Flytande kulturarv i drift & maritima miljöer.

Under veckan har våra kulturhistoriskt intressanta fartyg och hamnar fått en hel del utrymme i GP. Först kom en artikel av Gert Gelotte som ställer frågan "Var ska skeppen ligga?"http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.536495-gert-gel.. och i dag kom en artikel som behandlar bla Gullbergskajen http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.537147-vem-far-...

Jag har sedan 2007 arbetat med projektet Göteborgs Kulturhamn (f.d. Skuthamnsgruppen). Vi som arbetar med projektet består av representanter från de olika fartygsföreningarna i Göteborgsområdet. I gruppen ingår representanter från Skonaren Ingo, Svenska Kryssarklubben, Svenska Ostindiska Kompaniet, Skonaren Isolda, Skutan Mandalay, Skutan Westwind, Maritiman, Föreningen Mot Bättre Vetande, Ungdomsförbundet Sveriges Flotta med flera. Några av fartygen har sin hemmahamn på Gullbergskajen.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Sveriges Segelfartygs Förening organiserar ca 80 fartyg, det är den stolta resten av ca 2100 seglande fartyg som fanns i Sverige för 100 år sedan. Till detta kommer ca 200 bevarade ångbåtar i varierande storlek.

Av Sveriges kvarvarande seglande skutor finns Ca 30 på Västkusten, fördelat ungefär så här så här:

17 st i Göteborg.
3 st på Asperö och Öckerö.
8 st på Tjörn och Orust.
6 st i norra Bohuslän och Vänern.

Det är de kvarvarande, fungerande segelfartygen samt ångfartygen i Göteborgsregionen som jag oroar mig mest över. Segelskutorna är spridda över hela hamnen enligt bilden nedan:

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Siffrorna anger antal skutor, hjärta = potentiella hamnanläggningar.

De flesta Nordiska och Europeiska hamnstäder med känsla för sin maritima tradition har minst ett centrum för sina aktiva, kulturhistoriskt värdefulla fartyg. Nedan kommer några exempel från vår omedelbara närhet.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Nyhavn, Köpenhamn, Danmark.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Aker Brygge, mitt i hjärtat av Oslo, Norge.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Beckholmen, Stockholm med verkstäder och möjligheter till torrsättning.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Fiskhamnen i Helsingfors, Finland.

Visst är det märkligt att vi i Göteborg med norra Europas största hamn inte har någon plats för vårat aktiva, flytande kulturarv. Frågan har på senare tid aktualiserats ytterligare på grund av osäkerheten runt "Ostindiefararens segla eller inte segla".http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.534878-ostindie..

De flesta av Göteborgs skutor och ångbåtar drivs av föreningar med mycket begränsade ekonomiska resurser. Vi behöver en kaj, verkstäder för underhåll av fartygen samt billiga utbildningslokaler för vår ungdomsverksamhet. Om vi lyckas få till en plats där vi kan dela på resurserna mellan föreningarna, vara ett "smycke" för staden och samtidigt bidra till att turistnäringen frodas skulle det vara bra. Det är vad vi i gruppen Göteborgs Kulturhamn vill verka för.

Vad har vi då för alternativ? Göteborg har en stor hamn men platsen tar snart slut då nya bostadsområden och fritidsbåtshamnar planeras i rask takt.... det är tid att agera. Vi vill inte binda oss för något förslag men här följer en bildkavalkad för er inspiration.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Vi vill gärna bidra till lite blandaktivitet på våra kajer och på älven, jag hoppas och tror att vår verksamhet kan bringa älvstränderna närmare varandra och gjuta lite liv i älvrummet.

Bästa hälsningar

---

Senast ändrad 27 januari 2013 22:47

Den intresserade kan även läsa ett inlägg om Ostindiefararen här:http://historia-cck.blogspot.com/2011/01/klippanm..

Det är jag som är - Med öga för historia. Jag uppfattade förslaget på en skuthamn som Gert skrev en ledare om i GP. Därför är en av bilderna jag tagit med på Ångbåtsbryggan vid Klippan, som redan fungerar som en sådan hamn. Men idag lever den en undanskymd tillvaro. Så måste det inte vara. Tillsammans med ett museum för Ostindiefararen på samma plats skulle även de andra båtarna kunna lyftas fram och bryggan expandera. Läs mer om mitt förslag till ett museum för Ostindiefararen på Med öga för Historia.

/Claes

Klippan är med i diskussionerna, särskilt om man lägger till området där Tullpiren låg (I hacket) mellan Maj Nabbe och Klippan. Vi är dock glada för vilken plats som helst som kan gynna skutorna och staden.
http://www.taubehuset.se/varvet.html

---

Senast ändrad 26 januari 2011 20:39

Wow, först märkte jag inte av att det var Klippan på bilden. Trodde först att det var någon norsk eller möjligen brittisk ort, tills jag såg ovanför Teglet och Betongen infann sig säreget Göteborgskt.

VARFÖR SKAPAS INTE SÅDANA HÄR MILJÖER LÄNGRE?!

Jodå, miljön infann sig för några år sedan (2006) när Västkustskutorna träffades i Fiskhamnen.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Göteborgs Fiskhamn 2006

---

Senast ändrad 27 januari 2013 22:47

Ja, det är fina gamla skutor, som tyvärr för en ganska undanskymd tillvaro. Jag har många fina minnen från Hawila och Astrid Finne ute på Öckerö.

Tänk om vi hade kunnat återskapa en miljö som denna:




Istället för:




Det får gärna vara centralt så att allmänheten får ta del av dem, med uteserveringar. Reparationsvarven måste kanske inte ligga precis bredvid, utan kanske mer som en gemensam resurs för skutornas ägare att tillgå. Nyhavn är ett otroligt fint exempel, och det liknar området kring Feskekôrka på många sätt, i alla fall så som det såg ut förr.

De skutor och ångbåtar som faktiskt rör på sig behöver bara ha tillgång till verkstäder för löpande underhåll, dvs utrymmen för att lacka och måla, en träverkstad för mindre reparationer etc. Om större arbeten krävs så går vi till ex Gotenius, Helleviksstrands varv eller något skeppsvarv på nord Jylland. Jag tror att det hade fungerat bra i tex Rosenlundsområdet som faktiskt redan är lite halvidustriellt (Stena, Kraftvärmeverket, Göteborgs Lagerhus etc).

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

---

Senast ändrad 27 januari 2013 22:47

Varför inte lägga alla skutor mm vid pirerna på Skeppsbron och i stora Hamnkanalen precis som förr. Vid Skeppsbron kan man då återskapa känslan av våra gamla hamnkvarter från förr. Man bör även placera skärgårdsbåtarna här, så att det blir liv o rörelse. Lämpligen lägger man de fiskebåtar som finns kvar vid Feskekörka där de hör hemma. Då kan vi återskapa äkta Göteborgskänsla. Detta förutsätte dock att vridbron vid stenpiren kan komma i funktion igen och att Kämpebron görs öppningsbar som förr. Dessutom måste betongbron vid Stenpiren bytas ut mot en öppningsbar dito. Men den måste även förses med räls för spårvägen som planeras där. När man står vid Brunnsparken o blickar västerut som turist så kommer man att uppleva hur staden en gång såg ut. En turistmagnet av rang. Byggnaderna vid stora hamnkanalen har ju dessutom kvar sin ursprungliga karaktär, vilket tydligt stärker bilden från förr.

Ja, Håkan varför inte...?



Det hade blivit flott!

---

Senast ändrad 27 januari 2013 22:47

Jag håller med dig, Håkan! Med tanke på hur förvanskat området kring Brunnsparken blivit så är Stora Hamnkanalen det enda hållet man överhuvudtaget kan titta åt (utan bli bitter över det kitschiga vansinne som är Nordstan, Arkaden-kvarteret osv).

Detta hade passat utmärkt tillsammans med de idéer som funnits beträffande serveringspaviljonger: http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.396806-snart-..

Göteborgs Kulturhamn!

Gert Gelottes ledare den 25/1 lyfte förslaget om en gemensam skuthamn i Göteborg med plats för Ostindiefararen och de andra aktiva traditionsfartygen i staden. Företrädare för de lokala skutföreningarna har under en tid samarbetat i projektet Göteborgs Kulturhamn. Gruppen består av representanter från Svenska Kryssarklubben, Föreningen MBV, Ungdomsförbundet Sveriges Flotta, Skonaren Ingo, Skonaren Isolda, Skutan Mandalay, Skutan Westwind, Ångaren Bohuslän med flera.
Som en del av det levande kulturarvet i sjöfartsstaden Göteborg välkomnar vi att frågan också lyfts utav andra än oss själva.

Göteborg är Sveriges största hamn och en stad med lång tradition av sjöfart och varvsnäring. Hamnen är en central del i staden och fartygens master var förr en naturlig del av stadsbilden. I dag ser det annorlunda ut, men fortfarande finns det en aktiv verksamhet på flera gamla skutor och fartyg som drivs som så kallade traditionsfartyg. En samlingspunkt saknas dock för fartygen och den verksamhet som för gamla traditioner vidare.

Fartygen drivs i de flesta fall av ideella föreningar, vilka utbildar främst ungdomar i traditionellt sjömanskap, hantverk och socialt samspel. Föreningarna har i många år engagerat unga och gamla och är en del av ett aktivt, regionalt kulturarv. Ostindiefararen Götheborg är det mest kända levande maritimhistoriska projektet och den drivs till stor del av eldsjälar som kommit ur de mindre skutornas verksamheter. Göteborg har, bland annat genom att satsa på Ostindiefararen, visat att sjöfarten är en viktig del av stadens historia. En gemensam hamn för stadens kulturfartyg är ett naturligt steg av en sådan satsning. Att fortsätta bygga relationer mellan organisationerna skulle gynna alla, även i framtiden.

Det finns, som Gelotte påpekade, vinster för verksamheterna i att samlas, både vad det gäller ekonomi samt utbyte av idéer och erfarenheter. Tillsammans kan vi erbjuda ett större utbud till ungdomar, allmänhet och besöksnäringen. Fartygen är, mestadels, antika och underhållskrävande. De kräver tillgång till verkstäder och utrustning som effektivt skulle kunna delas mellan flera organisationer. Samtidigt skulle all kompetens, som idag finns utspridd, samlas på en plats vilket borgar för ett bättre utbyte av kunskaper och utveckling av verksamheterna. På så vis skulle man även garantera framtida generationers tillgång till ett levande kulturarv.

Det finns, förutom föreningarna, även andra aktörer med intresse av att bevara kunskap och traditioner. Det nyligen upprustade Sjöfartsmuséet är en av stadens organisationer som tidigare visat intresse av samarbete med skutföreningar. Institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet håller kurser i maritim historia och samarbetar med Statens maritima muséer. Därutöver har Västra Götalandsregionen, genom att initiera organisationen Maritimt i Väst, också visat sitt stöd för det maritima kulturarvet. En kulturhamn i Göteborg med plats även för dessa aktörer skulle bli ett naturligt centrum för verksamheterna.

För ett levande maritimt kulturarv i Göteborg är en kulturhamn ett viktigt steg. Det finns redan verksamheter som är villiga att fylla hamnen med liv och innehåll, det är bara platsen som saknas. Göteborgs Kulturhamn verkar för att en dylik plats skall kunna skapas. Projektet syftar just till att sammanföra alla de ovan nämnda aktörerna, föreningar, institutioner och enskilda som vill delta i bevarandet och vidareförandet av de traditioner som idag finns och frodas i verksamheter spridda längs kusten. Syftet är att skapa en plats där de olika fartygens organisationer kan samarbeta och hjälpa varandra att överleva och utvecklas. Det syftar också till att göra verksamheterna mer publika, att skapa möjlighet för alla som vill, att se och vara del i vårdandet av vårt kulturarv.
Vi vill med denna debattartikel uppmana alla Göteborgare att stödja denna målsättning. Vi uppmanar också Göteborgs kommun att visa intresse för initiativet samt vilja att tillsammans med oss diskutera förutsättningarna för att genomföra projektet Göteborgs Kulturhamn.

Projektgruppen Göteborgs Kulturhamn

Thomas Gunnarsson, Ungdomsförbundet Sveriges Flotta

Andreas Hult, Föreningen Mot Bättre Vetande

Tommy Andersson, Isolda / Maritimt i väst

Stefan Björnhage, Göteborgsscouternas Stiftelse

Lennart Falck, Svenska Kryssarklubbens Seglarskola

Staffan Wilske, Skonaren Ingo

Björn Irwert, Sällskapet Ångbåten

Ola Wetterberg, Professor i kulturvård, Göteborgs Universitet

---

Senast ändrad 29 januari 2011 00:19

Tips: Luncheminarium om Gullbergskajen och dess plats i nya Älvstaden, arrangeras av Forum för studier av samtidskultur på stadsmuseet den 3 mars. Mer info om man följer länken.

http://www.facebook.com/event.php?eid=20448982623..

Ostindiefararen är välkommen att, mellan sina seglingar, kampera med de andra fartygen i en gemensam kulturhamn.http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.562161-lat-goth..

Jag pratade med en representant för Liseberg i dag. Hon bekräftar att Liseberg sagt upp avtalet om att driva Viking, hamnskjulen och gästhamnen vid Lilla Bommen. År 2013 ska fastigheterna vara sålda och ”någon privat” aktör ska driva verksamheten. Detta är ju intressant för Kulturhamnsprojektet!
Älvtrafiken ska (kanske?) flytta till Stenpiren 2015 (tidigast) och då blir det ganska tomt i delar av Lilla Bommens hamn.
Vi som äger och driver de historiskt värdefulla fartygen har ingen bestämd uppfattning om vid vilken kaj skutorna skulle passa bäst. En stor fördel skulle dock vara om vi kunde samla våra knappa resurser på en plats för att kunna effektivisera och dra nytta av varandras kunskap och engagemang.

Det skulle vara roligt om vi i denna tråd kunde få igång en diskussion om lämplig plats för en 1800-tals hamn/kaj.

På onsdag 29 feb, kl 8,40 ? 8.55, kommer morgonprogrammet i Radio Göteborgs P4 med Cicci Hallström och Harald Treutiger att ta upp frågan om en kulturhamn i Göteborg. Från Maritimt i Västs kulturhamnsgrupp kommer Andréas Hult och Thomas Gunnarson att medverka.

Tack för info Thomas, spännande.

Hej Alla,
För en vecka sedan blev Erik Hedborg färdig med sitt stadsbyggnadsprojekt "Kulturhamn Göteborg". Här är resultatet:
http://dl.dropbox.com/u/3059119/Master_Kulturhamn..
Det är tre A1or varav den första endast är analys. Eftersom det är A1or kan man skriva ut i A3 och få allt i halvskala - 1:1000 blir 1:2000 etc. Eller så läser man bara på datorn och scrollar runt.
Ni får använda vad ni vill till så länge ni är tydliga med att det är Erik Hedborgs studentprojekt. Han lämnar inga garantier på att allt är rätt (mått, fakta etc).
Bästa hälsningar
Thomas G

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

---

Senast ändrad 27 januari 2013 19:44

Mycket intressant, Thomas! Det här måste vi lyfta fram.

Jag har jobbat i fem år nu på att lyfta fram denna resurs som våra veteranfartyg utgör.
Trotts detta kommer det sällan någon feedback från de beslutsfattare som jag uppvaktar.

Fick dock ett tack från organisationen som anordnade "European Maritime Day" i Söndags då många skutor och ångbåtar ställde upp.

EMD blev väldigt lyckat och visar på Göteborgarnas intresse för det maritima.

---

Senast ändrad 27 maj 2012 19:21