Flygbild. Planområde ungefärligt markerat i grönt.
Det aktuella planområdet i stadsdelen Ladugårdsgärdet ligger strax öster om Värtavägen och norr om Gärdets sportfält, i nära anslutning till nationalstadsparken. Projektet omfattar delar av kvarteren Kampementsbacken 1, 2 och 3, Kampementet 2 samt Ladugårdsgärdet 1:39 och har en yta om cirka 17 000 kvm.
Översiktsbild
Nätverket YIMBY ställer sig i huvudsak positiva till de aktuella byggplanerna. Planförslaget klarar av att läka ett idag splittrad stadsrum på ett sätt som passar väl in på platsen.
YIMBY delar slutsatserna i detaljplaneförslaget och menar att, precis som uppges, byggnaderna har potential att förbättra stadsmiljön och stärka stadsmiljöns urbanitet. Det är utmärkt att det kompletteras med fler bostäder på detta centrala och kollektivtrafiknära läge.
Vi ser det som särskilt positivt att de nya byggnaderna får en direktkontakt med trottoaren och att de alltför vanliga gräsremsorna mellan trottoar och byggnad undviks.
Kampementsgatan idag. Parkeringsplatser och intillliggande otillgänglig kuperad impedimentmark. Vid det besök som YIMBY gjort verkar marken uppenbart oanvänd, men nedskräpad av förbipasserande.
Framtida vy över Kampementsgatan
YIMBY ställer sig ofta negativa till uppförandet av punkthus, men det något speciella läget gör det svårt att uppföra kvartersmässig bebyggelse och vi menar att byggnaderna för att vara punkthus väl lyckas med uppgiften att skapa ett gaturum.
De planerade låga murarna mellan byggnaderna ser vi också som positiva då de avgränsar gaturummet från kvartersmarken, och skapar en avgränsning mellan offentlig och privat yta på ett sätt som minskar den problematik som punkthus annars ofta ger upphov till.
De nya trädplanteringarna på den södra sidan av Kampementsgatan kommer också att hjälpa till att läka gaturummet och rätta till en del av de misstag som den mindre lyckade bebyggelseplaneringen från 1960-talet på gatans södra sida har givit upphov till. Idag upplevs miljön som ödslig och oinbjudande varför vi ser en tydligare definition av stadsrummet som mycket välkommen.
Arkitektoniskt känns byggnaderna relativt väl genomarbetade. I sin form ansluter de till den klassiska funkisarkitekturen snarare än modernismens hårdare formspråk eller den mer utslätade nyfunkisen.
YIMBY finner det glädjande att man i detta projekt har identifierat den mycket goda kollektivtrafiktillgången och därför har satt parkeringstalet till relativt låga 0,61 bilplatser/lägenhet. Vi skulle dock gärna se att denna sänktes något ytterligare för att avspela det faktiska bilinnehavet i Stockholms innerstad som ligger på strax under 0,5.
Bebyggelseskalan är, menar vi, för lågt satt. Önskvärt vore att prova en bebyggelseskala på 5 våningar med en indragen sjätte våning. En sådan skalhöjning skulle inte uppfattas som speciellt påtaglig i stadsrummet men ändå innebära ett väsentligt bostadstillskott. Lämpligen kan byggnadshöjden variera något så att lägre hus planeras där det uppfattas som att det finns en skuggningsproblematik, medan de något högre byggnaderna kan placeras där sådan problematik inte finns. En höjdvariation hjälper också till att skapa en positiv variation i stadsrummet.
Det är problematiskt att det inte i något av husen planeras in lokalytor. Gaturummet kommer att upplevas som privat om det inte finns någon publik funktion i något av husen. Det bör noteras att Kampementsgatan idag nästan helt saknar lokalytor.
YIMBY anser att minst två av husen bör kompletteras med lokalytor i entréplanet. En placering i husen närmast Värtavägen är att föredra då flödet längre in på Kampementsgatan är begränsat då det är en återvändsgränd.
Det aktuella bygget är kritiserat av flera närliggande bostadsrättsföreningar som har startat aktionsgruppen "Rädda miljön kring Kampementsgatan" för att protestera mot de nya hyresrätterna.
Kampementsgatan sedd från Värtavägen.
I en artikel i Östermalmsnytt (sidan 4) får vi ta del av den kritik som riktas mot bygget. Protesterna handlar bland annat om att ett stycke grönområde försvinner.
Det är en sanning med modifikation. YIMBY har besökt området och kan konstatera att ytan som är planerad att bebyggas består av parkeringsytor samt otillgänglig, snårig och kuperad terräng som är nedskräpad av förbipasserande men uppenbart oanvänd. Det handlar således om ett typiskt exempel på oanvänd impedimentyta, som dessutom på grund av den kuperade terrängen är svårtillgängligt.
Även Östermalms stadsdelsnämnd säger nej till planerna.
"- Vi säger inte nej till byggnation, vi kan tänka oss två eller tre hus men vi har sagt nej till de sju husen. De tar upp för mycket av naturen och skymmer husen nedanför. Husen som sådana är jättesnygga och det handlar inte om någon "bygg inte på min gata"-inställning, säger Helena Bonnier (M), ordförande i Östermalms stadsdelsnämnd."
Huruvida för mycket natur försvinner eller inte återkommer vi till. Vi kan dock konstatera att det hade varit trevligt att få se en lite mer pragmatisk inställning i stadsbyggnadsfrågorna hos Östermalms stadsdelsnämnd.
De aktiva i den lokala aktionsgruppen vill inte se några hus alls. Nathalie Parès, boende i området, säger till Östermalmsnytt:
"- Den spontana vilda naturen försvinner. Nu kan man höra hackspetten utanför fönstret. Min dotter känner igen hackspetten."
YIMBY har tagit fram en illustration. Grönmarkerad yta är större sammanhängande grönyta. Blåmarkerad yta är framtida stadsutvecklingsområde som idag saknar grönyta, men som kan antas får ett tillskott av grönyta när de utvecklas som stadsdelar. Rödmarkerad yta är planområdet.
(Notera att all grönyta inte är markerad, endast större sammanhängande områden).
Någon större brist på naturyta föreligger således knappast i området.
Området gränsar till Gärdet. Det vita huset till vänster i bild ligger i kvarteret som gränsar till planområdet åt andra hållet.
Östermalmsnytt skriver: "Nathalie Parès bor på åttonde våningen på Sandhamnsgatan men i och med att Kampementsgatan ligger i en backe kommer huset som byggs framför hennes lägenhet att upplevas som betydligt högre än sina fyra våningar.
- För oss kommer det att bli som ett 12-våningshus. Det blir många soltimmar som försvinner."
Här har Östermalmsnytt inte gjort hemläxan, då uppgiften är uppenbart felaktig. Husen på Sandhamnsgatan är 8 våningar höga, vilket innebär att Parès bor högst upp i huset.
Hus på Sandhamnsgatan. Räknat från upphöjningen ligger byggnaden bara något våningsplan under Kampementsgatans nivå.
På denna bild syns tydligt att husen, på grund av sin upphöjning, ligger nästan i höjd med Kampementsgatan.
På denna illustration syns tydligt att husen på Kampementsgatan hamnar nästan i linje med husen vid Sandhamnsgatan.
För en boende på plan 8 kommer huset att upplevas ungefär som ett 1-våningshus. Inte som ett 12-våningshus. Det är anmärkningsvärt att Östermalmsnytt vidarebefordrar så uppenbart felaktiga uppgifter.
Lars Andersson, ordförande i aktionsgruppen, säger:
"- Det finns inte en chans att bygget blir av, det kommer bli värre än striden om almarna. De underskattar den ilska som finns här, säger Lars Andersson."
YIMBY har dock något svårt att se att bygget av 88 hyreslägenheter på sly och parkeringsplatser skulle kunna orsaka samma folkliga ilska som Almstriden...
YIMBY tycker att de aktiva inom aktionsgruppen borde ta ett par steg bakåt, och fundera igenom om planen faktiskt inte tvärtom leder till en förbättring av närområdet. En ödslig och otrygg asfalterad parkeringsyta, omgiven av ett mörkt slyområde, omformas till en upplyst gatumiljö för människor istället för bilar, med nya trädplanteringar och ett intimare gaturum. Är det verkligen så tokigt?
Mer av det som är fel med Stockholm. Nämligen uppbrutna kvarter, låga hus utan anknytning till gatan(svårt att se på skissen men det ser ut som så iaf), frånvaro av naturliga stråk och dåligt stöd för affärsverksamheter. I kvarteret finns redan hus på uppemot 8-9 våningar och inte långt därifrån över 10, ändå väljer man här, av någon outgrundlig anledning, att bygga "stadsvillor" med en höjd på, håll i er nu, fyra våningar!
Ja se vilken förtätning...
Om det nu är funktionalismens ideal man vill hålla sig till (vilket man väl egentligen inte behöver) så kan man faktiskt bygga husen mot gatan i kvartersform. Det är så det ser ut på den nedre delen av Gärdet som byggdes före områdena uppe vid Kampementsgatan. Dessa områden har överlag en högre genomströmning av människor och ett större affärsutbud.
Kampementsgatan är dessutom idag en återvändsgränd vilket är olyckligt. Varför inte passa på att öppna upp vägen nu när man ändå skall bygga där?
Det minsta man borde göra är att lyfta upp husen mot gatan och se till att öppna upp för genomfartstrafik på Kampementsgatan för att få den mer levande samt höja upp husen ett par våningar.
Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8671 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.
OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.
Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.
Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.
YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.
YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.
YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.
