Idag har Oscarsleden 57000 fordon per dygn och en hel del långtradare på grund av färjeterminalerna. Lundbyleden har 51000 och Mårten Krakowgatan 63000 så korsningarna med Inlandsgatan respektive vid Falutorget kan tjäna som exempel på hur plankorsningar kunde se ut - inte de mest mysiga stadsrummen kanske. Å andra sidan har Alléstråket haft trafik runt 50000 som mest; det kanske är en trevligare förebild, men skulle nog förutsätta att lejonparten av långtradarna försvann först. Allélösningen där körriktningarna är separerade en bit ger också högre kapacitet genom att det räcker med två perioder för trafikljusen i korsningarna.
Trafikmängder på olika gator
Den tunga trafiken plus att det idagsläget finns få målpunkter på älvsidan i stora delar av området gör att en fullständig boulevardisering eller annan större ombyggnad av vägen antagligen passar bättre i samband med att området längs älven utvecklas och bebyggs samtidigt är det strategiskt viktigt att så snabbt som möjligt bestämma om boulevard på sikt, annars låses funktionen fast som trafikled för lång framtid.
Oscarsleden har tillsammans med de andra större lederna haft en mer eller mindre konstant ökande trafik, detta till skillnad mot övriga gatorna i centrum som sett en minskad trafik, en sedan lång tid planerad utveckling. Dag Hammarskjöldsleden visar dock att det går att ändra inriktning för en väg. Där är trafiken mellan Annedalsmotet och Linnéplatsen idag 26000 fordon per dygn - att jämföra med hela 50000 fordon per dygn 1975.
Olika vägprojekt och ombyggnader påverkar trafikmängderna. Som exempel ökade trafiken efter år 2006 på Mårten Krakowgatan med 16000 per dygn och på Oscarsleden med 9000 per dygn, något som rimligen berodde på den då färdigställda Götatunneln. Vid samma tillfälle minskade trafiken på Ullevigatan med 10000 fordon per dygn, och trafiken i Alléstråket minskade likaså kraftigt.
Efter år 2012 minskade trafiken på Dag Hammarskjöldsleden vid Linnéplatsen med 7000 fordon per dygn, vilket rimligen kan kopplas till ombyggnaden av Övre Husargatan. Götatunneln hade svagare effekt där; en minskning med 2000 fordon per dygn kan skönjas, även om årliga fluktuationer och en generell minskande trend gör den tolkningen något osäker.
Det finns en hel del möjligheter till att Oscarsledens roll som trafikled kan minska på liknande sätt:
-Lundbyleden kan förväntas ta över en viss del av väst-östlig genomfartstrafik när Marieholmstunneln är klar.
-Trafik söderifrån kan ta DH-leden istället för Västerleden-Oscarsleden
-Trafik från Torslandahållet väljer att åka via ny Hisingsbro plus Bangårdsviadukt istället för via Oscarsleden
-Trafik söderifrån till Majorna åker via Kungsladugårdsgatan istället
för Oscarsleden
-Lokal trafik tar andra vägar i Majorna än ut på Oscarsleden
-Fler broar över älven minskar trafiken längs älvstränderna
Utöver omflyttningseffekter påverkas den totala trafiken av om standarden på gatunätet ändras, liksom av stads- och trafikplaneringen i övrigt.
Det är strategiskt viktigt att få ner trafiken så att boulevardisering funkar när moten inom en inte alltför avlägsen framtid annars behöver en större renovering.
Angående överdäckning som alternativ till boulevardisering, så tänker jag att om vi vill se en utveckling med stora billeder under mark, så är det bättre att ta ett helhetsgrepp och skapa ett nät med i första hand tunnlar i berg då det är mycket billigare än att bygga i leran som akutlösningar när problem uppstår. Som exempel analyserades ett alternativ med nedsänkning av befintlig väg för Stålhandskegatan-Östra Bräckevägen, men alternativet med tunnel i berg (Lundbytunneln) befanns vara billigare. När Götatunneln planerades menade jag på samma sätt att Södra centrumleden hade varit bättre. Som bonus skapar tunnlar i bergen söder om centrum också genare förbindelser än de som finns i markplan.
Sen bör frågan ställas om det överhuvudtaget är rimligt att bygga ett sådant trafiksystem. Finns betalningsviljan för ett tunnelbaserat vägnät hos bilisterna? Om inte, bör det inte byggas utan störningarna från trafiken hanteras på mer kostnadseffektiva sätt genom teknikutveckling, högre trängselskatter eller annat. Men bilisternas betalningsvilja skall nog inte underskattas.
Att tänka på innan boulevardisering:
*Byggplaner längs älvstranden genererar mer trafik. Vill vi ha
blandstad med arbetsplatser blir det extra tydligt.
*Leden har en roll för snabb kollektivtrafik som Ö-snabben och utryckningstrafik.
*Cykelstråket Hamnstråket längs leden har relativt få korsningar med biltrafik idag.
*Likabehandling - Infartslederna från kranskommunerna (och Torslanda) byggs kontinuerligt ut och behåller sin roll som trafikleder, medan bilisterna i Göteborg skall få se sina gamla, ofta av lägre standard, och sämre underhållna infartsstråk ombyggda till stadsgator, är det rättvist? (Gäller även tex DH-leden, Hjalmar Brantingsgatan, Kortedalavägen och Tuvevägen.)
Senast ändrad 7 mars 2018 01:20