I Älvsjö centrum planeras det nu för bostäder, affärer och ett torg alldeles intill pendeltågsstationen. Den utmärkta platsen slösas idag bort på en skrymmande infartsparkering (som kommer att flyttas), varför det är ett alldeles lysande förtätningsprojekt att bygga här.
Det uttalade målet för projektet är utmärkt:
"Centrala Älvsjö utgör ett av stadens tolv s.k. stadsutvecklingsområden. Översiktsplanen anger att området ska omvandlas till en sammanhållen stadsmiljö med en blandning av bostäder, service och arbetsplatser."
Det område som är aktuellt i planen gäller de tre kvarteren närmast i bild (vita och tegelröda byggnader, samt den gröna byggnadskroppen vid stationen):
Vid en första anblick ser planen ganska tilltalande ut. Det är uppenbart att man här har haft målet att skapa en "stadsmässig" miljö, vilket stadsbyggnadskontoret förtjänar en eloge för. Men när planen studeras mer i detalj framträder en del problem. Stadsmässig är inte samma sak som stad. För det första är exploateringsnivån, med tanke på läget, låg. Det finns planer på en tvärbanedragning liksom möjlig tunnelbanestation i framtiden, vilket redovisas i plandokumenten. Pendeltåget går förbi bokstavligen utanför knuten. Läget är helt enkelt osedvanligt fördelaktigt ur transportsynpunkt. Detta tillfälle måste tas tillvara på. Överlag bör exploateringsgraden höjas, främst genom att öka antalet våningar i husen. Fem till sex våningar gör ingen fungerande stadsmiljö med tanke på avsaknad av gårdshus och de färre antalet lägenheter per våning som nyproduktion ger jämfört med den befintliga innerstaden. En ökning till åtta till tio våningar vore att föredra, med ett par huskroppar som sträcker sig högre.
Det uppsatta målet med en blandning av bostäder, service och arbetsplatser bör realiseras i planen. Med tanke på bullernivåer och de regler som finns kring detta för bostäder anser Yimby att det vore en bra lösning att låta de huskroppar som är placerade mot spårområdet vara kontor istället för bostäder. Detta skulle dessutom få som effekt att området lever upp på ett annat sätt; en stadsmiljö istället för bostadsförort. Dessa kontorshus bör placeras direkt mot spårområdet och eliminerar på så sätt också helt behovet av de bullerskärmar som har planerats. Här kan nya Norra Bantorget i Stockholm City tas som ett bra exempel.
Det torg som planeras presenteras med bland annat dessa bilder i planförslaget:
Bilder säger ibland mer än ord och det framstår här ganska tydligt att det inte är någon stadsmiljö som kommer att tillskapas. Det finns funktionsblandning med bostäder och affärer runt torget. Men den låga exploateringsnivån och den öppna strukturen skapar inget trivsamt stadsrum.
Torget som planeras verkar mest finnas bara för att en förort med pendeltågsstation
ska ha ett torg. Torgets placering relativt bron över spårområdet är klart fördelaktig, men utformning i övrigt lämnar mycket att önska.
I plandokumenten tas frågan om potentiellt buller från Götalandsvägen upp, men samtidigt lämnar man torget mycket öppet ut mot just Götalandsvägen. Torget riskerar att bli något man springer förbi för att hinna med pendeltåget. Det finns affärer där och det finns boende där. Men det finns ingen anledning att stanna upp och njuta av torgets gestaltning. Att det är öppet i hörnen kan knappast vara bra ur bullersynpunkt oavsett vilken aktivitet man ska ha på torget.
En sammanhållen stadsmiljö betyder slutna kvarter och torg med tydlig platskänsla. De slutna kvarteren i planen är mycket trevliga att se, men torget bör förbättras. Vi föreslår att sidan mot Götalandsvägen byggs ut, men med en portal i två plan för att skapa goda flöden till och från torget. Möjligheten att här skapa en högre byggnad bör också undersökas.
Yimby har tagit fram en egen idéskiss på alternativ utformning av torget.
Planförslag:
Yimbys skiss:
Möjligheten att nyttja husens tak som rekreationsyta bör ses över. Här kan det med fördel anläggas gemensamma utrymmen för de boende i husen eller för de kontorsfastigheter som vi föreslår.
Översiktsplanen gör gällande att detta är ett stadsutvecklingsområde. Yimby utgår från att det betyder att denna länga med bostadshus (förhoppningsvis ändrade till blandade funktioner) längs spåren inte är slutet för utvecklingen av Älvsjö med omnejd. De planer på förbättrad spårburen trafik som redovisas i planbeskrivningen bör genomföras så snart det finns de ekonomiska resurser som krävs, men detta får inte vara det enda som görs. Götalandsgatan bör ses över och göras till en urban gata och den befintliga bebyggelsen i närheten bör även den ses över med avsikt att urbanisera suburbaniteten. Nya täta stadskvarter bör sprida ut sig kring stationen och i framtiden även via en överdäckning över spåren (då spåren i sig är en rejäl barriär). Som den kärna Älvsjö är tänkt att bli bör det även tillåtas flera högre byggnader, dels för att öka tätheten men även för att skapa en tydligare identitet för området.
Med de utmärkta kommunikationer som pendeltåg, tunnelbana, tvärbana och regionaltåg kommer ge finns här förutsättningar som på få platser i riket för att skapa just en
sammanhållen stadsmiljö med en blandning av bostäder, service och arbetsplatser med sådana platsvärden att Älvsjö inte kommer säljas in som
”nära till stan” utan att Älvsjö i
sig själv är lockande nog.
Hela planen kan läsas här.
Yimbys yttrande kan läsas här.
I dag togs ett första steg mot ett förverkligande av den mycket behövda snabbspårvägen i Stockholms södra region, spårväg syd. Spårvägen är planerad att gå mellan Älvsjö och Flemingsberg, via Skärholmen och Kungens kurva. Linjen kommer att knyta samman röda linjens Fruängen- och Norsborgsgrenar, samt med pendeltågen vid Flemmingsbergs- och Älvsjö station.
