Det är ju en småstadsidyll han målar upp ("tätt och lågt"). Olle Bengtzons kritik är ju på många sätt relevant och jag gissar att detta var del i den samhällsklimat som ledde till att senare delen av miljonprogrammet bestod av mest småhus och den postmodernism som uppstod i miljonprogrammets efterdyningar. Men våra postmodernistiska förorter (och dit räknar jag även Södra Stationsområdet) lider till stor del av samma problem som de modernistiska förorterna gjorde.
Och de förorter som han målar upp som bra lämnar väldigt mycket övrigt att önska. De parametrar han identifierar är ju tätheten och variation. Men han missar problemen med trafikseparation. Han verkar heller inte se problemen med funktionsuppdelning.
Men framförallt tycker jag att han gör sig skyldig till samma misstag som de modernistiska planerarna. Han antar att tätt och lågt bör vara någon form av mall som passar alla. Men många föredrar storstaden med de möjligheter till acceptans och att, om man så vill, kunna leva anonymt.
__________________
När får vi se Lindhagen II?