Utskrift från www.yimby.se
....

Mer konstnärlig gestaltning

Den moderna svenska arkitekturen lider av kartongsyndromet. När det gäller byggstandard och modulbygge så håller svensk arkitektur hög klass. Men förtroendet för den konstnärliga gestaltningen är låg. Att Stockholmarna inte uppskattar den moderna arkitekturens utseende mer än de gör ställer till problem. Det gör det svårare att utveckla staden till en mer fungerande och vackrare miljö. För att utveckla arkitekturen kan man lämna över det estetiska initiativet från byggbolagen till medborgarna och konstnärer. Exempel på detta är Enprocentsregeln, kulturbonussystem, 100Hus och balkongen.

Arkitektur är en blandning av konst och ingenjörskunnande. Vad som är konst och vad som är ingenjörskunnande kan diskuteras. Det finns flera olika definitioner av dessa begrepp. Men i stora drag tycker jag man kan säga följande.

Tänk er en dörr med en lampa. Ur praktisk synvinkel har man en dörr för att kunna stänga huset. Lampan är till för att lysa upp omgivningen så att det blir lättare att hitta exempelvis nyckelhålet. En extrem funktionalist skulle säga att entren är bra om dörren har alla funktionella egenskaper som att den är inbrottssäker och att lampan lyser upp omgivningen så att det blir lätt att navigera i mörkret. Dessa problem kan lösas med ingenjörskunnande.

Konstnären tycker däremot inte att det räcker. Lampan och dörren måste ju se bra ut tillsammans för att ge ett emetionellt uttryck. För att skapa detta mervärde så behöver man en konstnärlig förmåga som ser till att lampan och dörren passar bra ihop. Då har vi en Entré med praktisk dörr och lampa som ser bra ut så att den ger besökaren en bra välkomnande känsla. Det är när vi utövar både konst och ingenjörskunnande som vi skapar de bästa husen.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

100hus - Ett sätt att skapa mångfald?

Det har hänt mycket inom Svensk design, musik och mode under det senaste halvseklet.
6 april 1974 stegade Blue Swede upp på scen med en korsning mellan pälsverk och superhjältedräkt. Men dansbandsdöden spred sig som digerdöden och 1977 presenterade Kaj Kindvall artisten Magnus Uggla för Sveriges första punkrockare när han släppte skandalskivan "Va ska man ta livet av sig för när man ändå inte får höra snacket efteråt".

Punkens anarkistiska tonläge vann i popularitet. En svartsjuk och uppgiven Ritchie Blackmore kallade punken för hårdrock, fast omusikalisk. Men hårdrockarna fick sin revansch. Pudelrocken tog över och det blev inne att vara kung igen. Frisyrerna blev längre och längre. Gitarrsolona blev snabbare och snabbare. Ända tills gitarrhjälten Yngwie Malmsteen med håret ned till knäna förstörde allt, genom att vara så rapp i handen att Van Halen framstod som en nykomlig i Matz Bladhs orkester.

Svensk kulturhistoria kan beskrivas på många sätt och meningarna går isär. Men en sak är de flesta av oss överens om. Det har hänt mycket det senaste halvseklet inom musik-, design- och klädmode. Men tittar vi på de estetiska dragen i svensk arkitektur har det inte hänt mycket. Då och då riskerar entreprenörer arbete och inkomst genom att bygga något avvikande, trots alla proteststormar. Det hände när man byggde Turning Torso. Ibland kommer utlänningar och planterar kultur i vårt avlånga land. Det hände när ishotellet i Jukkasjärvi byggdes.

Ibland bygger man något avvikande i Stockholm också. Det hände när Globen byggdes. Men tittar man på vardagsarkitekturen så är det mesta sig likt sedan ett halvsekel tillbaka. Husen är standardiserande både vad gäller fasaden mot gatan såväl som livskoncepten inuti. Vi Stockholmare har inte många val. Det är den enfärgade boxen med standardfönster och standardlägenheter som dominerar.


Typisk Stockholmsbyggnad som inte avviker. Jag får intrycket av att ingen bryr sig om dessa hus.

Hur en stad som varit så ledande inom många discipliner som design och inredning kunnat vara så uttryckslös och intolerant mot det avvikande inom arkitektur är en gåta som många arkitekter och debattörer runt om i Europa försökt lösa. En del skyller på andra såsom politiker eller skönhetsrådet. En del säger att stadsplaneringen är det enda viktiga och att variationen i arkitekturen är onödig. Danskarna och Finnarna har varit internationellt beundrade i många decennier. Norrmännen börjar lära sig. Men i Stockholm står tiden still. Eller?


Typisk splitterny Stockholmsbyggnad i ett område för höginkomsttagare. Huset skulle kunna må bra av en skönhetsoperation.

Jag ser ljusglimtar även i Stockholm. Tittar man på arkitektur som Stockholmarna själva bestämt utseendet på så är variationen stor. Vandrar man till exempel mellan villorna i områden där de boende själva kunnat bestämma utseendet, så ser man att variationen är stor. I dessa områden är även variationen mellan olika boendekoncept stor. Man pryder utseendet på sina hus och variationen mellan stilarna är stor. Stockholmarna älskar att titta på Martin Timells renoveringstips och lägger ned mycket tid på att renovera och personifiera sina hem. Jag träffar unga arkitekter som brinner för att skapa något nytt.

En del anser att det är först när politiker, byggbolag och stadsbyggnadskontor styr utseendet på husen som utseendet och boendekonceptet blir monoton. De menar att i den ändlösa bostadsbristens och funktionalismens Stockholm finns ingen drivkraft bland politiker och byggbolag att skapa variation. Men när Stockholmarna själva får bestämma så blir resultatet annorlunda.


I områden där de boende har resurser att till stor del välja boendekoncept och utseende själva hittar man sällan två likadana hus.

Att låta de boende själva pryda sin stad är kanske därför Stockholms sätt att ta sig ur modernismens starka grepp om staden. 100hus är ett projekt som handlar om att låta de boende själva beklä Hornstulls fasader med konst eller andra typer av installationer såsom vindkraftverk.

En del är rädda för att diverse politiker, stadsmuseet och smakråd ska slå ned projektet. Situationen kan tyckas hopplös. Hur ska några privatpersoner lyckas bygga hus som avviker i en stad där inte ens internationellt erkända arkitekter ges svängrum. Men än finns det hopp. 100hus initiativtagare John Higson sa nyligen enligt en artikel i Södermalmsnytt att projektet har ett brett politiskt stöd. Men än vågar jag inte jubla. Politiker har vänt kappan efter vinden och gjort kovändningar förr mot avvikande arkitektur. Man har många gånger halshuggit och banaliserat byggnader som det tilltänkta organiska hotellet vi Norra bangården och Haglunds Pinne. Vi får se om de löper hela linan ut och låter kreativiteten flöda hos befolkningen denna gång. Det hoppas i alla fall vi på YIMBY. Låt oss ge våra politiker, arkitekter och stadsplanerare en dunk i ryggen och säga ”Ge oss förtroendet att skapa något nytt!”.

Vad tycker du? Håller du med om att variationen inom arkitektur i Stockholm kan vara större? Tycker du att frågan är viktig? Om svaret är ja, hur kan vi stimulera en större mångfald?
 

Typisk modern Stockholmsbyggnad som skulle kunna må bra av lite kärlek.

Krönika: John Higson om Wasted Space

John Higson, som bland annat arbetar med den nylanserade siten Wasted Space gästbloggar för Yimby.se:

Jag tror att NIMBY är en reaktion på ”nobody bloody well asked me what I wanted in my backyard”. Om vi skapar en dialog med de som bor i närområdet kan det som ofta blir ett första nej istället förvandlas till ett ja. Men man får också vara beredd på att slutresultatet inte blir som man själva har tänkt sig om man bjuder in andra i processen – det blir annorlunda och för det mest mycket, mycket bättre!

I People Owned så tror vi på att frigöra vår tids mest oanvända resurs – kompetensen, kreativiteten, passionen och det sunda förnuftet hos vanliga människor. Det är bara när man bjuder in stockholmarna i processen som Stockholms sanna kulturella unikhet träder fram. När det är ett fåtal som fattar besluten om en stads utveckling, tenderar ofta städerna att bli väldigt lika varandra. Det som är unikt med Stockholm är stockholmarna! Det är deras visioner, drömmar och önskemål som kommer att göra staden världsunik.

Alla våra koncept – Wasted Space, 100Hus och Drömgården – bygger på att skapa plattformar för empowerment d v s där invånare får makt och möjlighet att bidra till sin omgivnings utveckling samtidigt som de kan uttrycka sig egen unikhet. När detta sker frigörs massor med outnyttjade resurser och något unikt skapas för varje plats.

Med Wasted Space vill vi fånga upp stockholmarnas idéer om stadens utveckling. Hur ska staden se ut? Vilka platser är wasted? Här finns en möjlighet för er som vill åstadkomma en förändring i staden att engagera er. Tipsa gärna om platser och användningsområden så att vi tillsammans kan visa stadens politiker och tjänstemän att stockholmarna vill vara med och påverka stadens utveckling. Inom kort kommer vi att starta tävlingar om bästa tips och användningsområde.

För oss är det jätteviktigt att de stockholmare som lämnar tips på platser som sedan kan utvecklas också får äran för sin insats. Nästa steg är att när vi bestämt oss för en plats så bjuder vi in lokalbefolkningen i processen. De får vara med och utforma platsen så att vi skapar möjligheter för att ett ”not in my backyard” istället blir ett ”yes in my backyard” – fast bara om jag är tillfrågad. Hur den processen kommer att se ut beror på platsens läge och storlek.

En annan viktig del i Wasted Space är att det är en plattform för entreprenörer som vill bidra till stadens utveckling och utbud. Det är jättekul att entreprenörer nu kontaktar oss direkt om platser som de drömmer om att få utveckla. Det visar också på behovet av en plattform som Wasted Space då många vittnar om svårigheterna med att nå enda fram till beslutsfattarna. Vi hoppas och tror att vårt samarbete med Stockholms stad ska frigöra stockholmarnas kreativitet, all outnyttjade platser och möjligheter att utveckla dem. It’s all about making Stockholm more stockholmish!

John Higson

www.wastedspace.se, www.100hus.com och www.dromgarden.nu
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8635 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Hjälp! Jag håller på att bli en Nimby!
8 Oktober 2020 19:07 av Trevor Bower
Politikerveckan Järva
8 Oktober 2020 19:06 av Trevor Bower
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter