YIMBY har lämnat in ett yttrande om
byggplaner vid Gustavslundsvägen i Alvik.
Den föreslagna exploateringen är ett mycket välkommet tillskott till Alvik. Förtätningen är mycket positiv och den har en potential i att markera Alvik som en tydlig stadsmiljö på sikt. Fler förtätningar behöver dock göras för att nå dit. Planförslagets målsättning att omvandla Gustavslundsvägen till en levande gatumiljö är mycket välkommet, speciellt vill vi påtala det positiva i att bebyggelsen planeras med lokaler i bottenplanen och att det höga huset planeras som en naturlig del av gaturummet med direktkontakt med gatan. Precis som anges i plandokumenten kommer detta att skapa en tryggare miljö. Att ersätta ett ytslösande parkeringsdäck med ett höghus ser vi som utmärkt. Vi finner det också mycket positivt att höghuset har getts ett intressant arkitektoniskt uttryck som kommer att bli ett landmärke även på grund av sina arkitektoniska meriter.
Den föreslagna gestaltningen av gaturummet mot de nya bostäderna och lokalerna i Racketten II är i planförslaget otydligt beskrivet. På situationsplanen ser ytan ut att vara gestaltad som en miljö av omväxlande stenlagda ytor och gräsytor.
På visionsbilderna över förslaget ser dock denna yta ut att istället vara gestaltad som en ren gräsyta. På bilden av gångstråket på sidan 6 i programhandlingen kan man se en hårdgjord yta som gränsar till en gräsmatta, helt utan passagemöjligheter ut mot gatan.
Det är av yttersta vikt att situationsplanens upplägg får gälla, med tydliga kopplingar ut mot gaturummet. Rena gräsmattor mellan bebyggelse och gata, så som vi kan se på sidan 4 och 6 är oförenliga med idéerna om en stadsmiljö.
Även vad gäller gaturummet intill de nya bostäderna och lokalerna i Racketen 8 har vi synpunkter.
Den nya gym- och kontorsbyggnaden i 3 vån ut mot Gustavslundsvägen är ett positivt tillskott, men vi ställer oss frågande till dess planerade gestaltning mot gatan. En stängd sockelvåning riktad mot en gräsmatta vars enda funktion är i formen av ett oönskat impediment i gaturummet är knappast förenligt med det uttalade målet om en mer stadslik miljö. Över den aktuella gräsmattan löper det idag en gångstråk (som har försvunnit på planbilderna), vilket tydligt visar att gräsmattan inte fungerar som tänkt. Detta bör avspeglas i den lagda planen. Lämpligtvis omgestaltas ytan till någon form av torgyta alternativt bebyggs. Den nya gym- och kontorsbyggnaden bör gestaltas om så att fönstren får gå ner närmare marknivå för att skapa ett mer inbjudande och levande gaturum. Då det öppna utrymmet framför byggnaden (som idag upptas av gräsmattan) är ganska stort är det också lämpligt att öka på tillbyggnaden med 1-2 plan för att skapa ett intimare stadsrum. Ingång till byggnaden bör ske i markplan. Trappan som i planförslaget är förlagd utanför byggnaden kan med fördel istället placeras i byggnaden. En trappa utanför byggnaden på det sätt som visas i planförslaget uppfattas som en barriär och passar inte heller hemma i en stadsmässig miljö.
Höghuset och den planerade niovåningsbyggnaden intill innehåller butiker i bottenplanet. Detta är, som vi redan påtalat, utmärkt. Däremot finns inga publika lokaler planerade för Racketen 8. Risken är därför stor att stråket kommer att uppfattas som ödsligt och som en ren transportsträcka för den som inte har ett ärende till fastigheterna i Racketen 8. Därför bör minst en butikslokal placeras i entreplan i den nya tillbyggnaden. Ett butiksläge här har god potential, med både besökare till Salkhallen, liksom förbipasserande i området.
Det är utmärkt att man i planförslaget planerar för en ny förskola. Bebyggd yta bör utnyttjas effektivt och YIMBY förordar därav alternativet med förskola i bottenplanet i bostadshus istället för i en separat lågdel.
Överlag är skrivningarna om omgestaltning av gaturummet goda. Stora parkeringsytor tas bort och ersätts av parkeringsgarage och parkering längsmed gatan. Nya och bredare trottoarer anläggs. Dessa åtgärder välkomnar vi.
Planområdet är mycket välförsörjt med kollektivtrafik. I programhandlingen kan vi läsa:
”Förutom tunnelbanan, Nockebybanan, Tvärbanan och busstrafik till Bromma flygfält finns busslinjen till Spånga station, lokalbussar till Minneberg och Abrahamsberg samt nattlinjer. Alvik är en viktig bytespunkt i kollektivtrafiknätet. Vid Runda vägen finns också en hållplats för Tvärbanan, kallad Alviks strand. Enligt SL´s planer kommer Tvärbanan år 2012 att förlängas norrut till Solna. Ytterligare utbyggnad med en förgrening till Kista, vilket medför ett tredje spår, ligger senare i tiden. Tvärbanan har idag 7,5-minuterstrafik. Planer finns att utöka till 5-minuterstrafik år 2012.”
Vi finner det därför synnerligen anmärkningsvärt att de föreslagna bostäderna planeras med parkeringstal 1,0. Man räknar således i planerna med att samtliga hushåll kommer att äga en bil,vilket är långt högre än Stockholms faktiskt bilinnehav i stadsmiljö. I planen nöjer man sig således inte bara med att reaktivt utöka behovet av trafikytor (vilket i sig är ett problem) utan uppmuntrar till och med aktivt ett utökat bilägande. Detta ser vi som djupt problematiskt. Målsättningen måste vara att istället öka andelen kollektivtrafikresenärer. Ett onödigt högt parkeringstal kommer också att innebära en större ökning av trafik i plankorsningen med tvärbanan vid Gustavslundsvägen. Vidare anges det i samrådshandlingen att Stockholm Parkering AB:s parkeringsgarage vid Alviks Torg är underutnyttjat vilket gör det höga parkeringstalet än märkligare.
I kvarteret Sädesärlan 6 i Stockholms innerstad, som också är välförsörjt med kollektivtrafik, har man lagt parkeringsnormen på 0.55, vilket visar att det bevisligen går att planera för ett lägre parkeringstal. Det är ytterst viktigt att i planeringen kunna använda olika trafikplanering i olika byggnadstypologier. Stadsmiljöer skiljer sig från glesa förorter och villaområden, och det måste avspeglas även i trafikplanering och parkeringstal. Alvik är i ÖP99 utsett som stadsutvecklingsområde. Är det stad man vill uppnå måste det orimligt höga parkeringstalet sänkas.
Då Alvik är utsett som ett stadsutvecklingsområde ser vi gärna att stadsbyggnadskontoret framöver tar ett större grepp på området och tar fram en stadsutvecklingsplan där möjliga förtätningsytor sätts i ett större och längre perspektiv. En sådan stadsplan bör spänna över ett antal år och alla ytor behöver inte bebyggas direkt. Tvärtom kan en stor plan, men med successiv utbyggnad, skapa en mer dynamisk och intressant miljö än en plan där allt detaljplaneras på en gång. Samtidigt ger just en stadsplan den övergripande planeringen för att bygga sammansatta och välfungerande stadsmiljöer.
Drottningholmsvägen och tunnelbanespåren är idag en mycket stark barriär mellan Alvik och Traneberg. Denna barriär måste på sikt åtgärdas. Den naturliga platsen att börja med en sådan stadsläkning mellan Alvik och Traneberg är vid tunnelbanestationen. Drottningholmsvägen och tunnelbanan genomgår just nu en överdäcknings- och bebyggelseprocess vid Lindhagensplan, som kan tjäna som god förebild för en framtida stadsläkning vid Alviks tunnelbanestation.
Plansidan hos stadsbyggnadskontorat kan hittas här.
Hela YIMBY:s yttrande kan läsas här.