Utskrift från www.yimby.se
....

En gång betonggrått, alltid betonggrått.



Det här är Nybohovsbacken i Stockholm, inte långt från Södermalm (klicka gärna för större bild).
Ett ganska typiskt svenskt modernistiskt planerat område med stora huslängor i betonggrå färg. Att de flesta boende i området inte tycker att betonggrått är världens roligaste "färg" torde vara uppenbart för de flesta.

Sagt och gjort, vi gör något åt det tyckte bostadsrättsföreningen reservoaren i området (huset utmärkt med röd pil). I god ordning sökte föreningen bygglov vilket blev beviljat i augusti 2007. Vid årsskiftet påbörjades arbetet.



Skillnaden blev markant.

Men se det skulle föreningen inte ha gjort. Tre grannar som tyckte att de visste bättre överklagade beslutet. Här skulle det minsann vara betonggrått. I väntan på slutligt beslut har nu ommålningsarbetena stoppats.

I tidningen City kan vi läsa:

"- De skulle ge ett väldigt lyft för området att bryta upp det här sovjetgråa nyanserna. Jag tycker redan att närområdet har blivit trevligare, säger föreningens ordförande Peter Durkfeldt."

Yimby kan inte annat än instämma.

Men grannen Annette Fahlsten, en av anmälarna tycker sig veta bättre:

"- Det handlar om att hålla ihop området som en arkitektonisk helhet så som det en gång var tänkt. I stället för att se på den grå betongen som trist förort tycker jag att man ska se kvaliteterna och vara stolt. Det är viktigt att se årsringarna i en stad."

Exakt vilka "kvaliteter" hos betonggrått det är man skall vara stolt över verkar Annette anta skall vara uppenbart, något som det dock för de flesta knappast är. Varför det är viktigt att se "årsringar" verkar också vara en självklarhet, liksom varför dessa uppenbarligen viktiga årsringar skulle försvinna för att en fasad byter färg. Att referera till hur området var tänkt är ett märkligt sätt att argumentera då områdena idag som bekant inte är vad de var tänkta att vara. De storstilade idéerna om den nya staden för den nya människan visade sig vara utopier som inte fungerade i verkligheten.

Annette:s inställning är en karbonkopia på det som vi brukar få höra från Skönhetsrådet och stadsmuseet, att behålla en betonggrå kulör är viktigare än att skapa trivsel för de som bor i ett område.

Inte oväntat får anmälarna stöd av just skönhetsrådet och stadsmuseet, som har motsatt sig färgvalet.

Skönhetsrådet har bara gott att säga:
"På avstånd ser bebyggelsen på berget snarast ut som en borg. I området framträder dock en trivsam boendemiljö". Stadsmuseet anser att området är "särskilt kulturhistoriskt värdefullt".

Jomenvisst:



Här ser vi återigen ett exempel på skönhetsrådet och stadsmuseets djupt omänskliga agerande där byggnader är viktigare än människor. Där betong är viktigare än hur människor mår.

Peter Durkfeldt säger:
"- Jag håller inte med om deras argument. Jag tycker att det är mer spännande att ha en levande stad, säger han."

Yimby kan bara hålla med. En levande stad som är till för de människor som bor i den, är långt mycket viktigare än ett fåtal elitisters inskränkta syn på staden som ett museum.

Bostadsrättsföreningen Reservoaren har Yimbys fullständiga stöd, och uppenbarligen även Stockholmarnas om man skall tro nätundersökningen på city.se som just nu visar att 91% tycker att huset skall få målas om.

Låt oss hoppas att länsstyrelsen låter det sunda förnuftet vinna över de tre sura grannarna.

Snabbare hantering av bygglov

Någonting som Yimby har efterlyst är en förenkling av bygglovsprocessen. Det tar idag alltför lång tid från förslag till genomförande och möjligheten för överklagande i upp till åtta instanser gör att enskilda personer kan förhala för staden nödvändiga byggprojekt i åratal. Långsamheten och de stora ekonomiska riskerna med bygglovshanteringen gör också att både spännande förslag lätt uteblir (då de riskerar att drabbas av mer protester) samt att de stora bolagen gynnas medan små företag inte klarar av att hantera de ekonomiska risker som byggen i Stockholms stad innebär. Idag dominerar ett fåtal stora bolag helt nyproduktionen i Stockholm vilket lätt leder till enformighet och standardiserade lösningar.

Dagens Nyheter rapporterar nu om att en förenkling ser ut att vara på gång.

Bland annat innebär det att rutinfrågor som bygge av balkonger, vindskupor och fasadarbeten på "grönklassade" byggnader skall hanteras direkt av stadsbyggnadskontoret utan att behöva involvera Stockholms stadsmuseum och skönhetsrådet.

"- På alla plan urholkas den demokratiska processen i såväl bygglovsärenden som i planärenden, tycker Cecilia Obermüller, miljöpartiets representant i stadsbyggnadsnämnden."

Det är i högsta grad tveksamt att kalla Stockholms stadsmuseum och skönhetsrådet för "demokratiska". Snarare är det i allra högsta grad stängda organisationer som allmänheten har obefintlig påverkbarhet över.

I de nya reglerna är inte heller stadsdelsnämnderna ordinarie remissinstanser. De kan dock även i fortsättningen inkomma med synpunkter på planförslag. Detta kan naturligtvis upplevas som problematisk av vissa stadsdelsnämnder. Samtidigt är det uppenbart att någonting behöver göras åt Stockholms internationellt sett mycket långsamma planprocesser. Kanske kan detta ge en bättre fördelning över staden när det inte endast är lokala önskemål som får gälla?

Stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund (m) säger:
"- Det är en del i vårt arbete att minska plantiderna. Stockholm har orimligt långa plantider. Vi har genomfört förändringar i remissförfarandet både när det gäller stadsdelsnämnderna och internt mellan olika nämnder. Nu ska plantiden i snitt vara tolv månader. Det innebär inte att vi slopat samråd, men stadsdelsnämnderna bestämmer inte i planärenden."

Att få ner snittet på plantiden till tolv månader låter som en klar förbättring. Även samrådsprocessen finns fortsatt kvar så att allmänheten och närboende kan ge sina synpunkter på nya planer. Från Yimby:s sida hoppas vi också på möjligheten att kunna involvera medborgarna i ett tidigare skede där de kan inkomma med idéer redan innan ett planförslag har tagit form. Att kunna bidra med service och funktioner som invånarna i ett område anser sig sakna kan vara ett bra sätt att minska det idag ofta kompakta motståndet mot varje form av förändring och utveckling.

Krönika: Det börjar med lego och slutar med protestbrev

Regina KeviusVid 4 års ålder lekte jag med lego. Jag byggde högt och färggrant.
Vid 13 års ålder spelade jag datorspelet Sim City. Jag byggde städer och jag byggde vägar.
Möjligheterna och visionerna var oändliga.

Det var först när jag läste en kurs i fastighetsteknik på KTH som jag upptäckte alla hinder. För att få tillstånd att bygga ett enda hus krävdes långdragna formella processer. Jag upptäckte att varje kvarter i Stockholm reglerades av en detaljplan som bestämde fasadfärger och hushöjder. Även områden som var obebyggda var reglerade in i minsta detalj.
Jag förstod att legotiden var förbi.

Istället hörde jag grannar som var osams kring bygglovet som hade ansökts för balkonger på grannhuset. I bostadsporten hängde listor med namnunderskrifter som protesterade mot att en förskola skulle få byggas i kvarteret intill. En barndomsvän berättade upprört att hon förfasades över att det byggdes ett högt bostadshus intill hennes lägenhet.

Jag förundrades över allt detta engagemang som lades på att utöka de redan befintliga hinder som redan fanns. Ett år senare kunde jag konstatera att det inte blev några balkonger på grannhuset, det byggdes ingen förskola på parkmarken och min barndomsvän flyttade från sin andra-handslägenhet.

I stadsbyggnadskretsar talar arkitekter och politiker ofta om att det är viktigt att ta hänsyn till barnperspektivet vid nya bostadsbyggen. Men vare sig Villa Villekulla eller några vackra sagoslott hade tillåtits att byggas idag. Jag förstår att visionerna försvann tillsammans med legotiden.

Människor skall givetvis alltid ges utrymme att förmedla sina åsikter. Men den enskildes viljeyttring bör alltid vägas mot allmänhetens behov. En kommun har ansvar att skapa livskvalitet för sina invånare, möjliggöra för nya skolor till barnen och skyldighet att bygga fler bostäder vid en rådande bostadsbrist. Som medmänniskor har vi också ett stort ansvar – att våga tänka på möjligheterna – precis som vi gjorde när vi var barn.

YIMBY Stockholm om: ,

Bloggar om: ,

Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Spamanvändare?
26 November 09:55 av Anders Gardebring
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter