Meny
....
Nominering öppen för Yimbypriset 2019
Det är tid för Yimby Stockholms medlemmar att nominera till årets Yimbypris i Albert Lindhagens minne. Nominera i facebooktråden eller som kommentar på det här inlägget.
» Klikk her for å lese resten av posten
» Klikk her for å lese resten av posten
YIMBY Stockholm om: yimbypriset, pris, albert, lindhagen
Blogger om: yimbypriset, pris, albert, lindhagen
På andra YIMBY-sidor
Nästa steg för byggemenskapen
UPPDATERING: MÖTET BÖRJAR KL 11
Martin och jag har nu arbetat tillsammans med byggemenskapen i ett halvår. Det har varit ett intressant arbete, jag har en artikel planerad om våra lärdommar, men det återstår ändå mycket innan vi kan ta projektet från vision till handling. Vi har sett mycket intresse bland YIMBYs medlemmar och blivit kontaktade av flera som vill delta i arbetet men det har varit svårt för oss att kanalisera engagemanget. Vi har insett att vi behöver ha mer överblick över vilka som vill bidra och på vilket sätt. Därför har vi beslutat att bilda en ideell förening för byggemenskapen.
I vårt tidigare inlägg kan du läsa mer om vad en byggemenskap är.
» Klikk her for å lese resten av posten
Martin och jag har nu arbetat tillsammans med byggemenskapen i ett halvår. Det har varit ett intressant arbete, jag har en artikel planerad om våra lärdommar, men det återstår ändå mycket innan vi kan ta projektet från vision till handling. Vi har sett mycket intresse bland YIMBYs medlemmar och blivit kontaktade av flera som vill delta i arbetet men det har varit svårt för oss att kanalisera engagemanget. Vi har insett att vi behöver ha mer överblick över vilka som vill bidra och på vilket sätt. Därför har vi beslutat att bilda en ideell förening för byggemenskapen.
I vårt tidigare inlägg kan du läsa mer om vad en byggemenskap är.
» Klikk her for å lese resten av posten
YIMBY Stockholm om: byggherregemenskap, urbant, förening
Nästa steg för byggemenskapen
UPPDATERING: MÖTET BÖRJAR KL 11
Martin och jag har nu arbetat tillsammans med byggemenskapen i ett halvår. Det har varit ett intressant arbete, jag har en artikel planerad om våra lärdommar, men det återstår ändå mycket innan vi kan ta projektet från vision till handling. Vi har sett mycket intresse bland YIMBYs medlemmar och blivit kontaktade av flera som vill delta i arbetet men det har varit svårt för oss att kanalisera engagemanget. Vi har insett att vi behöver ha mer överblick över vilka som vill bidra och på vilket sätt. Därför har vi beslutat att bilda en ideell förening för byggemenskapen.
I vårt tidigare inlägg kan du läsa mer om vad en byggemenskap är.
» Klikk her for å lese resten av posten
Martin och jag har nu arbetat tillsammans med byggemenskapen i ett halvår. Det har varit ett intressant arbete, jag har en artikel planerad om våra lärdommar, men det återstår ändå mycket innan vi kan ta projektet från vision till handling. Vi har sett mycket intresse bland YIMBYs medlemmar och blivit kontaktade av flera som vill delta i arbetet men det har varit svårt för oss att kanalisera engagemanget. Vi har insett att vi behöver ha mer överblick över vilka som vill bidra och på vilket sätt. Därför har vi beslutat att bilda en ideell förening för byggemenskapen.
I vårt tidigare inlägg kan du läsa mer om vad en byggemenskap är.
» Klikk her for å lese resten av posten
YIMBY Stockholm om: byggherregemenskap, urbant, förening
Byggemenskap för YIMBY - hur prövas en detaljplan
I februari postade jag och Martin ett inlägg om vår plan för bildande av byggemenskap. Sedan dess har vi blivit kontaktade av flera personer som är intresserade av att delta på olika sätt, och även fått många förslag på tomter, framförallt i Solna. 
Kartläggning över initialla förslag på platser i Solna
En viktig aspekt för att välja plats är att se på förutsättningarna för att få igenom en detaljplan. I den här artikeln kommer jag att gå igenom vilka frågor som påverkar det, med en av de föreslagna platserna som exempelfall. Allt jag skriver är bara hämtat från allmänt tillgängliga dokument. Vi har inte än varit i kontakt med någon från kommunen om möjlig plats. Längst ner i artikeln finns hänvisning till hur du kan hitta de dokument och verktyg jag använt för att samla informationen.
» Klikk her for å lese resten av posten
Kartläggning över initialla förslag på platser i Solna
En viktig aspekt för att välja plats är att se på förutsättningarna för att få igenom en detaljplan. I den här artikeln kommer jag att gå igenom vilka frågor som påverkar det, med en av de föreslagna platserna som exempelfall. Allt jag skriver är bara hämtat från allmänt tillgängliga dokument. Vi har inte än varit i kontakt med någon från kommunen om möjlig plats. Längst ner i artikeln finns hänvisning till hur du kan hitta de dokument och verktyg jag använt för att samla informationen.
» Klikk her for å lese resten av posten
YIMBY Stockholm om: behovsbedömning, Solna, Östervägen, Vintervägen, Råsunda
Blogger om: behovsbedömning, Solna, Östervägen, Vintervägen, Råsunda
Hur bygger vi mer stad? Enkät
I majoriteten av alla stadsplaneringsprojekt idag framhålls målsättningen att bygga tät, funktionsblandad stad. Ändå är majoriteten av det som planeras och byggs fortfarande monofunktionella bostadsområden, handelsområden och industriområden. Med låg befolkningstäthet (lägre än den rekommenderade min nivån 150 inv/hektar från FNs bosättningsorgan)
Vad beror det på och hur kan vi ändra på det?
Jag har tagit fram en enkät riktad till YIMBYs medlemmar om vad ni ser som de viktigaste förändringarna för att vi ska bygga mer tät stad och vilka aktörer som har störst roll i förändringen. Syftet med enkäten är att undersöka om det finns vissa förändringar som framhålls mer ofta än andra och om det är skillnad mellan olika aktörer i synen på vilka som har viktigast roller.
Du kan nå enkäten här. Den har totalt fem frågor.
» Klikk her for å lese resten av posten
Vad beror det på och hur kan vi ändra på det?
Jag har tagit fram en enkät riktad till YIMBYs medlemmar om vad ni ser som de viktigaste förändringarna för att vi ska bygga mer tät stad och vilka aktörer som har störst roll i förändringen. Syftet med enkäten är att undersöka om det finns vissa förändringar som framhålls mer ofta än andra och om det är skillnad mellan olika aktörer i synen på vilka som har viktigast roller.
Du kan nå enkäten här. Den har totalt fem frågor.
» Klikk her for å lese resten av posten
YIMBY Stockholm om: förändringar, aktörer, medlemmar, roller
Blogger om: förändringar, aktörer, medlemmar, roller
Stockholms stad sätter ramverk för östra Alvik - Programsamråd
Stockholm stads planprogram för östra Alvik är ute på samråd fram till fjärde april. Programmet innehåller strukturförslag för bostäder grundskola, idrottshall, förskolor, strandpark, torg, parker, en 7-spelplan och mycket mer.
Målet med struktur-planen är enligt kommunen: "en sammanhängande urban stadsdel med förstärkta kopplingar till omgivningen. Innerstadens egenskaper i form av täthet, sammanhang och blandade urbana funktioner omfamnar då även Alvik, som är fortsatt präglat av sitt naturnära läge vid Mälaren."
Vissionsbild
Samrådstiden är mellan 6 februari och 4 april. Den 7 mars kl 18-20:30 är det samrådsmöte i form av öppet hus i Alviks Kulturhus, Brommasalen, Gustavslundsvägen 168 A i Alvik.
Om du bor nära Alvik, glöm inte att skicka in dina synpunkter på programmet. Du gör det genom att skicka ett mail till stadsbyggnadskontoret@stockholm.se med ämnesrad 2013-06204 synpunkter Alvik östra. Om du inte bor vid Alvik kan du självklart också skicka in, men synpunkter från närboende väger tyngre. Det är alltid lättare att vara pragmatisk till utveckling "någon annanstans" än där man själv bor. När du skickar in ditt yttrande, skicka gärna en kopia till info@yimby.se så kan vi göra en sammanställning av medlemmars yttranden.
Ska inte YIMBY skicka in ett yttrande?
Absolut! Varsågod att skriva ett här. När du är klar kan du skicka ett meddelande om det till info@yimby.se så går någon av hemsideadmins in i tråden och skapar ett dokument att skicka in. Skriv dina kontaktuppgifter i mailet så att vi kan lägga in dem i dokumentet.
Nu till en sammanfattning av planprogrammet:
» Klikk her for å lese resten av posten
Målet med struktur-planen är enligt kommunen: "en sammanhängande urban stadsdel med förstärkta kopplingar till omgivningen. Innerstadens egenskaper i form av täthet, sammanhang och blandade urbana funktioner omfamnar då även Alvik, som är fortsatt präglat av sitt naturnära läge vid Mälaren."
Vissionsbild
Samrådstiden är mellan 6 februari och 4 april. Den 7 mars kl 18-20:30 är det samrådsmöte i form av öppet hus i Alviks Kulturhus, Brommasalen, Gustavslundsvägen 168 A i Alvik.
Om du bor nära Alvik, glöm inte att skicka in dina synpunkter på programmet. Du gör det genom att skicka ett mail till stadsbyggnadskontoret@stockholm.se med ämnesrad 2013-06204 synpunkter Alvik östra. Om du inte bor vid Alvik kan du självklart också skicka in, men synpunkter från närboende väger tyngre. Det är alltid lättare att vara pragmatisk till utveckling "någon annanstans" än där man själv bor. När du skickar in ditt yttrande, skicka gärna en kopia till info@yimby.se så kan vi göra en sammanställning av medlemmars yttranden.
Ska inte YIMBY skicka in ett yttrande?
Absolut! Varsågod att skriva ett här. När du är klar kan du skicka ett meddelande om det till info@yimby.se så går någon av hemsideadmins in i tråden och skapar ett dokument att skicka in. Skriv dina kontaktuppgifter i mailet så att vi kan lägga in dem i dokumentet.
Nu till en sammanfattning av planprogrammet:
» Klikk her for å lese resten av posten
YIMBY Stockholm om: alvik, planprogram, Stockholm
Blogger om: alvik, planprogram, Stockholm
Byggemenskap för YIMBY
Har du någonsin gått förbi någon plats i Stockholm och tänkt ”Här skulle det vara trevligt med en ytterligare byggnad?” Kanske till och med funderat lite på hur byggnaden skulle se ut och hur det skulle vara att bo i den? Eller vilken typ av lokal som borde finnas i bottenvåningen?
Förmodligen gick dina tankar inte längre än så. Byggande är för byggbolagen och inget som en vanlig person ägnar sig åt för att de tycker det är intressant… Eller? Sofia har tidigare skrivit ett inlägg om hur byggemenskaper börjar bli mer populära i Sverige. Med dessa kan privatpersoner själva gå ihop och tillsammans projektera och låta uppföra en byggnad.
Byggemenskaper i Berlin
Vi är två personer som vill bilda en byggemenskap och ta tillvara engagemanget för stadsutveckling hos YIMBY-medlemmar. Mer specifikt tittar vi på möjligheten till en byggherregemenskap, den typen av byggemenskap där alla medlemmar inte nödvändigtvis planerar att bo i det färdiga huset.
» Klikk her for å lese resten av posten
Förmodligen gick dina tankar inte längre än så. Byggande är för byggbolagen och inget som en vanlig person ägnar sig åt för att de tycker det är intressant… Eller? Sofia har tidigare skrivit ett inlägg om hur byggemenskaper börjar bli mer populära i Sverige. Med dessa kan privatpersoner själva gå ihop och tillsammans projektera och låta uppföra en byggnad.
Byggemenskaper i Berlin
Vi är två personer som vill bilda en byggemenskap och ta tillvara engagemanget för stadsutveckling hos YIMBY-medlemmar. Mer specifikt tittar vi på möjligheten till en byggherregemenskap, den typen av byggemenskap där alla medlemmar inte nödvändigtvis planerar att bo i det färdiga huset.
» Klikk her for å lese resten av posten
YIMBY Stockholm om: byggherregemenskap, solna, sundbyberg, urbant
Vad tycker arkitekterna? - Analys av Arkitekturenkäten
Nu har jag gjort en fördjupad analys av reultaten från arkitekturenkäten efter yrkesgrupper. Här är den tidigare artiklen om resultaten. De deltagande fick ange hur de ställer sig till några byggnader med blandade stilar och byggår. De kunde ockå ange sitt yrke. De två vanligaste yrken som deltagare angav var arkitekt (77 personer), och planarkitekt (73 personer). Det tredje vanligaste yrket var ingenjör, 28 personer. Låt oss titta vidare på vad arkitekterna och planarkitekterna tyckte i jämförelse med resten av deltagarna. Det är värt att notera att en stor del av de deltagande planarkitekterna (och kanske även en del av arkitekterna) nåddes av enkäten genom den stora facebookgruppen Planarkitekter, snarare än genom någon av YMBY-grupperna. Svarande från den yrkesgruppen är därför förmodligen till mindre andel medlemmar i YIMBY än de svarande överlag.
De kommentarer från arkitekter och planarkitekter som jag har med i artikeln kommer från en liten del av deltagarna, de flesta lämnade inga kommentarer.
» Klikk her for å lese resten av posten
De kommentarer från arkitekter och planarkitekter som jag har med i artikeln kommer från en liten del av deltagarna, de flesta lämnade inga kommentarer.
» Klikk her for å lese resten av posten
YIMBY Stockholm om: arkitektur, stilar, IST, huvudkontor, Växjö, Stockholm, Göteborg, Södertälje, Norra tornen
Blogger om: arkitektur, stilar, IST, huvudkontor, Växjö, Stockholm, Göteborg, Södertälje, Norra tornen
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:
Hvis du støtter meningene våre, bli med YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmene. Det tar bare et minutt og koster ingenting
Göteborgs utvidgade innerstad: föreläsning och frågor med svar
Hur ska vi kunna bygga en innerstad vid bilismens arkitekturobjekt? Utifrån-in: Utgå först ifrån gatorna och platsen - sedan byggnaderna. Extramaterial med frågor & svar, efter föreläsning hos Chalmers 2022-03-16 av Lukas Memborn, Fastighetskontoret, Göteborgs Stad.
Tidigare djupdykningar
Från projektet Göteborgs utvidgade innerstad (GUI) har vi tidigare publicerat den högupplösta stadsplankartan, vilken nu även finns i en uppdaterad version och som en mer lättnavigerad version som nås direkt på denna länken. Förslaget finns dessutom tillgängligt i 3D med hjälp av City Engine.
Vi har även publicerat presentationer med specifikt fokus på områna Norra Masthugget, Frihamnen, Lindholmen, Lundby och Karlastaden, Centralen och Gullbergvass, Gamlestaden, Skeppsbron samt pilotprojektet Biskopsgården som trädgårdsstad.
Principfrågor och fokus på några av de svåraset bebyggelseytorna i GUI
(efter föreläsningen 2022-03-16)
- Förslagets juridiska status: GUI är ovanligt konkret ritad i ett så här tidigt skede (förplanering). Vanligtvis illustreras liknande skeden med färgfält eller ganska allmängiltiga värdeord, vilket gör att befolkningen sällan uppmärksammar vad som skulle kunna vara på gång för än det börjar bli svårt att ändra. GUI är ett jämförelsealternativ eller en utgångspunkt för att synliggöra målkonflikter innan det ordinarie och juridisk bindande detaljplaneskedet ens har påbörjats. Arbetssättet minskar därför inte den demokratiska processen utan ökar snarare möjligheten till inblick.
- Hur detaljerat är förslaget: Det är skalenligt ritat i ca en meters precision men ovanpå ett geo-refererat ortofoto (2012) vilket innehåller några geografiska förskjutningar. I samband med att GUI blev ett eget GIS-lager i stadens kartsystem ”GoKart” 2022, så skrevs in att kartan behöver ajourhållas löpande, för att kunna vara ett relevant verktyg för stadens stadsplanering. Även förskjutningarna och alla möjliga förbättringar bör åtgärdas och justeras löpande.
- Etapper: GUI anger inte innehåll men möjliga byggnadsytor i ett 100:årigt perspektiv och innehåller då allt mellan väldigt enkelt till väldigt svårt. Det långa perspektivet behövs för att synliggöra alla frågor på systemnivå men en djupare analys av byggbarhet sker sedan även i stadens ordinarie planering.
- Byggnadsordning: GUI:s byggnadshöjder är hämtade ur Göteborgs lokala byggnadsordningar (1875 & 1895) vilka ger: Gatans bredd + ¼ = byggnadens höjd upp till takfot. Värdet gällde då för ”Äldre stadsdel” och används nu i GUI inom en radie på ca 4 km från Gustav Adolfs torg. Längre ut är det dock mer rimligt med max Gatans bredd = byggnadshöjd till takfot vilket förr benämndes som ”ny stadsdel”. T ex ger en 18m bred gata 18m + 4,5m = 22,5m upp till takfot. Detta är maximått även för bredare gator. Takvåningen beräknas rymmas inom en halvcirkel av byggnadsbredden ovanför takfot. För att räkna på antal våningar utgår GUI ifrån 2,7m i rumshöjd + 0,3m bjälklag = 3m per våning förutom markvåningen som ökats till 4m våningshöjd, för att kunna inrymma verksamheter. På innergårdar samt vid smalare gårdsytor än 18m spärras ena sidans byggnadshöjd till max 6m till takfot, vilket är lämpligt för stadsradhus.
Presentationen följer här i sin helhet. (Klicka på bilderna för större.)
[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
Allmänt
Spamanvändare?
15 Desember 2021 13:42 av Erik Westberg
Hur kan kan La Sagrade Familia vara så tätbefolkat?
9 Februar 2021 17:46 av Henrik Tuvberger
Nybyggnation i och runt grustag i Uttran/Tumba?
1 Mars 2020 18:11 av Mårten Landström
YIMBY/Store
Göteborgs utvidgade innerstad: föreläsning och frågor med svar
Hur ska vi kunna bygga en innerstad vid bilismens arkitekturobjekt? Utifrån-in: Utgå först ifrån gatorna och platsen - sedan byggnaderna. Extramaterial med frågor & svar, efter föreläsning hos Chalmers 2022-03-16 av Lukas Memborn, Fastighetskontoret, Göteborgs Stad.
Tidigare djupdykningar
Från projektet Göteborgs utvidgade innerstad (GUI) har vi tidigare publicerat den högupplösta stadsplankartan, vilken nu även finns i en uppdaterad version och som en mer lättnavigerad version som nås direkt på denna länken. Förslaget finns dessutom tillgängligt i 3D med hjälp av City Engine.
Vi har även publicerat presentationer med specifikt fokus på områna Norra Masthugget, Frihamnen, Lindholmen, Lundby och Karlastaden, Centralen och Gullbergvass, Gamlestaden, Skeppsbron samt pilotprojektet Biskopsgården som trädgårdsstad.
Principfrågor och fokus på några av de svåraset bebyggelseytorna i GUI
(efter föreläsningen 2022-03-16)
- Förslagets juridiska status: GUI är ovanligt konkret ritad i ett så här tidigt skede (förplanering). Vanligtvis illustreras liknande skeden med färgfält eller ganska allmängiltiga värdeord, vilket gör att befolkningen sällan uppmärksammar vad som skulle kunna vara på gång för än det börjar bli svårt att ändra. GUI är ett jämförelsealternativ eller en utgångspunkt för att synliggöra målkonflikter innan det ordinarie och juridisk bindande detaljplaneskedet ens har påbörjats. Arbetssättet minskar därför inte den demokratiska processen utan ökar snarare möjligheten till inblick.
- Hur detaljerat är förslaget: Det är skalenligt ritat i ca en meters precision men ovanpå ett geo-refererat ortofoto (2012) vilket innehåller några geografiska förskjutningar. I samband med att GUI blev ett eget GIS-lager i stadens kartsystem ”GoKart” 2022, så skrevs in att kartan behöver ajourhållas löpande, för att kunna vara ett relevant verktyg för stadens stadsplanering. Även förskjutningarna och alla möjliga förbättringar bör åtgärdas och justeras löpande.
- Etapper: GUI anger inte innehåll men möjliga byggnadsytor i ett 100:årigt perspektiv och innehåller då allt mellan väldigt enkelt till väldigt svårt. Det långa perspektivet behövs för att synliggöra alla frågor på systemnivå men en djupare analys av byggbarhet sker sedan även i stadens ordinarie planering.
- Byggnadsordning: GUI:s byggnadshöjder är hämtade ur Göteborgs lokala byggnadsordningar (1875 & 1895) vilka ger: Gatans bredd + ¼ = byggnadens höjd upp till takfot. Värdet gällde då för ”Äldre stadsdel” och används nu i GUI inom en radie på ca 4 km från Gustav Adolfs torg. Längre ut är det dock mer rimligt med max Gatans bredd = byggnadshöjd till takfot vilket förr benämndes som ”ny stadsdel”. T ex ger en 18m bred gata 18m + 4,5m = 22,5m upp till takfot. Detta är maximått även för bredare gator. Takvåningen beräknas rymmas inom en halvcirkel av byggnadsbredden ovanför takfot. För att räkna på antal våningar utgår GUI ifrån 2,7m i rumshöjd + 0,3m bjälklag = 3m per våning förutom markvåningen som ökats till 4m våningshöjd, för att kunna inrymma verksamheter. På innergårdar samt vid smalare gårdsytor än 18m spärras ena sidans byggnadshöjd till max 6m till takfot, vilket är lämpligt för stadsradhus.
Presentationen följer här i sin helhet. (Klicka på bilderna för större.)
[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
Hur ska vi kunna bygga en innerstad vid bilismens arkitekturobjekt? Utifrån-in: Utgå först ifrån gatorna och platsen - sedan byggnaderna. Extramaterial med frågor & svar, efter föreläsning hos Chalmers 2022-03-16 av Lukas Memborn, Fastighetskontoret, Göteborgs Stad.
Tidigare djupdykningar
Från projektet Göteborgs utvidgade innerstad (GUI) har vi tidigare publicerat den högupplösta stadsplankartan, vilken nu även finns i en uppdaterad version och som en mer lättnavigerad version som nås direkt på denna länken. Förslaget finns dessutom tillgängligt i 3D med hjälp av City Engine.
Vi har även publicerat presentationer med specifikt fokus på områna Norra Masthugget, Frihamnen, Lindholmen, Lundby och Karlastaden, Centralen och Gullbergvass, Gamlestaden, Skeppsbron samt pilotprojektet Biskopsgården som trädgårdsstad.
Principfrågor och fokus på några av de svåraset bebyggelseytorna i GUI
(efter föreläsningen 2022-03-16)
- Förslagets juridiska status: GUI är ovanligt konkret ritad i ett så här tidigt skede (förplanering). Vanligtvis illustreras liknande skeden med färgfält eller ganska allmängiltiga värdeord, vilket gör att befolkningen sällan uppmärksammar vad som skulle kunna vara på gång för än det börjar bli svårt att ändra. GUI är ett jämförelsealternativ eller en utgångspunkt för att synliggöra målkonflikter innan det ordinarie och juridisk bindande detaljplaneskedet ens har påbörjats. Arbetssättet minskar därför inte den demokratiska processen utan ökar snarare möjligheten till inblick.
- Hur detaljerat är förslaget: Det är skalenligt ritat i ca en meters precision men ovanpå ett geo-refererat ortofoto (2012) vilket innehåller några geografiska förskjutningar. I samband med att GUI blev ett eget GIS-lager i stadens kartsystem ”GoKart” 2022, så skrevs in att kartan behöver ajourhållas löpande, för att kunna vara ett relevant verktyg för stadens stadsplanering. Även förskjutningarna och alla möjliga förbättringar bör åtgärdas och justeras löpande.
- Etapper: GUI anger inte innehåll men möjliga byggnadsytor i ett 100:årigt perspektiv och innehåller då allt mellan väldigt enkelt till väldigt svårt. Det långa perspektivet behövs för att synliggöra alla frågor på systemnivå men en djupare analys av byggbarhet sker sedan även i stadens ordinarie planering.
- Byggnadsordning: GUI:s byggnadshöjder är hämtade ur Göteborgs lokala byggnadsordningar (1875 & 1895) vilka ger: Gatans bredd + ¼ = byggnadens höjd upp till takfot. Värdet gällde då för ”Äldre stadsdel” och används nu i GUI inom en radie på ca 4 km från Gustav Adolfs torg. Längre ut är det dock mer rimligt med max Gatans bredd = byggnadshöjd till takfot vilket förr benämndes som ”ny stadsdel”. T ex ger en 18m bred gata 18m + 4,5m = 22,5m upp till takfot. Detta är maximått även för bredare gator. Takvåningen beräknas rymmas inom en halvcirkel av byggnadsbredden ovanför takfot. För att räkna på antal våningar utgår GUI ifrån 2,7m i rumshöjd + 0,3m bjälklag = 3m per våning förutom markvåningen som ökats till 4m våningshöjd, för att kunna inrymma verksamheter. På innergårdar samt vid smalare gårdsytor än 18m spärras ena sidans byggnadshöjd till max 6m till takfot, vilket är lämpligt för stadsradhus.
Presentationen följer här i sin helhet. (Klicka på bilderna för större.)
[infobox]Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]
