A walk in the park? Bra och dåliga exempel från Nordvästra Kungsholmen

Planerna på att bygga ett kallbadhus och hotell i Riddafjärden orsakade som de flesta minns en medial orkan sommaren 2007. Politiker som tidigare ställt sig bakom bygget drog tillbaka sitt stöd när motståndet, delvis ett resultat av en allt annat än objektiv nyhetsrapportering, alltmer började likna en lynchmobb med inslag av personangrepp, bildmanipulationer och hot.

Naturligtvis kan man diskutera den föreslagna placeringen i Riddafjärden, men diskussionen kring projektet har hittills tyvärr varit allt annat än civiliserad.

Det är därför glädjande att se att projektet, som så ofta annars i Stockholm, inte är dött. Nu vill de drivande bakom projektet istället placera kallbadhuset i Ulvsundasjön, vid det nya stadsutvecklingsområdet på nordvästra Kungsholmen. För att "lugna opinionen" har man också halverat storleken på projektet.

Den bild som Dagens Nyheter idag visar ser tilltalande ut. Området är inte alls i samma utsräckning som tidigare omgärdat av äldre bebyggelse och förhoppningsvis borde förhållandevis få personer ha något att invända mot den nya placeringen, speciellt med tanke på den avsevärt minskade volymen.

Placeringen är, från Nordvästra Kungsholmens synvinkel, mycket bra. Nordvästra Kungsholmen är ett stadsutvecklingsprojekt som ser ut att kunna bli mycket lyckat (för att vara Stockholm). Det skapas tydliga kvarter, stadsparker, bostäder, butiker och kontorsytor. Och inte minst, området kommer att vara försörjt med en spårvagnslinje som går hela vägen in till city. Men för att verkligen bli en riktig del av staden behövs det också andra verksamheter, som kan locka människor som varken bor eller arbetar där. Ett kombinerat kallbadhus och hotell är ett utmärkt exempel på en sådan verksamhet.

Från Yimbys sida hoppas vi att projektet får klartecken och kan börja byggas snarast.

Uppdatering:
Även Svenska Dagbladet skriver om de nya planerna här.
Projektgruppen för kallbadhuset har, efter den tidigare nobben i Stockholm, fått förfrågningar från två andra svenska städer, samt Oslo. Björn Westerberg i kallbadhusets projektgrupp säger:

"De är mer engagerade och positiva. Det är väldigt intressanta förslag"

Och tyvärr ligger det ju mycket i det. När spännande idéer presenteras i Stockholm är det sällan glada utrop som hörs från officiellt håll, media eller "proffstyckare", tvärtom närs en konservativ syn där man är rädd för byggnader som ser det minsta intressanta ut. I frågan om kallbadhuset har frågan verkligen skötts uselt. Diskussionen borde från början ha handlat om byggnadens placering, inte dess själva existens. Stockholm är i ett minst sagt skriande behov av intressant nutida arkitektur. Så det återstår att se hur det går. Förhopningsvis kan intressanta förslag från andra städer innebära att projektet uppförs på flera platser, istället för att Stockholm återigen missar tåget.

Det projekt på Kungsholmen som Yimby tidigare har uppmärksammat för sin goda stadsmässighet har som vi tidigare skrivit om här fått utstå viss kritik. Det är barnens miljöer som har kritiserats när man nu uppför nya kvarter enligt innerstadens norm. Kvartersmiljöer vilka som bekant är oerhört populära, även hos just barnfamiljer.

Av erfarenhet utifrån Stockholms situation och stadens ovilja att uppföra nya stadsmiljöer finns det fog för att känna oro om dessa felaktiga idéer och övertron på att allt kan planeras för allas önskemål (vilket i realiteten brukar innebära att de som önskar stadsmiljöer glöms bort) återigen får gehör. Därför är det oerhört glädjande att läsa stadshusets svar på kritiken:

"När vi nu efter 125 år bygger klart Kungsholmen, är det ingen slump att vi gör det i den form som efterfrågas mest. [...] Det är til syvende og sist upp till den enskilda familjen att besluta om hur man vill låta sina barn växa upp. Vissa människor älskar sjumilaskogen, andra villaområdet eller sin förort. [...] Vår stad lider inte brist på förort, tvärtom. Den täta staden är barnvänlig och miljövänlig."

Yimby kan bara instämma med en rungande applåd för ett så tydligt svar som man någonsin kan önska.

Det är beklagligt att Cecilia Obermüller i egenskap av miljöpartist inte förmår att se det vidare resultatet av sitt resonemang, nämligen en fortsatt utspridning av den miljöovänliga och glesa stadsutspridning/sprawl som expanderat miltals runt Stockholm. Stockholm behöver mer stad, inte längre pendlingstider och fler långväga bilpendlare.

Däremot ger vi fullt stöd till Cecilias kritik angående bristen på spårburen kollektivtrafik i den nya stadsdelen.