Utskrift från www.yimby.se
....

 > Allmänt

"Sveriges urbanaste stad"

Profilbild
Harald Enoksson
104 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: November 2011
Även små städer är städer, och de skiljer sig mycket åt sinsemellan. Vad sägs som att ta fram ett index för stadsmässighet som inte är konstruerat så att Stockholm automatiskt tar hem segern?

Det är förstås ett oöverstigligt arbete att ta fram fakta för Sveriges 2000 tätorter, men om vi helt enkelt ställer upp kriterier och låter kommunerna göra arbetet själva och enbart gör stickprovskontroller i mån av resurser? De flesta kommuner kanske ser vettigare saker att ägna sina tjänstemannatimmar åt, men jag har en känsla av att ganska många gillar att tävla i sånt här, "sätta sig på kartan" och så vidare. Tänk om stadsplanerare från Ystad till Kiruna sneglar på sin "stadspoäng" då och då, vilket effektivt lobbyinstrument. 60% av befolkningen bor i tätorter andra än Stockholm, Göteborg och Malmö, och de borde också ha promenadavstånd till mataffären.
Johannes Westlund
626 Inlägg
Ort: 2, Gick med: Juli 2012
Harald Enoksson skrev:

Även små städer är städer, och de skiljer sig mycket åt sinsemellan. Vad sägs som att ta fram ett index för stadsmässighet som inte är konstruerat så att Stockholm automatiskt tar hem segern?

Det är förstås ett oöverstigligt arbete att ta fram fakta för Sveriges 2000 tätorter, men om vi helt enkelt ställer upp kriterier och låter kommunerna göra arbetet själva och enbart gör stickprovskontroller i mån av resurser? De flesta kommuner kanske ser vettigare saker att ägna sina tjänstemannatimmar åt, men jag har en känsla av att ganska många gillar att tävla i sånt här, "sätta sig på kartan" och så vidare. Tänk om stadsplanerare från Ystad till Kiruna sneglar på sin "stadspoäng" då och då, vilket effektivt lobbyinstrument. 60% av befolkningen bor i tätorter andra än Stockholm, Göteborg och Malmö, och de borde också ha promenadavstånd till mataffären.


Vi vet svaret (att Stockholm, Göteborg och Malmö inte ska "vinna", dvs anses mest urbana). Vad är frågan? På något sätt känns det änna lite bakvänt.
Profilbild
Harald Enoksson
104 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: November 2011
Frågan är hur urban resp. stad är. Och svaret bör tas fram på ett sätt som inte diskvalificerar storstäder, men som inte heller diskvalificerar småstäder. Jag vågar påstå att den som bor i centrum av en mindre stad ofta har mer stadskänsla än den som bor i en tunnelbaneförort. Det finns småstäder som i princip är villaområden med ett Konsum i mitten. Och det finns småstäder som är städer, där det visserligen begränsade utbudet kommer till större rätt genom att ligga nära de flesta invånare. De senare vore det intressant att lyfta fram.
Profilbild
Harald Enoksson
104 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: November 2011
Här är ett exempelindex som jag höftat ihop med den tätortsstatistik som finns på scb.se. Jag har sammanvägt variabler som med lite god vilja kan antas korrelera med stadsmässighet: befolkningstäthet, andel kvinnor, andel 20-64 år, mångfald av byggnadstyper, andel lokalarea (av total byggnadsarea), andel lokalarea i hyreshus (av total lokalarea), andel boende i flerfamiljshus, mångfald av arbetsställen, branschspridning, förvärvsfrekvens för båda könen.

1 Stockholm, (Stockholm **) 58 (1372565)
2 Lund, (Lund) 56 (82800)
3 Malmö, (Malmö **) 55 (280415)
4 Kalmar, (Kalmar) 55 (36392)
5 Göteborg, (Göteborg **) 54 (549839)
6 Uppsala, (Uppsala) 54 (140454)
7 Linköping, (Linköping) 54 (104232)
8 Karlstad, (Karlstad) 54 (61685)
9 Sundsvall, (Sundsvall) 54 (50712)
10 Norrköping, (Norrköping) 53 (87247)
11 Umeå, (Umeå) 53 (79594)
12 Östersund, (Östersund **) 53 (44327)
13 Kristianstad, (Kristianstad) 53 (35711)
14 Karlskrona, (Karlskrona) 53 (35212)
15 Visby, (Gotland) 53 (22593)
16 Örebro, (Örebro) 52 (107038)
17 Borås, (Borås) 52 (66273)
18 Skövde, (Skövde) 52 (34466)
19 Helsingborg, (Helsingborg) 51 (97122)
20 Jönköping, (Jönköping) 51 (89396)
21 Södertälje, (Södertälje) 51 (64619)
22 Luleå, (Luleå) 51 (46607)
23 Nyköping, (Nyköping) 51 (29891)
24 Norrtälje, (Norrtälje) 51 (17275)
25 Hudiksvall, (Hudiksvall) 51 (15015)
26 Västerås, (Västerås) 50 (110877)
27 Växjö, (Växjö) 50 (60887)
28 Halmstad, (Halmstad) 50 (58577)
29 Falun, (Falun) 50 (37291)
30 Skellefteå, (Skellefteå) 50 (32775)
31 Uddevalla, (Uddevalla) 50 (31212)
32 Kungsbacka, (Kungsbacka) 50 (19057)
33 Gävle, (Gävle) 49 (71033)
34 Eskilstuna, (Eskilstuna) 49 (64679)
35 Varberg, (Varberg) 49 (27602)
36 Kiruna, (Kiruna) 49 (18148)
37 Mora, (Mora) 49 (10896)
38 Skara, (Skara) 49 (10841)
39 Borlänge, (Borlänge) 48 (41734)
40 Värnamo, (Värnamo) 48 (18696)
41 Hässleholm, (Hässleholm) 48 (18500)
42 Ystad, (Ystad) 48 (18350)
43 Härnösand, (Härnösand) 48 (17556)
44 Falköping, (Falköping) 48 (16350)
45 Ludvika, (Ludvika **) 48 (14498)
46 Nynäshamn, (Nynäshamn) 48 (13510)
47 Bollnäs, (Bollnäs) 48 (12842)
48 Gustavsberg, (Värmdö) 48 (11333)
49 Jordbro, (Haninge) 48 (10291)
50 Trollhättan, (Trollhättan) 47 (46457)
51 Landskrona, (Landskrona) 47 (30499)
52 Märsta, (Sigtuna) 47 (24068)
53 Piteå, (Piteå) 47 (22913)
54 Enköping, (Enköping) 47 (21121)
55 Oskarshamn, (Oskarshamn) 47 (17258)
56 Strängnäs, (Strängnäs) 47 (12856)
57 Söderhamn, (Söderhamn) 47 (11761)
58 Upplands Väsby, (Upplands Väsby **) 46 (37594)
59 Lidingö, (Lidingö) 46 (31561)
60 Örnsköldsvik, (Örnsköldsvik) 46 (28991)
61 Lidköping, (Lidköping) 46 (25644)
62 Sandviken, (Sandviken) 46 (22965)
63 Katrineholm, (Katrineholm) 46 (21993)
64 Vänersborg, (Vänersborg) 46 (21699)
65 Köping, (Köping) 46 (17743)
66 Mariestad, (Mariestad) 46 (15591)
67 Ljungby, (Ljungby) 46 (15205)
68 Arvika, (Arvika) 46 (14244)
69 Alingsås, (Alingsås) 45 (24482)
70 Ängelholm, (Ängelholm) 45 (23240)
71 Kungälv, (Kungälv) 45 (22768)
72 Västervik, (Västervik) 45 (21140)
73 Falkenberg, (Falkenberg) 45 (20035)
74 Karlshamn, (Karlshamn) 45 (19075)
75 Boden, (Boden) 45 (18277)
76 Nässjö, (Nässjö) 45 (16678)
77 Avesta, (Avesta) 45 (14506)
78 Tranås, (Tranås) 45 (14197)
79 Vetlanda, (Vetlanda) 45 (13050)
80 Finspång, (Finspång) 45 (12440)
81 Sala, (Sala) 45 (12289)
82 Mjölby, (Mjölby) 45 (12245)
83 Ronneby, (Ronneby) 45 (12029)
84 Täby, (Täby **) 44 (61272)
85 Karlskoga, (Karlskoga) 44 (27084)
86 Kristinehamn, (Kristinehamn) 44 (17839)
87 Eslöv, (Eslöv) 44 (17748)
88 Arboga, (Arboga) 44 (10330)
89 Motala, (Motala) 43 (29823)
90 Trelleborg, (Trelleborg) 43 (28290)
91 Kinna, (Mark) 43 (14776)
92 Nybro, (Nybro) 43 (12810)
93 Fagersta, (Fagersta) 43 (11130)
94 Gislaved, (Gislaved) 43 (10037)
95 Tumba, (Botkyrka **) 41 (37852)
96 Kumla, (Kumla) 41 (14062)
97 Timrå, (Timrå) 41 (10443)
98 Åkersberga, (Österåker) 40 (28033)
99 Västerhaninge, (Haninge) 40 (15134)
100 Staffanstorp, (Staffanstorp) 40 (14808)
101 Höganäs, (Höganäs) 40 (14107)
102 Oxelösund, (Oxelösund) 40 (10870)
103 Höllviken, (Vellinge) 40 (10607)
104 Hallstahammar, (Hallstahammar) 40 (10478)
105 Lomma, (Lomma) 39 (10837)
106 Svedala, (Svedala) 39 (10627)
107 Vallentuna, (Vallentuna **) 38 (29519)
108 Boo, (Nacka) 38 (24052)
109 Lerum, (Lerum) 38 (16855)
110 Mölnlycke, (Härryda **) 38 (15608)
111 Bålsta, (Håbo) 38 (14147)
112 Onsala, (Kungsbacka) 38 (11951)
113 Ekerö, (Ekerö) 38 (10907)
114 Bunkeflostrand, (Malmö) 38 (10386)
115 Skoghall, (Hammarö) 36 (13265)
116 Oxie, (Malmö) 34 (11493)
117 Billdal, (Kungsbacka **) 34 (10289)
118 Lindome, (Mölndal) 33 (11037)

Storstäderna kommer på topp-10, men inte med någon betryggande marginal, och även om småstäderna är överrepresenterade i botten så är det många som "punch above their weight", t.ex. Kalmar, Visby, Norrtälje. Nu är ju det här bara ett oseriöst exempel och många variabler är förstås snedvridande och/eller irrelevanta medan betydligt intressantare variabler helt saknas, men det jag vill visa är att man inte behöver "fuska" för att skapa ett stadsindex där alla någorlunda befolkade orter har en chans.
Martin Singh-Blom
196 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2012
Var hittade du statistiken som du baserade det här på? Lite nyfiken bara.

Dina resultat låter ju ungefär som om de matchar ens intuition, Visby borde t.ex. vara en av de urbanaste pyttestäder vi har.

Ett mått jag tror skulle kunna vara intressant att titta på är andelen av stadens invånare som bor inom 500 meter från en livsmedelsbutik, en restaurang, en kontorslokal, en skola, etc. Att direkt försöka mäta om folk har lätt gångavstånd till alla stadens bra sidor. Om man kan få statistik på det vore det kul att titta på.
Erik Westberg
118 Inlägg
Ort: Järfälla, Gick med: Maj 2009
Profilbild
Harald Enoksson
104 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: November 2011
http:​/​/​scb.​se/​sv_​/​Hitta-​statistik/​Statistikdatabasen/​?​.​.​

Jag har lagt in all tätortsdata som jag hittat på scb.se i ett Excelark, om nån annan vill leka lite, och spara lite tid. Jag kan mejla filen till den som är intresserad.

De variabler som du föreslår är förstås mycket bättre, så det är sånt man får be kommunerna själva om, ifall de vill vara med i indexet.
Profilbild
Ragnar Lind
119 Inlägg
Ort: Gothenburg, Gick med: Januari 2009
Intressant lista. Verkligt kul att gå igenom ort för ort och låta de inre bilderna strömma fram.
Fast spontant så har jag lite svårt att se att Uppsala och Umeå är mer stadsmässiga än Örebro (som har en stor och skön innerstad).Eller att Jordbro och Lidingö är mer stadsmässiga än Lidköping och Karlshamn (som ju nog är bland det mest stadsmässiga som man kan uppleva vad gäller mindre städer i vårt land).
__________________
Ragnar L

Senast ändrad 28 april 2014 08:36
Profilbild
Daniel Andersson
543 Inlägg
Ort: Göteborg, Gick med: Mars 2009
En tanke är att göra en graf över alla orter med genomsnittligt avstånd (fågelvägen duger, men faktiskt gångväg hade varit ännu bättre; det blir grovt antal invånare^2/2 avstånd att beräkna) mellan invånarna i orten (i deras bostäder) på ena axeln och folkmängden på andra axeln. Då borde punkterna samlas kring en kurva där avståndet ökar med ökande folkmängd. En lämplig kurva anpassas till punkterna, och orternas täthet/stadsmässighet ges av hur de ligger i förhållande till den kurvan.

Principen skulle kunna användas både för att jämföra tätorter och pendlingsregioner, som väl funktionellt sett är motsvarigheten till städer idag.
Senast ändrad 29 april 2014 01:22
John Doe
4 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: April 2014
Intressant ämne.

Det tycks dock vara väldigt beroende av vilka parametrar man har. Frågar man folk, som tillbringat tid i Kalmar, om de är beredda att placera staden bland de fem översta, så får man nog ofta ett nej.

Skulle hellre föreslå tätortens befolkningstäthet * kvartersstadens ytandel av tätortens totalyta, och endast räkna tätorter som är centrum i den egna arbetsmarknadsregionen.

Om t.ex. Göteborgs tätort har 2670 inv/kvadratkilometer och innerstaden utgör säg 10% av tätortens yta, så blir stadsmässighetsindex 267. Om Stockholms tätort har 3597 inv/km2 och innerstaden är säg 15% av tätorten, så blir index 540 Man kan då räkna ut hur stor kvartersstad en ort måste ha för att "slå" Stockholm eller Göteborg. [För Fisksätra räcker det med 1-2 kvarter eftersom befolkningstätheten runt om är så hög. Tätorten är dock inte centrum i sin lokala arbetsmarknadsregion.]

Kvartersstad är helt enkelt så starkt etablerat i folks uppfattning om stadsmässighet att det knappast går att förbise. Som kvartersstad definierar man t.ex. allt över en viss exploateringsgrad men man räknar inte med de kvarter som inte har ett enda skyltfönster eller matställe.


Data: http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Lista_​%C3%B6ver_​Sveriges_​.​.​
Senast ändrad 30 april 2014 13:51
Per Högberg
13 Inlägg
Ort: Göteborg, Gick med: Januari 2010
Tja nu får man ju även se till kvartersstadens täthet, byggnadsvolym och områdets innehåll. En kvartersstad är ju inte per automatik större än en annan även om ytan den sträcker sig är större.
Profilbild
David Nylund
671 Inlägg
Ort: Stockholm (Liljeholmen), Gick med: April 2013
Jag är i Kalmar(-trakten) just nu och har en kortare tid bott här och skulle nog säga att den står sig rätt bra täthetsmässigt, även om stan också har Sveriges största villamatta i form av Lindsdal och ett antal externa villaområden som nog inte räknas in i tätorten.

Kalmar har samtidigt fördelen att vara ganska platt vilket gör att dess hus-i-park-områden blir lite tätare än exempelvis Traneberg i Stockholm.

Nimby-problematiken är dock mer eller mindre obefintlig skulle jag tro. Högskolan växer ventralt, men annars finns inte den typen av omvandlingstryck som finns i större städer.

Urbaniseringen i/till städer med mindre än 100.000 invånare är slut. Därför blir också YIMBY-frågorna mindre aktuella och intressanta. Här sker inget att vara emot...
Profilbild
Rasmus Öhrstig Bratt
533 Inlägg
Ort: Linköping, Gick med: Augusti 2008
Kalmar ligger kanske lite i skugga av Växjö som har mycket snabbare befolkningstillväxt. Växjö är en riktig metropol med Småländska mått mätt, så ska man hitt Nimby-problematik i Småland ska man nog leta där.
__________________
David Magnusson
37 Inlägg
Ort: Lund, Gick med: Februari 2009
Kalmar och många städer i sydöstra Sverige öster om en linje Hässleholm-Norrköping urbaniserades kraftigt väldigt tidigt (sent 1700-tal - tidigt 1800-tal, vid den tiden var Karlskrona en av rikets största städer med en befolkning om 12000 på Trossö och mer än var fjärde blekingebo var stadsbo ty även Karlshamn var en expansiv stad) men dessa städer har haft en måttlig utveckling sedan tidigt 1900-tal. De som relativt sett vuxit mest har varit "nybyggarstäderna" som hamnade där p.g.a. järnvägslinjer, så som Hässleholm, Nässjö, Nybro och Oskarshamn. Där etablerades industrierna medan de etablerade grannstäderna behöll sin administration som inte växte lika snabbt (regementen, länsstyrelse och lasarett sysselsatte ett par officerare, fåtal läkare och en landshövding med entourage) och var överlag mindre industrialiserade. Det är en stor faktor bakom varför många av dessa städer har kvar mer av äldre bebyggelse (utom i Växjö). Att Växjö i sin tur blivit en av de städerna som vuxit mest i Sverige sedan 1950 är inte att förvåna då staden ligger 10-14 mil (1h-2h med bil) från alla sydsvenska metropoler bortom Malmö och Göteborg och är ett självklart centrum för Kronobergs län (om man inte åker tåg till Alvesta som bara är 1,5 mil från Växjö eller bor i lilla Markaryd). Så när lastbilstransporterna slog igenom på bred front blev Växjö en av de stora vinnarna p.g.a. det centrala läget.



Om man ser till större städer skulle jag vilja ge pokalen till antingen Kalmar eller Kristianstad. Tyvärr grumlas det av att jag vet om att man istället för att satsa på villamattor i ringar i direkt anslutning till staden istället satsat på att bebygga en mängd småsamhällen inom 1-2 mils radie med tillhörande pendelströmmar till och från "stan" som följd (villamattorna har inte försvunnit utan har bara försvunnit långt utanför städerna). Men det hindrar för all del inte att det finns ett gott utbud centralt i dessa städer utan att man behöver åka ut i ett industriområde.
En annan kandidat jag stannat för är Eksjö, mycket beroende på att stan fortfarande har alla institutioner kvar som brukade finnas i varje småstad förr (lasarett, tingsrätt, regemente, gymnasium, järnvägsstation med persontrafik), att det finns stora mataffärer kvar centralt (såväl Konsum som ICA har stora affärer nära järnvägsstationen) liksom ett gediget affärsutbud i övrigt inne i den gamla stadskärnan (t.o.m. en fristående bokhandel har lyckats överleva). I Visby ligger mycket av det utbudet (bortsett från restauranger) bortom ringmuren där Eksjö fortfarande har det inne i själva stan.
Anders Eriksson
73 Inlägg
, Gick med: Januari 2014
David Magnusson skrev:

Så när lastbilstransporterna slog igenom på bred front blev Växjö en av de stora vinnarna p.g.a. det centrala läget.

Ser man på befolkningsutvecklingen verkar det som Växjö vuxit i tre faser; 60-talet med industri, offentlig sektor, födelseöverskott och högskola, 90-talet med högskola och invandring samt efter 2000 med en ökad tyngd på asylinvandring. Det låter samtidigt troligt att Växjös läge påverkat näringslivet positivt, men frågan är i vilken utsträckning. Länet är relativt glesbefolkat.

David Magnusson skrev:

En annan kandidat jag stannat för är Eksjö, mycket beroende på att stan fortfarande har alla institutioner kvar som brukade finnas i varje småstad förr (lasarett, tingsrätt, regemente, gymnasium, järnvägsstation med persontrafik)


Eksjö blev tyvärr av med sin persontrafik på Bockabanan för en vecka sen. Finns några diskussionstrådar på nätet om vad som gick snett där. Vissa tåg ska ha haft bara enstaka passagerare. Eller...var det verkligen så...?
David Magnusson
37 Inlägg
Ort: Lund, Gick med: Februari 2009
Anders Eriksson skrev:

Ser man på befolkningsutvecklingen verkar det som Växjö vuxit i tre faser; 60-talet med industri, offentlig sektor, födelseöverskott och högskola, 90-talet med högskola och invandring samt efter 2000 med en ökad tyngd på asylinvandring. Det låter samtidigt troligt att Växjös läge påverkat näringslivet positivt, men frågan är i vilken utsträckning. Länet är relativt glesbefolkat.


Kronobergs län urbaniserades sent och för hela länet med mindre undantag har Växjö varit ett självklart "centrum" (se Tabell 9 i följande rapport ang. tätortsgraden av befolkning i alla svenska län: http:​/​/​www.​scb.​se/​statistik/​MI/​MI0​80​3/​20​0​0​I0​2/​MI0​3SA93.​.​ ). Den låga tätortsgraden och mönstret med högre nativitet på landsbygden (vars söner och döttrar småningom flyttade till städerna, ofta till närmaste tätort) höll i sig längre i Kronoberg än genomsnittet i Sverige. Högskolan och senare universitetet skall för all del heller inte underskattas för det är i många fall de som kommer från en radie av 10-14 mil från staden som studerar där, om än att utbyggnaden gick mycket långsammare än i exv. Linköping och Umeå och erbjuder fortfarande inte samtliga utbildningar som de klassiska orterna plus Sthlm/Gbg, Lkpg, Umeå och Örebro har (prestigeutbildningar som juristprogrammet och medicin saknas fortfarande liksom en mängd tekniska utbildningar (ingenjörer, fysik m.fl.)).


Av geografiska skäl har varken Karlskrona eller Kalmar varit naturliga centra för sina län (eller Halmstad i Halland eller Kristianstad på den tiden K-län ännu fanns). I Blekinge träter landstingspolitiker om man ska satsa på Karlshamn (som i stort ligger mitt i Blekinge) eller Karlskrona (stora staden men centrum ligger ute på en ö i den ostliga delen av skärgården, för långt för de flesta väster om kommunen att åka till och tillsammans med Östersund den enda residensstadskommun exkl. storstäderna som under långa perioder tappat i befolkning under efterkrigstiden. Som en följd av detta har föga förvånande de stora köpladorna som byggts vid E22/väg 28 6 km norr om centrum varit de stora vinnarna liksom en oerhört utglesad bebyggelse på fastlandet ), i Kalmar var landstinget fram till 1970-talet uppdelat i två landsting med centra i Kalmar resp. Västervik (länsindelningen har inget med landsting att göra, länsstyrelsen satt hela tiden i Kalmar utan de två landstingen var en följd av det fjorton mil långa avståndet mellan två städer som var ganska jämnstora fram till mitten av 1900-talet och där det alltjämt är urusla kommunikationer emellan). De flesta i det gamla norra landstinget har nog varit fler gånger i Linköping (Vimmerby och Västerviks kommuner hör båda till Lkpg stift och det finns direkta järnvägar dit) än i Kalmar trots att de bor i Kalmar län. Hade Astrid Lindgren varit född i dagens Vimmerby (9 mil till Lkpg, 14 mil till Kalmar) hade vi fått höra smålandsberättelser på klingande östgötska för så talas det i Vimmerby nuförtiden.


Även om kommunerna i Sydostsverige annars följt det vanliga utvecklingsmönstret har dessa trätor och skillnader mellan gamla centra och de nya, från 1800-talet uppbyggda industristäderna (där Växjö enkom hade Alvesta som konkurrent, lite mer än en mil bort och i praktiken en förstad till Växjö) bidragit till att Växjö hamnade i ett vinnarhål under efterkrigstiden. Staden ligger så som namnet säger där vägarna korsas vid sjön med lika långt avstånd till alla de omgivande länens metropoler (vilket inte betydde något innan bilismens genombrott men blev oerhört värdefullt efter) och har haft full uppbackning från lokalt håll för alla satsningar (Ljungby har aldrig haft någon chans att sätta emot) utan att besväras av "dubbelfunktioner" så som Kalmar-Nybro, (Jönköping-)Nässjö-Eksjö eller av regionala trätor kring vems satsningar som ska prioriteras (residensstaden eller de andra centrala orterna).



Eksjö blev tyvärr av med sin persontrafik på Bockabanan för en vecka sen. Finns några diskussionstrådar på nätet om vad som gick snett där. Vissa tåg ska ha haft bara enstaka passagerare. Eller...var det verkligen så...?



Det går alldeles utmärkt att åka tåg till Eksjö fortfarande - Till och från Nässjö, det vill säga. Den persontrafik som försvann var resten av NOJ (dvs Eksjö-Oskarshamn). Trafikverket har de senaste åren rustat upp sträckan Nässjö-Eksjö med helsvetsad räls, stängning av plankorsningar och byggande av planskilda d:o för att hålla kvar trafiken. Inte minst är det många gymnasieungdomar som tar tåget (tåget tar strax under 20 min med uppehåll i Ormaryd och Brinellgymnasiet i Nässjö, bussen tar strax över halvtimmen mellan de båda städerna och går ganska långt från både Ormaryd och Brinellgymnasiet). Många som kommer från andra riktningar byter på Nässjö C för att ta tåget till Brinellgymnasiet och ska man från Eksjö till Jönköping är tåg med byte i Nässjö det snabbaste alternativet. Det har varit de svaga siffrorna öster om Eksjö som fällt persontrafiken för den här gången.

 > Allmänt
"Sveriges urbanaste stad"

Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8671 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
31 Oktober 2023 11:28 av Mårten Landström
Tumba Centrum
31 Oktober 2023 11:25 av Mårten Landström

@yimbysthlm på BlueSky