De letar mark att bygga på i Majorna

Lite äldre foton från Norra Liden. Tror jag fick reda på Stadsmuséets fina fotoskatt av någon här på YimbyGBG.

Inte helt olikt en sydeuropeisk bergsstad...
Men stadslivet kanske ändå var begränsat uppe på Otterhällan, för att inte tala om bostadskvalitén. Det vägde väl (tyvärr) över nostalgifaktorn när det var dags för sanering.

@ hans: Visst är det en skatt. Här är den...

@ Johannes: Har bara varit inne i husen på Nilssonsberg en gång för rätt länge sen, i en lägenhet högst upp med mycket fönster och terass utanför; det kändes rätt ok. Estetiken är väl vad man kan förvänta sig från den tiden, men tex barnfamiljer borde ju kunna gilla ett lugnt boende mitt i stan. Misstänker att krav på maxlutning plus tillgänglighet för tex brandkår tvingar fram labyrintvägarna upp.
Kopplingen till den äldre bebyggelsen kunde (som oftast i saneringsområden) vara bättre; det är svårt att ta sig runt etc. Den dominerande garageinfarten och intetsägande fasaden mot Västergatan är ingen större tillgång; de gatorna hade annars kunna ha blivit nåt. Men uppe i området stör mig inte avsaknaden av lokaler mm särskilt mycket, då jag tror det är svårt att dra upp gatulivet på bergsknallarna mer än ett kvarter/synhåll nedifrån även i kvartersstad om inte tillräckligt många bor där som lokalt underlag. På Kungshöjd finns en hel del lokaler som används till kontor, läkarmottagning, etc men knappast blomstrande gatuliv. Carolus Rex, utsikten och en lekplats gör väl ändå att en del hittar upp. På övre Masthugget (vars västra del kan knappast kallas kvartersstad) är Fjällgatan hyfsat levande pga lokalt underlag. Även högre upp på Kompassgatan finns två servicebutiker, men det känns mer som en 'urban utdöendeskuld', övriga lokaler står tomma, används som atteljéer eller samlingslokaler.

SV:a delen av Otterhällan är ovanligt levande som ni nämner, kanske pga av närheten till Kungsgatan och att de sneda gatorna upp kan vara mindre motbjudande än branta gator i rät vinkel. I likhet med ovan kan jag tycka att det runda huset på Otterhällan är ok i sig, förutom att det saknas lokaler där huset går ner mot gatan. Med det mkt centrala läget hade man förstås kunnat önska mer. Mer störande är att längan med Kungsgaraget (vars baksida är mindre kul) bryter av en möjlig förbindelse ner mot Ekelundsg./Kyrkog./Drottningg. På södra sidan bryter ett P-däck med ramper av möjliga förbindelser från Kungsgatan. Otterhällegatan upp är också sorglig. Såna deprimerande vägar med bergsskärningar borde antingen sprängas ner mer så att rena gaturum omgivna av hus med lokaler kan skapas, eller reduceras till smala parkvägar där bergsskärningarna 'repareras' med uppfyllning alternativt dekorativa stödmurar.

På Kungshöjd är husen pampiga, men husen nedanför är tragiska. Förutom det rent estetiska, skymmer de resterna av Göteborgs försvarssystem. Om en bro byggs över Vallgraven vid Feskekôrka borde anläggande av en trapp vidare upp till Kungshöjd övervägas (det borde gå även om det är brant och högt).

@ daniel: OK, nu blir det ovanligt mycket gnäll här, sorry. Men det jag ogillar med Nilssonsberg är att man ersatte den täta blandstaden längs Övre Husarg/Brunnsg/Västerg - och ett stort antal varierade fastigheter - med en enorm enhetlig koloss som mest ser ut som en strandad färja. Istället för massor av små, billiga lokaler fick vi tre, fyra gigantiska lokaler som är svåra att använda till kvällsöppna verksamheter (fullt avsiktligt misstänker jag).

Lokalerna på Övre Husarg. avskiljdes dessutom från gatulivet med en servicegata, som till råga på eländet är planskild(sic!). För att toppa det hela byggde man en arkad (true story!) över servicegatan för att verkligen se till att ingen gick dit (den är borta nu som tur är).

Mot Brunnsgatan ser vi den enorma och överdimensionerade (hur ser p-normen ut här egentligen?) garageporten som mest påminner om, just det, aktern på en Danmarksfärja.

Längs Västergatan, förut en livlig och varierad stadsgata, är allt igenmurat bortsett från någon stackars ihoptryckt fotvårdsinrättning.

Innergården är en sådan där "garagegård", gårdar byggda ovanpå garage har ett speciellt utseende eftersom det är gräsplättar utlagda på hårdgjord yta.

"De labyrintiska gångarna" finns inne i själva husen. För att tjäna så mycket som möjligt har man minimerat antalet trappuppgångar från gatan vilket gör att man får gå långa vägar inuti husen, genom trånga korridorer utan fönster, för att hitta den man ska hälsa på. Alltså precis som på en färja.

Att det saknas lokaler på själva berget stör mig däremot inte så mycket (även om nyttan av ateljéer och samlingslokaler inte ska underskattas)

Alltså, för att sammanfatta:

Att gamla Annedal revs är fakta och det spelar ingen roll hur illa jag tycker om det, det som kunde gjorts var att man behållit gatustrukturen men nej istället sopade man bara totalt rent och reste dessa hemska rymdskepp.

Annars får jag väl säga att sevicebutikerna på Kompassgatan verkar då hänga i, de var där mellan 93-96 när jag bodde där också.

---

Senast ändrad 30 mars 2009 13:33

Usch vad tråkig och neggig jag var. Det här är ju Yimby, vi är positiva och konstruktiva! Ergo har jag lagt upp en tråd om Nilssonsberg där vi kan diskutera hur det ska bli bättre där: http://gbg.yimby.se/forum/thread.aspx?id=2060

Den här tråden handlade ju faktiskt om Gråberget, tillbaka till det!

---

Senast ändrad 17 februari 2013 02:49

@ Johannes: Skrev detta innan jag såg ditt sista inlägg. Då det är mer generella tankar och i stort sett identiskt med dina planer för Nilssonsberg lägger jag det här.

Nu var min avsikt inte att försvara 70-talssaneringarna, som varit alltför utbredda och allomfattande där de skedde, utan att försöka gilla läget; husen finns ju trots allt där och kommer knappast rivas i förstone. Som utomstående är det då främst i detta fall de dåliga förutättningarna för gatuliv runt storkvarteret som stör mig, i likhet med dig. Kanske skulle man tex kunna ta bort lokalgatan och bygga ut nedersta våningen mot vägen som det ser ut söder om Brunnsgatan? Nu förs ju också diskussioner om en länga längs Skanstorget. Ev. brister i tillgång till samlingslokaler och orienterbarhet i labyrinterna ser jag främst som frågor för de boende att förbättra. Originaltanken var väl att centrumfunktionen skulle finnas i hörnet Brunnsgatan/Västergatan och då kunde undvaras i övrig byggnation.

Angående garagegårdar från 70-talet är ett ytterligare problem att många är i behov av kostsamma reparationer pga läckage. Men jämfört med ytparkering är det trots allt mer yteffektivt. Det såg ut som att Porslinsfabriken hade garagegårdar, så konceptet verkar inte ha övergivits helt.

Det som trots allt slog mig som positivt var att områden som Nilssonsberg/Annedal Nya Landala/Vegastaden/Nedre Masthugget är hyfsat täta jämfört med landshövdingehuskvarter och områden som Norra Guldheden och Gråberget pga parkeringslösningarna. Vill man seriöst förtäta staden kan det vara av värde att se olika möjligheter och inte förfalla till dogmatisk kvartersstadsromantism Inte minst vid förtätning i modernistiska områden kan det vara svårt, och ses som artfrämmande av belackare, att skapa kvartersstad

Själv ser jag denna prioritetsordning, möjligen kan 3 och 4 byta plats i centrala lägen:
1 Bostäder och infrastruktur som är rimligt funktionella och uppskattade av brukarna
2 Täthet som är tillräckligt hög med tanke på läget
3 Estetiska kvaliteter/god livsmiljö, främst som de upplevs av de som vistas i området
4 Förutsättningar för vibrerande stadsliv

En möjlig strategi utanför innerstaden, där goda förutsättningar för gatuliv finns överallt, skulle kunna vara att definiera stråk och noder där man prioriterar gatuliv och kräver bokaler längs gatorna (tex Kabelgatan/Stortoppsgatan på Gråberget). Utöver detta borde marken kunna disponeras friare, men med visst 'bokal'överskott för flexibilitet mot framtiden. För mer privata gårdsmiljöer i avsaknad av slutna kvarter, kan tex naturliga höjdskillnader, häckar och murar eller staket användas (med omdöme).

@ daniel: Då verkar vi vara på samma våglängd.

Vad gäller dogmatisk kvarterstadsromantism: Dogmatism och romanticism är ju inte bra, det hörs ju nästan på orden. Men jag tillhör dem som tror att det finns ett samband mellan typologi och funktionalitet.

Vill man maximera direkt solljus i lägenheten tex. ska man inte bygga kvartersstad. Det har inget med domatism att göra utan är en enkel empirisk fråga att avgöra vad som ger mest solljus.

Vill man å andra sidan ha goda förutsättningar för levande gator, så bör man bygga funktionsblandat längs med gatorna - det ju ganska enkla samband. Och kvartersstad ger maximalt med fastighetsyta längs med gatan. Nu är ju Nilssonsberg faktiskt kvartersstad så i det här fallet är just det inga problem. Problemet är bristen på funktionell och arkitektonisk blandning.

Men som sagt, back to Gråberget...

Ursäkta om jag styrde upp diskussionen till Otterhällan.
Gärna IRL-tur på Gråberget men då jag nyligen slog mig ner i närområdet,
är någon med mer rötter i området välkommen.

---

Senast ändrad 30 mars 2009 20:12

Ibland ser den nyinflyttade saker som den vana betraktaren missar, så det behöver inte nödvändigtvis bara vara en nackdel. För många andra är ju Gråberget en vit (eller var det grå?) fläck på kartan.

---

Senast ändrad 30 mars 2009 22:16

Platser med förnamnet Grå har en tendens att dofta lite trist och lite liggsårsvar. Gråbo tillexempel har ju en önskan att byta namn till Stora Lundby, vilket det hette innan järnvägen kom (se artikel). Appropå ingenting alltså.

Sen är ju bebyggelsen på Gråberget mycket trist, så i nuläget förtjänar det ju sitt trista namn.

Jag tycker definitivt att vi borde ordna en vandring på Gråberget. Jag är gärna med och arrangerar (och har som sagt en fot in i BRF Gråberget).

Några kommentarer till diskussionen:

@Daniel A: En av de önskemål som ständigt återkommer på Gråberget är "fler uteplatser!" Jag är mycket skeptisk till idén, helt enkelt för att jag inte ser något behov. Vi inventerade utemiljöerna i föreningen och räknade fram ett 15-tal uteplatser. Därutöver finns en rad naturliga uteplatser, som berghällar, sluttningar och gräsmattor som kan utnyttjas för den som vill picknicka (ibland händer det faktiskt). Och av 568 lägenheter gissar jag att mer än 90 procent har balkonger.

Visst vore det trevligt med mer uteliv i området. Men vad Gråberget behöver är inte fler uteplatser, utan fler invånare i fler livssituationer med fler skäl att röra sig ute på fler tider på dygnet.

Eftersom lägenheterna är små (mest ettor till treor, en handfull fyror) är befolkningen i allmänhet barnlösa i olika åldrar: En puckel mellan 20 och 40 och en annan över 60. Varje dag ser man ett lämmeltåg av föräldrar släpa sina ungar uppför Kabelgatan till de två dagis som finns i området; de bor väl förmodligen i de mer barnvänliga, större lägenheterna nedanför berget.

Med mer blandad befolkning tror jag också vi skulle få se mer liv på gator och uteplatser. Se där ett problem som förtätning skulle kunna åtgärda.

Förresten, är det någon som vet om vattenreservoaren bakom Gråbergets sjukhem används?

Johan:
Det fanns en skyddsobjektsskylt på reservoaren när jag passerade; den borde inte behövas om reservoaren inte användes. Pga detta får man inte beskriva hur reservoaren ser ut, men vacker var den inte .

Hittade också en GP-artikel från 2007 om möjliga byggplaner i Majorna:
Nu ska Majorna bli tättbebyggt

Tog ett par Gråbergsbilder på promenad häromdan



"klättrande" bebyggelse på Kabelgatan:




butiken har blivit ett dagis eller något. leksaker i fönstret:




utsikt ner mot den riktiga kvartersstaden:


hur tänkte dom här:

Det finns mycket utrymme för förtätning nedanför berget, en glugg vid Ekedalsgatan och nästan hela västra sidan av Godhemsgatan.

Byggplaner i Svaleboskogen stoppas

Synd, det hade med lite ansträngning kunnat bli en bra länk mellan högsbo och majorna.
Men det är ju tur att villaägarna i Kungsladugård får behålla sina strövområden i alla fall. Tänk om de hade varit tvingade att gå hela vägen till slottsskogen istället, hemska tanke!

Hmm, har för mig att jag ändå inte tyckte att planerna var så där jättebra men det är klart, det hade ju givit ett rejält bostadstillskott. Men massa 16-vånings punkthus kändes sådär tycker jag.

Detta området är nog det viktigaste. Det här området skär igenom och skapar en slags klassklyfta mellan Majorna och Långedrag och borde bebyggas för att förhindra att klyftorna ökar.

---

Senast ändrad 27 januari 2013 22:46