Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in yttrande om kistahöjden


Promenadstad? Regional kärna? Nja inte direkt va...

I Kista utanför Stockholm, ett område som i regionplanen är identifierat som stadsutvecklingsområde, planerar man ett.... radhusområde. YIMBY har kritiserat detta projekt i ett tidigare yttrande som kan hittas här.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Systemfel


Arkitektonisk misär i Solna signerad JM.

Svenska arkitekter dömer ut Stockholm i fråga om arkitektur och innovativt klimat. Med rätta, är min personliga reflektion. Både Malmö och Göteborg placerar sig högre när vi tittar på nyskapande och intressant arkitektur i städerna. Men varför?

I stor mån handlar det om ett systemfel. Eller vänta lite nu, bara ett? Nej, det handlar om flera systemfel.

I Stockholm byggs det som aldrig förr sedan miljonprogrammets dagar.

Stockholm är en stad med växtvärk. Tusentals människor flyttar - eller försöker flytta - in varje år. Många nya stockholmare föds varje år. Dessvärre byggs inte nya bostäder i samma takt och utbyggnaden av kollektivtrafiken släpar efter. Därför står vi med stora problem som bostadsbrist och infrastruktur som inte räcker till för stadens behov. Det finns två problem eller systemfel som vi måste ta tag i.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Svar från NCC på vårt öppna brev

Skribenter: Anders Gardebring och Leonardo Frithunanthz

Den 6 februari skickade Yimby ett öppet brev till NCC där vi frågade varför de bygger så lite stad, trots att det är en högt efterfrågad boendeform. Vi har nu fått ett svar som vi publicerar här.
Vi rekommenderar att du först läser det öppna brevet innan du läser svaret, som följer:

"Hej

Återkommer som representant för NCC med anledning av det öppna brev som publicerades på yimby.se den 6 februari 2008.

Jag tror inte att vår ambition att utveckla Stockholm till en internationell storstad skiljer sig åt speciellt mycket från er, men vårt uppdrag är att utveckla nya bostäder och boendemiljöer med väldigt varierande förutsättningar. Vissa stämmer överens med era ideal – andra inte. Människor har olika smak och olika behov och som bostadsutvecklare måste vi anpassa oss efter den mångfacetterade efterfrågan som finns på marknaden.

För att klara det arbetar vi aktivt med att förstå våra kunders behov, deras önskemål och beslutskriterier kring hur, varför och vad som avgör när de fattar beslut om att köpa en ny bostad. Vår ambition är att ständigt förbättra såväl exteriör arkitektur, lägenheternas utformning, standard, projektets kvaliteter som kundens köpprocess.

Vi anser att det finns en efterfrågan för många olika bostads- och boendeformer i den internationell storstad som Stockholm är.

Tvärtemot vad ni påstår används idag klassisk rutnätstruktur i flera av Stockholms nya stadsutvecklingsområden. Vi har medverkat i St. Eriksområdet, Hammarbysjöstad, planeringen av Norra Station och Norra Djurgårdsstaden samt drivit utvecklingen av Frösunda.
Idag arbetar vi både i Norra Djurgårdsstaden och Annedal vilka till stor del utformas enligt era ideal. Vi kan också visa exempel på ”fill-in” projekt så som Rosenlundsterassen vid Medborgarplatsen. Där har anpassning till befintlig stadsmiljö skapats genom ett slutet kvarter med inslag av kommersiella lokaler i bottenvåning.

I projektet Beckomberga skapade Locum tillsammans med Stockholms- stadsbyggnadskontor ett program inför försäljning av området till det gemensamma NVB-bolaget (NCC, Veidekke & Besqab). I programmet hade strukturen och områdets kvaliteter för framtida detaljplanearbete redan fastställts.
Detaljplanearbete har nu genomförts för etapp I & II med ett, enligt de deltagande bolagen, lyckat resultat.
Vi anser emellertid precis som Stockholms stad och Locum att klassiska sjukhusparker såsom exempelvis Beckomberga och Långbro har stora kvaliteter värda att ta hänsyn till. Vår ambition i Beckomberga är att exploatera området med bevarad parkkänsla. För att skapa öppenhet och grönska mellan husen använder vi oss därför av hus i park som produkt.

De energisnåla passivhusen utförs som stadsvillor i fyra våningar. Inspirationen är hämtad från Gärdets mycket populära stadsvillor. Det är en husform som är mycket populär hos kunderna och arkitektoniskt lovordats under decennier. Vid Tessinparken på gärdet finns dessutom ett kvitto på att hustypen fungerar utmärkt i semi-urban stadsmiljö.

Vi hoppas att vi med detta svar kunnat redovisa att vi i många avseenden har samsyn kring utformning av nya stadsmiljöer, men att vi till skillnad från er även ser stora fördelar i att blanda bebyggelsetyperna i en storstad. Om ni fortsatt önskar diskussion kring Stockholms stadsutveckling träffas vi gärna för en öppen diskussion hos oss på NCC.

Med vänlig hälsning,
Mattias Roos, Projektchef NCC Boende Stockholm"

Yimby tackar för svaret men håller naturligtvis inte med i den beskrivning som Mattias gör, annars skulle vi inte ha skickat det öppna brevet. En sökning på nu pågående projekt på NCC:s hemsida visar ett fåtal halvt stadsmässiga projekt och något enstaka riktigt stadsmässigt projekt.

Mattias skriver:
"Vårt uppdrag är att utveckla nya bostäder och boendemiljöer med väldigt varierande förutsättningar. Vissa stämmer överens med era ideal – andra inte."

Sanningen är att mycket få av de boendemiljöer som NCC (eller andra byggbolag för den delen, men det finns undantag) uppför är vad Yimby skulle kalla för stadsmässiga. Det är enahanda arkitektur (nyfunkis nästan i alla projekt), det är låg skala. Rena bostadsområden och "hus i park" är den dominerande områdestypen i nyproduktionen. De gånger man försöker sälja på "stadsmässighet" är det ännu ett bostadsområde, men med några halvhjärtade försök till affärsytor i bottenplanen ut mot huvudgatorna.

Frågan man bör ställa sig är om egentligen någon föredrar idealet "bostadsområde". Att det byggs radhus och villor är fullt förståeligt, men bostadsområden är en ren skrivbordsprodukt uppkommen ur funktionalismens idéer om funktions-separering och är inte resultatet av en naturlig stadsutveckling.

"Människor har olika smak och olika behov och som bostadsutvecklare måste vi anpassa oss efter den mångfacetterade efterfrågan som finns på marknaden. "

Detta är naturligtvis inget svar eftersom det är precis vad vi kritiserar i vårt brev. NCC, och de flesta andra svenska byggbolag, bygger inte enligt efterfrågan. Men det säljer för det mesta ändå då behovet av bostäder är stort. Dock kan man se att stadsmässiga projekt ofta säljs snabbare än rena bostadsområden.

Faktum kvarstår, både empiriska undersökningar och prisläget visar att det är slutna stadskvarter som är den i särklass populäraste boendetypen men det byggs likväl nästan inget sådant.

"Vår ambition är att ständigt förbättra såväl exteriör arkitektur, lägenheternas utformning, standard, projektets kvaliteter som kundens köpprocess."

Standarden och lägenheternas utformning är ingenting som Yimby kritiserar då den normalt sett är utmärkt i nyproduktion. Däremot kritiserar vi enormigheten där hela områden byggs med i stort sett identisk arkitektur (olika färger på fasaderna gör ingen stad). Att NCC skulle "ständigt förbättra" arkitekturen ställer vi oss frågande till. Bra arkitektur är inte att allting ser identiskt ut. Bra arkitektur är att låta olika arkitektoniska uttryck och idéer få ge sitt uttryck på olika platser. Våga ta intryck från andra platser och andra epoker. Våga ta intryck från andra länder. Våga utmana och tänka nytt ibland. Och också att våga bygga i klassiska stilar ibland. Allting måste inte vara ljusa putsade fasader med stora fönster. För att citera den kända brittiska arkitekten Peter Cook om svensk arkitektur:

"Depressingly ordinary"

Vi kritiserar också den bristande kvartersplaneringen där "hus i park" och sönderbrutna kvarter gäller inom så gott som all nyproduktion samt att zoneringstänket med bostäder på en, kontor på en annan och affärer på en tredje plats lever kvar.

"Vi anser att det finns en efterfrågan för många olika bostads- och boendeformer i den internationell storstad som Stockholm är."

Naturligtvis gör det det. Varför enformigheten i nyproduktionjen är så förvånande och varför det mest eftersökta knappast byggs.

"Tvärtemot vad ni påstår används idag klassisk rutnätstruktur i flera av Stockholms nya stadsutvecklingsområden. Vi har medverkat i St. Eriksområdet, Hammarbysjöstad, planeringen av Norra Station och Norra Djurgårdsstaden samt drivit utvecklingen av Frösunda."

Det är utmärkt att kvarteret är på väg tillbaka. Tyvärr så dominerar fortfarande sönderbrytningens princip. Det här är mycket tydligt i t.ex. Hammarby sjöstad där det förvisso finns en sammanhängande fasad ut mot de stora huvudgatorna, men så fort du rör dig inåt "kvarteret" så slutar det att vara ett kvarter och förorten återvänder. Även arkitekturen i Hammarby sjöstad är fortfarande ganska enahanda även om vi ser vissa förbättringar mot tidigare områden. Vad gäller Norra Djurgårdsstaden, som inte är uppförd än,  så är de ritningar vi sett från de flesta byggbolag allt annat än stadsmässiga. Vi har lämnat in ett eget förslag till exploateringen i Husarviken som vi tycker klart bättre uppfyller de stadsmässiga kriterierna.

De planer vi har sett på Norra Stationsområdet är i många delar, för första gången på mycket länge, något som börjar att likna riktig stadsmässighet. Fortfarande finns dock uppdelningstänket med bostäder för sig och kontor för sig och en del andra fel, men det får vi återkomma till då vi jobbar med egna förslag till Norra Stationsområdet för tillfället.

"Vi kan också visa exempel på ”fill-in” projekt så som Rosenlundsterassen vid Medborgarplatsen. Där har anpassning till befintlig stadsmiljö skapats genom ett slutet kvarter med inslag av kommersiella lokaler i bottenvåning. "

Rosenlundsterassen känns ganska lyckad. Som vanligt är det nyfunkis-arkitektur (prova gärna något annat ibland!), men då byggnaderna omkring inte är i nyfunkis så fungerar det på platsen väl.

"Vår ambition i Beckomberga är att exploatera området med bevarad parkkänsla. För att skapa öppenhet och grönska mellan husen använder vi oss därför av hus i park som produkt. "

Här finns en del av problemet. Områden med misslyckad planering vidarebyggs, med mer misslyckad planering. Grönska mellan husen är ett stadsplaneringsmässigt misslyckande då möjligheten till en levande stadsdel utraderas. Placera istället grönskan bakom husen, i dedikerade parker, och genom att plantera träd längsmed gatan. Att placera en gräsmatta mellan varje hus är ett billigt och enkelt sätt att säga att man gjort det "grönt och öppet" utan att behöva anstränga sig eller tänka till. "Hus i park"-områden blir dock ödsliga och nattetid väldigt mörka. De upplevs därför av de boende ofta som osäkrare än en väl definierad och upplyst stadsmiljö.
Hus har överhuvudtaget inte i parker att göra. Låt parkerna vara parker, och husen vara hus. Och bygg gärna stad intill parkens gräns för att få en tydlig gräns mellan de två.

"De energisnåla passivhusen utförs som stadsvillor i fyra våningar. Inspirationen är hämtad från Gärdets mycket populära stadsvillor. Det är en husform som är mycket populär hos kunderna och arkitektoniskt lovordats under decennier."

Vad som planeras i Beckomberga är inte stadsvillor. Det är ett bostadsområde som har minskats ytterligare i skala. Arkitekturen är återigen den allenarådande nyfunkisen. Det är synd för det skulle ha gått att göra så mycket mer med stadsvillakonceptet. Varför inte testa en ny arkitektur istället för att tvunget bygga det som "lovortads i decennier"?  Dessutom lär de flesta arkitekter vara överens om att de klassiska stadsvillorna på Gärdet är avsevärt intressantare ur arkitektonisk synvinkel än ännu ett "nyfunkis"-bygge som i princip kopierar tidigare projekt.

"Vid Tessinparken på gärdet finns dessutom ett kvitto på att hustypen fungerar utmärkt i semi-urban stadsmiljö. "

Hustypen fungerar inte i stadsmiljö. Den del av Gärdet som stadsvillorna ligger i är inte en stadsmiljö. Det är förortstänk med den fula ovanan att lägga gräsbarriärer mellan hus och väg och att slösa oerhörda mängder markyta på snedställda hus.

Jag (Anders) bor på Gärdet och går dagligen längsmed Erik Dahlbergsgatan på väg till jobbet och kan se hur staden dör strax innan stadsvillorna.

"Vi hoppas att vi med detta svar kunnat redovisa att vi i många avseenden har samsyn kring utformning av nya stadsmiljöer, men att vi till skillnad från er även ser stora fördelar i att blanda bebyggelsetyperna i en storstad."

Yimby ser mycket stora fördelar med att blanda bebyggelsetyper i en storstad. Problemet är att det gör ofta inte byggbolagen. Istället är det samma standardiserade förorter som uppförs gång efter annan. Ordet "stadsmiljöer" ställer vi oss frågande till då det idag nästan inte byggs några sådana.
Det stora problemet är dock inte bebyggelsetyperna i sig, utan den stora oviljan att bygga riktig stad, i stadens skala och täthet. Istället återupprepar man förortens misslyckande gång efter gång med det utspridda och funktionsseparerade bostadsområdet. Vi håller dock med om att det har börjat att skönjas vissa ljusglimtar här och där. Förhoppningsvis har önskemålen på hur människor vill bo sakta börjat att komma fram.

Yimby anser också att NCC bör ta ett större miljöperspektiv i sin framtida planering. Att bygga miljövänliga hus hjälper inte mycket när man måste åka bil eller sitta en timme på pendeltåg för att ta sig dit. Bygg tätare, bygg högre, bygg kontor och bostäder i samma kvarter, skapa riktiga levande kvarter för riktiga levande människor. Det tjänar både miljön, invånarna och NCC:s ekonomi på. Utspridda och glesa områden finns det redan mängder av i Stockholm. Stad råder det däremot mycket stor brist på.

Att Stockholm har enorma problem är uppenbart. Stora motorvägs-ghetton med tillhörande buller- och barriärområden breder ut sig miltals åt alla håll runt Stockholm. Människor får sitta lång tid på pendeltåg, helt i onödan. Staden är större till ytan än Paris trots en avsevärt mindre befolkning.

Yimby möter gärna NCC för ett konstruktivt möte där vi kan diskutera frågan vidare.

Att många inte håller med i NCC:ns beskrivning av situationen är uppenbart. Det öppna brevet skrevs den 6 februari då Yimby hade 1650 medlemmar. En dryg vecka senare har över 200
fler anslutit sig. Vi vill att ni börjar bygga stad igen.

Öppet brev till NCC

Följande öppna brev har idag skickats från Yimby till NCC:

Hej.

Jag kontaktar er i egenskap av representant för Yimby i Stockholm. Vi är en stadigt ökande grupp som på knappt fem månader växt till över 1650 personer som samlats under ett önskemål om att Stockholm skall få utvecklas till en internationell storstad. Vi älskar den urbana, levande, täta, blandade och höga staden. Vi älskar slutna kvarter, funktionsblandade områden och varierad och intressant arkitektur.

Vad vi inte tycker om är funktionalismens ideal med ABC-zonering, uppbrutna kvarter, bilberoende, menlösa gräsmattor mellan och framför husen, enahanda klipp-o-klistra-nyfunkis-arkitektur, avsaknad av affärsverksamhet där vi bor och att man bygger rena bostadsområden som i realiteten är sovstäder.

Man kanske kan kalla oss ny-urbanister. Vi vill se en återgång till de klassiska stadbyggnadssidealen. I empiriska studier (Rådberg, Attraktiva kvarterstyper KTH, Stockholm 2000 t.ex.) kan man se att just bebyggelsestruktur är den avsevärt tyngsta parametern i människors val av bostad. Större än både läge, service, affärer och så vidare.

I dessa studier kan man se att flerbostadshus i slutna kvarter, som i princip slutade byggas i och med funktionalismens intåg, är långt populärare än funktionalistiska sol-optimerade hus.
https://www.yimby.se/2008/02/soldyrkan_445.html

Den populäraste bostadstypen är alltså det traditionella rutnätskvarteret med slutna och skyddade innergårdar, tydliga gaturum och fasader längs gatan. Det som vi definierar som just stad.

Min fråga är som följer: Varför bygger ni nästan inget av det som folk faktiskt vill bo i? Varför envisas ni med sönderbrutna kvarter, låga hus, funktions-separerade områden med bara bostäder när den populäraste boendetypen är den klassiska kvartersstaden? Vi får helt enkelt inte ihop det.

Det senaste exemplet är bygget av era passivhus i Beckomberga.

https://www.yimby.se/2008/02/ncc-bygger-passivhus.-i-n_447.html

Området är för oss i Yimby fullständigt ointressant. Vi vill inte bo så. Vi vill ha möten med människor, vi vill kunna gå till ett lokalt affärsutbud och vi vill ha grannar. Ju fler desto bättre. Att det finns en pyttegräsplätt mellan huset och gatan är för oss inte något positivt. Att det finns en gräsplätt mellan vårt hus och nästa hus är inte något positivt. Det är något negativt. Det dödar urbaniteten. Det dödar folklivet. Det tar bort allt det som vi letar efter när vi söker oss ett boende. Däremot ser vi gärna en ordentlig park här och där. Som vi själva väljer att gå till när det är en naturupplevelse vi vill ha. Men var skall vi gå när det är en urban upplevelse vi vill ha? Med era "kvarter" får vi varken urban stad eller naturupplevelse. Vi får "hus i park", en halvmesyr som inte fungerar vare sig som stad eller naturupplevelse.

Ett annat exempel är ert nybyggda miljonprogramsområde i Hägerstensåsen:
https://www.yimby.se/2008/01/peab-och-ncc-i-skamvran_419.html

Återigen, fullständigt ointressant. Uppbrutna kvarter, bara bostäder, inget definierat stadsrum och "hus i park".

När ska ni börja bygga för oss egentligen?

Detta brev är publicerat på https://www.yimby.se/2008/02/oppet-brev-till-ncc_448.html

Med vänlig hälsning, Anders Gardebring, för Yimby i Stockholm

NCC bygger passivhus. I nyfunkis...

Tidningen City skriver om att byggbolaget NCC skall bygga så kallade passivhus i Beckomberga.
Passivhus byggs med extra tjocka väggar som isolerar och tätar extra mycket. I stort klarar man sig med kroppsvärme och energin från olika elektriska apparater i lägenheten för att värmen ska hållas, även om värme kan behöva tillföras under extra kalla dagar.

Uppvärmning av varmvatten kommer att skötas av solfångare. Uppemot 60% mindre energi går åt i ett passivhus jämfört med ett vanligt.

Det är utmärkt att NCC nu börjar satsa på den här typen av lösningar. Stora mängder energi förspills i onödan i många nya hus som byggs idag.

Men någonstans på vägen har NCC gått vilse. I sina önskemål om att bygga miljövänligt verkar man helt ha glömt bort att göra miljön människovänlig. För vad vi ser i skissen på NCC:s hemsida är ännu ett minutiöst separerat och utspritt standariserat nyfunkis-bygge. Klipp och klistra.




Husen upplyfta från gatan (dock ovanligt liten bit denna gång, vilket ju nästan gör det än märkligare. Vad skall dessa smala bitar gräsmatta användas till?), inga entréer mot gatan, inga affärer i bottenplanen.

Hur kan man kalla det miljövänligt att bara bygga fyra våningar? Mycket mark går åt för få boende och underlag för kollektivtrafik är svårt att skapa med så här låg densitet. Alltså tar man bilen. Miljövänligt? Här skulle man utan problem kunnat bygga på tre våningar till.

På skissen ser man sex människor vilket egentligen är ganska lite för en så stor yta. Men i verkligheten kommer det under större delen av tiden här vara helt tomt. Det finns helt enkelt ingen anledning att uppehålla sig utomhus i det här området. Antingen är man hemma, eller så är man någon annanstans. Där det finns någonting att göra.
Ännu ett trist bostadsområde och ännu ett offer för funktionalismens felaktiga stadsbyggnadsidéer.
Trist NCC.

Peab och NCC i skamvrån

Skamvrån denna vecka får Peab och NCC stå i.

Peab för att de skall uppföra följande totalt intetsägande byggnad i brutalistisk stil vid Östermalmstorg:



Naturligtvis är min åsikt subjektiv, men mitt första intryck av byggnaden är att den rent ut sagt är ful. Den tilltalar inte på något sätt. Det finns inget spännande, inget tilltalande. En stor brun låda med hål för fönster. Har vi inte lärt oss något alls om byggnaders påverkan på de områden de placeras i? Det enda positiva med den här byggnaden jämfört med den som står där idag (och som måste rivas) är att det blir affärsverksamhet i bottenplan, vilket kommer att öka folklivet. Men det är ingen ursäkt för att klämma ur sig något så urbota trist.

Nästa känga åker NCC på. NCC tycker tydligen att miljonprogrammets estetik och stadsplanering är eftersträvandevärd och skapar därför följande i Hägerstensåsen:

När skall vi lära oss? Varför återupprepar makthavare, arkitekter och byggföretag samma misstag gång på gång? Vad är det som gör det så svårt att bygga stad?

Snälla ni, sluta bygga sånt här. Det finns redan i överflöd. Ge oss stad istället. Det är vad vi vill ha, men det är vad som inte finns.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8616 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter