Utskrift från www.yimby.se
....

Ny arena på Östermalms IP?

Denna text är en krönika. Krönikor är texter där artikelförfattaren står som avsändare och där texten inte nödvändigtvis överenstämmer med YIMBY:s officiella ståndpunkt. Skribenten har i detta fall bytt ståndpunkt i sakfrågan och har därför bett om att bli borttagen som författare till inlägget.


Djurgården Fotboll har under de senaste fyra åren arbetat för en ny arena. Detta efter att Stockholms stad gett ett vallöfte inför valet 2006 att hjälpa till med mark för nya arenor till Djurgården och Hammarby. Hammarby har nått en lösning i och med Stockholmsarenan, medan Djurgården haft det svårare att nå en tillfredsställande lösning. De främsta förslagen har gällt en arena på antingen Östermalms IP, Storängsbotten samt nuvarande spelplatsen Stockholms Stadion. Blickarna har åter vänts mot Östermalms IP, och ett nytt arenaförslag presenterades 14 juli av Djurgården Fotboll.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

En tur i Frösunda och Arenastaden

Med anledning av att Yimby har lämnat in ett yttrande om arenastaden i Solna och i detta nämner att det vore önskvärt med en framtida utbyggnad av Frösunda västerut ner mot Kolonnvägen tyckte jag att det är på sin plats att visa för Yimbys besökare hur dessa områden ser ut i dag.

Vi börjar vår tur med att ta en titt på Frösunda för att se hur ambitionerna för detta område visade sig i verkligheten. Detta är ett utdrag från Solnas hemsida om projektet:

”Frösundaområdet planeras som en stadsmässig bebyggelse i måttlig skala. Här finns en blandning av bostäder, arbetsplatser, service, skolor och parker. Genom hela bebyggelsen finns ett sammanhängande grönstråk. Den rikt trädplanterade Gustav III:s boulevard, en riktig stadsgata, löper genom hela området och utgör ett stråk och samlande rum för hela stadsdelen från vilket man lätt orienterar sig. På ena sidan vetter bostäderna mot gatan och på andra sidan finns kontoren.”

Ok. Då ska vi se om man lyckades att gestalta en stadsmässig bebyggelse.

 

Här har planerarna av någon outgrundlig anledning valt att inte dra fram bebyggelsen ända fram till Kolonnvägen. De kan knappast åberopa buller,  då det bakom mig finns gott om kontor och avståndet till tågtrafiken är ganska långt. Mycket märkligt. Denna entré till en stadsdel ger för mig ett ovälkommet intryck. "Kom bara hit om du bor eller jobbar här". Jag, och Yimby, menar att stadskvarter bör vara sömlösa så långt det bara är möjligt. Stadskvarter bör inte ge känslan av att du ska åka in i ett område eller ge känslan av att vända dig ryggen. Känslan av ett halvoffentligt rum som vi ser här är olycklig.


 

Nu har jag precis kommit in i Frösunda. Bredvid mig löper den "rikt planterade stadsgatan", - Gustav III:s boulevard. Några butiker i bottenplanet. Dessa hus är bland de första som uppfördes.


Torg?
Torg?
 

Nu har vi kommit fram till detta "torg". Ett stort problem som jag ser det för stadsplanerare är gestaltningen av parker, torg och andra offentliga rum. I detta fall har man försökt att gestalta ett torg. Detta "torg" är synnerligen odefinierat.


Frösunda Port
Frösunda Port
 

Nu är vi framme vid Frösunda Port. Bra att man har valt att låta husen följa cirkelns form. Tyvärr så har man valt att gestalta denna plats med en överdimensionerad rondell. Mycket tråkigt att man lägger en gräsmatta och placerar några träd lite här och där för att sedan avsluta det hela med att lägga parkeringsplatser runt platsen. Här hade man kunnat göra något mycket mer intressant. En samlingsplats för de boende i området. Ett ställe med liv och rörelse. Här syns det att det är bilen som fått diktera villkoren för gestaltningen.


 

Detta är precis efter Frösunda Port. Observera att man nu av någon outgrundlig anledning valt att inte ha några kommersiella lokaler i bottenplanen. Trodde man att det inte skulle finnas kundunderlag för mer butiker? Trodde de att det skulle räcka med några lunchrestauranger, en frisör, en kemtvätt, matbutik och ett fik? Och inte att förglömma, den klassiska pizzerian. Hur var det där med en riktig stadsgata som det står om i projektets dokument? Här finns ingenting som låter gatan skapa ett rum för människorna.

Ok. Låt oss fortsätta ner mot Gustav III:s boulevard.


 

Det man lyckats med i Frösunda är att bygga tätt mot gatan. Men från att ha byggt tätt så väljer man nu att gå ifrån det tänket. Här har man valt att bryta upp stadskvarteren. Desa två mindre hus i bild hade man lätt kunna placera någon annanstans och låtit kvarteret få fortsätta vara ett kvarter.


 

Gustav III:s boulevard kröker här ner mot Kolonnvägen. Avsaknaden av kommersiella lokaler är total som synes på bilden. Gustav III:s boulevard är huvudstråket genom området. Det är en väldigt stor miss att man inte lägger kommersiella lokaler i bottenplanet. Det skulle skapa liv och rörelse i området. Det skulle göra området mer intressant för människor som inte bor där att ta sig dit. En stor miss i planeringen.


 

I denna gröna kil ska man bygga en park och där bilarna står ska det byggas fler bostäder. Jag träffade en kvinna som ska flytta hit snart. Hon berättade för mig att i de husen ska det vara bl.a. restauranger. Ett steg i rätt riktning naturligtvis, men alldeles för lite. Det ska också tilläggas att kvinnan ifråga tyckte att det var för lite butiker i området.


 

Huset i bakgrunden är det sista huset. Återigen görs misstaget att inte låta bebyggelsen fortsätta ända ner till Kolonnvägen. I nästa bild kommer ni att se hur detta område ser ut mellan Frösunda och Järnvägsspåren.


 

Som synes finns det gott om plats att låta hela Frösundaområdet växa ner mot Kolonnvägen. Kolonnvägen till höger och den klassiska cykelvägen till vänster. Låt Frösunda växa ner mot Kolonnvägen och låt det bli en integrerad del av den nya Arenastaden. Solna stad gör ett stort misstag om de inte följer sina uttalade ambitioner. Nämligen att Arenastaden ska ha internationella kvalitéer, både när det gäller upplevelsen och arkitekturen. Det som vi ser på bilden kommer att ingå i denna bild av Arenastaden, då det ligger precis intill planområdet; bara järnvägsspåren skiljer dem åt.


 

Här är en bild som visar hur en del av området ser ut idag, inte så upplyftande. Några av Frösundas hus i bakgrunden. De hus som syns i bakgrunden hade man mycket väl kunnat låta fortsätta ner till Kolonnvägen. Istället valde man att uppföra ett lågt mindre hus som på ett effektivt sätt förhindrar en fortsatt utbyggnad västerut.


Vi närmar oss Ballongberget.
Vi närmar oss Ballongberget.
 



 

Och så avslutar vi vår Frösundatur med denna bild av Lilla Frösundas Herrgård. För att knyta ihop säcken så vill jag säga att denna bild talar ett tydligt språk som säger: "Ska du gestalta något, gör inte som på bilden". Det upptrampade breda spåret som löper diagonalt i bilden är ett exempel på en menlös gräsmatta, - ett odefinierat grönområde. Det är väldigt få människor som utnyttjar detta grönområde trots att planerarna har gjort sig besväret att anlägga en liten plaskdamm, och försökt få med den lilla herrgården i sammanhanget. De personer som "utnyttjar" grönområdet är de som använder det som genväg till pendeltåget och bussen.

Det som är positivt och det man lyckats med i Frösunda, är att man valt att inte bygga "hus-i-park". Här har man låtit husen löpa efter trottoaren. Det är också en varierad arkitektur i området, liksom varierad färgsättning och hushöjder. Personligen uppfattar jag Frösunda som en kvartsmesyr. Man kunde låtit kvarteren ha kontakt med Kolonnvägen och låtit "boulevarden" fått ha kommersiella verksamheter längs hela dess sträckning. Det ska sägas att området inte är färdigt än, den norra delan av området ska fortsätta ner mot Järva krog.

Ok. Vi går vidare mot den planerade Arenastaden.


Här står jag i början av Dalvägen. Frösundaleden finns precis bakom mig. Låt oss gå ner.
Här står jag i början av Dalvägen. Frösundaleden finns precis bakom mig. Låt oss gå ner.
 



Här är Pyramidvägen. Inte så inbjudande idag.
Här är Pyramidvägen. Inte så inbjudande idag.
 



Kontor vid Pyramidvägen
Kontor vid Pyramidvägen
 



 

Nu har vi kommit fram till Lokvägen. Till höger i bild ska de första bostadshusen byggas. I den föreslagna planen från Solna kan man se att det vänstra huset kommer att stå kvar. Märkligt tycker jag.

"Förslaget innebär att en helt ny stadsdel utvecklas. I stadsdelen kommer en arena i världsklass att byggas liksom Skandinaviens största handels- och upplevelsecentrum. Stadsdelen måste leva upp till en hög ambitionsnivå avseende såväl arkitektur som utformning av de offentliga rummen och de nya broarna över järnvägen. Arenan kommer att bli den främsta symbolbyggnaden för området. I stadslandskapet kommer den tillsammans med hotellet och broarna över järnvägen att vara de byggnadselement som i första hand utgör landmärken."

Byggnaden till vänster i bild måste anses ligga inom det offentliga rummet. Den höga ambitionsnivån bör enligt mig vara i paritet med den verklighet som vi befinner hos i.


En bild av området idag. Ballongberget i bakgrunden.
En bild av området idag. Ballongberget i bakgrunden.
 



 

En mastodont till kontorskomplex invid Lokvägen. Enligt den föreslagna planen skall detta hus finnas kvar. De sista bostadshusen som löper efter Lokvägen kommer att ha detta hus som granne. Inte så trevlig utsikt kanske.


Här ser vi en av slänterna ner mot Råstasjön.
Här ser vi en av slänterna ner mot Råstasjön.
 



Bakom mig kommer de första av de norra bostadshusen ligga.
Bakom mig kommer de första av de norra bostadshusen ligga.
 



 

Vi tar en tur runt Råstasjön. Området runt sjön används mest av personer som har jogging och gång på sitt schema. Jag har aldrig sett någon sitta vid sjöns kant för att ta sig ett dopp med tårna eller ta en fika i gröngräset. Detta område kommer många människor att ha tillgång till när Arenastaden är uppförd. Att inte välja att gestalta området på ett bra sätt vore ett stort misslyckande.


Gångvägen efter den Norra sidan av Råstasjön.
Gångvägen efter den Norra sidan av Råstasjön.
 


Detta var den sista bilden från min tur idag. Det skrivs en del om Arenstaden här på Yimby, med rätta. Enligt mig så borde Solnas stadsarkitekter ha en bredare helhetssyn. De borde införliva Frösunda och Råstasjön redan nu i planeringen. I ett längre tidsperspektiv så borde Solna byggas tätare mot Stockholms gränser.

Det finns idag stora områden inom Solna som kan förtätas. Dessa områden är enligt mig, och andra: Barnvaktsvägen kan förlängas mot Kolonnvägen. Från korsningen Solna kyrkväg och Solnavägen fram till Kolonnvägen. Öster om Barnvaktsvägen finns ett stort område som idag inte är något annat än outnyttjade ytor. Solnavägen kan förtätas där så är möjligt. Hela Pampasområdet är idag en stor barriär som bör åtgärdas.

Det byggs och planeras mycket i Solna och det finns en vilja bland Solnas politiker att bygga och förtäta Solna med urbana kvalitéer. Det tycker jag, som själv bor i Solna, är utmärkt. Enligt mig så finns det brister i planeringen som gör att de inte når ändra fram till slutmålet. Jag ville med dessa bilder och texter visa på några av dessa brister.


Här är en föreslagna planen från Solna Stad. Det planerade området ligger inom det rödmarkerade området.
Här är en föreslagna planen från Solna Stad. Det planerade området ligger inom det rödmarkerade området.
 


Yimby lämnar in yttrande om Arenastaden



I Solna planeras som bekant en ny stor nationalarena, köpcentrum, hotell och bostäder. Planerna för området har varit ute på samråd. Yimby har lämnat in ett yttrande.

Vi ställer oss i huvudsak positiva till utvecklingen. Det föreslagna planområdet finns centralt i Stockholmsregionen och har god potential att tillföra goda stads- och upplevelsevärden till ett område som tidigare varit ett slitet och underutnyttjat industriområde.

Det pågår många projekt i Solna och i gränsen mellan Solna och Stockholm. Norra Stationsområdet är det största, men det finns också planer för en urban utveckling vid Solna Centrum (Solna City) samt nu Arenastaden och Nationalstadion. Yimby anser det viktigt att i arbetet med Arenastaden tänka stort och möjliggöra för en sömlös stadsintegration mellan dessa områden i framtiden. Även en framtida delvis överdäckning av spårområdet för att överbrygga den starka barriären där bör finnas med i tankarna inför framtida utveckling.

I planen tas vikten av lokalverksamheter i husens bottenplan upp, vilket är utmärkt. I yttrandet påtalar vi vikten av att dessa tankar får genomsyra hela området, samt också att köpcentrets fasader vänder sig ut mot gatan och skapar gaturum med butiksytor. Det är viktigt att köpcentret inte vänder sig in mot sig själv och skapar ödsliga bakgator.

I planerna för Arenastaden finns en hotellbyggnad intill nya Nationalarenan med ca 400 rum i 25 – 30 våningar. Det är bra att man har ambitionen att skapa en utstickande byggnad för att ge området en egen identitet. Vi menar dock att hotellbyggnaden är något för låg för att uppnå de positiva upplevelse- och marknadsföringsvärden som en sådan markörbyggnad är menad att ge. Ur internationell synvinkel är en hotellbyggnad i 25 våningar en låg byggnad och knappast någonting som fungerar som en PR-mässig magnet för området.

I den norra delen av området planeras det att uppföras 5 punkthus på 17-18 våningar. I normala fall skulle vi motsätta oss punkthusplaneringen, men då husen placeras på en sammanhängande sockel med affärsytor kommer ett sammanhållande stadsrum att kunna skapas i markplan.
Bostadshusen är identiska i sin utformning, någonting som vi kritiserar. Varje hus bör få ett eget uttryck, och höjderna bör varieras för att skapa en levande stadsbild.

Till öster om området, vid bilbrons fäste, finns ett utrymme som endast används som parkeringsyta. Det bör i planen förberedas för att kunna bebygga även denna yta.

Ovanpå gallerian redovisas i planen 8 låga skivhus på 5-7 våningar. Husen nås genom entréer och trapphus som förläggs mot Lokvägen. Mellan huskropparna finns sydvästvända, bullerskyddade gårdar med grönska, soldäck med mera. Bullerskyddet uppnås genom att sätta upp bullerskydd i glas mot järnvägen. Vi pekar i yttrandet på det orimliga i att bita sig fast i lamellhustänk och lösa bullerproblemet med glasväggar. Vi menar att det här är bättre att bygga kvarter, vilka automatiskt löser bullerproblematiken samtidigt som de också skapar plats för fler boende.

Norr om arenan finns en yta som används som bussuppställningsplats. Denna yta riskerar att bli ödslig och upplevas som osäker när det inte är evenemang på arenan. Ytan ovanpå bussuppställningsplatsen bör bebyggas.

Området runt Råstasjön behöver gestaltas så att besökare och människor boende i området kan ta del av de naturupplevelser som finns där. Önskvärt är att de norra bostadshusen får en tydlig koppling mot Råstasjön. Fokus bör ligga på att få människor och natur i harmoni och att det skapas en naturlig länk mellan området och Råstasjön. Med detta menar vi inte att det skall finnas en lös övergång mellan natur och stad, tvärtom skall en tydlig kontrast mellan dessa vara synlig, som inbjuder till nyttjande av naturresurserna. Gångvägen som går runt Råstasjön bör gestaltas hela vägen, då hela detta område ingår i helhetsupplevelsen av Arenastaden.

Det bör redan nu börja planeras för att dra den redan beslutade utbyggnaden av tunnelbanan till Karolinska sjukhuset vidare till Arenastaden. Inte minst eftersom det svenska och norska fotbollsförbundet har offentliggjort sina planer på att ansöka om EM 2016. Man bör ej upprepa tidigare misstag (Tensta, Skarpnäck m.fl.) där man först efter att ha byggt området har dragit dit spårburen kollektivtrafik med hög kapacitet. Tvärbanan är ett bra och utmärkt tillägg men det finns en risk att det inte kommer att räcka.

Parkeringsnormen är exceptionellt högt satt för bostäderna, vilket vi ser som mycket problematiskt. För höghusen som enligt planförslaget skall bli 17-18 våningar skapas 635 parkeringsplatser för 450-500 lägenheter. Detta är en häpnadsväckande hög siffra för ett sådant centralt läge med nära tillgång till kollektivtrafik. Parkeringsnormen sätts på en nivå som man kan förvänta sig i ett bilberoende villaområde, trots att det är stadsmiljöer som uppförs. För de 250-300 lägenheterna ovanpå Mall of Scandinavia skapas 300 parkeringsplatser. Det är något lägre men fortfarande för högt. Att år 2008, med de problem som bilberoende ger av både trängsel och miljöpåverkan, bygga stadsmiljöer med en så hög parkeringsnorm är ytterst anmärkningsvärt och något som vi kraftfullt ifrågasätter.

Som bilaga till yttrandet har vi tagit fram en skiss på hur de ändringar som vi föreslagit skulle kunna yttra sig.

Original:



Yimby:s ändringar:



Klicka här för att se en interaktiv jämförelse.

Hela yttrandet kan läsas här.

(DN, SvD)

Nya arenor i Stockholm

DN skriver en kort notis om att Sverige är en av fem länder som har blivit tilldelade världsmästerskapet i Baseboll som kommer att hållas nästa år. Spelplatsen för den svenska VM-gruppen blir antingen Skarpnäcks IP eller Örvallen i Sundbyberg. Vi i YIMBY tycker att det här är bra då det förstärker Stockholms roll på den idrottsliga världskartan. Det här är bra för Stockholm och kommer kanske att medföra att fler förknippar Sverige med en sport som Baseboll. Stockholm behöver fler idrottsliga världsevenemang för att visa "var skåpet ska stå". Vi är en viktig idrottsstad i Europa och bör även vara det globalt sett.

YIMBY välkomnar även det framtida byggandet av Nationalarenan i Solna och den nya arenan för Hammarby. Vi hoppas även att Djurgården får en egen ny arena. Det är dags att Stockholm får nya, fräscha och väldesignade moderna världsarenor. Vi har behövt det länge. Man måste gå tillbaka till1980-talet (Globen) för att hitta samma vilja.

Det har skrivits mycket om att "det byggs för många arenor" eller med en annan retorik som "tycker du att det byggs för många arenor just nu?". Vi i YIMBY vill då förtydliga om Nationalarenan kommer att ersätta Råsunda fotbollsstadion på samma sätt som man har tänkt sig att den tilltänkta arenan intill Globen kommer att ersätta nuvarande Söderstadion. Det är således inte så att 2 + 2 = 4 utan 2 gamla ersätts av 2 nya. De 2 gamla kommer att rivas.

Ny evenemangsarena vid Globen



Stockholm skall bygga en ny evenemangsarena i Globenområdet som ersätter Söderstadion. Arenan blir Hammarby fotbolls nya hemma-arena. Söderstadion kommer att rivas när den nya arenan står klar.

Den nya arenan, "Stockholmsarenan", blir en så kallad multiarena med flyttbart tak och kommer också att kunna skifta färg. Byggstart kan ske 2011 med en färdig arena tidigast 2012.

Området där Söderstadion idag står kommer att bebyggas med nya fastigheter.

Om man skall tro de fotomontage som visas ovan har tyvärr mycket lite arbete lagts på hur arenan skall integreras mot övriga området och mot Globen. I ena änden ser vi bilvägar, parkeringsplatser och en kvarglömd skogsdunge. Mellan globen och arenan finns också en kvarglömd skogsdunge. Speciellt i utrymmet mellan den nya station och Globen behöver mer arbete läggas ner, en urban koppling borde här skapas istället för den vanliga Stockholmska patentlösningen "kvarlämnad skogsdunge". Varför inte också här lägga ett nytt höghus med bostäder som kan hjälpa till att bringa lite liv i området som tyvärr är mycket ödsligt när det inte är några evenemang.

DN, SvD, City.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8608 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter