa en lokal knutpunkt i området och bidra till att skapa ett stadsmässigt stråk längs Åkeredsvägen och Grevegårdsvägen. Längs detta ska goda förutsättningar för resande till fots och med cykel skapas.[/quote]

 

"Åkeredsvägens skala bedöms möjliggöra bebyggelse i upp till sex våningar längs med denna. Detaljplanen föreskriver dock indragna våningar eller bostäder under sadeltak. Höjd till takfot kan då hållas på en nivå som motsvarar max fem våningar utmed planerad gång och cykelväg."

 

Järnbrott - Frölunda torg

Antal bostäder: Uppemot 1650
Funktionsblandning: Uppemot 40 000 kvadratmeter handel och verksamheter
Stadsstruktur: Förtätning av högmodernistisk kolossalcentrumanläggning medelst påbyggnader, slutna kvarter, lameller och höghus
Våningar: ca 8-12 våningar samt kontorshus i 24 våningar

"Ohoh, ohoh, what are we gonna do? Union, Union, Union City [Belgian] blue ..."

 

 

[quote]

 

Frölunda Torg och kvarteren runt omkring skulle kunna utvecklas med uppemot 1650 nya bostäder, 40 000 kvadratmeter handel och verksamheter (köpcentret är i dag 75 000 kvadratmeter stort), samt parkeringar, främst i garage.
 

Detaljplanen delades i två delar

Byggnadsnämnden beslutade i september 2022 att detaljplanen skulle delas upp i två delar. Den ena delen skulle gå ut på samråd medan den andra delen behövde arbetas om.

Den del av planen som gick vidare till samråd är den västra delen, som innebär en utveckling av stadsmässiga miljöer inom området genom att tillföra ytterligare bostäder, handel, kontor och service samt offentliga platser vid köpcentrumet Frölunda Torg.

Den del av detaljplanen som byggnadsnämnden beslutade att återemittera består av nya flerbostadshus i områdets östra del, längsmed Pianogatan. Återremittering betyder att den delen av planen behöver omarbetas, för att sedan gå upp till nytt beslut om samråd i byggnadsnämnden.
[/quote]

 

 

Nedan presenteras föreslagen bebyggelse uppdelat på tre olika delområden:

• Mellan Marconigatan och Pianogatan (delområde A) möjliggör detaljplanen en rad lamellhus i åtta till tio våningar. Söder om kvarteret Käppen föreslås två byggnadsvolymer i åtta till elva våningar våningar innehållande primärt bostäder samt ett parkeringshus i sju våningar. Öster om kvarteret Käppen, där nuvarande familjecentral ligger, föreslås en förskola med gården delvis förlagd inom nuvarande bostadsgård.

• Inom och i anslutning till befintligt köpcentrum (delområde B) föreslås ny park och lekplats, nya gator, nya byggnadskvarter, påbyggnad av befintligt parkeringsgarage och köpcentrum samt sammanbyggnad av befintliga byggnader. En förskola placeras intill en kombinerad förskole- och bostadsgård i nordvästra hörnet av delområdet. Under två av kvarteren och den centrala parken föreslås ett parkeringsgarage.

• På parkeringsytan väster om Frölunda Torg (delområde C) föreslås ett nytt kontorshus i 24 våningar och ett funktionsblandat kvarter. I bottenvåningarna förläggs butiker intill de mest använda stråken. Under kvarteren uppförs ett parkeringsgarage som länkar ihop med Frölunda torg köpcentrum.

 

 

Brottkärr - Bostäder på ängar och berg norr om Gamla Brottkärrsvägen

Antal bostäder: ca 250
Funktionsblandning: Nej, hänvisning till Nya Hovås
Stadsstruktur: Villor, rad- och parhus samt inslag av flerfamiljshus
Våningar: 2-4

Illustration: Inobi

 

 

[quote]

 

Detaljplanen syftar till att planlägga ett område som trots flera försök genom åren ännu inte är planlagt. Genom planläggningen ska det bli möjligt att bygga cirka 250 nya bostäder i småhus och flerbostadshus och en förskola med 6 avdelningar. Det ska skapas allmänna platser i en utsträckning som behövs för området och för att bevara natur med höga naturvärden och skyddade arter.[/quote]

 

 

 

 

Lindås - Bostäder vid Vågnedalsvägen

Antal bostäder: ca 70
Funktionsblandning: Nej, närmsta service 2 km bort
Stadsstruktur: Komplettering med flerfamiljshus i havsnära bostadsområde präglat av å ena sidan friliggande villor å andra sidan ett modernistiskt radhusområde.
Våningar: 2-4

 

Å ena sidan friliggande villor å andra sidan ett modernistiskt radhusområde.

 

[quote]

 

Planen syftar till att åstadkomma cirka 70 lägenheter i små flerfamiljshus med 2 - 4 våningar ...  Bostäderna kompletterar utbudet av boendeformer i området, genom att tillföra lägenheter i ett område som främst består av villor och radhus. Större delen av planområdet är naturmark. [/quote]

 

 

Vid kommungränsen till Kungsbacka: "Området ligger cirka 900 m från Snipen där det finns pendelparkering och hållplats för expressbuss. [...] Det finns ingen butik inom gångavstånd. Närmaste livsmedelsbutik finns i Kungsporten, cirka 2 kilometer från planområdet. Kommersiell service och vårdcentral finns cirka 4 kilometer nordost om planområdet vid Brottkärrsmotet/Nya Hovås."

 

Bonus

Heden - Svenska Mässan, nytt höghus mot Korsvägen

Antal bostäder: -
Funktionsblandning: Ja, potentiellt även inslag av bostäder.
Stadsstruktur: Höghus
Våningar: 34

"Vi sa i alla fall det att ni kan inte göra ett till 90-talstorn à la Dallas ... Vi måste hitta nåt lite nyare!" – Björn Siesjö, stadsarkitekt Göteborg. Illustration: Tham och Videgård arkitekter

 

[quote]

 

Planförslaget innebär att olika funktioner kan inrymmas inom den nya byggnaden, såsom hotell, restaurang, kontor, mässverksamhet och bostäder mm.[/quote]

 

Nu återstår att se vad 2023 har att erbjuda i form av detaljplaner!

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


Spamanvändare?
15 Desember 2021 13:42 av Erik Westberg
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström

Vad ville man bygga 2022?
 

Tack vare en högmodern hårdvarupark från Luxor har protokollen från byggnadsnämnden kunnat bearbetats med hjälp av den kraftfulla AI-teknologin chatABC 80.

 

Några förändringar har dock behövts göras sedan tidigare år för att få det omfattande arbetet att bli mer hanterligt (Computer says no...), särskilt med avseende på mer tekniska aspekter och parameterar i planerna kring täthet och liknande, för till skillnad från mina föregångare är jag varken docent på Chalmers eller har OVER 9000 inom autismspektrat. Om någon känner sig förorättad över att det saknas viss sådan vital information från föregående år, så ser vår administrativa enhet på högkvarteret helst att ni skickar kompletteringar eller klagomål skriftligen i ett frankerat kuvert, för att på så vis enklare beredas plats i ett av våra för ändamålet allokerade minneshål.

 

 

Kvantitet

Vi skall nog inte dra för stora slutsatser från antalet detaljplaner och bostäder per år, men det kan vara intressant att följa över tid och jämföra.

 

[infobox]

Antal detaljplaner och bostäder sedan början 2009:

2009: 25 detaljplaner och 4056 bostäder
2010: 10 detaljplaner och ca 1000 bostäder
2011: 14 detaljplaner och ca 1 000 bostäder
2012: 23 detaljplaner och över 4 000 bostäder
2013: 9 detaljplaner och ca 1 150 bostäder
2014: 18 detaljplaner och 4 500 bostäder
2015: 26 detaljplaner och 6 700–9 300 bostäder
2016: 39 detaljplaner och ca 14 500 bostäder
2017: 17 detaljplaner och ca 5 200 bostäder
2018: 6 detaljplaner och ca 277 bostäder
2019: 9 detaljplaner och ca 2 298 bostäder
2020: 5 detaljplaner och ca 1 826 bostäder
2021: 9 detaljplaner och ca 3 047 bostäder
2022: 11 (12) detaljplaner och 3143 (3303) bostäder

[/infobox]

 

Dessa sammanställningar ger oss också möjlighet att på ett överskådligt sätt jämföra planer från olika årgångar mer kvalitativt, och på så sätt få en fingervisning om riktningen i förhållande till urbana värden, praxis inom stadsplaneringen, trender inom arkitekturen osv.

 


2009: Stora torp, 400 bostäder. Karaktär av monofunktionell, inåtvänd anläggning, som distanserar sig från Delsjövägen.

 

2022: Åkeredsvägen, 400 bostäder. Omvandling från bilväg mot karaktär av stadsgata med bebyggelse som möter omgivningen. Mer av ett vertikalt uttryck, och sadeltak som ger ett avslut uppåt.

 

 

Läge 

De 11 detaljplanerna i denna genomgång (12 om man räknar med höghuset vid Svenska mässan, gul markering i kartan nedan) sorteras efter de stadsområden som introducerades 2021, och som utgör en sammanslagning av tidigare stadsdelsnämnder. Notera även att i en av planerna på Hisingen förutsätts rivning av ca 160 bostäder för att tillföra 210, vilket ger ett faktiskt tillskott på 50. Sammantaget kan vi dock konstatera följande geografiska fördelning:

 

 Stadsområde  Antal detaljplaner:  Antal bostäder:
 Centrum  3 (4)  30 + 42 + 60 = 132
 Hisingen  2  470 + 50 (210) = 520 (680)
 Nordost  1  85
 Sydväst  5  36 + 1650 + 400 + 250 + 70 = 2406
 Totalt:  11 (12)  3143 (3303)

 

2022: Tonvikten ligger utan konkurrens rent kvantitativt åt Sydväst, och med Hisingen på en avlägsen andraplats. (klicka för förstoring, gäller även de flesta andra bilder i inlägget)

 

Sett till planerna för 2022 är det i periferin som det mesta förväntas ske på nuvarande jordbruks- eller naturmark, vilket inte är oproblematiskt med avseende på exempelvis stadsutglesning och relaterade trafik- och infrastrukturfrågor. Å andra sidan innebär det att en skattebas som potentiellt skulle hamna på andra sidan kommungränsen i istället tillkommer Göteborgs stad.

I vissa av dessa mer perfifera lägen finns dock en uttalad ambition om att skapa, stärka eller dra nytta av en befintlig knutpunkt för kollektivtrafiken (Skra bro, Åkeredsvägen, Frölunda torg), medan de två planerna längst i söder blir mer utpräglat bilberoende.

De mer centrala planerna har karaktär av att bygga i det byggda, där inte minst planen för SKFs huvudkontor i Gamlestan är ett ypperligt exempel på förtätning i ett mellanstadsläge med befintlig kvartersstruktur, och som är i omvandlingt mot en stadskärna i sin egen rätt. På ett liknande sätt förtätas den modernistiska strukturen vid Frölunda torg mot mer av en ABC-stad på steroider. 

 

 

Urbana kvaliteter

Hur ser då utförandet ut? Finns det några urbana kvaliteter? För att beskriva planerna har följande tre kategorier använts:

  • "Funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs eller medges i husen som inrymmer bostäder (detta är för övrigt en aspekt som blivit avsevärt bättre sedan 2009, då funktionsblandning ofta kunde anses uppnådd av planerarna genom att hänvisa till stadsdelsnivå, och som kanske inte behöver lika mycket fokus idag).
     
  • "Stadsstruktur" som här är mer av deskriptiv benämning på vad för typ av struktur bebyggelsen inordnas i, vilket säger något om sammanhang och förutsättningar (det tidigare kriteriet för "kvartersstruktur" kan bli något trubbigt och tvångsmässigt).
     
  • "Antal våningar" ger en fingervisning om befolkningstäthet i relation till stadstruktur.

Av de 11 (12) planerna är det 3 som huvudsakligen kräver funktionsblandning inom en betydande del av planen, 3 som medger funktionsblandning och 5 som är att betrakta som monokulturer.

 

Sammanfattning

Årets 11 (12) planer innehåller en större detaljplan (Frölunda torg) med upp till 1650 bostäder. Tre planer är i mellankategorin med omkring 250-470 bostäder och i sju av planerna rör det sig om mindre än 100 bostäder vardera, ibland avsevärt mindre.

Tonvikten i planerna ligger åt periferin, och i synnerhet mot Sydväst och mot norra Hisingen. Nordost representeras av blott ett projekt i Gamlestan, vilket är precis vid gränsen mot Centrum, som i sin tur huvudsakligen har planer i mellanstadsläge ...

Frölunda torg är onekligen fascinerande, men personligen är jag nog mest intresserad av Skra bro som ett sätt att hitta en form för småskalig bebyggelse som anknyter till trädgårdsstaden för perifera lägen, snarare än typiskt monofunktionella "villamattor". Påbyggnaden av SKFs kontor är intressant, och Åkeredsvägens omvandling mot "stadsgata" är vid det här laget ett beprövat grepp, inte minst i Backa och Tuve på Hisingen.

 

Gatufiering av matarled i Tuve, vars trivsamma kvarter med aktiva bottenvåningar inneburit ett lyft för stadsdelen.

 

Vad tycker du om planerna som gick ut på samråd under fjolåret?

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 

 

Så här ville man bygga 2022:

Centrum

Majorna - Bostäder med mera i Klippan

Antal bostäder: 50-60
Funktionsblandning: centrumverksamhet i bottenvåning medges samt 1000 kvm hotellverksamhet.
Stadsstruktur: Återuppbyggnad av rivningstomt som ansluter i form till den nedbrunna Kungsladugård samt Klippan i övrigt.
Våningar: 3-5

 

 

[quote]

 

Planförslaget innebär att bostäder och bebyggelse för tillfällig vistelse samt möjlighet till centrumverksamhet i bottenvåning kan uppföras inom planområdet. Bebyggelsen ska uppföras med hänsyn till kulturmiljövärdena i området och placeras på likartat sätt som den gamla Kungsladugården [förstördes i en brand 2004].

Ny bebyggelse närmast Oscarsleden har en volym som är anpassad till den gamla ladugårdens utseende. Övrig bebyggelse är högre för att ansluta till närliggande bebyggelse i området som är blandad äldre och nyare bebyggelse.

Placeringen och siktlinjerna är det som har varit styrande i utformningen av ny bebyggelse, framför allt för att samspelet som fanns mellan den gamla ladugården och mangårdsbyggnaden fortfarande ska vara avläsbart. Tillkommande bebyggelse är ca 60 lägenheter och 1 000 kvm bruttoarea tillfällig vistelse, i nuläget avsedd för hotell. I bottenvåning kan även centrumverksamheter uppföras.[/quote]

 

 

Klippan och Kungsladugård 1960 (innan Oscarsleden).

 

 

Bö - Bostäder och skola vid Lilla Danska Vägen och Skogshyddegatan

Antal bostäder: 25-30 varav ca 8 BmSS
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Friliggande byggnader i terräng
Våningar: 2-4

Vy från norr, med föreslaget flerbostadshus vid Skogshyddegatan till höger i bild, samt föreslagen volym för BmSS till vänster. FastBolaget AB

 

[quote]

 

Detaljplanen syftar till att möjliggöra en skolbyggnad vid Lilla Danska Vägen (1), samt en tillbyggnad av befintlig skola (2a alt. 2b). På samma fastighet ska en mer flexibel användning av en äldre kulturhistoriskt värdefull byggnad, Skogshyddan, möjliggöras.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra ett boende med särskild service (BmSS) (3), och ett mindre flerbostadshus vid Skogshyddegatan (4).

Detaljplanen ska även säkerställa ett allmänt gång- och cykelstråk i öst-västlig riktning genom området.[/quote]

 

 


Sävenäs - Bostäder vid Stabbegatan

Antal bostäder: 42 varav 6 Bmss
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Komplettering av grannskapsenhet från 1950-talet
Våningar: 5 samt en lägre del

 

Förtätning i Björkekärr nära Stabbetorget.

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra komplettering med bostäder och boende med särskild service i området. Syftet är även att förbättra underlaget och förutsättningarna för Stabbetorget som väl fungerande och levande stadsdelstorg. [...]

Planförslaget medger uppförande av ny bebyggelse med i huvudsak 5 våningar ovan mark, samt en lägre del med en våning mot öster. Parkering ordnas under gården och i källarplan, med tillfart från Stabbegatan. Totalt avses ca 42 bostäder tillkomma, varav 6 är bostäder med särskild service (BmSS).[/quote]

 

Notera hur sömlöst det nya till vänster anpassas till den äldre 50-talsbyggnaden till höger. Det är nästan så att man inte uppfattar att det rör sig om ett nybyggnadsförslag. Intressant även att det är möjligt att förhålla sig känsligt till en kontext utan betoning på kontrastverkan och brott – om man vill.

 

 

Hisingen

Björlanda - Bostäder vid Skra Bro III

Antal bostäder: 470
Funktionsblandning: Centruminslag medges i delar av bostadsbebyggelsen.
Stadsstruktur: Trädgårdstad med halvslutna kvarter av flerfamiljs-, rad- och parhus.
Våningar: 1-5

 

[quote]

 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av bostäder och förskola vid Skra Bro. Syftet är vidare att begränsa storleken och omfattningen av bebyggelsen för att minska intrånget på framför allt landskapsbilden men även för att värna om närliggande bebyggelse.

Planen omfattar den tredje etappen i programmet för stadsutveckling i Skra Bro inom stadsdelen Björlanda. För berört område anges i översiktsplanen förändrad markanvändning till bebyggelseområde med grön- och rekreationsytor. Det tidigare ändamålet för marken har varit jordbruksmark. Inom och kring planområdet finns höga natur- och kulturvärden, vilka är viktiga förutsättningar att ta hänsyn till.

Under planprocessen testas konceptet utökad exploatörsmedverkan, där exploatören i högre grad är inblandad i framtagande av utredningar och annat underlag för detaljplanen.[/quote]

 

 

Etapp 3 är den aktuella i samrådet.

 

 

Kvillebäcken - Bostäder vid Drakblommegatan

Antal bostäder: 210 (+50 efter rivning av befintliga lameller).
Funktionsblandning: Möjlighet att ombilda del av byggnad till lokal för centrumändamål medges.
Stadsstruktur: Uppluckrat kvarter med två mindre gårdar.
Våningar: Upp till 6 våningar, variation inom kvarteret.

Planen förutsätter rivning av tre stycken lameller om fyra våningar (ca 160 bostäder).

 

[quote]

 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra att befintliga bostadshus med radonproblematik kan ersättas med ny bostadsbebyggelse. Exploateringsgraden föreslås bli något högre.

Inom fastigheten finns idag tre flerfamiljshus som är uppförda i blåbetong och uppvisar radonhalter över tillåtna gränsvärden. Att åtgärda problemen har bedömts vara för dyrt varför dessa ska ersättas med nya flerbostadshus. I samband med detta föreslås något högre hus, upp till sex våningar, i två halvslutna kvarter mot Björlandavägen och Wieselgrensgatan. Bebyggelsen får på detta sätt en mer stadsmässig karaktär och en bättre boendemiljö med avseende på trafikbullret och luftmiljön från de båda gatorna.[/quote]

 

 

Nordost

Gamlestaden - Blandstad vid Hornsgatan

Antal bostäder: 85
Funktionsblandning: Ja (!)
Stadsstruktur: Tillbyggnad av SKFs huvudkontor.
Våningar: Påbyggnad med 5 våningar bostäder på skivhuset samt kompletterande bebyggelse om 4 våningar.

Gamlestan är inne i en mycket expansiv fas.

 

[quote]

 

Planförslaget möjliggör för en förtätning och komplettering av den befintliga bebyggelsen med kontor, centrum samt bostadsändamål och innebär:

• Uppförande av en påbyggnad på det befintliga huset med fem våningar samt skydda och bevara kulturmiljövärdena huset innehar genom införande av rivningsförbud samt skydds-, varsamhets- och utformningsbestämmelser.

• Uppförande av en tillbyggnad i fyra våningar som ska utgöra förlängning av A-fabriken.

• Uppförande av en paviljong i fyra våningar som är länkad till den befintliga byggnaden.

• Befintligt källargarage med tillhörande förråd under den befintliga byggnaden och dagens entréyta bekräftas med planen.

• Iordningställande och bevarande av parkytan från landeriepoken genom införande av skyddsbestämmelse. • Sanering av de markföroreningar som finns inom planområdet.

• Upphävande av strandskyddet som återinträder med ny planläggning.

Syfte med planen är att omvandla SKF:s gamla huvudkontor så att en god helhetsverkan nås samt att den eftersträvansvärda funktionsblandningen bekräftas genom tillskottet.

Bostäderna uppförs troligen i påbyggnadsdelen och i paviljongen, vilket innebär ett tillskott på ca 85 bostäder. Planen medger även BTA om ca 24 000 kvm för kontor- och centrumverksamheter i det befintliga huset och BTA om ca 2 300 kvm i tillkommande byggnader. [/quote]

 

SKFs huvudkontor från 1966 ritat av Ericsson och Lettström. Vy från Säveån.

 

 

Ursprungsbyggnadens "pilastrar" förlängs i påbyggnaden och avslutas i en sorts aktroterier.

 

 

 

 

 

Sydväst

Älvsborg - Bostäder vid Långedrags båtvarv

Antal bostäder: 36
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Komplettering med radhus i ett område som huvudsakligen präglas av friliggande småhus.
Våningar: 2

 

Långedrag

 

[quote]

 

Detaljplanen avser ett område i Långedrag inom stadsdelen Älvsborg i västra Göteborg. Området angränsar till vattnet och Göteborgs Kungl. Segelsällskaps (GKSS) hamn i norr och väster samt till befintligt villaområde vid Pejlingsgatan i söder.

Förslaget till detaljplan innebär kortfattat att omvandla området från verksamhetsområde till bostadsområde med småhus och skapa en allmän tillgänglighet till vattnet via gångstråk och kajpromenad. Planen möjliggör för bebyggelse i form av cirka 36 radhus, parhus samt friliggande bostäder i två våningar.[/quote]

 

"Området är till största del monofunktionellt och förutsättningarna för sociala möten och interaktion i närområdet, som till stor del består av privata bostadsfastigheter, är begränsade. Området har med undantag från mindre parker brist på samlingsplatser. Göteborgs Kungl. Segelsällskaps (GKSS) småbåtshamn utgör en mötesplats och besöksmål för båtlivet. Utöver denna saknar plan- och närområdet målpunkter som genererar besökare från andra delar av staden."

 

Önnered - Bostäder och utbildningslokaler norr om Åkeredsvägen

Antal bostäder: 350-400
Funktionsblandning: Ja
Stadsstruktur: "Gatufiering" av väg; gathus samt bakomliggande punkthus
Våningar: 5-6 närmast vägen, något högre punkthus bakom mot berget

"Byggnaderna ska ha en variation i bottenvåningarna med inslag av verksamhetslokaler. Detta regleras genom utformningsbestämmelser som föreskriver verksamhetslokaler i minst 50 % av bottenplan i anslutning till platsbildning i östra planområdet. Inom byggrätterna längs Åkeredsvägen regleras även bottenvåningens höjd för att i framtiden möjliggöra verksamhetslokaler i dessa."

 

Åkerredsvägen innan "gatufiering" närmast rondellen: "...Little boxes made of ticky-tacky... "

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för uppförande av ca 350 - 400 bostäder i form av flerbostadshus, en skola, samt en mindre del lokaler för butiker/verksamheter.

Planförslaget syftar också till att skapa en lokal knutpunkt i området och bidra till att skapa ett stadsmässigt stråk längs Åkeredsvägen och Grevegårdsvägen. Längs detta ska goda förutsättningar för resande till fots och med cykel skapas.[/quote]

 

"Åkeredsvägens skala bedöms möjliggöra bebyggelse i upp till sex våningar längs med denna. Detaljplanen föreskriver dock indragna våningar eller bostäder under sadeltak. Höjd till takfot kan då hållas på en nivå som motsvarar max fem våningar utmed planerad gång och cykelväg."

 

Järnbrott - Frölunda torg

Antal bostäder: Uppemot 1650
Funktionsblandning: Uppemot 40 000 kvadratmeter handel och verksamheter
Stadsstruktur: Förtätning av högmodernistisk kolossalcentrumanläggning medelst påbyggnader, slutna kvarter, lameller och höghus
Våningar: ca 8-12 våningar samt kontorshus i 24 våningar

"Ohoh, ohoh, what are we gonna do? Union, Union, Union City [Belgian] blue ..."

 

 

[quote]

 

Frölunda Torg och kvarteren runt omkring skulle kunna utvecklas med uppemot 1650 nya bostäder, 40 000 kvadratmeter handel och verksamheter (köpcentret är i dag 75 000 kvadratmeter stort), samt parkeringar, främst i garage.
 

Detaljplanen delades i två delar

Byggnadsnämnden beslutade i september 2022 att detaljplanen skulle delas upp i två delar. Den ena delen skulle gå ut på samråd medan den andra delen behövde arbetas om.

Den del av planen som gick vidare till samråd är den västra delen, som innebär en utveckling av stadsmässiga miljöer inom området genom att tillföra ytterligare bostäder, handel, kontor och service samt offentliga platser vid köpcentrumet Frölunda Torg.

Den del av detaljplanen som byggnadsnämnden beslutade att återemittera består av nya flerbostadshus i områdets östra del, längsmed Pianogatan. Återremittering betyder att den delen av planen behöver omarbetas, för att sedan gå upp till nytt beslut om samråd i byggnadsnämnden.
[/quote]

 

 

Nedan presenteras föreslagen bebyggelse uppdelat på tre olika delområden:

• Mellan Marconigatan och Pianogatan (delområde A) möjliggör detaljplanen en rad lamellhus i åtta till tio våningar. Söder om kvarteret Käppen föreslås två byggnadsvolymer i åtta till elva våningar våningar innehållande primärt bostäder samt ett parkeringshus i sju våningar. Öster om kvarteret Käppen, där nuvarande familjecentral ligger, föreslås en förskola med gården delvis förlagd inom nuvarande bostadsgård.

• Inom och i anslutning till befintligt köpcentrum (delområde B) föreslås ny park och lekplats, nya gator, nya byggnadskvarter, påbyggnad av befintligt parkeringsgarage och köpcentrum samt sammanbyggnad av befintliga byggnader. En förskola placeras intill en kombinerad förskole- och bostadsgård i nordvästra hörnet av delområdet. Under två av kvarteren och den centrala parken föreslås ett parkeringsgarage.

• På parkeringsytan väster om Frölunda Torg (delområde C) föreslås ett nytt kontorshus i 24 våningar och ett funktionsblandat kvarter. I bottenvåningarna förläggs butiker intill de mest använda stråken. Under kvarteren uppförs ett parkeringsgarage som länkar ihop med Frölunda torg köpcentrum.

 

 

Brottkärr - Bostäder på ängar och berg norr om Gamla Brottkärrsvägen

Antal bostäder: ca 250
Funktionsblandning: Nej, hänvisning till Nya Hovås
Stadsstruktur: Villor, rad- och parhus samt inslag av flerfamiljshus
Våningar: 2-4

Illustration: Inobi

 

 

[quote]

 

Detaljplanen syftar till att planlägga ett område som trots flera försök genom åren ännu inte är planlagt. Genom planläggningen ska det bli möjligt att bygga cirka 250 nya bostäder i småhus och flerbostadshus och en förskola med 6 avdelningar. Det ska skapas allmänna platser i en utsträckning som behövs för området och för att bevara natur med höga naturvärden och skyddade arter.[/quote]

 

 

 

 

Lindås - Bostäder vid Vågnedalsvägen

Antal bostäder: ca 70
Funktionsblandning: Nej, närmsta service 2 km bort
Stadsstruktur: Komplettering med flerfamiljshus i havsnära bostadsområde präglat av å ena sidan friliggande villor å andra sidan ett modernistiskt radhusområde.
Våningar: 2-4

 

Å ena sidan friliggande villor å andra sidan ett modernistiskt radhusområde.

 

[quote]

 

Planen syftar till att åstadkomma cirka 70 lägenheter i små flerfamiljshus med 2 - 4 våningar ...  Bostäderna kompletterar utbudet av boendeformer i området, genom att tillföra lägenheter i ett område som främst består av villor och radhus. Större delen av planområdet är naturmark. [/quote]

 

 

Vid kommungränsen till Kungsbacka: "Området ligger cirka 900 m från Snipen där det finns pendelparkering och hållplats för expressbuss. [...] Det finns ingen butik inom gångavstånd. Närmaste livsmedelsbutik finns i Kungsporten, cirka 2 kilometer från planområdet. Kommersiell service och vårdcentral finns cirka 4 kilometer nordost om planområdet vid Brottkärrsmotet/Nya Hovås."

 

Bonus

Heden - Svenska Mässan, nytt höghus mot Korsvägen

Antal bostäder: -
Funktionsblandning: Ja, potentiellt även inslag av bostäder.
Stadsstruktur: Höghus
Våningar: 34

"Vi sa i alla fall det att ni kan inte göra ett till 90-talstorn à la Dallas ... Vi måste hitta nåt lite nyare!" – Björn Siesjö, stadsarkitekt Göteborg. Illustration: Tham och Videgård arkitekter

 

[quote]

 

Planförslaget innebär att olika funktioner kan inrymmas inom den nya byggnaden, såsom hotell, restaurang, kontor, mässverksamhet och bostäder mm.[/quote]

 

Nu återstår att se vad 2023 har att erbjuda i form av detaljplaner!

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


 

Tack vare en högmodern hårdvarupark från Luxor har protokollen från byggnadsnämnden kunnat bearbetats med hjälp av den kraftfulla AI-teknologin chatABC 80.

 

Några förändringar har dock behövts göras sedan tidigare år för att få det omfattande arbetet att bli mer hanterligt (Computer says no...), särskilt med avseende på mer tekniska aspekter och parameterar i planerna kring täthet och liknande, för till skillnad från mina föregångare är jag varken docent på Chalmers eller har OVER 9000 inom autismspektrat. Om någon känner sig förorättad över att det saknas viss sådan vital information från föregående år, så ser vår administrativa enhet på högkvarteret helst att ni skickar kompletteringar eller klagomål skriftligen i ett frankerat kuvert, för att på så vis enklare beredas plats i ett av våra för ändamålet allokerade minneshål.

 

 

Kvantitet

Vi skall nog inte dra för stora slutsatser från antalet detaljplaner och bostäder per år, men det kan vara intressant att följa över tid och jämföra.

 

[infobox]

Antal detaljplaner och bostäder sedan början 2009:

2009: 25 detaljplaner och 4056 bostäder
2010: 10 detaljplaner och ca 1000 bostäder
2011: 14 detaljplaner och ca 1 000 bostäder
2012: 23 detaljplaner och över 4 000 bostäder
2013: 9 detaljplaner och ca 1 150 bostäder
2014: 18 detaljplaner och 4 500 bostäder
2015: 26 detaljplaner och 6 700–9 300 bostäder
2016: 39 detaljplaner och ca 14 500 bostäder
2017: 17 detaljplaner och ca 5 200 bostäder
2018: 6 detaljplaner och ca 277 bostäder
2019: 9 detaljplaner och ca 2 298 bostäder
2020: 5 detaljplaner och ca 1 826 bostäder
2021: 9 detaljplaner och ca 3 047 bostäder
2022: 11 (12) detaljplaner och 3143 (3303) bostäder

[/infobox]

 

Dessa sammanställningar ger oss också möjlighet att på ett överskådligt sätt jämföra planer från olika årgångar mer kvalitativt, och på så sätt få en fingervisning om riktningen i förhållande till urbana värden, praxis inom stadsplaneringen, trender inom arkitekturen osv.

 


2009: Stora torp, 400 bostäder. Karaktär av monofunktionell, inåtvänd anläggning, som distanserar sig från Delsjövägen.

 

2022: Åkeredsvägen, 400 bostäder. Omvandling från bilväg mot karaktär av stadsgata med bebyggelse som möter omgivningen. Mer av ett vertikalt uttryck, och sadeltak som ger ett avslut uppåt.

 

 

Läge 

De 11 detaljplanerna i denna genomgång (12 om man räknar med höghuset vid Svenska mässan, gul markering i kartan nedan) sorteras efter de stadsområden som introducerades 2021, och som utgör en sammanslagning av tidigare stadsdelsnämnder. Notera även att i en av planerna på Hisingen förutsätts rivning av ca 160 bostäder för att tillföra 210, vilket ger ett faktiskt tillskott på 50. Sammantaget kan vi dock konstatera följande geografiska fördelning:

 

 Stadsområde  Antal detaljplaner:  Antal bostäder:
 Centrum  3 (4)  30 + 42 + 60 = 132
 Hisingen  2  470 + 50 (210) = 520 (680)
 Nordost  1  85
 Sydväst  5  36 + 1650 + 400 + 250 + 70 = 2406
 Totalt:  11 (12)  3143 (3303)

 

2022: Tonvikten ligger utan konkurrens rent kvantitativt åt Sydväst, och med Hisingen på en avlägsen andraplats. (klicka för förstoring, gäller även de flesta andra bilder i inlägget)

 

Sett till planerna för 2022 är det i periferin som det mesta förväntas ske på nuvarande jordbruks- eller naturmark, vilket inte är oproblematiskt med avseende på exempelvis stadsutglesning och relaterade trafik- och infrastrukturfrågor. Å andra sidan innebär det att en skattebas som potentiellt skulle hamna på andra sidan kommungränsen i istället tillkommer Göteborgs stad.

I vissa av dessa mer perfifera lägen finns dock en uttalad ambition om att skapa, stärka eller dra nytta av en befintlig knutpunkt för kollektivtrafiken (Skra bro, Åkeredsvägen, Frölunda torg), medan de två planerna längst i söder blir mer utpräglat bilberoende.

De mer centrala planerna har karaktär av att bygga i det byggda, där inte minst planen för SKFs huvudkontor i Gamlestan är ett ypperligt exempel på förtätning i ett mellanstadsläge med befintlig kvartersstruktur, och som är i omvandlingt mot en stadskärna i sin egen rätt. På ett liknande sätt förtätas den modernistiska strukturen vid Frölunda torg mot mer av en ABC-stad på steroider. 

 

 

Urbana kvaliteter

Hur ser då utförandet ut? Finns det några urbana kvaliteter? För att beskriva planerna har följande tre kategorier använts:

  • "Funktionsblandning" som får ett "Ja" om funktionsblandning med verksamhetslokaler i bottenplan krävs eller medges i husen som inrymmer bostäder (detta är för övrigt en aspekt som blivit avsevärt bättre sedan 2009, då funktionsblandning ofta kunde anses uppnådd av planerarna genom att hänvisa till stadsdelsnivå, och som kanske inte behöver lika mycket fokus idag).
     
  • "Stadsstruktur" som här är mer av deskriptiv benämning på vad för typ av struktur bebyggelsen inordnas i, vilket säger något om sammanhang och förutsättningar (det tidigare kriteriet för "kvartersstruktur" kan bli något trubbigt och tvångsmässigt).
     
  • "Antal våningar" ger en fingervisning om befolkningstäthet i relation till stadstruktur.

Av de 11 (12) planerna är det 3 som huvudsakligen kräver funktionsblandning inom en betydande del av planen, 3 som medger funktionsblandning och 5 som är att betrakta som monokulturer.

 

Sammanfattning

Årets 11 (12) planer innehåller en större detaljplan (Frölunda torg) med upp till 1650 bostäder. Tre planer är i mellankategorin med omkring 250-470 bostäder och i sju av planerna rör det sig om mindre än 100 bostäder vardera, ibland avsevärt mindre.

Tonvikten i planerna ligger åt periferin, och i synnerhet mot Sydväst och mot norra Hisingen. Nordost representeras av blott ett projekt i Gamlestan, vilket är precis vid gränsen mot Centrum, som i sin tur huvudsakligen har planer i mellanstadsläge ...

Frölunda torg är onekligen fascinerande, men personligen är jag nog mest intresserad av Skra bro som ett sätt att hitta en form för småskalig bebyggelse som anknyter till trädgårdsstaden för perifera lägen, snarare än typiskt monofunktionella "villamattor". Påbyggnaden av SKFs kontor är intressant, och Åkeredsvägens omvandling mot "stadsgata" är vid det här laget ett beprövat grepp, inte minst i Backa och Tuve på Hisingen.

 

Gatufiering av matarled i Tuve, vars trivsamma kvarter med aktiva bottenvåningar inneburit ett lyft för stadsdelen.

 

Vad tycker du om planerna som gick ut på samråd under fjolåret?

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]

 

 

Så här ville man bygga 2022:

Centrum

Majorna - Bostäder med mera i Klippan

Antal bostäder: 50-60
Funktionsblandning: centrumverksamhet i bottenvåning medges samt 1000 kvm hotellverksamhet.
Stadsstruktur: Återuppbyggnad av rivningstomt som ansluter i form till den nedbrunna Kungsladugård samt Klippan i övrigt.
Våningar: 3-5

 

 

[quote]

 

Planförslaget innebär att bostäder och bebyggelse för tillfällig vistelse samt möjlighet till centrumverksamhet i bottenvåning kan uppföras inom planområdet. Bebyggelsen ska uppföras med hänsyn till kulturmiljövärdena i området och placeras på likartat sätt som den gamla Kungsladugården [förstördes i en brand 2004].

Ny bebyggelse närmast Oscarsleden har en volym som är anpassad till den gamla ladugårdens utseende. Övrig bebyggelse är högre för att ansluta till närliggande bebyggelse i området som är blandad äldre och nyare bebyggelse.

Placeringen och siktlinjerna är det som har varit styrande i utformningen av ny bebyggelse, framför allt för att samspelet som fanns mellan den gamla ladugården och mangårdsbyggnaden fortfarande ska vara avläsbart. Tillkommande bebyggelse är ca 60 lägenheter och 1 000 kvm bruttoarea tillfällig vistelse, i nuläget avsedd för hotell. I bottenvåning kan även centrumverksamheter uppföras.[/quote]

 

 

Klippan och Kungsladugård 1960 (innan Oscarsleden).

 

 

Bö - Bostäder och skola vid Lilla Danska Vägen och Skogshyddegatan

Antal bostäder: 25-30 varav ca 8 BmSS
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Friliggande byggnader i terräng
Våningar: 2-4

Vy från norr, med föreslaget flerbostadshus vid Skogshyddegatan till höger i bild, samt föreslagen volym för BmSS till vänster. FastBolaget AB

 

[quote]

 

Detaljplanen syftar till att möjliggöra en skolbyggnad vid Lilla Danska Vägen (1), samt en tillbyggnad av befintlig skola (2a alt. 2b). På samma fastighet ska en mer flexibel användning av en äldre kulturhistoriskt värdefull byggnad, Skogshyddan, möjliggöras.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra ett boende med särskild service (BmSS) (3), och ett mindre flerbostadshus vid Skogshyddegatan (4).

Detaljplanen ska även säkerställa ett allmänt gång- och cykelstråk i öst-västlig riktning genom området.[/quote]

 

 


Sävenäs - Bostäder vid Stabbegatan

Antal bostäder: 42 varav 6 Bmss
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Komplettering av grannskapsenhet från 1950-talet
Våningar: 5 samt en lägre del

 

Förtätning i Björkekärr nära Stabbetorget.

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra komplettering med bostäder och boende med särskild service i området. Syftet är även att förbättra underlaget och förutsättningarna för Stabbetorget som väl fungerande och levande stadsdelstorg. [...]

Planförslaget medger uppförande av ny bebyggelse med i huvudsak 5 våningar ovan mark, samt en lägre del med en våning mot öster. Parkering ordnas under gården och i källarplan, med tillfart från Stabbegatan. Totalt avses ca 42 bostäder tillkomma, varav 6 är bostäder med särskild service (BmSS).[/quote]

 

Notera hur sömlöst det nya till vänster anpassas till den äldre 50-talsbyggnaden till höger. Det är nästan så att man inte uppfattar att det rör sig om ett nybyggnadsförslag. Intressant även att det är möjligt att förhålla sig känsligt till en kontext utan betoning på kontrastverkan och brott – om man vill.

 

 

Hisingen

Björlanda - Bostäder vid Skra Bro III

Antal bostäder: 470
Funktionsblandning: Centruminslag medges i delar av bostadsbebyggelsen.
Stadsstruktur: Trädgårdstad med halvslutna kvarter av flerfamiljs-, rad- och parhus.
Våningar: 1-5

 

[quote]

 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av bostäder och förskola vid Skra Bro. Syftet är vidare att begränsa storleken och omfattningen av bebyggelsen för att minska intrånget på framför allt landskapsbilden men även för att värna om närliggande bebyggelse.

Planen omfattar den tredje etappen i programmet för stadsutveckling i Skra Bro inom stadsdelen Björlanda. För berört område anges i översiktsplanen förändrad markanvändning till bebyggelseområde med grön- och rekreationsytor. Det tidigare ändamålet för marken har varit jordbruksmark. Inom och kring planområdet finns höga natur- och kulturvärden, vilka är viktiga förutsättningar att ta hänsyn till.

Under planprocessen testas konceptet utökad exploatörsmedverkan, där exploatören i högre grad är inblandad i framtagande av utredningar och annat underlag för detaljplanen.[/quote]

 

 

Etapp 3 är den aktuella i samrådet.

 

 

Kvillebäcken - Bostäder vid Drakblommegatan

Antal bostäder: 210 (+50 efter rivning av befintliga lameller).
Funktionsblandning: Möjlighet att ombilda del av byggnad till lokal för centrumändamål medges.
Stadsstruktur: Uppluckrat kvarter med två mindre gårdar.
Våningar: Upp till 6 våningar, variation inom kvarteret.

Planen förutsätter rivning av tre stycken lameller om fyra våningar (ca 160 bostäder).

 

[quote]

 

Detaljplanens syfte är att möjliggöra att befintliga bostadshus med radonproblematik kan ersättas med ny bostadsbebyggelse. Exploateringsgraden föreslås bli något högre.

Inom fastigheten finns idag tre flerfamiljshus som är uppförda i blåbetong och uppvisar radonhalter över tillåtna gränsvärden. Att åtgärda problemen har bedömts vara för dyrt varför dessa ska ersättas med nya flerbostadshus. I samband med detta föreslås något högre hus, upp till sex våningar, i två halvslutna kvarter mot Björlandavägen och Wieselgrensgatan. Bebyggelsen får på detta sätt en mer stadsmässig karaktär och en bättre boendemiljö med avseende på trafikbullret och luftmiljön från de båda gatorna.[/quote]

 

 

Nordost

Gamlestaden - Blandstad vid Hornsgatan

Antal bostäder: 85
Funktionsblandning: Ja (!)
Stadsstruktur: Tillbyggnad av SKFs huvudkontor.
Våningar: Påbyggnad med 5 våningar bostäder på skivhuset samt kompletterande bebyggelse om 4 våningar.

Gamlestan är inne i en mycket expansiv fas.

 

[quote]

 

Planförslaget möjliggör för en förtätning och komplettering av den befintliga bebyggelsen med kontor, centrum samt bostadsändamål och innebär:

• Uppförande av en påbyggnad på det befintliga huset med fem våningar samt skydda och bevara kulturmiljövärdena huset innehar genom införande av rivningsförbud samt skydds-, varsamhets- och utformningsbestämmelser.

• Uppförande av en tillbyggnad i fyra våningar som ska utgöra förlängning av A-fabriken.

• Uppförande av en paviljong i fyra våningar som är länkad till den befintliga byggnaden.

• Befintligt källargarage med tillhörande förråd under den befintliga byggnaden och dagens entréyta bekräftas med planen.

• Iordningställande och bevarande av parkytan från landeriepoken genom införande av skyddsbestämmelse. • Sanering av de markföroreningar som finns inom planområdet.

• Upphävande av strandskyddet som återinträder med ny planläggning.

Syfte med planen är att omvandla SKF:s gamla huvudkontor så att en god helhetsverkan nås samt att den eftersträvansvärda funktionsblandningen bekräftas genom tillskottet.

Bostäderna uppförs troligen i påbyggnadsdelen och i paviljongen, vilket innebär ett tillskott på ca 85 bostäder. Planen medger även BTA om ca 24 000 kvm för kontor- och centrumverksamheter i det befintliga huset och BTA om ca 2 300 kvm i tillkommande byggnader. [/quote]

 

SKFs huvudkontor från 1966 ritat av Ericsson och Lettström. Vy från Säveån.

 

 

Ursprungsbyggnadens "pilastrar" förlängs i påbyggnaden och avslutas i en sorts aktroterier.

 

 

 

 

 

Sydväst

Älvsborg - Bostäder vid Långedrags båtvarv

Antal bostäder: 36
Funktionsblandning: Nej
Stadsstruktur: Komplettering med radhus i ett område som huvudsakligen präglas av friliggande småhus.
Våningar: 2

 

Långedrag

 

[quote]

 

Detaljplanen avser ett område i Långedrag inom stadsdelen Älvsborg i västra Göteborg. Området angränsar till vattnet och Göteborgs Kungl. Segelsällskaps (GKSS) hamn i norr och väster samt till befintligt villaområde vid Pejlingsgatan i söder.

Förslaget till detaljplan innebär kortfattat att omvandla området från verksamhetsområde till bostadsområde med småhus och skapa en allmän tillgänglighet till vattnet via gångstråk och kajpromenad. Planen möjliggör för bebyggelse i form av cirka 36 radhus, parhus samt friliggande bostäder i två våningar.[/quote]

 

"Området är till största del monofunktionellt och förutsättningarna för sociala möten och interaktion i närområdet, som till stor del består av privata bostadsfastigheter, är begränsade. Området har med undantag från mindre parker brist på samlingsplatser. Göteborgs Kungl. Segelsällskaps (GKSS) småbåtshamn utgör en mötesplats och besöksmål för båtlivet. Utöver denna saknar plan- och närområdet målpunkter som genererar besökare från andra delar av staden."

 

Önnered - Bostäder och utbildningslokaler norr om Åkeredsvägen

Antal bostäder: 350-400
Funktionsblandning: Ja
Stadsstruktur: "Gatufiering" av väg; gathus samt bakomliggande punkthus
Våningar: 5-6 närmast vägen, något högre punkthus bakom mot berget

"Byggnaderna ska ha en variation i bottenvåningarna med inslag av verksamhetslokaler. Detta regleras genom utformningsbestämmelser som föreskriver verksamhetslokaler i minst 50 % av bottenplan i anslutning till platsbildning i östra planområdet. Inom byggrätterna längs Åkeredsvägen regleras även bottenvåningens höjd för att i framtiden möjliggöra verksamhetslokaler i dessa."

 

Åkerredsvägen innan "gatufiering" närmast rondellen: "...Little boxes made of ticky-tacky... "

 

[quote]

 

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för uppförande av ca 350 - 400 bostäder i form av flerbostadshus, en skola, samt en mindre del lokaler för butiker/verksamheter.

Planförslaget syftar också till att skapa en lokal knutpunkt i området och bidra till att skapa ett stadsmässigt stråk längs Åkeredsvägen och Grevegårdsvägen. Längs detta ska goda förutsättningar för resande till fots och med cykel skapas.[/quote]

 

"Åkeredsvägens skala bedöms möjliggöra bebyggelse i upp till sex våningar längs med denna. Detaljplanen föreskriver dock indragna våningar eller bostäder under sadeltak. Höjd till takfot kan då hållas på en nivå som motsvarar max fem våningar utmed planerad gång och cykelväg."

 

Järnbrott - Frölunda torg

Antal bostäder: Uppemot 1650
Funktionsblandning: Uppemot 40 000 kvadratmeter handel och verksamheter
Stadsstruktur: Förtätning av högmodernistisk kolossalcentrumanläggning medelst påbyggnader, slutna kvarter, lameller och höghus
Våningar: ca 8-12 våningar samt kontorshus i 24 våningar

"Ohoh, ohoh, what are we gonna do? Union, Union, Union City [Belgian] blue ..."

 

 

[quote]

 

Frölunda Torg och kvarteren runt omkring skulle kunna utvecklas med uppemot 1650 nya bostäder, 40 000 kvadratmeter handel och verksamheter (köpcentret är i dag 75 000 kvadratmeter stort), samt parkeringar, främst i garage.
 

Detaljplanen delades i två delar

Byggnadsnämnden beslutade i september 2022 att detaljplanen skulle delas upp i två delar. Den ena delen skulle gå ut på samråd medan den andra delen behövde arbetas om.

Den del av planen som gick vidare till samråd är den västra delen, som innebär en utveckling av stadsmässiga miljöer inom området genom att tillföra ytterligare bostäder, handel, kontor och service samt offentliga platser vid köpcentrumet Frölunda Torg.

Den del av detaljplanen som byggnadsnämnden beslutade att återemittera består av nya flerbostadshus i områdets östra del, längsmed Pianogatan. Återremittering betyder att den delen av planen behöver omarbetas, för att sedan gå upp till nytt beslut om samråd i byggnadsnämnden.
[/quote]

 

 

Nedan presenteras föreslagen bebyggelse uppdelat på tre olika delområden:

• Mellan Marconigatan och Pianogatan (delområde A) möjliggör detaljplanen en rad lamellhus i åtta till tio våningar. Söder om kvarteret Käppen föreslås två byggnadsvolymer i åtta till elva våningar våningar innehållande primärt bostäder samt ett parkeringshus i sju våningar. Öster om kvarteret Käppen, där nuvarande familjecentral ligger, föreslås en förskola med gården delvis förlagd inom nuvarande bostadsgård.

• Inom och i anslutning till befintligt köpcentrum (delområde B) föreslås ny park och lekplats, nya gator, nya byggnadskvarter, påbyggnad av befintligt parkeringsgarage och köpcentrum samt sammanbyggnad av befintliga byggnader. En förskola placeras intill en kombinerad förskole- och bostadsgård i nordvästra hörnet av delområdet. Under två av kvarteren och den centrala parken föreslås ett parkeringsgarage.

• På parkeringsytan väster om Frölunda Torg (delområde C) föreslås ett nytt kontorshus i 24 våningar och ett funktionsblandat kvarter. I bottenvåningarna förläggs butiker intill de mest använda stråken. Under kvarteren uppförs ett parkeringsgarage som länkar ihop med Frölunda torg köpcentrum.

 

 

Brottkärr - Bostäder på ängar och berg norr om Gamla Brottkärrsvägen

Antal bostäder: ca 250
Funktionsblandning: Nej, hänvisning till Nya Hovås
Stadsstruktur: Villor, rad- och parhus samt inslag av flerfamiljshus
Våningar: 2-4

Illustration: Inobi

 

 

[quote]

 

Detaljplanen syftar till att planlägga ett område som trots flera försök genom åren ännu inte är planlagt. Genom planläggningen ska det bli möjligt att bygga cirka 250 nya bostäder i småhus och flerbostadshus och en förskola med 6 avdelningar. Det ska skapas allmänna platser i en utsträckning som behövs för området och för att bevara natur med höga naturvärden och skyddade arter.[/quote]

 

 

 

 

Lindås - Bostäder vid Vågnedalsvägen

Antal bostäder: ca 70
Funktionsblandning: Nej, närmsta service 2 km bort
Stadsstruktur: Komplettering med flerfamiljshus i havsnära bostadsområde präglat av å ena sidan friliggande villor å andra sidan ett modernistiskt radhusområde.
Våningar: 2-4

 

Å ena sidan friliggande villor å andra sidan ett modernistiskt radhusområde.

 

[quote]

 

Planen syftar till att åstadkomma cirka 70 lägenheter i små flerfamiljshus med 2 - 4 våningar ...  Bostäderna kompletterar utbudet av boendeformer i området, genom att tillföra lägenheter i ett område som främst består av villor och radhus. Större delen av planområdet är naturmark. [/quote]

 

 

Vid kommungränsen till Kungsbacka: "Området ligger cirka 900 m från Snipen där det finns pendelparkering och hållplats för expressbuss. [...] Det finns ingen butik inom gångavstånd. Närmaste livsmedelsbutik finns i Kungsporten, cirka 2 kilometer från planområdet. Kommersiell service och vårdcentral finns cirka 4 kilometer nordost om planområdet vid Brottkärrsmotet/Nya Hovås."

 

Bonus

Heden - Svenska Mässan, nytt höghus mot Korsvägen

Antal bostäder: -
Funktionsblandning: Ja, potentiellt även inslag av bostäder.
Stadsstruktur: Höghus
Våningar: 34

"Vi sa i alla fall det att ni kan inte göra ett till 90-talstorn à la Dallas ... Vi måste hitta nåt lite nyare!" – Björn Siesjö, stadsarkitekt Göteborg. Illustration: Tham och Videgård arkitekter

 

[quote]

 

Planförslaget innebär att olika funktioner kan inrymmas inom den nya byggnaden, såsom hotell, restaurang, kontor, mässverksamhet och bostäder mm.[/quote]

 

Nu återstår att se vad 2023 har att erbjuda i form av detaljplaner!

 

[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]