"Johan: Det du säger är i praktiken att vi måste införa spårvagnar redan idag så att
vi kan få separerade cykelbanor på Katarinavägen. Du verkar också tycka att det är fel att annan trafik kan korsa busskörfält i gatukorsningarna och att den trafiken inte ska ha grönt ljus överhuvudtaget. Flexibilitet är dåligt och rigida planer med "facts on the ground" som låser upp alla framtida trafiklösningar är bra. Hmm..."
Okey nytt försök i lugnare ton, ursäkta mig!:
Först ska jag svara Herbert: Om vi kan koppla bort just våra personligheter en liten stund så måste jag säga att ovanstående citat fast inte applicerat just på Slussen utan på hela innerstan, är just den retorik jag hört och sett resultaten av i minst 30 år och definitivt sedan första stombusslinjen infördes 1998: Först är det extremt jättebråttom att fatta beslut, så bråttom att någon framtida framförhållning inte hinns eller orkas med. Sedan heter det både före och efter det stora beslutet att "man kan alltid ändra sedan".
Okey, vad har då ändrats eler förbättrats för stomnätet sedan det infördes -98 (borträknad nya 7an) ? Svar: Ingenting och både (s) på sin tid och alliansen sedan de tog över bara totalvägrar att ställa om signalprioriteringen på de platser där bussarna och bilarna har varsitt körfält och där det går att prioritera för någon av dem! Man har t o m tagit bort kollektivkörfält för bussar i innerstan om än inte för stomlinjerna och det nu så högtravande spårvägstänket är i praktiken fortfarande mycket långt borta.
Ja Herbert, "flexibiliteten" är inte enkom av godo som ungefär alla som propagerat för spårväg hävdat sedan den äldre lades ned 1967. Flexibilitet är teorin jättebra men i praktiken har det inneburit att bussarna måste köra om och veja för bilarna och inte tvärtom. Man slog sönder ett stomnät -67 som man i 44 år småduttat och försökt att delvis återskapa det men inte lyckats pga bristande ambitionsnivå och rädsla för att stöta sig med de starka bilvänliga krafterna i Stadshuset.
I det stombussbeslut som fattades 1994 hette det tydligt att [I]"stomnät skall utformas så att det
inte försvårar ett framtida införande av ett spårvägssystem"[/I] -det är bara det att man gjort precis tvärtom och struntat i beslutet och istället satsat på det som är bäst för stom
busstrafik! Det är iofs logiskt eftersom man bygger och anpassar gatorna efter det man har och inte det man inte ens fattat något beslut, men: Vid flera av de stora mötes- och bytespukterna finns det ingenting som hindrar att man redan vid införandet av stombussar utformar dessa platser för en framtida spv även om man inte lägger spåren precis nu!
Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.
Som det är ritat på kartan ovan synliggörs omedelbart två saker: 1, det är ritat för busstrafik och spårvägen är "möjlig framtida" och är pålagt ovanpå den ursprungliga planen och 2, De berörda stomlinjerna får i bussalternativet dubbelt så mycket yta som spårvägen trots att spårvagnarna är längre än ledbussarna, 30 meter förlänbart till 40 meter mot 18 för en ledbuss. I det här förslaget finns det helt enkelt inte hållplatsutrymme nog för spårvägstrafik på två linjer och inget tecknat svar heller på hur det är tänkt få plats!?
Man har däremot tänkt hur den ena stomlinjen (eller gruppen busslinjer då varje hpl för stombuss delar med de fyra "vanliga" busslinjer) ska kunna köra om varandra då det planeras ett kollektivfält väster/norrut utanför den högra hållplatsen på Katarinavägens norrsida (-och en målad cykelbana mellan bussfältet och busshpl = mindre lyckat).
---
Vad som istället bör göras eller åtminstone klart tydliggöras i den redan pågående planprocessen är att det finns trafiksäkerhetsvinster, trafikeringersfördelar för
alla berörda trafikslagen men allra mest:
det finns betydande ekonomiska vinster för Staden om hållplatsen redan nu planeras och byggs som en spårvägshållplats men tills vidare trafikeras med bussar!
(Forts följer....!)