Daniel Andersson skrev:
Jag invänder mot att området skulle vara mer 'naturligt' än resten av Slottkogen. Runt vattentornet och norrut växer massvis av oxel som säkerligen är planterad. Längs gångvägarna öster om vattentornet växer olika buskar som också är planterade. Vid gångvägen i Paradisgatans förlängning nära gatan mellan Majvallen och Plikta växer ett antal extra resliga granar som troligen är planterade exoter.
Likaså vänder jag mig mot Johannes Ws syn att olika områden är enkelt utbytbara. Varje grönområde har sina egna unika kvaliteter. Runt Göteborg finns inte mycket gammelskog, istället är det igenväxta betade ljunghedar med knotiga tallar och (berg)ekar som dominerar. Den karaktären stämmer rätt väl med stora delar av det aktuella området. Men utöver området med oxel finns också ett område med bokskog längs gatan mellan Majvallen och Plikta. Det är en typ av skog det vore lite trist att ta bort, kan jag tycka.
Jo, jag har förstått detta med att alla grönytor har sina egna *unika* kvaliteter. Jag har fortfarande mardrömmar efter att en representant från Park- och Naturförvaltningen agiterade i flera minuter om att Heden var en alldeles unik plats med alldeles oersättlig unik kvalitet.
Det är naturligtvis också skillnad på olika former av parker och grönområden. Den lite vildvuxna *skogsparken* skiljer sig markant från trädgårdsparker. Även inom kategorierna finns varians. Botaniska liknar inte Trädgårdsföreningen och Norra Slotsskogen skiljer sig säkert från Änggårdsbergen. Därifrån går det säkert att öka detaljnivån och titta på enskilda trädkonstellationer och enskilda träd som då skapar sina unika miljöer med sin unika kvalitet.
Jag tror därför det är meningslöst att prata om kvalitet som en egenskap som områden inherent har som objektiv egenskap. Kvalitet kan istället åsyfta det generella subjektiva värde som uppstår i mötet med den. Och där tror jag att det finns utbytbarhet. En skogsdunge tror jag duger ungefär lika gott som någon annan skogsdunge för barn att leka i. Och om jag inte missminner mig förhåller det sig så att det finns skogsdungar även söder om området som vi diskuterar när det gäller det rent skogsliga. Ska man prata någon form av objektiv kvalitet så finns den utanför staden där den riktiga skogen finns. Eller ja, tills vår bevarandeiver av slyimpediment tvingat oss att fälla den riktiga skogen för att folk ska kunna bo någonstans. Det är en tanke att konfronteras med: Ju hårdare vi försvarar enskilda träd och dungar här inne i Göteborg desto längre får vi till riktig skog. För vart hamnar exploateringen?
Vissa saker finns inte söder ut såsom vattentornet. Men detta behöver ju inte rivas! Det samma gäller mer generellt. Vissa små detaljer går att bevara, ja till och med stärkas. Som med exemplet vattentornet som i en ny urban kontext lyfts fram mycket tydligare.
Och ja, jag går ganska hårt fram. Skälet till det är att den här stan har för många heliga kor som står i vägen för stadsbygget. Effekten av det är att många hänvisas till perifiera bilberoende platser. Kungsbacka, Lilla Edet, Kungälv, Eriksberg... SBK räknar med att göra de största exploateringarna i "mellanstaden" som bland annat innefattar Angered, Bergsjön och Frölunda. Jag har börjat undra vad som är "ytterstaden"? Skövde?
Det håller inte någonstans att tvinga ut folk som vill bo i området runt Linné/Haga till Lilla Edet och Kungsbacka. För att bevara ett 11 hektar stort urbant hål. Som av en händelse är det ungefär så stor yta som tas i anspråk. Det är ungefär lika stort som Heden med andra ord. Och antagligen ungefär lika stor som barriär tyvärr.