Utskrift från www.yimby.se
....

 > Allmänt

Uppgradering av modernistförorter - Lite intryck från Finlands andra och tredje stad

Profilbild
Niklas Öhrström
2101 Inlägg
, Gick med: Januari 2008
Vi tar ofta upp det faktum att innerstaden måste växa inåt,
men kanske främst utåt, bortom de s.k. tullarna. Detta är
någonting som nu sker i och med urbansiering av Liljeholmen,
Lindhagen, Hammarby Sjöstad, Årstafältet och Norra Stationsområdet.

Dessa områden har gemensamt att de från början var relativt
obebyggda (saknade bofast befolkning) och därför lätta bygga
upp från scratch (utan protester). Men om innerstaden ska växa
utåt med en kontinuerlig "front" (och därigenom undvika
enklavbildning) kommer man snart stöta på redan befintliga
bostadsområden. En del av dessa förorter såsom Midsommarkransen,
Aspudden, Råsunda och centrala Sundbyberg kan lätt införlivas i
innerstaden då dessa redan består stadsstruktur och stadsmässig
arkitektur (om än i liten skala) med relativt sammanbundna stråk
och aktivitet i bottenplan. Problemet dyker upp då vi stöter på modernistenklaver.

Hur ska dessa införlivas i en expanderande innerstad?

Nu tänker jag främst på relativt centrala områden som
Blåkulla, Huvudsta, Östberga, Nybohov, Örnsberg, Västertorp/Fruängen etc..
Men man måste också tänka på Kista, blivande regionkärna som omges
av modernistområden såsom Akalla, Husby, Södra Järva, Hallonbergen,
Tureberg och Jakobsbergs C + Söderhöjden osv. Även funkisförorter
som Hammarbyhöjden och Bromma kan vara innebära problem.

Jag tycker att det är dags att uppgradera dessa områden ordentligt.
Vad är det som saknas där?

-Tätheten inom områdena är idag ofta relativt god (speciellt miljonprogramsområdena. Sveriges tätaste tätort är faktiskt
Fisksätra om jag inte tar fel). Täthet kan dock bli högre med infills.

-Sammanbundna stråk. Ofta handlar det om att binda ihop naturliga stråk
som kapats av. Titta gärna på Sköldgatan så ser ni att den är omotiverat avbruten.
Titta också på Magnusvägen och Engelbreksvägen i Jakobsberg för ytterligare ett exempel.

-Verksamhetslokaler i bottenplan och fasader som ligger an mot
trottoar. Detta är ett stort problem då husen ofta är glest
utspridda. Förtätning skulle då innebära ytterligare skivhus för
att smalna av mellanrummet mellan husen (det skulle ofta bli
väldigt smalt och risk för NIMBYprotester).

Sverige är ett land som urbaniserades sent jämfört med länderna
på kontinenten. I senhet slår dock Finland oss och har varit
agrart fram till relativt nyligen, och deras större städer har genomgått
en ordentlig expansion först från 60-talet och framåt. Mycket av
Åbos och Tammerfors innerstadsbebyggelse härrör från just 60-, 70-,
och tidigt 80-tal. Mitt intryck den typen av bebyggelse är att de
velat förena kraven på utblickar och verksamhetslokaler i bottenplanen.
De har löst det genom skivhus som infogas i en kvarterstruktur som
kompletteras ut mot gatan i form av socklar som kan vara 1-10 meter
breda.

Nu är jag ingen förespråkare för sådant stadsbyggande. Tätheten blir
lidande av att inte bygga helt täta kvarter. Bakgårdarna är ofta
tråkiga. Däremot skulle våra befintliga modernistförorter kunna
kompletteras med just socklar + infills i syfte att få mer täthet och
bättre liv på gatan.

Jag tog lite bilder som kan tjäna som inpiration för hur det kan komma
att se ut. Märk väl att bottenplanen inte saknar lokaler i bottenplanen,
även om det är lite tomt med folk (nu tror jag iof att det var helg så
det kan vara lite missvisande):

Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Självständighetsgatan i Tammerfors (Huvudsta?)



Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Kyttälänkatu i Tammerfors (Östberga?)



Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Tammelan Puistokatu (Malmvägen?)



Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Tammelan Puistokatu (Rinkeby?)



Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Tammelan Puistokatu (Rinkeby?)



Verkatehtaankatu i Tammerfors (Jakobsberg C?)



Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Eriksgatan i Åbo (Örnsberg?)



Bilden visas nedskalad. Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Eriksgatan i Åbo (Örnsberg?)
__________________
När får vi se Lindhagen II?

Senast ändrad 23 januari 2009 00:25
Michael Bergdahl
1 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: December 2008
Profilbild
Magnus Orest
53 Inlägg
Ort: Stockholm, Gick med: Oktober 2007
Vi kan lära oss en del av finnarna. Borde nästan tipsa Alvendal om det där.
Profilbild
Ragnar Lind
119 Inlägg
Ort: Gothenburg, Gick med: Januari 2009
Det var interessant det här med de finska städerna! Jag gjorde 1983 en kombinerad tåg- och cykelsemester i centrala och södra Finland. Vi besökte bland annat Åbo, Kuopio, Nyslott, Imatra och Vilmanstrand. Något förvånad märkte också jag, att det i innerstäderna nästan inte fanns ett spår kvar av äldre bebyggelse. Vad berodde detta på? (Något år innan läste jag i en tidningsartikel om den fantastiska finska arkitekturen (Aalto), men den tycktes här lysa med sin frånvaro, vilket ju också framgår av bilderna! Slutmålet Helsingfors gav dock ett annat intryck. Där fanns den gamla stadskärnan kvar, och Aalto har satt sina spår.)
Dessvärre är nog orsaken till att finska städer ser ut så här en annan än sen urbanisering. Jag läser i Nordisk familjebok från 1934 att Åbo då hade en befolkning på 68000 (jämförbar med Norrköping), Tammerfors 57000 invånare, båda exklusive "talrika folktäta förstäder, vilkas införlivande med staden står på dagordningen". Större svenska säder som Linköping och Uppsala hade vid denna tid 30-35000 invånare (och Norrköping 67000, Malmö 120000). Här fanns alltså stora och mycket livaktiga, äldre stadskärnor.
Vad som sedan hände under kriget förtäljer ju inte en bok från 1934. En del städer (Rovaniemi) skadades svårt då, men jag har också läst att man i Finland senare gick (ännu) hårdare åt sina gamla trästäder än i Sverige. (Så framstod för mig tex det sönderbyggda Umeå som en välbevarad idyll i jämförelse med Vasa på andra sidan Bottenviken.)
Detta hindrar dock inte att man kan använda Åbo och Tammerfors som exempel på hur man urbaniserar svenska förorter.
__________________
Ragnar L
Profilbild
Niklas Öhrström
2101 Inlägg
, Gick med: Januari 2008

Tack för faktan. Min analys om urbanisering är förstås amatörmässig och bygger på talet om det agrara och sent urbaniserade Finland, något som stämmer, men inte fungerar som förklaringsmodell.

Vad gäller trähusbebyggelsen så är det som du säger att dess till stor del är rivna i stadskärnan. På vissa mindre orter längs västkusten är de dock bevarade, samt i vissa stadsdelar utanför kärnan (ex Port Arthur, Åbo och Vöråstan, Vasa). Detta kan ju tyda på att sådant tidigare fanns mer centralt i dessa städer (även om Åbo har rester av gammal stenstad). Nu lyser trähusen dock nästan helt med sin frånvaro i centrum.
__________________
När får vi se Lindhagen II?

 > Allmänt
Uppgradering av modernistförorter - Lite intryck från Finlands andra och tredje stad

Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Maxhöjd i Kista
14 Oktober 05:26 av Bittebr Bittebr
ufu82646
14 Oktober 04:12 av Ufu82646 Ufu82646
independent escorts
13 Oktober 09:29 av Worldescortshub Worldescortshub
Spamanvändare?
4 Oktober 23:00 av Tore Kullgren
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan

@yimbysthlm på Twitter