Utskrift från www.yimby.se
....

 > Allmänt

Vad hände med Detroit?

Sida 3 av 3
Rasmus Larsson
108 Inlägg
Ort: Stockholm (Älvsjö), Gick med: Mars 2009
Intressant att trångboddheten, torrdass och mörka innergårdar alltid ska komma upp som förklaringar på hygienproblemen man hänvisade till bla vid klararivningarna. Inget av detta innebar några som helst hygien eller hälsoproblem, det är mest efterhandskonstruktioner och propaganda att det skulle varit detta som var problemet.

Det fanns ett verkligt hygienproblem men det talas det mycket tyst om idag av förespråkarna för funktionalistisk stadsplanering. Det beror på att det problemet är löst numera och det var inte stadsplaneringen som löste det problemet. Hygienproblemet bestod i att städerna var indränkta i en konstant tjock smog som bestod av förbränningsgaser från vedeldning, koleldning, fotogenlampor, gasspisar, gaslycktor, vax, talg och stearinljus samt senare även oljeeldning och avgaser från bensin och dieselmotorer som kördes på högsvavliga orenade drivmedelskvalitéer samt blyad bensin för att få bättre motorsmörjning. Lägg sen till alla fabriker som spydde ut stora orenade rökplymer som även kunde bestå av diverse giftiga kemikalier t ex kvicksilverångor från brännförgyllning och diverse andra processer.

Moderna människor kan helt enkelt inte förstå hur fruktansvärt förorenad och rökfylld luften var i städer så därför sprids myter om helt andra sanitära problem som inte alls var några problem och definitivt inte krävde rivning och tvångsemigration till förorter för att lösas. Den förorenade luften däremot kunde man inte lösa genom annat än att glesa ut staden kraftigt och skapa bostadområden gjorda så att vinden kom åt att blåsa rent.

Sen när staden var utglesad så blev man av med smoggen helt genom att tvinga fram renare bränslen och reningsfilter på fabrikerna samt att ersätta förbränning av ved och kol med el genom att införa elspisar, elbelysningar, eluppvärmning eller ersätta lokal förbränning med centraliserad renad förbränning och leverera värme som fjärrvärme.

I stor utsträckning är nu problemet med luften ohygieniska kvalitet löst förutom ett mycket begränsat problem med partiklar (vi har aldrig haft så lite partiklar i stadsluft som nu) och kväveoxider (som också är mycket lägre än de nånsin varit) vilket gör att det enda verkliga skälet för att bygga gles stad nu är borta.
Senast ändrad 11 september 2013 00:26
Profilbild
Alf .
288 Inlägg
Ort: Wästra Aros, Gick med: Februari 2009
Avloppet och infrastrukturen är nog ett mindre problem när man bygger glest.
Detta är i och för sig från USA men det borde stämma något så när även på Sverige.

"1000 people per square mile (386inv/km2) is today about the lower limit which full city service like water supply and wastewater treatment can be provided in a way that most public and private agencies consider economical."

Bygger man väldigt glest (exurbia) kan det bli problem.
"Because of the problems of supplying water, in Los Angeles, as elsewhere in the American Southwest, where the relative dense subdivision stop, the desert begin."
Från boken Sprawl.

Ungefärlig översättning.
1000 personer per kvadrat mile (386inv/km2) är idag den undre gränsen där hela stadens service, som vattenförsörjning och avloppsrening kan tillhandahållas på ett sätt de flesta offentliga och privata organ kan överväga ekonomiskt.
På grund av problemen med tillförsel av vatten, i Los Angeles, som på andra håll i sydvästra USA, där den relativa tät indelning stoppas, börjar öknen.
Senast ändrad 11 september 2013 14:01
Jan Wiklund
1107 Inlägg
Ort: Stockholm (Lidingö samt Limoux), Gick med: Februari 2008
Rasmus: Ändå var intresset för att flytta ut från detta helvete högst måttligt, verkar det. Författaren till generalplanen för Gubbängen erkände också att det enda man med säkerhet visste om folks boendeprioriteringar var att de ville bo i centrum. Det förefaller som om en stor majoritet var beredd att ta olägenheterna med dålig luft för att slippa alla transporter. Kanske kostnaderna för kommunen var måttliga - men kostnaderna för medborgarna var enorma.

Men de politiska eliterna var fast i sina prioriteringar, och tänkte annorlunda.
Senast ändrad 11 september 2013 15:47
Martin Kolk
528 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2010
Det är inte sant att det fanns ett stort motstånd mot att flytta ut till det nya 30-tals, 40-tals ,och 50-tals förorterna i Stockholm. Det var först med 1960-talet och miljonprogramsförorterna i riktigt hopplösa lägen som det inte fanns så stor efterfrågan på nya modernistiska förorter. Det var också först då som mer hantverksmässigt byggande började ersättas av mer industriellt byggande.
Profilbild
Alf .
288 Inlägg
Ort: Wästra Aros, Gick med: Februari 2009
Martin Kolk skrev:

Det är inte sant att det fanns ett stort motstånd mot att flytta ut till det nya 30-tals, 40-tals ,och 50-tals förorterna i Stockholm. Det var först med 1960-talet och miljonprogramsförorterna i riktigt hopplösa lägen som det inte fanns så stor efterfrågan på nya modernistiska förorter. Det var också först då som mer hantverksmässigt byggande började ersättas av mer industriellt byggande.


Även om de byggde miljonprogramsförorterna i riktigt hopplösa lägen så minskade ändå Stockholms befolkning 12 år i rad mellan 1969 och 1981, även Solna och Sundbyberg minskade många år under den perioden. Det var även ett stort befolknings tapp från innerstaden före 1969.

Nu har det visserligen vänt lite och folk flyttar in i innerstaden igen, fast det är stort motstånd mot att förtäta innerstaden från (många?) i alla fall högljutt.

Dessutom så är det inte många år som Stockholm ligger på plus i flyttningsstatistiken mot de andra kommunerna i länet. Detta gäller i viss mån även Solna.


Lägg där till att det har sagts att Gamla stan är tätast bebyggd i Stockholm (som är äldst"), sedan kommer troligen malmarna som var deras tids "sprawl" nästa steg är väl de olika stations byggena och villa områdena som är ännu glesare.

Jan Wiklund skrev:

Men de politiska eliterna var fast i sina prioriteringar, och tänkte annorlunda.


Det var eliterna som hittade på och ritade glesare områden på 1920-talet exempelvis utanför London, men eliterna blev sedan förfärade över hur medelklass och arbetare spred ut sig och bestämde exempelvis om den gröna ringen runt London för att stoppa utspridningen (sprawlet).

Jag rekommenderar denna bok http://www.adlibris.com/se/bok/sprawl-97802260769.. den är från någon professor i Chicago som åkt runt i 15 år och kollat på olika städer och det verkar som att han är ganska oberoende, det vill säga varken för eller emot Sprawl utan han vill veta hur det ser ut.


För att återkomma till Detroit så handlar det dels om en omorganisation av staden (sprawlande), plus att massor av jobb försvunnit.
Senast ändrad 11 september 2013 22:56
Profilbild
Alf .
288 Inlägg
Ort: Wästra Aros, Gick med: Februari 2009
Jan Wiklund skrev:

Rasmus: Ändå var intresset för att flytta ut från detta helvete högst måttligt, verkar det. Författaren till generalplanen för Gubbängen erkände också att det enda man med säkerhet visste om folks boendeprioriteringar var att de ville bo i centrum. Det förefaller som om en stor majoritet var beredd att ta olägenheterna med dålig luft för att slippa alla transporter. Kanske kostnaderna för kommunen var måttliga - men kostnaderna för medborgarna var enorma.

Men de politiska eliterna var fast i sina prioriteringar, och tänkte annorlunda.


Gubbängen borde nog komma in i kategorin stoppa sprawl.

Städer är komplexa system och om man försöker ändra eller stoppa något kan olika ”oförutsägbara” saker inträffa. London försökte stoppa sprawl och det resulterade i bebyggelse, stor grön ring (visserligen väldigt fin och trevlig), mer bebyggelse och troligtvis ett större storstadsområde än ifall de inte hade infört den gröna ringen och ett av Europas högsta bostadspriser.

Stockholm byggde Vällingby med ”tät” bebyggelse som ett svar mot sprawl. Fortsättningen blev väl på sätt och vis Rinkeby-Hjulsta-Botkyrka o,s,v.

Portland i USA har infört ”bebyggelse gräns” fast det funkar inte för att stoppa sprawl eftersom massvis av Portlands befolkning bosätter sig i delstaten bredvid som inte har någon ”bebyggelse gräns”. Gränsen har historiskt sett varit lite för stor för att få ett tätare Portland. Dessutom har Portland en dålig trafiksituation och en av USAs högsta boendepriser.

Rent generellt så är de två värsta sakerna folk vet sprawl och förtätningar. Många flyttar gärna till gränsen av staden och sedan protesterar de högljutt mot sprawl om de är på väg att få nya grannar så att lant-utsikten försvinner.

Det samma fast omvänt gäller ofta i centrum när välbeställda personer flyttar in och förtätningar ska göras så hittar de på olika saker om nationalparker, småkryps korridorer, kulturmärkningar och riksintressen för att undvika fler hus. Stockholm är vi ju bekanta med men i exempelvis Chicago så har de ner-zonat ett centralt område som 1957 var zonat för nästan 500 000 och nu är det ner-zonat och bebott av 100 000. Detsamma gäller på flera ställen.

I Stockholm brukar det ju också hända att torn blir nerskalade till pinnar.
Senast ändrad 12 september 2013 11:09
Jan Wiklund
1107 Inlägg
Ort: Stockholm (Lidingö samt Limoux), Gick med: Februari 2008
Martin: Visst fanns det ett motstånd - på 30-talet. Efter kriget flyttade så många till Stockholm att dom var glada att få någonstans att bo.

Alf: Jag undrar hur man kan se Gubbängen och Vällingby som ett försök att stoppa utglesning. Där finns ungefär en femtedel så många människor per hektar som i innerstan - och sedan Vällingby byggts satt arkitekterna i Stockholm och funderade över varför det blev så fel: "Några hus i en tallbacke är inte stad". Se Johan Rådberg: Doktrin och täthet i svenskt stadsbyggande 1875 – 1975.

Problemen var två:

Dels den högre borgerlighetens skräck för massan under 1800-talet och fram till ca 1945, som fick dom att automatiskt tycka att avstånd var bra och mycket folk dåligt, något som sen blev en andra natur när sen skräcken gav vika. Se ovan för dokumentation.

Dels snutteplaneringen. Under 1800-talet hade man en sammanhängande stadsplan vilket borgade för att det inte blev nåt marksvinn. Under hela 1900-talet har man ad hoc-planerat när någon haft ett byggprojekt på gång, vilket har lett till massor av döda områden och att inget hänger ihop.
Profilbild
Alf .
288 Inlägg
Ort: Wästra Aros, Gick med: Februari 2009
Jan W:

Hur man kan se Vällingby som ett försök att stoppa utglesning.

En KTH uppsats sidan 5 http://www.kth.se/polopoly_fs/1.176689!/Menu/gene...
"Vid millennieskiftet hade folkmängden ökat till 26 434, det vill säga samma befolkningstal som fyrtio år tidigare. Sidan 3 Det nya med Vällingby var tanken att stadsdelen skulle fungera som en komplett stad där alla viktiga samhällsfunktioner fanns med: arbetsplatser, bostäder och centrum – en ABC-stad. Vällingby skulle inte bli någon sovstad."

Sidan 5 avser troligtvis 4.1 Södra Hässelby-Vällingby minus Grimsta (i avhandlingen står det 27714 inv år 2006 och det är fel. Rätt siffra är 26 247 den första dagen år 2006 och 27 108 den sista dagen 2006.) Hur som helst så får man fram en täthet på 5163 inv/km2 eller 13367inv/mile2 år 2000. (Vilket är samma befolkning som år 1960 enligt avhandlingen.)

Betydligt tätare än villa-sprawl men också betydligt glesare än innerstaden.

- Låt de bygga villor? (om folk bygger villor i sprawl, som de vill)
- Nej, vi bygger en ABC-stad. (några planerare sätter "stopp" för sprawlandet (tveksamma resultat))

Men mycket av Stockholms förorter blev ändå att se ut som USAs och tätheten i Stockholm sjönk.
http://www.statistikomstockholm.se/index.php/publ..

Den högre borgerlighetens skräck för massan under 1800-talet blev skräck för ohäjdat sprawl under 1900-talet.


"Några hus i en tallbacke är inte stad".
23% av befolkningen på 9% av ytan är inte hela staden.

Gubbängen vet jag inget om, tog med det för att du skrev om det, troligtvis ganska likt Vällingby fast mindre och glesare.

För övrigt så är Vällingbys täthet 5997inv/km2 och Stockholms 3597inv/km2
2010-12-31
Senast ändrad 18 september 2013 00:21
Martin Kolk
528 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2010
Överlag är ju hela Stockholms stadsplanering fram till 1970-talet precis vad amerikanska ny-urbanismer svärmar över när det pratar om transit oriented development. Den riktigt destruktiva utglesningen i Stockolm är de expanderande villamattorna och köpcentrumen utanför T-bane systemet. Det började på allvar under slutet av 1960-talet, ibland som en del av miljonprogramet, tex Lex Bollmora. Stockholms problem är inte T-baneförorterna.

Länets befolkning exklusive Stockholms kommun har fördubblats sedan 1970-talet. Det är Stockholms stora problem.
Senast ändrad 18 september 2013 00:36
Jan Wiklund
1107 Inlägg
Ort: Stockholm (Lidingö samt Limoux), Gick med: Februari 2008
Visst har t-baneförorterna problem, t.ex. med bristande underlag för mer avancerad service än en mataffär, och i praktiken beroende av motoriserad transport även i fall där innerstadbon klarar sig till fots. Men de är i alla fall utvecklingsbara.
Profilbild
Alf .
288 Inlägg
Ort: Wästra Aros, Gick med: Februari 2009

Alf:
Den här artikeln visar varför LA egentligen inte är särskilt tät alls. Titta på graferna på områden med hög befolkningstäthet (figure 3.2). LA har det sämsta av två världar, inga glesa naturområden, och ingen del av staden med tillräckligt hög befolkningstäthet för att vara en riktig stad.
http://www.theatlanticcities.com/housing/2012/10/..
Förbifarten kanske skulle kunna leda till något liknande i Stockholm, dvs "tätheten" ökar genom att tidigare grönområden på till exempel Ekerö blir omvandlade till halvglesa bilförorter. Tätheten ökar (eftersom måttet på täthet inefattar grönområden), men för statsbyggnad och urbanism är det en katastrof.


Här är samma. Fast även en vanlig Population by distance from city hall (in miles), 2010.
http://uf.yimby.se/se/a4dcc5ee-47f9-43c8-9467-a39..

weighted density
New York--Newark, NY--NJ--CT........31 251,4
Los Angeles--Long Beach--Anaheim, CA...........12 113,9

Los Angeles har ändå ett tätare Urbanized area.
Los Angeles--Long Beach--Anaheim, CA.............. 6999inv/mile2
New York--Newark, NY--NJ--CT........ 5319Inv/mile2
Från och med ungefär distance 17 (ofta mellan 2-3 gånger tätare) och frammåt är Los Angeles tätare i weighted density, verkar vara det som avgör + att New York fortsätter från distans 54 till 84 (slut på urban area där? annars ända till 100 utan Los Angeles.)

Martin skrev:

Tätheten ökar (eftersom måttet på täthet inefattar grönområden)

Måttet tätort och Urbanaized area rensar bort grönområden ganska mycket.

Ska det byggas villor så är väl exempelvis Ekerö bättre än norra Vallentuna?

Men visst stadsbyggnaden och urbanismen är väl kanske bättre i centrala New York än centrala Los Angeles eftersom just den delen är mycket tätare.
Weighted density verkar vara någon form av koncentrations mått. Skulle vara roligt om det gick att få ut ett sånt på Stockholm.
Senast ändrad 1 november 2013 01:05
Profilbild
Alf .
288 Inlägg
Ort: Wästra Aros, Gick med: Februari 2009
Stockholm-Solna-Sundbybergs-Huddinge kommuner.
vanligt
3060 inv/km2

weighted density
8443 inv/km2 (eller wd/km2 (?))
21867 inv/km2 mile2


Bef 1 092 606
Senast ändrad 28 november 2013 12:41
Martin Kolk
528 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Juli 2010
Alf, jag skulle beskriva det som att LAs sprawl är tätare än NYs sprawl. Vilket naturligtvis har fördelar även om tät stad saknas.
Sida 3 av 3

 > Allmänt
Vad hände med Detroit?

Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström
Vega station
1 Mars 2020 18:01 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter