Utskrift från www.yimby.se
....

Ännu en sovande förortsenklav är född

Arkitekturskribenten Mark Isitt skriver om det nya bostadsområdet Annedal.
Tidigare publicerad i Dagens Nyheter


År 2015 kommer nära 7 000 personer att bo i Annedal, ett renodlat bostadsområde på tvärs mot ambitionen att utvidga innerstan. Bild: Jon Cederberg

Om en boutställning ska kunna kalla sig boutställning
måste den ifrågasätta: hur kommer vi att bo och umgås i framtiden, vilka uttryck kommer arkitekturen att ta sig, hur infriar vi miljökraven, hur bygger vi städer för alla i en tid av växande samhällsklyftor?

"Utställningen" i Annedal besvarade knappt någon av dessa frågor. Så klart. För så länge det saknas 70 000 bostäder i Stockholm och det flyttar in två stombussar proppfulla med folk varje dag spelar det ingen roll hur stadsplanerna och lägenheterna ser ut, allt säljer ju ändå. Till alldeles makalösa priser dessutom – här, i Stockholms nordvästra avkrok, i ett före detta industriområde kringgärdat av bullrig infrastruktur, kostar en bostadsrätt drygt 40 000 kronor kvadratmetern.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Betong + Grönska = Sant

Ulf Lundell trivs bäst i öppna landskap. Men jag tillhör generationen som trivs bäst där betong möter grönska. I gränsen mellan de händelserika sociala stadskvarteren och den gröna parken är kontrasterna stora, och alldeles underbara. Jag skulle kunna bo i en villaförort. Men då skulle jag känna mig socialt och kulturellt avskuren från omvärlden. Jag skulle kunna bo centralt i Milano. Men då skulle jag inte kunna njuta av grönskans skönhet och lugn. Nej jag trivs bäst där betong möter grönt. Där man kan njuta av de kulturella och ekonomiska utbytena i stadskvarteren samtidigt som man några kvarter bort kan slappna av, kasta frisbee och mingla i parken. Om jag dessutom kan åka kollektivt till oexploaterade skogar och skärgårdar så är allt finemang.


Betong möter grönska i New York. En av världens mest populära platser.

Alexander Ståhle Forskar om grönområden i städer. Han har i avhandlingar som ”Compact Sprawl” kommit fram till att det inte råder någon negativ relation mellan täthet och upplevd närhet till grönska, tvärtom. Boende i Stockholms innerstad upplever sig ha närmare till grönytor än boende runt Järvafältet. Hans analyser av Stockholm visar att kompakta miljöer som är både täta och gröna har högre fastighetsvärden, bättre hälsotal, större blandning av boyta och lokalyta, och ett högre exploateringstryck. Ståhle menar att förorten måste förtätas på ett bra sätt för att öka känslan av närhet till grönska. Det låter nästan för bra för att vara sant. För tät stad gör det möjligt att spara mer skärgård och andra vilda grönområden för djuren utanför våra samhällen.

Det är viktigt att parkerna håller hög klass och är lätttillgängliga för allmänheten. Vid Telefonplan finns det t.ex. mer grönska än hus och asfalt. Ända råder det brist på öppna gräsytor för äldre och lekplatser för de mindre barnen som inte orkar gå långt. Den mesta grönskan är privat mark i villor eller ”Hus-i-park”. Det finns också stora skogsområden som är avskurna av räls, motorvägar och villatomter. De få grönytor som är tillgängliga använder få då de inte sköts om. Men det finns hopp. Nya kvarter ska byggas och nya parker ska anläggas.

Ett mer framgångsrikt exempel är Östermalm som är tät och  planerad för att alla ska ha ett grönområde i slutet av gatan. Parkerna håller hög kvalité. Södra Djurgården är en av de bästa parkerna vi har i landet. Detta klingar bra med YIMBYs värderingar om att alla i en tät levande stad ska få gångavstånd till multifunktionella parker av hög kvalité.

Parkerna är en självklar och livsviktig del av staden. Vi måste således lyckas med konstycket att förtäta med bostäder, infrastruktur och arbetsplatser för 1 000 000 nya invånare under de närmaste decennierna samtidigt som vi ökar känslan av närhet till grönområden


Betong möter grönska i Paris. En av världens mest populära platser.

Statistiska Centralbyrån har gjort en undersökning om grönytor/grönområden i och omkring tätorter som uppmärksammats av SvD. I resultatet står det att "Andelarna av befolkningen som saknar grönområde inom 300 meter från bostaden varierar från 4 procent till 30 procent.". I storstäderna Stockholm och Malmö saknar 18 procent av de boende grönområden i närområdet.  Men undersökningen måste tas med en nypa salt då det inte bara är närhet till grönytor som är av betydelse utan även kvalitén på grönytan.

En del tror att kampen för grönska är detsamma som att protestera mot varje nybygge på grönområde. Men tyvärr är detta också en kamp för att inte låta Stockholm växa och leder till att man måste bygga "någon annanstans". Det leder till utspridning, så kallad urban sprawl vilket totalt sett tar i anspråk mer grönyta och ökar bilberoendet. Om staden ska få växa så måste vi ibland bebygga grön mark. Men ju tätare vi bygger desto mer grönska kan vi spara. Samtidigt måste vi öka känslan av närhet till grönområden. För att uppnå detta måste vi göra en del omfördelningar mellan bebyggelse och grönska och prioritera rätt grönområden. Vi måste utveckla många grönytor samtidigt som vi måste våga bebygga rätt grönytor.

Sist men inte minst måste vi bry oss om våra vänner djuren. Men den diskussionen tar vi en annan gång.


Jag hoppas att vi kan bygga åtminstone så tätt att vi kan behålla vår skärgård för allmänt friluftsliv. Jag ser gärna att man bygger ut kollektivtrafiken till våra yttre grönområden så att vi utan bil kan njuta mer av den.

Houston – förebild och skräckexempel

Att studera andra städer är kanske det bästa sättet att få perspektiv på sin stad. Jag reste till den storstad i västvärlden som kanske skiljer sig mest från Stockholm i fråga om stadsplanering.

Och mycket riktigt, det jag fann när jag anlände till oljans huvudstad var en stad som inte hade många likheter med vår huvudstad. Staden har nästan inga äldre historiska byggnader. Men till skillnad från Stockholm finns i Houston oändligt med modern arkitektur i världsklass. Medan Stockholm är mer byggd för gångtrafikanter och kollektivresenärer så är Houston byggd för bilister. De livligare områdena i Houston finns inte i downtown utan i de så kallade ”Edge Cities” tiotals km från downtown.

Downtown är det största affärsdistriktet i Houston. I distriktet huserar många prominenta företag. Stadsdelen har en av världens mest moderna och högsta ”skylines”.

 

Nedan syns en serie bilder jag tog från en åktur igenom downtown på en av Houstons huvudgator en lördagskväll klockan sju.

 

 

 

 

Det var allt! Det tog inte mer än 2 minuter. Och hur många människor såg ni på gatorna? Downtons byggnader innehåller nästan bara kontor så denna del av Houston är bara livfull under rusningstid. Övriga tider på dygnet gapar gatorna tomma trots downtowns höga densitet. Här ser man hur viktigt det är att likt större delen av Manhattan blanda bostad, arbete och service i samma kvarter för att hålla igång livet i staden under hela dagen.

Det enda rälsburna trasportmedlet Houstonborna kan använda sig av för att resa till och från downtown är denna spårväg:

 

Detta är inte mycket för en metropol på 5 500 000 människor. Då kollektivtrafiken inte försörjer befolkningen tvingas man resa till downtown med bil. Detta har lett till att byggherrarna tvingats bygga enorma parkeringshus för alla arbetande i skyskraporna. Ofta är de första 5-10 våningarna i skyskraporna bilgarage. Detta gör i sin tur stadsdelen ännu mindre attraktivt för gångtrafikanter. Mindre och sämre kollektivtrafik leder till fler bilar vilket leder till fler garage vilket leder till mindre attraktivt centrum.

Till och med Houstons politiker har börjat inse problematiken med stadens stadsplanering och man har enligt Wikipedia investerat mer än 4 miljarder USD det senaste decenniet för att förvandla downtown till ett aktivt centrum med bostäder, nattliv och nya transportmedel. Men man har inte nått hela vägen fram ännu. Det tar tid och är dyrt att reparera flera decenniers misstag i stadsplaneringen. Här ser man hur viktigt det är för oss i Stockholm att tänka rätt från början i utbyggnaden av kollektivtrafiken när man bygger nya stadsdelar.

En annan intressant anledning varför gatorna gapar tomma är att det 6 m under marken finns en 10 km långt tunnelsystem som länkar ihop 95 kvarter. Houston är varmt under somrarna varför Texasborna föredrar att hålla sig inomhus.

En sak talar till Houstons fördel. Den moderna arkitekturen är fantastiskt sevärd. Man blir avundsjuk som Stockholmare. Till skillnad från i Stockholm där vi brytt oss om funktion men inte utseende under mer än ett halvt sekel så har man i Houston en arkitektur som är varierad och väl genomförd. Arkitekturen är stadens väggar. I Houston anstränger man sig därför för att ge arkitekturen ett intressant utseende. Jag såg inga höga extrema funkisbyggnader för bostäder likt de som finns i forna Östtyskland och i Sverige.

I Stockholms moderna bostadsområden kan det vara svårt för framförallt ovana utlänningar att navigera bland alla husen som ter sig se likadana ut. Så är det inte i Houston. Varje byggnad från varje epok är unik och det är lätt att hitta i staden då man kan använda sig av stadens landmärken för att navigera. Stadens visionära arkitektur gav mig intrycket att det här finns möjlighet att förverkliga drömmar och visioner. Houston är en stad som visar att modern arkitektur, höga såväl som låga byggnader kan vara en fröjd för ögat.

Jag träffade inte många Houstonbor. Men de jag fick chansen att prata med var alla stolta över sin stads arkitektur och man hade en stark tro på den moderna arkitekturens användbarhet för att göra staden mer spännande. Mångfalden av modern arkitektur var oändlig. Här kommer ett urval från skyskraporna i downtown.

 

 

 

 

Runt downtown finns de så kallade “edge cities”. Vissa av dessa stadsdelar som exempelvis Houston uptown är livligare än downtown. Uptown ligger ca 10 km från downtown och är Houstons mest exklusiva och penningstinna stadsdel. Ni kan se Houston uptown i bilden nedan i bakgrunden till höger (i förgrunden ligger en annan edge city som kallas Texas Medical Center).

 

Dessa stadsdelar är dock tyvärr inte heller byggda för gångtrafikanter. Här finns istället olika köpcentrum och andra affärer väl isolerade från varandra av breda bilgator. Nedan kan ni se några bilder av det dyra området ”Uptown Park Shopping Centre”. Den består av byggnader i neostil i klara färger. Personligen föredrar jag byggnader i modern stil men smaken är som baken. Givetvis omgärdas dessa hus av stora parkeringsplatser.

 

 

De enorma områdena mellan centrumstadsdelarna består av bostadshus, industrier eller kommersiella byggnader på en våning liknande dessa:

 

 

Enligt min erfarenhet bor den typiske medelklasscowboyen i från Texas i bostadsområden liknande denna.

 

Dessa bostadsområden har ofta swimmingpool, gym och andra faciliteter inom bostadsområdet som de boende delar på. Det är inte ovanligt att dessa områden är placerade mitt i industriområden.

Mer välbärgade bor typiskt i villor i neostil liknande denna.

 

Dessa bostadsområden är utspridda i enorma områden vilket gör det i praktiken omöjligt att förse alla boende med väl fungerande kollektivtrafik. Kollektivtrafik kräver en hög densitet kring stationerna för att det ska vara lönsamt. När Houstonbon beger sig ut för att shoppa eller gå på restaurang tar man istället bilen för att leta efter vad man vill ha längs med vägen liknande denna.

 

Väl på krogen tar man sedan ett par öl och sedan tar man bilen hem igen lätt berusad. Buss eller tåg är inget alternativ. Inte ens taxibilar är vanligt förekommande på vägarna.

Sammanfattningsvis gav Houston mig en insikt i hur viktigt det är att bygga tätt även i stadens förorter för att kunna fylla kollektivtrafiken och göra den lönsam. Houston downtown visar också hur viktigt det är att bland bostäder, kontor och service i samma stadsdelar för att göra staden mer livfull. Även om Houston består av många motorvägar och få livfulla gator så visade staden också vilka oändliga möjligheter den moderna arkitekturen ger för att skapa vackra miljöer.

NCC bygger passivhus. I nyfunkis...

Tidningen City skriver om att byggbolaget NCC skall bygga så kallade passivhus i Beckomberga.
Passivhus byggs med extra tjocka väggar som isolerar och tätar extra mycket. I stort klarar man sig med kroppsvärme och energin från olika elektriska apparater i lägenheten för att värmen ska hållas, även om värme kan behöva tillföras under extra kalla dagar.

Uppvärmning av varmvatten kommer att skötas av solfångare. Uppemot 60% mindre energi går åt i ett passivhus jämfört med ett vanligt.

Det är utmärkt att NCC nu börjar satsa på den här typen av lösningar. Stora mängder energi förspills i onödan i många nya hus som byggs idag.

Men någonstans på vägen har NCC gått vilse. I sina önskemål om att bygga miljövänligt verkar man helt ha glömt bort att göra miljön människovänlig. För vad vi ser i skissen på NCC:s hemsida är ännu ett minutiöst separerat och utspritt standariserat nyfunkis-bygge. Klipp och klistra.




Husen upplyfta från gatan (dock ovanligt liten bit denna gång, vilket ju nästan gör det än märkligare. Vad skall dessa smala bitar gräsmatta användas till?), inga entréer mot gatan, inga affärer i bottenplanen.

Hur kan man kalla det miljövänligt att bara bygga fyra våningar? Mycket mark går åt för få boende och underlag för kollektivtrafik är svårt att skapa med så här låg densitet. Alltså tar man bilen. Miljövänligt? Här skulle man utan problem kunnat bygga på tre våningar till.

På skissen ser man sex människor vilket egentligen är ganska lite för en så stor yta. Men i verkligheten kommer det under större delen av tiden här vara helt tomt. Det finns helt enkelt ingen anledning att uppehålla sig utomhus i det här området. Antingen är man hemma, eller så är man någon annanstans. Där det finns någonting att göra.
Ännu ett trist bostadsområde och ännu ett offer för funktionalismens felaktiga stadsbyggnadsidéer.
Trist NCC.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8629 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Politikerveckan Järva
8 Oktober 19:06 av Trevor Bower
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 18:38 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter