YIMBY lämnar in yttrande om toppstuga i Hammarbybacken

Från plandokumentet:
"Syftet med planen är att möjliggöra en omvandlig av Fredriksdalsområdet från industrianvändning till bostäder, kontor samt bussdepå. Området närmast värmeverket avses innehålla bussdepå och kontor, där bussdepån byggs som ett däck under kontorsbebyggelsen, med tankställe och verkstäder i ett övre plan. Dessa verksamheter är i huvudsak kringbyggda med kontorsbyggnader för att skärma av mot bostadskvarteret samt för att få en fasad ut mot Hammarby Allé."

YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter. Det aktuella projektet i Fredriksdal har en särskild potential genom att låta Hammarby Sjöstad sträcka sig västerut och närma sig trafik-knytpunkten Gullmarsplan. Hittills har inte målsättningen att göra Hammarby Sjöstad till en utbyggnad av innerstaden fullt ut kunnat infrias på grund av sjöstadens isolering från resten av innerstaden. Med Danvikslösen, och den föreslagna omdaningen av området kring Gullmarsplan till ny stadsmiljö, finns det goda förhoppningar om att sjöstaden, med vissa kompletteringar, i framtiden kommer att upplevas som en naturlig del av innerstaden.

YIMBY ser positivt på att den översiktliga planstrukturen utgörs av bebyggelse i kvarter. Vi uppskattar även ambitionen att definiera gaturummet längs Hammarby Allé samt att skapa en tydlig entré till hela Sjöstadsområdet från Skanstull/Gullmarsplan. Det är dock viktigt att denna entréide inte omöjliggör en framtida sömlös och stadsmässig integration till området vid Gullmarsplan när det omdanas till en stadsmiljö i framtiden. För att skapa ett visuellt samband mellan Sjöstaden, Gullmarsplan och Södermalm ser vi brofästet för Skanstullsbron som en utmärkt plats för en högre byggnad som kan spela väl mot Folksamhuset. En god förebild för denna princip är S:t Eriksbron.

Vi ser också mycket positivt på att publika verksamheter tillskapas i husens bottenplan vilket är en grundförutsättning för ett fungerande stadsliv. Vi ser också mycket positivt på att andelen kontor inom planområdet är högre än generellt i sjöstaden. Vi ser gärna att fler kontor tillförs i Hammarby Sjöstad framöver för att skapa en bättre balans mellan bostäder och arbetsplatser. Det något högre exploateringstalet är ingenting som vi ser som något negativt utan tvärtom som en positiv utveckling.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

YIIMBY har lämnat in ett yttrande om Förslag till detaljplan för del av kv Paternoster mm i stadsdelen Hammarbyhöjden.

YIMBY ställer sig i huvudsak positiva till det aktuella bebyggelseförslaget. Som framställs i planbeskrivningen är den befintliga bebyggelsen i närområdet olämplig som seniorboende varför ett nytillskott behövs. Ytan som skall bebyggas kan i huvudsak ses som överbliven impedimentmark och är således en utmärkt plats för ny bebyggelse.

I närområdet har det under en tid tillförts ny bebyggelse. Både längsmed Sofielundsvägen och på andra sidan Garagevägen. Detta är i huvudsak positivt. Merparten av den nya bebyggelsen har uppförts med ett mycket likartat formspråk, vitputsade fasader i en nyfunktionalistisk stil. Vi kritiserar inte primärt denna stil och formspråk i sig, problemet uppstår istället i att miljön lätt uppfattas som monoton och svårnavigerad när samtliga hus har ett likartat formspråk. Människor uppskattar variation i sin närmiljö, vilket knappast kan sägas vara fallet med det aktuella förslaget som istället är intill förväxling likt de byggnader som redan har uppförts i närområdet. Vi eftersöker en problematisering kring detta då man i planbeskrivningen endast kort konstaterar att bebyggelsen ”utformas så att den passar ihop med den omgivande äldre bebyggelsen". Vi menar att ”passa ihop med” inte bör jämställas med en monoton och kopierad bebyggelseidé. Tvärtom kan en byggnad med ett annat formspråk visa sig passa in avsevärt bättre genom att skapa en uppskattad variation i närmiljön. Ett absolut grundkrav, som inte heller på något sätt kommer att förändra kostnadskalkylen för bygget, torde vara att kräva en annan fasadkulör än vitt på en del av byggnaden.

Den andra punkten som vi vill ifrågasätta är att det enligt plandokumentet kommer att skapas en cirka 10 meter bred förgårdsmark mellan huset och Garagevägen. I planbeskrivningen saknas helt en motivation för denna förgårdsmark, trots att den medför ett flertal problem. Ett av dessa problem är att den tillgängliga gårdsytan på husets baksida avsevärt förminskas. Detta är extra allvarligt då den tillgängliga ytan på baksidan enligt situationsplanen kommer att bli ganska begränsad. Ytan på framsidan måste ses som i stort oanvändbar för de boende i huset. Det är en halvoffentlig och bullerutsatt miljö som mycket sällan, om någonsin, kommer att nyttjas. Det finns otaliga exempel på oanvänd förgårdsmark runtom i Stockholmsområdet, varför man bör fråga sig varför vi skall fortsätta med denna bebyggelseidé. Förgårdsmarken kommer också att skapa ett odefinierat, otryggt och otydligt stadsrum där förgårdsmarken effektivt kommer att avskärma huset från gatan. Förgårdsmarken blir en tydlig barriär och ett ingemansland. Som gångtrafikant uppfattas också förgårdsmarken som otrygg ur trafiksäkerhetssynpunkt då intrycket blir att man går längs med en trafikled istället för en gata. Målsättningen i stadens stadsbyggnad bör vara att läka de urbana såren och skapa navigerbarhet och trygghet i våra boendemiljöer, inte att tillföra nya problem.

Den tredje punkten som vi vill ta upp är behovet av lokalytor. Den nya bebyggelsen, längs med Sofielundsvägens södra sida, saknar helt butiksytor. Detta måste ses som anmärkningsvärt. Trots att det byggs förhållandevis mycket i närområdet, och att det också redan finns ett ganska stort bostadsbestånd, verkar det i stort saknas idéer om att från stadens sida kräva butikslokaler/närservice för de som faktiskt skall bo i dessa hus. Stadens målsättning att minska bilberoendet och att knyta samman staden förenklas knappast genom att inte bygga några lokaler nära de boende. Vi efterlyser således minst en lokalyta i det föreslagna bostadshuset.

I stadens översiktsplan Öp99, är Hammarbyhöjden angivet som tät stadsbebyggelse. Vi anser att den föreslagna planen inte uppfyller dessa krav. Vi menar att en tät stadsbebyggelse innebär hus som ansluter direkt till trottoar, utan förgårdsmarksimpediment, ett visst utbud av butikslokaler, liksom en variationsrik bebyggelse. Vi ser dock i grunden positivt på det aktuella planförslaget då de problem som vi identifierat med mycket små medel kan åtgärdas utan att i någon nämnvärd omfattning påverka kostnadskalkylen för bygget.

YIMBY har tagit fram en idéskiss på en förändrad bebyggelse. Denna skall inte ses som ett slutligt förslag, utan snarare som en illustration till hur en förändring med en butikslokal och en mer varierad arkitektur och färgsättning kan te sig. Observera att denna bebyggelse är tänkt att ansluta direkt till trottoar, utan förgårdsimpediment.

Planförslagets fasadillustration:


YIMBY:s förslag:


Klicka här för att se en jämförelse i större format


Planförslaget i sin helhet kan läsas här

YIMBY:s yttrande kan läsas här

Utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter och nu har turen kommiet till Södra Hammarbyhamnen där en detaljplan för "Hammarby Gård 7" har ställts ut av Stadsbyggnadskontoret.
Positivt i det aktuella planförslaget är att man planerar både för bostäder och kontor. Fler kontorsytor hjälper till att skapa mer liv i området, som idag domineras av bostäder, så tillskottet är klart välkommet.

Det aktuella planförslaget avviker i övrigt inte nämnvärt från det som tidigare uppförts i närområdet. Det är halvöppna kvarter, nyfunkisarkitektur och förhållandevis låg exploateringsnivå.



Bostäder:



Kontor:


I plandokumenten kan vi läsa:

"I Stockholms byggnadsordning beskrivs karaktären av "nyare kransstad" som en ny stadstyp mellan innerstad och ytterstad med innerstadens täthet och ytterstadens högre krav på grönska och luftighet."

Problemet är att idén om nyare kransstad inte är genomförbar i realiteten. Innerstadens täthet kan omöjligen kombineras med ytterstadens "högre krav på grönska och luftighet". Det följer som ett självklart och logiskt resultat att en luftigare och öppnare miljö leder till färre invånare och en glesare struktur. I yttrandet ifrågasätter vi denna stadsbyggnadsidé, och pekar också på andra nya projekt i Stockholm som fungerar bättre ur stadsbyggnadsmässig synpunkt.

I yttrandet pekar vi på problemet med planeringen i Hammarby sjöstad. Affärsutbudet är idag skralt och folklivet ganska så glest. Så fort man lämnar huvudgatan försvinner staden och man stiger rakt ut i förorten. Hammarby sjöstad är också en isolerad enklav, utan en tydlig stadsmässig koppling till den befintliga innerstaden. Hammarby sjöstad kan därför inte heller ta del av stadens naturliga flöden av människor. I yttrandet påtalar vi behovet av att lösa detta problem.

Rent konkret efterlyser vi i yttrandet att öppningarna i kvarteren sluts till. Vidare så efterlyser vi en mer varierad arkitektur som tydligt bryter av mot den nyfunkis som idag helt dominerar området. Slutligen så pekar vi också på möjligheten att öka exploateringsnivån, exempelvis genom en högre hörnbyggnad ut mot Hammarby Allé.

Hela yttrandet kan läsas här.

Stockholms stads sida om projektet finns här.

DN skriver en kort notis om att Sverige är en av fem länder som har blivit tilldelade världsmästerskapet i Baseboll som kommer att hållas nästa år. Spelplatsen för den svenska VM-gruppen blir antingen Skarpnäcks IP eller Örvallen i Sundbyberg. Vi i YIMBY tycker att det här är bra då det förstärker Stockholms roll på den idrottsliga världskartan. Det här är bra för Stockholm och kommer kanske att medföra att fler förknippar Sverige med en sport som Baseboll. Stockholm behöver fler idrottsliga världsevenemang för att visa "var skåpet ska stå". Vi är en viktig idrottsstad i Europa och bör även vara det globalt sett.

YIMBY välkomnar även det framtida byggandet av Nationalarenan i Solna och den nya arenan för Hammarby. Vi hoppas även att Djurgården får en egen ny arena. Det är dags att Stockholm får nya, fräscha och väldesignade moderna världsarenor. Vi har behövt det länge. Man måste gå tillbaka till1980-talet (Globen) för att hitta samma vilja.

Det har skrivits mycket om att "det byggs för många arenor" eller med en annan retorik som "tycker du att det byggs för många arenor just nu?". Vi i YIMBY vill då förtydliga om Nationalarenan kommer att ersätta Råsunda fotbollsstadion på samma sätt som man har tänkt sig att den tilltänkta arenan intill Globen kommer att ersätta nuvarande Söderstadion. Det är således inte så att 2 + 2 = 4 utan 2 gamla ersätts av 2 nya. De 2 gamla kommer att rivas.

Stockholm skall bygga en ny evenemangsarena i Globenområdet som ersätter Söderstadion. Arenan blir Hammarby fotbolls nya hemma-arena. Söderstadion kommer att rivas när den nya arenan står klar.

Den nya arenan, "Stockholmsarenan", blir en så kallad multiarena med flyttbart tak och kommer också att kunna skifta färg. Byggstart kan ske 2011 med en färdig arena tidigast 2012.

Området där Söderstadion idag står kommer att bebyggas med nya fastigheter.

Om man skall tro de fotomontage som visas ovan har tyvärr mycket lite arbete lagts på hur arenan skall integreras mot övriga området och mot Globen. I ena änden ser vi bilvägar, parkeringsplatser och en kvarglömd skogsdunge. Mellan globen och arenan finns också en kvarglömd skogsdunge. Speciellt i utrymmet mellan den nya station och Globen behöver mer arbete läggas ner, en urban koppling borde här skapas istället för den vanliga Stockholmska patentlösningen "kvarlämnad skogsdunge". Varför inte också här lägga ett nytt höghus med bostäder som kan hjälpa till att bringa lite liv i området som tyvärr är mycket ödsligt när det inte är några evenemang.

DN, SvD, City.