Göteborg
Nästa Gårda?
Meny
....
Krönika: Om arkitekternas dans kring betongkalven
Innan jag genomborrar årets upplaga av "Kartongnytt" (en tidskrift som officiellt även kallas Arkitektur) med ett antal vitlöksindränkta träpålar med korstecken, slår det mig att redaktionen inför nästa år skulle kunna spara in en hel del pengar genom att framgent trycka enbart i svart-vitt.
Den moderna arkitekturens färgskala (Fifty Shades of Grey) gör sig lika bra i ett enklare tryckförfarande. Varför printa en arkitekturtidskrit för grå betong i en färg-press?
Texten är helt utan bilder. Detta enbart av omtanke med läsarna. Nu är det ju jul, och man ska ta till vara på det positiva i tillvaron.
God jul alla gråa tomtenissar (som i o f sig själva i hög utsträckning bebor snickarglädje-villor och jugend-byggen...) inom den så kallade arkitekt-kåren!
» Klicka här för att läsa resten av inlägget
Den moderna arkitekturens färgskala (Fifty Shades of Grey) gör sig lika bra i ett enklare tryckförfarande. Varför printa en arkitekturtidskrit för grå betong i en färg-press?
Texten är helt utan bilder. Detta enbart av omtanke med läsarna. Nu är det ju jul, och man ska ta till vara på det positiva i tillvaron.
God jul alla gråa tomtenissar (som i o f sig själva i hög utsträckning bebor snickarglädje-villor och jugend-byggen...) inom den så kallade arkitekt-kåren!
» Klicka här för att läsa resten av inlägget
På andra YIMBY-sidor
Vad tycker arkitekterna? - Analys av Arkitekturenkäten
Nu har jag gjort en fördjupad analys av reultaten från arkitekturenkäten efter yrkesgrupper. Här är den tidigare artiklen om resultaten. De deltagande fick ange hur de ställer sig till några byggnader med blandade stilar och byggår. De kunde ockå ange sitt yrke. De två vanligaste yrken som deltagare angav var arkitekt (77 personer), och planarkitekt (73 personer). Det tredje vanligaste yrket var ingenjör, 28 personer. Låt oss titta vidare på vad arkitekterna och planarkitekterna tyckte i jämförelse med resten av deltagarna. Det är värt att notera att en stor del av de deltagande planarkitekterna (och kanske även en del av arkitekterna) nåddes av enkäten genom den stora facebookgruppen Planarkitekter, snarare än genom någon av YMBY-grupperna. Svarande från den yrkesgruppen är därför förmodligen till mindre andel medlemmar i YIMBY än de svarande överlag.
De kommentarer från arkitekter och planarkitekter som jag har med i artikeln kommer från en liten del av deltagarna, de flesta lämnade inga kommentarer.
» Klicka här för att läsa resten av inlägget
De kommentarer från arkitekter och planarkitekter som jag har med i artikeln kommer från en liten del av deltagarna, de flesta lämnade inga kommentarer.
» Klicka här för att läsa resten av inlägget
YIMBY Stockholm om: arkitektur, stilar, IST, huvudkontor, Växjö, Stockholm, Göteborg, Södertälje, Norra tornen
Bloggar om: arkitektur, stilar, IST, huvudkontor, Växjö, Stockholm, Göteborg, Södertälje, Norra tornen
Fem problematiska uttryck i svensk stadsplaneringsdebatt
Den som följer debatten om stadsplanering i Sverige upptäcker snart vissa återkommande begrepp och uttryck som är problematiska - antingen eftersom de implicerar problematiska föreställningar eller då de leder till problematiska konsekvenser - ur ett yimbyperspektiv. Här är några sådana begrepp och uttryck:
» Klicka här för att läsa resten av inlägget
» Klicka här för att läsa resten av inlägget
YIMBY Stockholm om: Stadsplanering, arkitektur, bilism, strandskydd, barnvänlighet, funktionalism
Bloggar om: Stadsplanering, arkitektur, bilism, strandskydd, barnvänlighet, funktionalism
Resultat från arkitekturenkäten
Enkäten om arkitektur är nu avslutad med totalt 775 svarande. Tack till alla som deltog!
Det var också många som lämnade kommentarer, cirka 100 stycken per bild. Jag har gjort ett försök att sammanfatta kommentarerna med hjälp av ordmoln som visar de med de mest använda orden (med vanliga bindeord borttagna). Det var stor variation i kommentarerna så ta ordmolnen med en nypa grovsalt.
Om enkäten
Många deltagare uttryckte oro över att resultatet från enkäten skulle tas för sanning om allmänhetens smak i arkitektur. Här kommer därför en disclaimer. Enkätens deltagare består primärt av medlemmar i facebookgrupperna YIMBY Stockholm, YIMBY Göteborg och Planarkitekter. De är inte slumpmässigt utvalda eller kan på något sätt sägas representera svenskar överlag.
En annan vanliga meta-fråga var vad enkäten faktiskt mäter. Är det bara vilka byggnader som blir snyggast på foto? Eller rentav bara vilka foton som är bäst? Två av bilderna är dessutom inte ens foton utan renderingar Jag tror att det finns en stor variation i hur deltagarna bedömde de olika byggnaderna. En del gick till sina upplevelser av byggnaderna i verkligheten, eller föreställde sig hur det skulle vara att befinna sig precis intill dem. Andra utgick mer från hur de ser ut på avstånd och fångats av bilden. En vanlig kommentar för ISTs planerade huvudkontor var att upplevelsen på den färdiga byggnaden kommer att bero av kvalitén på byggnadsmaterialen.
» Klicka här för att läsa resten av inlägget
Det var också många som lämnade kommentarer, cirka 100 stycken per bild. Jag har gjort ett försök att sammanfatta kommentarerna med hjälp av ordmoln som visar de med de mest använda orden (med vanliga bindeord borttagna). Det var stor variation i kommentarerna så ta ordmolnen med en nypa grovsalt.
Om enkäten
Många deltagare uttryckte oro över att resultatet från enkäten skulle tas för sanning om allmänhetens smak i arkitektur. Här kommer därför en disclaimer. Enkätens deltagare består primärt av medlemmar i facebookgrupperna YIMBY Stockholm, YIMBY Göteborg och Planarkitekter. De är inte slumpmässigt utvalda eller kan på något sätt sägas representera svenskar överlag.
En annan vanliga meta-fråga var vad enkäten faktiskt mäter. Är det bara vilka byggnader som blir snyggast på foto? Eller rentav bara vilka foton som är bäst? Två av bilderna är dessutom inte ens foton utan renderingar Jag tror att det finns en stor variation i hur deltagarna bedömde de olika byggnaderna. En del gick till sina upplevelser av byggnaderna i verkligheten, eller föreställde sig hur det skulle vara att befinna sig precis intill dem. Andra utgick mer från hur de ser ut på avstånd och fångats av bilden. En vanlig kommentar för ISTs planerade huvudkontor var att upplevelsen på den färdiga byggnaden kommer att bero av kvalitén på byggnadsmaterialen.
» Klicka här för att läsa resten av inlägget
YIMBY Stockholm om: arkitektur, stilar, IST, huvudkontor, Växjö, Stockholm, Göteborg, Södertälje, Norra tornen
Bloggar om: arkitektur, stilar, IST, huvudkontor, Växjö, Stockholm, Göteborg, Södertälje, Norra tornen
Vad är social hållbarhet?
Fredrik Rosenhall, arkitekt och sociolog på inobi, kommer att i fyra inlägg att diskutera det paradigmskifte inom stadsbyggandet som kan skönjas. Den första delen "På väg in i ett nytt planeringsparadigm" handlar om att vi är på väg att omdefiniera grunden för stadsbyggandet. Från försiktighet till offensiv expansion. De följande tre essäerna "Stråken som skapar staden", "Byggnader längs stråk" och "Vad är social hållbarhet?" handlar om vilka möjligheter och risker paradigmskiftet för med sig. Vilka mål vi måste sätta för det nya täta byggandet? Vilka strukturer som påverkar och vilka konkreta strategier vi måste arbeta efter? Den fjärde och sista delen om social hållbarhet följer.
» Klicka här för att läsa resten av inlägget
YIMBY Stockholm om: stadsbyggnad, stadsplanering, arkitektur, hållbarhet, social hållbarhet, stadsliv, inobi
Bloggar om: stadsbyggnad, stadsplanering, arkitektur, hållbarhet, social hållbarhet, stadsliv, inobi
Byggnader längs stråk
Fredrik Rosenhall, arkitekt och sociolog på inobi, kommer att i fyra inlägg att diskutera det paradigmskifte inom stadsbyggandet som kan skönjas. Den första delen "På väg in i ett nytt planeringsparadigm" handlade om att vi är på väg att omdefiniera grunden för stadsbyggandet. Från försiktighet till offensiv expansion. De följande tre essäerna "Stråken som skapar staden", "Byggnader längs stråk" och "Vad är social hållbarhet" handlar om vilka möjligheter och risker paradigmskiftet för med sig. Vilka mål vi måste sätta för det nya täta byggandet? Vilka strukturer som påverkar och vilka konkreta strategier vi måste arbeta efter? Den tredje delen om byggnader följer.
» Klicka här för att läsa resten av inlägget
YIMBY Stockholm om: stadsbyggnad, stadsplanering, arkitektur, stråk, stadsliv, byggnader, inobi
Bloggar om: stadsbyggnad, stadsplanering, arkitektur, stråk, stadsliv, byggnader, inobi
Stråken som skapar staden
Fredrik Rosenhall, arkitekt och sociolog på inobi, kommer att i fyra inlägg att diskutera det paradigmskifte inom stadsbyggandet som kan skönjas. Den första delen "På väg in i ett nytt planeringsparadigm" handlade om att vi är på väg att omdefiniera grunden för stadsbyggandet. Från försiktighet till offensiv expansion. De följande tre essäerna "Stråken som skapar staden", "Byggnader längs stråk" och "Vad är social hållbarhet" handlar om vilka möjligheter och risker paradigmskiftet för med sig. Vilka mål vi måste sätta för det nya täta byggandet? Vilka strukturer som påverkar och vilka konkreta strategier vi måste arbeta efter? Den andra delen om stråken följer.
» Klicka här för att läsa resten av inlägget
YIMBY Stockholm om: stadsbyggnad, stadsplanering, arkitektur, stråk, stadsliv, inobi
Bloggar om: stadsbyggnad, stadsplanering, arkitektur, stråk, stadsliv, inobi
På väg in i ett nytt planeringsparadigm?
Norra Masthugget, Göteborg. (Illustration: Kanozi.)
Fredrik Rosenhall, arkitekt och sociolog på inobi, kommer att i fyra inlägg att diskutera det paradigmskifte inom stadsbyggandet som kan skönjas. Den första delen "På väg in i ett nytt planeringsparadigm" handlar om att vi är på väg att omdefiniera grunden för stadsbyggandet. Från försiktighet till offensiv expansion. De följande tre essäerna "Stråken som bygger staden", "Byggnader längs stråk" och "Vad är social hållbarhet" handlar om vilka möjligheter och risker paradigmskiftet för med sig. Vilka mål vi måste sätta för det nya täta byggandet? Vilka strukturer som påverkar och vilka konkreta strategier vi måste arbeta efter? Den första delen följer och den är inte minst intressant för att den sätter in yimbyrörelsen i ett vidare historiskt och dagsaktuellt sammanhang.
» Klicka här för att läsa resten av inlägget
YIMBY Stockholm om: stadsbyggnad, stadsplanering, arkitektur, yimby, caldenby, inobi
Bloggar om: stadsbyggnad, stadsplanering, arkitektur, yimby, caldenby, inobi
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:
Följ oss
Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.
OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.
Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.
Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.
YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.
YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.
YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.
Mer information om oss
Gå med!
Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".
Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.
Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.
Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.
YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.
YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.
YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.
Mer information om oss
Gå med!
Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".
Allmänt/Stockholm
Maxhöjd i Kista
14 Oktober 05:26 av Bittebr Bittebr
Hur kan kan La Sagrade Familia vara så tätbefolkat?
9 Februari 17:46 av Henrik Tuvberger
YIMBY/Store
@yimbysthlm på Twitter
