Det har ju nyligen kommit en proposition om ny PBL som skall ersätta dels den gamla PBL och dels lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. (BVL).
http://www.regeringen.se/sb/d/12858/a/141916
http://www.sweden.gov.se/sb/d/12166/a/142210
Vid en första anblick (jag ska sätta mig in i den mer senare) så verkar mycket fokus ligga på enskilda personer och bygglov. Stadsbyggnadsfrågor verkar inte vara lika framträdande.
Det man dock kan konstatera direkt är att man vill skärpa kraven om analys av påverkan på miljö och klimat, och att det införs krav på att _alltid_ analysera närhet till grönområden, parker och att det ska finnas ytor för lek, motion och "annan utevistelse". Min första reaktion är att detta riskerar att snarare främja nyexploatering av jungfrulig mark nära grönområden vilket skulle leda till mer urban sprawling istället för tvärtom. Det kanske även finns en risk att kvantitet prioriteras framför kvalitet, så att man får fler "grönområden" som är dåligt utnyttjade, formade och underhållna. En positiv sak i det nya förslaget är åtminstone att behovet av grönområden skall prioriteras över behovet av parkeringsplatser, om det inte finns underlag till både och. Yimby är ju positivt inställt till att integrera kvalitativa grönytor i en tät blandstad, men nyckelordet här är ju just "kvalitativa". Förtätar man bostadsområden där det idag varken finns grönområden eller annat (tänk Frihamnen, Gullbergsvass, Masthugget...) och samtidigt ökar kvalitén och tillgängligheten på närliggande grönområden, så borde ju målet med nya PBL kunna tillgodoses. Men kan man förvänta sig att förslaget i verkligheten medger sånt tänk, eller kommer vi trots allt få se fler "menlösa gräsmattor", och kan lagen användas som ett argument emot förtätning?
Man skriver även att "översiktsplanens strategiska funktion stärks liksom kravet på auktualitetsprövning av planen". Detta tycker jag låter väldigt positivt ur stadsbyggnadsperspektiv och är ju även en av de saker som Hagson efterfrågade i artikeln som Johannes länkade. Översiktsplanerna ser ju oftast ganska lovande ut, och sedan blir det reella slutresultatet mer eller mindre (oftast mer...) avvikande från ÖP. Detta tycker jag verkar vara ett av de större problemen i stadsbyggnaden. Frågan är om man nu kommer få se "fegare" översiktsplaner, eller kommer nuvarande planer efterföljas bättre? Återkommer när jag satt mig in i vilka verktyg som ges för att efterfölja målsättningen.