Om förtätning och komplettering av förorter

För att få reda på planer och vad som pågår i stan är bloggen Stockholm & Projekt en liten guldgruva. Rätt mycket finns om Årsta. Dock handlar nästan alla planer där om att förtäta förort med mer förort. Punkthus och lamellhus på punkthus och lamellhus. Tårta på tårta. Inga nya kvalitéer tillförs. Dessutom är estetiken, eller avsaknaden av estetik, ofta brutal och förortsmässig. Men skulle inte Årsta bli en del av innerstaden?

Nu tror jag inte att Årsta kan transformeras till innerstad av Södermalms eller Kungsholmens typ. Men mycket kan göras. Med rätt kompletteringar på rätt ställen, och genom att ha Midsommarkransen och Aspudden som förebild, skulle Årsta kunna tillföras väldigt mycket (små)stadskvalitteer, som jag tror skulle uppskattas mycket.
Men vad händer i stället? Titta på följande:

http://stockholmprojekt.blogspot.se/2012/10/vastanda-1-arstastraket.html

Här skulle det vara perfekt att komplettera med ett "Aspudden" i stället för den förortsbetonade och brutala bebyggelse som föreslås. Ett "Aspudden" med vackra gaturum och en bebyggelse som verkligen länkar samman de tre olika områdena. Estetiken är viktig. Trist sådan slår sönder gaturummet, god sådan läker gaturummet.

Är det inte ofta så att dessa områden ofta kan ha rader med hus som saknar en riktig gatustruktur men med tillräklig plats mellan husen för en sådan. I en sån miljö borde man kunna bygga igen kvarteren genom att bygga hus på tvären med blandad funktion (lokal i bottenplan osv) och göra en riktig rutnätsstruktur utan alltförmycket problem (Ev så skulle vissa luckor mellan hus kunna stängas med plank edyl). Då skulle det kanske inte göra så mycket att lokalerna låg i b- eller C-läge, och de gamla husen skulle finnas kvar och ge en blandad bebyggelse. De äldre husen kan sen bytas ut om behov finns senare, bit för bit.

Jo, man kan mycket väl komplettera i själva områdena också, men jag tror att man då får gå ganska försiktigt fram, och efter dialog med de boende. Det är viktigt att bygga något som uppskattas, som på ett fint sätt kompletterar befintlig bebyggelse (men utan att det blir "mer av samma"). I mitt exempel (varför blir inte länken "klickbar", förresten?) rör det sig dock om ett lite större, obebyggt område, där det verkligen finns chans att bygga stadsmässigt (och det är viktigt att man tänker "Aspudden" och "Midsommarkransen", dock kan husen gärna vara några våningar högre) på ett sätt som kompletterar och länkar samman tre områden med olika karaktär. Men det är "något" som inte vill sig. Också här ser det ut som man tänker sumpa bort möjligheten.
Det här är mina tankar på hur man kan komplettera och förtäta också på andra håll i (när)förorterna. Att få till lokala stadskärnor, att omvandla "centrumanläggningar" till "centrumkärnor", det borde väl vara möjligt? Och det borde väl kunna bli uppskattat?

---

Senast ändrad 18 april 2013 00:49

Ragnar L:

Jag förstår inte riktigt din kritik, men jag tolkar det som att det är byggnadsarkitekturen som du är emot. Rent strukturellt så är det ju ingen skillnad på Årstastråket och t.ex. Sjöstadsallén. Bebyggelsen ligger utmed tomtgräns och har entréer ut mot gatan. Visst kunde byggnaderna ha en mer öppen karaktär i gatuplanet, åtminstone vid korsningar. Byggnader varar dock inte för evigt, även om vissa verkar tro det. Ju mer generell byggnaderna är utformat - med avseende på funktion - desto större sannolikhet att man vill underhålla det bra under en längre tid. Det är hållbart byggande för mig.

Jag hade dock gärna sett att man lämnade öppningar för framtida anslutningar till gatorna i villaområdet.

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Robin Andersson:

Ja, jag vänder mig mot arkitekturen. Svarta lådor av tråkmodernistisk typ. Vertikalitet lyser med sin totala frånvaro. Upprepning, horisontell monotoni, kunde vara en ritning från 1972. Inte är det någon mysighet där, inte. Nej, tänk Aspudden, Midsommarkransen med allt vad det innebär av variation, levande gatuliv, stadsmässighet, etc. Förorter med funktionalistisk bebyggelse skall enligt mig kompletteras med förfunktionalistisk bebyggelse, då kan det bli riktigt bra. Dessutom finns ju möjligheten att sådant uppskattas av de boende, kanske kan man slippa i alla fall en del av alla överklagandprocesser mot ny byggnation.

"Byggnader varar dock inte för evigt, även om vissa verkar tro det".
Jag vet nu inte vilka "vissa" som åsyftas, men det spelar mindre roll. Hur länge kan en byggnad stå? Hundra år? Låter kanske länge, men huset jag bor i byggdes 1929, och har således stått i 84 år. Jag skulle bli förvånad om dom började riva här redan om 16 år. Huset kan nog stå i 84 år till, om inte mer. Inte en evighet förvisso, men i alla fall långt efter de flesta av oss som nu går på jorden har gått hädan.

Arkitekturen är viktig. Det ska vara attraktivt att vara i stadsmiljön och där är byggnadernas utseende en (1) stor del. Men att jämföra det med miljonprogrammen, där strukturen var fundamentalt fel är att ta i.

Olika delar av staden har olika livslängd. Gators dragningar är väl den del som har längst livslängd, eftersom det är svårt att dra om dem utan att också behöva förändra den omgivande bebyggelsen. Byggnaders livslängd är därmed kortare. Beroende på hur byggnaderna är gestaltade - placering och lokalisering, byggteknisk kvalitet samt funktionsflexibilitet - varierar byggnaders livslängder. Med andra ord är det viktigare att gatustrukturen är väl gestaltad än byggnaderna. Därmed inte sagt att det är oviktigt.

Jag resonerar därför så att det är viktigare att ny bebyggelse är strukturellt rätt än att den faller i smaken rent arkitektoniskt.