Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:
Meny
....
Om oss
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk som är öppet för alla stadsvänner.Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska och levande täta stadsmiljer, inte glesa isolerade bostadsområden.
Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.
Vi vill också vara en motvikt mot de många intressen som vill stoppa Stockholms utveckling. Som ser staden som färdig och klagar så fort någonting skall byggas eller förändras. Vi vill få till en diskussion om vad vi bygger, var vi bygger och hur vi bygger. Inte om vi skall bygga.
Vi är en grupp människor som har tröttnat på fega politiker, bakåtsträvande stadsbor och människor som egentligen inte vill bo i en stad, fast de bor i Stockholm. Vi vill att Stockholm skall växa. Både på bredden och höjden.
När vi ser planer på en ny stadsdel på den outnyttjade ängen utanför fönstret skriver vi inte protestlistor för att stoppa bygget.
När vi ser planer på ett nytt hus i kvarteret skriver vi inte automatiskt arga insändare till lokaltidningen om hur hemskt det är.
Istället blir vi glada över att få fler grannar, mer utbud och mer av den stad som vi vill bo i.
Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.
YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.
Vi kan inte fortsätta att bygga Stockholm utifrån ett lapptäcksperspektiv med lågt markutnyttjande i förortsområden bestående av låghus mil från citykärnan. Det förbrukar onödigt mycket landyta, stimulerar till mer biltrafik och är inte hållbart vare sig ur ett samhällsekonomiskt, socialt eller miljömässigt perspektiv.
Vi måste kunna bygga tätt och högt och förtäta och bygga ut befintliga områden, även om det ibland kan vara lite störande för den som redan råkar bo i närheten, och även om någon får sin utsikt störd.
Vi måste kunna ställa oss frågan; vad är viktigast? Att de tiotusentals Stockholmare som idag står i bostadskön får en bostad, eller att ett hus råkas synas ifrån nationalstadsparken? För oss är det givet att bostäder till de som idag saknar sådan måste få prioriteras. Just genom att bygga tätt och högt kan vi också säkerställa att vi så långt som möjligt kan undgå att bygga på den naturmark som är värdefull att behålla.
Vi måste definiera om innerstaden. Den har alltför länge definierats av de gamla tullarna. Det är dags att ändra på det nu. Det är dags att låta Stockholm växa.
Alltför länge har egoistiska egenintressen och små intresseorganisationer som bara tänker på sin egen bakgård fått styra utvecklingen, eller snarare bristen på sådan, i Stockholm.
Vi älskar Stockholm. Och just därför vill vi att staden skall få växa.
FAQ:
- Vad är YIMBY?
YIMBY står för Yes In My BackYard, d.v.s. att vara för förändringar i sin närhet.
En i grunden positiv inställning till nya byggplaner och andra ändringar i sitt närområde, att anse att en förändring inte alls är samma sak som en försämring.
Här ingår även att ett nytt projekt inte måste vara i samma stil som omkringliggande bebyggelse, att bygga modernt i en stadsdel från 1800-talet är inte alltid att förstöra områdets karaktär, det är att lägga till och utveckla och det får den äldre bebyggelsen att ha en tydligare profil/framtoning.
Det handlar om en grundinställning: Att vara positiv från början till tillägg och förändringar, men finns det verkliga skäl att säga nej till ny bebyggelse skall man också göra det.
- Vad är Nimby?
Not In My BackYard, d.v.s. att vara emot förändringar (och vissa samhällsfunktioner) i sin närhet.
Termen är i ursprunget nedsättande och i betydelse relaterat till engelskans "luddite". Ett typexempel är att så många var emot Tvärbanan i Gröndal och fick gott om mediautrymme för sina farhågor. Att det snabbt visade sig vara en lysande förändring överraskade dessa nimbys - trots att det runt om i världen gång på gång har visat sig vara en klar fördel att ha en spårvagnshållplats i en stadsdel, något som mer än kompenserar för de förlorade parkeringsplatserna.
Att vara en nimby är att i grunden ha en negativ inställning till tillägg och förändringar. Folk som klagar på döda förortstorg men samtidigt är emot byggande av fler bostäder och arbetsplatser i samma förort.
Att få den ekvationen att gå ihop är ologiskt, men då nimbyism oftast är baserad på känslor (bättre förr...) och sällan en saklig analys av för- och nackdelar ser vi ändå dessa reaktioner alltför ofta.
- Var står YIMBY politiskt?
Vi är partipolitiskt obundna. YIMBY arbetar uteslutande med bostads-, urban- och stadsplaneringsfrågor och är ej bundna till något parti eller annan politisk åsikt. Självklart kan vi däremot ha synpunkter på partiers politik när det påverkar våra områden.
- Är YIMBY för ALLT byggande?
Nej. Det finns till och med redan byggda saker som vi ibland är emot. Ett exempel är centralbron i centrala Stockholm som fungerar som en "effektiv" avdelare mellan områden mitt i city. Motorvägar skall inte dras i markplan mitt inne i centrala stadsdelar, i så fall skall de grävas ner. Vi är starka anhängare av urbanismens principer. Vi vill att staden byggs som just stad. Med tät kvartersbebyggelse som skapar det folkliv, utbud, möten och kulturliv som kännetecknar en stad.
Att vissa områden av kulturhistoriska skäl bör vara skyddade är självklart, men att sedan försöka hävda att byggen i närhet till detta område måste stoppas är något vi motsätter oss. Argument som har hörts i debatten är att hus som är synliga från nationalstadsparken eller inifrån gamla stan inte skall få byggas eftersom det stör. Ett argument som vi vänder oss emot .
- Vill YIMBY riva i Stockholm?
Vi är överlag tveksamma till rivningar av befintlig bebyggelse. Det finns undantag, framförallt inom ramen för modernistisk dysfunktionell stadsplanering, men YIMBY handlar om förtätning och expansion av den urbana stadsmiljön i Stockholm, inte om att riva befintlig bebyggelse. Blandningen av gammal och ny bebyggelse bidrar till en levande och blandad stad.
- Vill YIMBY ta bort grönområden i Stockholm?
YIMBY vill utveckla och förbättra tillgången till kvalitativa grönområden i Stockholm. Till exempel vill vi att man bygger bort barriärområdena mellan staden och nationalstadsparken för att ge bättre tillgång till parkens naturvärden. Vi vill att man slutar bygga små onödiga grönplättar som ingen nyttjar, som till exempel gräsbarriärer mellan hus och trottoar och gräsbarriärer mellan olika hus. Istället vill vi se fler gröna innergårdar, takterasser, trädplanterade alléer, torg och kvalitativa parker.
Kort sagt, låt naturen vara en del av staden, inte staden en del av naturen.
- Vilka står bakom YIMBY?
YIMBY är ett medborgarinitiativ. Vi som engagerar oss inom YIMBY är helt vanliga medborgare i Stockholm som vill se en förändring. Nätverket är öppet för alla som delar YIMBY s grundläggande tankar.
- Vem finansierar YIMBY?
YIMBY finansieras helt med medlemmarnas egna medel.
- Frågor om YIMBY:s logotyp.
Ibland får vi frågor om vår logotyp. Exempelvis har kronan tolkats som en rojalitisk symbol och att färgvalet blått skulle symbolisera partipolitiska ställningstaganden.
Därför vill vi poängtera att YIMBY är tvärpolitiska och inte tar ställning i vare sig partipolitik eller i Sveriges val av stadsskick. Kronan över i:et i YIMBY:s symbol är en symbol för Sverige (tre kronor) och för Stockholms stadshus vars torn pryds av de tre kronorna. Färgvalet, blått och gult, är även det tänkt att anknyta till de Stockholmska och de svenska färgerna.
YIMBYs logotyp hittar du här.
Om du vill länka till oss så kan du hitta banners här.
Samråd och Utställning i Stockholm
Hvis du støtter meningene våre, bli med YIMBY Stockholm:s 9598 medlemmene. Det tar bare et minutt og koster ingenting
Yttrande över Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården
[infobox]
Innehållsförteckning:
Kort om planförslaget
Besök på plats
Yttrandet i sin helhet
[/infobox]
Kort om planförslaget
Det föreslagna punkthuset rymmer – beroende på markanvändning i befintligt grönområde – 39-55 smålägenheter (maxstorlek 35 kvm), och ansluter med avseende på planstruktur och gestaltning till den funktionalistiska plan för Strömmensberg som upprättades mot slutet av 1930-talet (sedan Uno Åhrén – likt på flera andra platser i staden – rivit upp Albert Lilienbergs tidigare plan, som här bara delvis hunnit bebyggas).
Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)
[quote]
Syftet med detaljplanen är att ersätta en befintlig byggnad i en våning och möjliggöra ett flerbostadshus som ska innehålla bostäder i form av mindre lägenheter.
Syftet med detaljplanen är också att säkerställa en god utformning av byggnaden som harmoniserar med befintlig bebyggelse i Strömmensberg.
– Planens syfte[/quote]
Före/efter. Notera att gatan svänger åt vänster uppe vid krönet, och den låga byggnaden har placerats i en vinkel som förstärker denna rörelse. I förslaget har man i stället orienterat punkthuset precis som de övriga av samma typ i området, vilket förändrar gaturummets karaktär (klicka för att förstora).
Besök på plats
Nedanstående foton är från ett besök uppe på Strömmensberg 2025-03-06.
Den aktuella fastigheten i mitten. Huset till höger byggdes av MVB på en tidigare grönyta, och de 37 lägenheterna stod inflyttningsklara i augusti 2017 (klicka för att förstora).
Före exploatering (2014). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)
Den bruna 1970-talsbyggnaden är tänkt att rivas till förmån för det planerade punkthuset (klicka för att förstora).
Det är onekligen en portion "Learning from Las Vegas" över den gaveln (klicka för att förstora).
Yttrande över "Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården"
Diarienummer SBF-2023-00060
Allmänt
Yimby Göteborg ser positivt på ambitionen att ersätta den låga 1970-talsbyggnaden på Morängatan med en ny och högre, som planeras hysa 39-55 smålägenheter (max 35 kvm vardera). Detta menar vi innebär en bättre användning av marken än i dagsläget. Samtidigt leder det dock även till att Strömmensberg blir mer av en monokultur (bostadsområde/sovstad) då en befintlig byggnad för kontor/verksamheter försvinner, vilket inte är helt oproblematiskt sett till stadsliv och funktionsblandning.
Synpunkter
Nedan redogörs för huvuddragen i det som framkommit i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg:
Stadsdel kontra bostadsområde
I planen föreslås ett punkthus i åtta våningar, som utgår från – och tillika förstärker – den funktionalistiska planstrukturen uppe på Strömmensberg. I våra diskussioner framkommer här två linjer: i den första ses den befintliga strukturen och kontexten som ett problem i sig, och det föreslagna punkthuset innebär blott mer av samma. I stället borde det byggas ett gathus med brandgavlar på platsen, och på så vis förbereda för en framtida kvartersstruktur.
Den andra linjen kommer vi att utveckla mer ingående, och utgår från att ta fasta på det befintliga sammanhanget, bygga vidare inom dess egen logik. Ser man till huvudstråket i Sofiagatan, som i mångt och mycket övergår i Morängatan, finns envåningslängor med verksamhetslokaler placerade mot gatan och bostadsbebyggelse innanför (se bildbilaga 1 och 2).
Bildbilaga 1: Lokallängor på Sofiagatan, lamellhus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)
Ytterligare lokallängor högre upp på Sofiagatan, som sedan övergår i Morängatan runt husknuten. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)
Bildbilaga 2: Lokallänga på Morängatan, punkthus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)
Kompletterande vy på ovanstående lokallänga. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)
Det föreslagna punkthuset på Morängatan ligger vid en gata med genomfart ner mot Bagaregården, och även viss kollektivtrafik. Det är lite av ett huvudstråk, i den mån man kan tala om något sådant, givet läget uppe på berget. Därför blir ett punkthus renodlat för bostadsändamål en suboptimering, och ett missat tillfälle att stärka den tillstymmelse till lokalt stadsliv som redan finns uppe vid Kransen på Strömmensberg. Förslaget ansluter inte heller till platsens grammatik med lokallängor längs huvudstråket och bostäder bakom, utan snarare till de friliggande punkthusen på höjderna.
Med avseende på stadsliv och funktionsblandning vore det önskvärt med en verksamhetslokal i bottenvåningen, inte minst sedan en byggnad med arbetsplatser rivs för att möjliggöra detta projekt. Tillförseln av nya bostäder borde ge ett stärkt underlag. Den triangulära ytan mellan byggnad och trottoar skulle potentiellt kunna användas för uteservering. Men ytan skulle även kunna hysa en utbyggd bottenvåning, som ansluter till områdets lokallängor rent uttrycksmässigt (se bildbilaga 3), och även skapar lite av ett fondmotiv, sluter gaturummet och bidrar till ett intressantare blickfång.
Notera den triangulära ytan mellan föreslagen byggnad och trottoar. Potentiell uteservering? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)
Bildbilaga 3: utbyggd bottenvåning över den triangulära ytan mellan punkthus och trottoar, vilket skapar ett blickfång, och förankrar tillägget genom att ansluta till områdets äldre lokallängor från 1940-talet (bildmontage på Arkitekturkompaniets ursprungliga illustration, klicka för att förstora).
Om man dock framhärdar i att suboptimera och utveckla ett bostadsområde snarare än en stadsdel, genom att som i förslaget avstå från verksamhetslokal i bottenvåningen, skulle man åtminstone kunna förlägga husets gemensamhetslokaler till detta avsnitt. Kanske ett hobby- eller mötesrum för de boende? Någonting som synliggör mänskligt liv för den förbipasserande på gatan.
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
Arkitektur
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januar 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
31 Oktober 2023 11:28 av Mårten Landström
YIMBY/Store
Yttrande över Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården
[infobox]
Innehållsförteckning:
Kort om planförslaget
Besök på plats
Yttrandet i sin helhet
[/infobox]
Kort om planförslaget
Det föreslagna punkthuset rymmer – beroende på markanvändning i befintligt grönområde – 39-55 smålägenheter (maxstorlek 35 kvm), och ansluter med avseende på planstruktur och gestaltning till den funktionalistiska plan för Strömmensberg som upprättades mot slutet av 1930-talet (sedan Uno Åhrén – likt på flera andra platser i staden – rivit upp Albert Lilienbergs tidigare plan, som här bara delvis hunnit bebyggas).
Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)
[quote]
Syftet med detaljplanen är att ersätta en befintlig byggnad i en våning och möjliggöra ett flerbostadshus som ska innehålla bostäder i form av mindre lägenheter.
Syftet med detaljplanen är också att säkerställa en god utformning av byggnaden som harmoniserar med befintlig bebyggelse i Strömmensberg.
– Planens syfte[/quote]
Före/efter. Notera att gatan svänger åt vänster uppe vid krönet, och den låga byggnaden har placerats i en vinkel som förstärker denna rörelse. I förslaget har man i stället orienterat punkthuset precis som de övriga av samma typ i området, vilket förändrar gaturummets karaktär (klicka för att förstora).
Besök på plats
Nedanstående foton är från ett besök uppe på Strömmensberg 2025-03-06.
Den aktuella fastigheten i mitten. Huset till höger byggdes av MVB på en tidigare grönyta, och de 37 lägenheterna stod inflyttningsklara i augusti 2017 (klicka för att förstora).
Före exploatering (2014). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)
Den bruna 1970-talsbyggnaden är tänkt att rivas till förmån för det planerade punkthuset (klicka för att förstora).
Det är onekligen en portion "Learning from Las Vegas" över den gaveln (klicka för att förstora).
Yttrande över "Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården"
Diarienummer SBF-2023-00060
Allmänt
Yimby Göteborg ser positivt på ambitionen att ersätta den låga 1970-talsbyggnaden på Morängatan med en ny och högre, som planeras hysa 39-55 smålägenheter (max 35 kvm vardera). Detta menar vi innebär en bättre användning av marken än i dagsläget. Samtidigt leder det dock även till att Strömmensberg blir mer av en monokultur (bostadsområde/sovstad) då en befintlig byggnad för kontor/verksamheter försvinner, vilket inte är helt oproblematiskt sett till stadsliv och funktionsblandning.
Synpunkter
Nedan redogörs för huvuddragen i det som framkommit i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg:
Stadsdel kontra bostadsområde
I planen föreslås ett punkthus i åtta våningar, som utgår från – och tillika förstärker – den funktionalistiska planstrukturen uppe på Strömmensberg. I våra diskussioner framkommer här två linjer: i den första ses den befintliga strukturen och kontexten som ett problem i sig, och det föreslagna punkthuset innebär blott mer av samma. I stället borde det byggas ett gathus med brandgavlar på platsen, och på så vis förbereda för en framtida kvartersstruktur.
Den andra linjen kommer vi att utveckla mer ingående, och utgår från att ta fasta på det befintliga sammanhanget, bygga vidare inom dess egen logik. Ser man till huvudstråket i Sofiagatan, som i mångt och mycket övergår i Morängatan, finns envåningslängor med verksamhetslokaler placerade mot gatan och bostadsbebyggelse innanför (se bildbilaga 1 och 2).
Bildbilaga 1: Lokallängor på Sofiagatan, lamellhus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)
Ytterligare lokallängor högre upp på Sofiagatan, som sedan övergår i Morängatan runt husknuten. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)
Bildbilaga 2: Lokallänga på Morängatan, punkthus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)
Kompletterande vy på ovanstående lokallänga. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)
Det föreslagna punkthuset på Morängatan ligger vid en gata med genomfart ner mot Bagaregården, och även viss kollektivtrafik. Det är lite av ett huvudstråk, i den mån man kan tala om något sådant, givet läget uppe på berget. Därför blir ett punkthus renodlat för bostadsändamål en suboptimering, och ett missat tillfälle att stärka den tillstymmelse till lokalt stadsliv som redan finns uppe vid Kransen på Strömmensberg. Förslaget ansluter inte heller till platsens grammatik med lokallängor längs huvudstråket och bostäder bakom, utan snarare till de friliggande punkthusen på höjderna.
Med avseende på stadsliv och funktionsblandning vore det önskvärt med en verksamhetslokal i bottenvåningen, inte minst sedan en byggnad med arbetsplatser rivs för att möjliggöra detta projekt. Tillförseln av nya bostäder borde ge ett stärkt underlag. Den triangulära ytan mellan byggnad och trottoar skulle potentiellt kunna användas för uteservering. Men ytan skulle även kunna hysa en utbyggd bottenvåning, som ansluter till områdets lokallängor rent uttrycksmässigt (se bildbilaga 3), och även skapar lite av ett fondmotiv, sluter gaturummet och bidrar till ett intressantare blickfång.
Notera den triangulära ytan mellan föreslagen byggnad och trottoar. Potentiell uteservering? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)
Bildbilaga 3: utbyggd bottenvåning över den triangulära ytan mellan punkthus och trottoar, vilket skapar ett blickfång, och förankrar tillägget genom att ansluta till områdets äldre lokallängor från 1940-talet (bildmontage på Arkitekturkompaniets ursprungliga illustration, klicka för att förstora).
Om man dock framhärdar i att suboptimera och utveckla ett bostadsområde snarare än en stadsdel, genom att som i förslaget avstå från verksamhetslokal i bottenvåningen, skulle man åtminstone kunna förlägga husets gemensamhetslokaler till detta avsnitt. Kanske ett hobby- eller mötesrum för de boende? Någonting som synliggör mänskligt liv för den förbipasserande på gatan.
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
[infobox]
Innehållsförteckning:
Kort om planförslaget
Besök på plats
Yttrandet i sin helhet
[/infobox]
Kort om planförslaget
Det föreslagna punkthuset rymmer – beroende på markanvändning i befintligt grönområde – 39-55 smålägenheter (maxstorlek 35 kvm), och ansluter med avseende på planstruktur och gestaltning till den funktionalistiska plan för Strömmensberg som upprättades mot slutet av 1930-talet (sedan Uno Åhrén – likt på flera andra platser i staden – rivit upp Albert Lilienbergs tidigare plan, som här bara delvis hunnit bebyggas).
Det aktuella planområdet uppe på Strömmensberg. Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)
[quote]
Syftet med detaljplanen är att ersätta en befintlig byggnad i en våning och möjliggöra ett flerbostadshus som ska innehålla bostäder i form av mindre lägenheter.
Syftet med detaljplanen är också att säkerställa en god utformning av byggnaden som harmoniserar med befintlig bebyggelse i Strömmensberg.
– Planens syfte[/quote]
Före/efter. Notera att gatan svänger åt vänster uppe vid krönet, och den låga byggnaden har placerats i en vinkel som förstärker denna rörelse. I förslaget har man i stället orienterat punkthuset precis som de övriga av samma typ i området, vilket förändrar gaturummets karaktär (klicka för att förstora).
Besök på plats
Nedanstående foton är från ett besök uppe på Strömmensberg 2025-03-06.
Den aktuella fastigheten i mitten. Huset till höger byggdes av MVB på en tidigare grönyta, och de 37 lägenheterna stod inflyttningsklara i augusti 2017 (klicka för att förstora).
Före exploatering (2014). Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)
Den bruna 1970-talsbyggnaden är tänkt att rivas till förmån för det planerade punkthuset (klicka för att förstora).
Det är onekligen en portion "Learning from Las Vegas" över den gaveln (klicka för att förstora).
Yttrande över "Detaljplan för bostäder vid Morängatan inom stadsdelen Bagaregården"
Diarienummer SBF-2023-00060
Allmänt
Yimby Göteborg ser positivt på ambitionen att ersätta den låga 1970-talsbyggnaden på Morängatan med en ny och högre, som planeras hysa 39-55 smålägenheter (max 35 kvm vardera). Detta menar vi innebär en bättre användning av marken än i dagsläget. Samtidigt leder det dock även till att Strömmensberg blir mer av en monokultur (bostadsområde/sovstad) då en befintlig byggnad för kontor/verksamheter försvinner, vilket inte är helt oproblematiskt sett till stadsliv och funktionsblandning.
Synpunkter
Nedan redogörs för huvuddragen i det som framkommit i våra diskussioner online inom stadsbyggnadsnätverket Yimby Göteborg:
Stadsdel kontra bostadsområde
I planen föreslås ett punkthus i åtta våningar, som utgår från – och tillika förstärker – den funktionalistiska planstrukturen uppe på Strömmensberg. I våra diskussioner framkommer här två linjer: i den första ses den befintliga strukturen och kontexten som ett problem i sig, och det föreslagna punkthuset innebär blott mer av samma. I stället borde det byggas ett gathus med brandgavlar på platsen, och på så vis förbereda för en framtida kvartersstruktur.
Den andra linjen kommer vi att utveckla mer ingående, och utgår från att ta fasta på det befintliga sammanhanget, bygga vidare inom dess egen logik. Ser man till huvudstråket i Sofiagatan, som i mångt och mycket övergår i Morängatan, finns envåningslängor med verksamhetslokaler placerade mot gatan och bostadsbebyggelse innanför (se bildbilaga 1 och 2).
Bildbilaga 1: Lokallängor på Sofiagatan, lamellhus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)
Ytterligare lokallängor högre upp på Sofiagatan, som sedan övergår i Morängatan runt husknuten. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)
Bildbilaga 2: Lokallänga på Morängatan, punkthus innanför. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)
Kompletterande vy på ovanstående lokallänga. Bildkälla: Google Street View (klicka för att förstora)
Det föreslagna punkthuset på Morängatan ligger vid en gata med genomfart ner mot Bagaregården, och även viss kollektivtrafik. Det är lite av ett huvudstråk, i den mån man kan tala om något sådant, givet läget uppe på berget. Därför blir ett punkthus renodlat för bostadsändamål en suboptimering, och ett missat tillfälle att stärka den tillstymmelse till lokalt stadsliv som redan finns uppe vid Kransen på Strömmensberg. Förslaget ansluter inte heller till platsens grammatik med lokallängor längs huvudstråket och bostäder bakom, utan snarare till de friliggande punkthusen på höjderna.
Med avseende på stadsliv och funktionsblandning vore det önskvärt med en verksamhetslokal i bottenvåningen, inte minst sedan en byggnad med arbetsplatser rivs för att möjliggöra detta projekt. Tillförseln av nya bostäder borde ge ett stärkt underlag. Den triangulära ytan mellan byggnad och trottoar skulle potentiellt kunna användas för uteservering. Men ytan skulle även kunna hysa en utbyggd bottenvåning, som ansluter till områdets lokallängor rent uttrycksmässigt (se bildbilaga 3), och även skapar lite av ett fondmotiv, sluter gaturummet och bidrar till ett intressantare blickfång.
Notera den triangulära ytan mellan föreslagen byggnad och trottoar. Potentiell uteservering? Bildkälla: Stadsbyggnadsförvaltningen (klicka för att förstora)
Bildbilaga 3: utbyggd bottenvåning över den triangulära ytan mellan punkthus och trottoar, vilket skapar ett blickfång, och förankrar tillägget genom att ansluta till områdets äldre lokallängor från 1940-talet (bildmontage på Arkitekturkompaniets ursprungliga illustration, klicka för att förstora).
Om man dock framhärdar i att suboptimera och utveckla ett bostadsområde snarare än en stadsdel, genom att som i förslaget avstå från verksamhetslokal i bottenvåningen, skulle man åtminstone kunna förlägga husets gemensamhetslokaler till detta avsnitt. Kanske ett hobby- eller mötesrum för de boende? Någonting som synliggör mänskligt liv för den förbipasserande på gatan.
[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
