Utskrift från www.yimby.se
....

 > Allmänt

Vad gör man med fyllnadsmassor nuförtiden?

Joakim Franklin
58 Inlägg
Ort: Stockholm (Nacka), Gick med: Januari 2012
Runt omkring stockholm finns ju en krans med konstgjorda kullar som utgörs av f.d soptippar, dumpningsplatser för fyllnadsmassor m.m. Jag tänker på bl.a. ullna, hammarbybacken, högdalstopparna och högen vid hagaparken.

Har man på senare år kommit på något mer platssparande sätt att göra sig av med allt som tidigare bokstavligt talat lagts på hög, eller vad händer med samma material nu?
Vet att det finns ett område vid arlanda, skoby, där man över en stor yta höjt marknivån med några meter. Är det vad man nu gör istället kanske?

Personligen skulle jag inte ha något emot om man fortsatte bygga på kullarna ännu högre, tänk en gigantisk hammarbybacke. =)
Profilbild
Niklas Öhrström
2101 Inlägg
, Gick med: Januari 2008
Ett annat sätt är ju utfyllnad i exvis Ulvsundasjön. Delar av Sjöstaden och Hornsberg är utfyllnad i vattnet.
__________________
När får vi se Lindhagen II?
Herbert Tingesten
1366 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Augusti 2009
Kan också hänga samman med att tunnelbanan anses färdigbyggd och att inga stadsdelar rivits av på senare årtionden. Massorna från Norra Länken används till att höja marknivån lokalt i Albano och Norra Djurgårdsstaden och till en förlängning av hamnpiren. Citytunneln vet jag inte, nån som har koll? Och Södra Länken-tunnlarna kan möjligen ha bidragit till Hammarbytoppen och Fagersjötoppen, som byggts på till ganska nyligen. Ullnatoppen är fortfarande "aktiv", åtminstone kan man se schaktmaskiner i arbete där.

Den bisarra nya dubbla S:t Gotthardstunneln som ska byggas under Lovön kommer att generera tillräckligt med fyllnadsmaterial för att bygga stora konstgjorda öar även på ganska djupt vatten i Mälaren. Kanske en "Mellan-essingen"?
Anders Norén
408 Inlägg
Ort: Olika, Gick med: Juni 2009
Utan att egentligen veta så antar jag att schaktmassor återanvänds i mycket större utsträckning idag än förr. Schaktmassor är per definition avfall (och dessutom den allra största avfallskategorin av dem alla) och får därför inte läggas på deponi (i detta fall: konstgjord kulle) utan att alla möjligheter till återanvändning eller materialutvinning uttömts. Fram till 1980-talet så var det dessutom fritt fram att ta naturgrus ur rullstensåsar - idag är det i princip förbjudet på grund av åsarnas stora betydelse för grundvattenförsörjningen.

Schaktmassor är alltså både en tillgång och en börda för byggaren, som därför gör bäst i att se till att så lite som möjligt uppstår och att det som uppstår återanvänds.
__________________
Bara för att jag har en användare här innebär det inte att jag per automatik vill betraktas som medlem i, och sympatisör med, nätverket Yimby.
Christoffer Carstens
22 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Februari 2010
Kullarna som nämns av TS är väl i första hand rivningsmassor och inte schaktmassor? Schaktmassor idag återanvänds inte alls i så stor utsträckning som Anders gör gällande. Berg krossas om det håller kvalitet nog och kan då användas som ballst till exempelvis betong. Jord i större infrastrukturprojekt försöker man återanvända inom projektet men det blir ofta ganska lågkvalitativa användningsområden, typ bullervall.
Att jord är avfall är förvisso sant men det blev det inte föränn det nya avfallsdirektivet implemneterades av NV förra året och det efterlevs inte. Idag transporteras jord och säljs i flera steg. Det används också i stor utsträckning för att täcka deponier som man för tillfället lägger ner (antalet skall minska från ca 300 till ca 90 nationellt). Dvs man deponerar fortfarande men i form av sluttäckningsmaterial.

Min uppfattning är att man inte blivit särskilt mycket bättre på att hantera massor och det pågår en hel del olika typer av projekt för att göra det bättre. Ett grundläggande problem är dock att projektägarna släpper kontrollen över massorna till entreprenörern och att de i det ögonblicket blir till ett bekymmer för det enskilda projektet.

Kuriosa (kanske) är att man uppskattar att en genomsnittlig jord transporteras 5 gånger innan den når sin slutdestination, att drygt var fjärde lastbil i Stockholm transporterar jord eller berg och att jord har transporterats så långt bort som till Norrköping för att tippas.

En liten soppa sålunda
Anders Norén
408 Inlägg
Ort: Olika, Gick med: Juni 2009
Christoffer Carstens skrev:

En liten soppa sålunda


Aha. Jag har bara läst grundkursen i avfallsteknik och är därför väl insatt i hur det borde vara men vet inte alls hur det funkar i verkligheten.
__________________
Bara för att jag har en användare här innebär det inte att jag per automatik vill betraktas som medlem i, och sympatisör med, nätverket Yimby.
Joakim Franklin
58 Inlägg
Ort: Stockholm (Nacka), Gick med: Januari 2012
Christoffer Carsten skrev:

Idag transporteras jord och säljs i flera steg. Det används också i stor utsträckning för att täcka deponier som man för tillfället lägger ner (antalet skall minska från ca 300 till ca 90 nationellt). Dvs man deponerar fortfarande men i form av sluttäckningsmaterial.

Intressant, det måste vara det som hänt med deponin vid skoby som jag nämnde.

Christoffer Carsten skrev:

Min uppfattning är att man inte blivit särskilt mycket bättre på att hantera massor och det pågår en hel del olika typer av projekt för att göra det bättre. Ett grundläggande problem är dock att projektägarna släpper kontrollen över massorna till entreprenören och att de i det ögonblicket blir till ett bekymmer för det enskilda projektet.

Tyvärr precis det jag misstänkte. Man tycker ju att det borde finnas en långsiktig plan för hur man ska hantera massor, det är ju ändå relativt lätt att med lång framförhållning avgöra hur mycket massor man måste göra av med.

Någon idé om vad man skulle kunna utnyttja massorna till förutom konsgjorda öar?
Herbert Tingesten
1366 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Augusti 2009
Joakim Jansson skrev:

Någon idé om vad man skulle kunna utnyttja massorna till förutom konsgjorda öar?


Konstgjorda berg förstås - fast gärna högre än de befintliga topparna. Kanske också vallar för att kontra framtida översvämningshot, även om de knappast är överhängande. Men öar och andra utfyllnader i vatten är det mest intressanta därför att de tillskapar ny byggbar mark och får bort mycket av NIMBY-låsningarna vi dras med. En stor del av Stora Värtan skulle t ex kunna transformeras till land.
Senast ändrad 14 november 2012 00:45
Christoffer Carstens
22 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Februari 2010
Herbert Tingesten skrev:



Konstgjorda berg förstås - fast gärna högre än de befintliga topparna. Kanske också vallar för att kontra framtida översvämningshot, även om de knappast är överhängande. Men öar och andra utfyllnader i vatten är det mest intressanta därför att de tillskapar ny byggbar mark och får bort mycket av NIMBY-låsningarna vi dras med. En stor del av Stora Värtan skulle t ex kunna transformeras till land.


Problemet med konstgjorda berg och öar är att det precis som Anders skrev om ovan egentligen innebär deponi, vilket enligt lag i princip är förbjudet. Det kräver att massorna görs till byggnadsmaterial och visa att det i första hand handlar om nyttiggörande och i andra hand kvittblivning. NV är ganska hårda på sånt.

Men vägarna att gå är nog två. Den ena (och viktigaste enligt avfallsförordningen) handlar om att minska uppkomsten. Det kräver dock att man dels schaktar mindre, dvs färre garage under mark osv, dels lyckas använda massorna som byggmaterial i själva konstruktionen. Det kan i vissa fall uppnås genom olika typer av förädlings- och stabiliseringstekniker. Tänk grundläggning där jord förstärks. Den andra är just det som talats om ovan; att utnyttja befintliga massor bättre och förädla dem. Ett närliggande projekt är det som nu pågår i Gävle hamn där man muddrar och sedan använder muddermassorna i konstruktioner då hamnen byggs ut. Ett potentiellt problem här är dock att massorna i många fall är förorenade, åtminstone i hamnar och urbana miljöer.

Huvudproblemet tror jag dock ligger i att man inte planerar för nyttiggörande utan för kvittblivning. Alltså är det enklast att sälja potentiella massor med projektet och så får en driftig entreprenör ta hand om "problemet".
Sofia Buhrgard
159 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Oktober 2012
En föreläsare i en av mina kurser skämtade om att Stockholm inte behövde köpa någon sand på många vintrar framöver.
Jan Wiklund
1107 Inlägg
Ort: Stockholm (Lidingö samt Limoux), Gick med: Februari 2008
Christoffer Carstens skrev:



Problemet med konstgjorda berg och öar är att det precis som Anders skrev om ovan egentligen innebär deponi, vilket enligt lag i princip är förbjudet.


Är inte det en tolkningsfråga? En ö eller ett berg är väl återanvändning? I alla fall om ön eller berget används?

 > Allmänt
Vad gör man med fyllnadsmassor nuförtiden?

Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström
Vega station
1 Mars 2020 18:01 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter