Utskrift från www.yimby.se
....

Årsta holmar - Strandbad eller naturreservat?


Årsta holmar idag. Holmarna går bara att nå med båt.

Årsta holmar, mellan stranden nedanför Årsta gård och Tanto på Södermalm, är en plats som många sett, men få besökt.

Holmarna går inte att nå annat än med båt, trots att Årstabroarna går rakt över. De fungerar därför inte som rekreationsområde för Stockholmarna. Men de är inte heller skyddade som naturreservat. Området tycks befinna sig i en slags limbo.

Det har tidigare diskuterats att göra holmarna till just ett naturreservat, men dessa planer har aldrig realiserats. Det är dock något som oppositionen vill ändra på. Årsta holmar finns med bland de områden som de rödgröna vill göra till naturreservat. Den styrande alliansmajoriteten har inte givit något besked om holmarnas framtid, men centerpartiet i Stockholms stad går nu ut med sina planer för holmarna. Partiet vill bygga en strand på en av holmarna och bygga en ny gång- och cykelbro.


Illustration: Joakim Sturesson

Årsta holmar borde med sitt unika läge komma fler stockholmare till del. Vi skulle gärna se att man fräschade upp dem med en stor sandstrand och en bättre restaurang med nattklubb
Per Ankersjö, ordförande för Stockholmscentern.

Vad tycker du? Sandstrand och restauranger, naturreservat, eller kanske bara en ny bro?

Siluetten framför allt

På julafton publicerades en debattartikel på SvD Brännpunkt signerad av ett antal folkpartister. Bland annat Bonnie Bernström som gjort sig känd för att inte vilja se några nya daghem i sin stadsdel. Debattartikeln vill diskutera Stockholms utveckling, men verkar se staden som ett museum. Vi ska från YIMBY:s håll försöka att här ge vår syn på artikeln. Svaret blir något långt och spretigt men skrapar ändå bara på ytan av felen i argumentationen, en följd av den osammanhängande artikel som vi replikerar på.

Artikeln kan tolkas som en del i den positionering i stadsbyggnadsfrågorna som folkpartiet verkar har stakat ut inför valet 2010. Den korta analysen är att artikeln haltar betänkligt. Den är fullmatad med de retoriska tveksamheter och felsteg som är vanliga i den mer bevarandekonservativa fallangen i Stockholmsdebatten; kanske något förvånande med tanke på de namnkunniga skribenterna bakom inlägget.

Skribenterna kretsar i huvudsak kring den "självklara" hemskhet som en högre bebyggelse i centrala Stockholm innebär och ondgör sig över Stockholm Waterfront, eller som de själva skriver: "en förskräcklig gråblå koloss i stål och betong". Men i arkitektur finns inga absoluta sanningar. Alla Stockholmare ser inte Waterfront som förskräcklig, lika lite som alla gillar den. Men i den mån man kan se objektivt på arkitektur är Waterfront knappast en byggnad som Bilbao-muséet eller Oslos nya operahus. Ironiskt nog är Waterfront ett barn av Stockholms höjdskräck. När de bevarandekonservativa slår på stora trumman är utformning och funktion sekundärt. Det viktiga är att byggnaden inte syns. Men Waterfront har något som kommer göra den mer omtyckt än den gråa postsorteringsterminal som stod där tidigare: Ett levande bottenplan som blir en del av staden. Waterfront är ett stort uppsving för området vid centralen, men det hade kunnat bli bättre om kultursidorna hade ägnat en tanke eller två åt något annat än hur man bäst kunde stoppa eller gömma byggnaden.

Skribenterna kritiserar också "något som kallas västra city" som "innebär att spårområdet kring Centralstationen däckas över och täcks av massiva huskroppar, inklusive en skyskrapa som ska bli över 100 meter hög". Oviljan mot planerna är tydlig. Men frågan är vad som är fel med att däcka över ett spårområde, idag en barriär. Och de "massiva huskroppar" som skribenterna talar om är idag något attraktivt. Den täta levande blandstaden, i både större och mindre skala, är efterfrågad av många. Skribenterna trivs troligen bättre i den äldre Stockholmska stenstadens skala och det är inget som vi ska förneka dem. Frågan är dock varför de vill förneka den som tycker om en tätare miljö den möjligheten? Är det en uppgift för ett parti som kallar sig liberalt att tala om för andra hur de ska vilja bo? Ovetande om det gör skribenterna här samma misstag som modernisterna gjorde.

Skribenterna verkar leva kvar i gamla gröna-vågen-"sanningar" när de skriver att "Centern var förr ett så kallat miljöparti. Numera kan stadshuscenterns företrädare knappt öppna munnen utan att agitera för fler och ännu högre skyskrapor i City."

Det är sant att skyskrapor inte automatiskt gör en stad miljövänligare. Men det är inte heller så att en högre och tätare bebyggelse är dålig för miljön. Den som är insatt i frågan, vilket skribenterna bevisligen inte är, vet att sanningen är den motsatta. Genom att bygga tätt skapar vi en miljövänlig stad med effektiv kollektivtrafik. Att vi behöver bygga tätare är något som forskare såväl som Naturskyddsföreningen och Nobels fredspristagare Al Gore propagerar för.

Den museala synen på Stockholm lyser igenom gång på gång. Waterfront är ett problem eftersom den stör vykortsvyn från söders höjder. För att finna stöd för sin tes citeras en kryssningsturist från Vancouver (en stad som ironiskt nog rankas som världens bästa att leva i) som besökte Stockholm i somras. Den som inte vill införa höjdförbud i Stockholm utpekas som "kulturlös" vars enda mål är att "sätta Stockholm på kartan". Fixeringen vid turismen och hur Stockholm rent visuellt ska bevaras som något musealt återkommer gång på gång. Men vem är det egentligen vår stad är till för? Besökande turister som ska få titta på en kuliss? Stockholms byggs för oss som bor och verkar här. Ingen annan. En stad som inte kan och får förnya sig går samma väg som Facit och SAAB och dör.

Skribenterna kan naturligtvis inte hålla sig borta från Klararivningarna. En vid det här laget så uttjatad argumentation att den helt har förlorat sitt värde. Ett retoriskt knep för att invagga läsaren i tron att dagens planer handlar om att riva bort Stockholm. Men Västra City handlar inte om att riva utan om att läka de sår i stadsväven som blev resultatet av stadsomvandlingarna. Påståendena om att en ny rivningsvåg skulle vara på gång fortsätter med påståenden som "Det är ingen naturlag att gamla vackra hus måste ersättas av nya fula med allt högre exploateringstal.". Det vore intressant om skribenterna kunde peka ut alla dessa hus som ska rivas. Senast en rivning uppmärksammades var det ju för övrigt Aspuddsbadet som revs, en rivning som ju som bekant folkpartiet inte motsatte sig. Eller är det möjligen så att rivningar i ytterstaden är oviktigt?

Centerpartiet i Stockholm replikerar idag (27 december) folkpartiets inlägg och det är tydligt att det finns en skiljelinje mellan de två borgerliga partierna. (Vågar vi hoppas på att även vänsterblocket ger sig in i diskussionen mer aktivt?). Medan folkpartiet framförallt pratar om hur vi ska kunna bevara det som redan finns inriktar sig centerpartiet i sin replik på hur vi kan utveckla och bygga en tät och miljövänlig stad. Speciellt ett stycke i repliken kan ses som extra intressant:

"När ett projekt i Stockholm utmanar dagens ”skyline” möts det omedelbart av ett organiserat massivt motstånd som får de flesta planer att gå om intet. Ofta anammas också detta motstånd av någon politisk aktör som ser sin chans att tillfälligt höja sin egen popularitet"
. Är detta anledningen till Folkpartiets nya inriktning?

Ett stort problem i stadsbyggnadsdiskussionen i Stockholm är låsningen vid byggnadshöjder. YIMBY blir ofta beskyllda för att vara "skyskrapegalningar". Men faktum är att vi pratar avsevärt mindre om hushöjder än vad bevarandeorganisationer, konservativa politiker eller kultursidorna i Svenska Dagbladet gör. Där Folkpartiet, kultursidorna eller arkitekturskribenter gärna snöar in på "hemska höghus" och hur staden ska tyglas och kontrolleras pratar vi istället om stadsliv, blandning, levande städer, kollektivtrafik, miljö och klimat, cykling, integration, arkitektur och en massa andra frågor. För oss är idén att sätta en höjdgräns på en stad lika fel som att förbjuda boende i miljonprogrammet att måla om sina hus eller att bara bry sig om det som händer i innerstaden. Vi vill därför rikta en uppmaning till såväl skribenter som politiker och intresseorganisationer: Se hela staden. Släpp låsningen vid innerstad och hushöjder. Om bara 10% av den energi som ägnas åt att stoppa all förändring i innerstaden kunde läggas på frågor som bostadsbrist, bättre kollektivtrafik och krav på bättre arkitektur och stadsplanering istället för att försöka stoppa allt som sker utanför fönstret så skulle stadsbyggnadsdiskussionen vara mycket mer givande, och vår stad en bättre stad. Stockholm förs inte framåt genom att bevara, utan genom att utveckla.

Centerpartiet: Lys upp City


Centerpartiets vision för Klarabergsgatan. Illustration: Joakim Sturesson.
Klicka för större version.




För en dryg månad sedan skrev vi om skyltar och fasadbelysningar här på YIMBY och efterlyste att staden inte bara fokuserar på hur befintliga och omtyckta skyltar kan bevaras utan hur vi också kan få mer skyltar och mer ljus på Stockholm. Speciellt såhär års är det många delar även i centrala Stockholm som kan upplevas som mycket mörka.

Det här är något som centerpartiet i Stockholm nu tar upp genom att lämna över en skrivelse till Stadsbyggnadsnämnen om att upprätta "urbana frizoner" i City:
Det finns en utpräglad syn att skyltar och nya byggnader ska ”smälta in” i det befintliga Stockholm. Detta gör att Stockholm blivit en kulturhistoriskt intakt stad, men också aningen tråkig. Exempelvis har det fått effekten att vi har väldigt få neonskyltar. Många politiker vurmar för de gamla byggnaderna och de gamla skyltarna, men få presenterar idéer för hur vi ska få nya spektakulära inslag från idag.

Här kan det i sammanhanget vara på sin plats att nämna att neonskyltar definitivt inte är något som är främmande för Stockholm. Så här såg t.ex. korsningen Kungsgatan/Sveavägen ut 1944.


Foto: Stockholmskällan

Centerpartiet fortsätter:
För att skapa en mer tillåtande skyltpolitik föreslår vi att staden utser en eller flera urbana frizoner för uppsättandet av skyltar. I dessa frizoner ska man bortse från rådande krav vad gäller hänsyn till stadsbild, natur- och kulturvärlden. Ambitionen är att det, precis som i många andra storstäder ska växa fram en lysande skyltplats i Stockholm. Intressanta platser att pröva är Klarabergsgatan/Drottninggatan, Sergelgatan eller korsningen Sveavägen/Kungsgatan.

Förslaget är intressant och vi hoppas att staden vågar diskutera frågan. Hur pass mycket man kan släppa på skyltreglerna, och var man kan göra det, är säkerligen frågor där åsikterna går isär. Men det verkar uppenbart att dagens regelverk har inverkat menligt på antalet skyltar när man ser bilden ovan från 1944 och den här bilden från Stureplan 1955.


Bild: Stockholmskällan

Centerpartiet vill att taken ska blomstra


ABC-nyheterna rapporterar om att Centerpartiet i Stockholm föreslår ett större försök med gröna tak i Norra Djurgårdsstaden.

Lukas Forslund från Centerpartiet säger:
Var du än bygger i staden så försvinner det nästan alltid någon grönska. Och då kan man flytta upp den grönskan på taket i stället för att den försvinner helt och hållet




Taken är en hittills i stort sett outnyttjad resurs i Stockholm som har stor potential att tillföra många positiva värden. Det är inte bara ett utmärkt sätt att tillföra stora ytor av grönska i täta stadsdelar och nya utsiktsplatser över en stad som har alltför få sådana. Det har också flera positiva miljöeffekter. Gröna tak har goda isolerande egenskaper, dämpar buller och kan också filtrera regnvatten. Gröna tak minskar också potentiella problem med så kallade "Urban heat islands". Projektet Norra Djurgårdsstaden har också av vissa grupper fått kritik för att det skulle skära av spridningsvägar för djur. YIMBY har en lite annan syn på utvecklingen av det centrala Stockholm och ser inte nödvändigtvis spridningsvägar för djur mitt inne i innerstaden som den viktigaste aspekten att ta hänsyn till för att nå en bra och hållbar(även ekologiskt) stadsutveckling, men faktum är att grönska på tak förbättrar djurens spridningsvägar i staden.

YIMBY har överlag svårt att se några argument mot gröna tak, och därför har vi förespråkat sådana i våra yttranden om Norra Stationsområdet och Norra Djurgårdsstaden.

YIMBY välkomnar Centerpartiets ställningstagande för de gröna taken, och hoppas att de andra partierna i Stockholms stadshus stödjer förslaget.

Per Ankersjö, gruppledare för Centerpartiet i Stockholm, kommenterar även på sin blogg här.

YIMBY i Almedalen - Måndag

Jonas Frejd från YIMBY njuter av solen och lyssnar på tal.
Jonas Frejd från YIMBY njuter av solen och lyssnar på tal.
 
Bostadspolitisk debatt med ungdomsförbunden hos jagvillhabostad.nu. Jakop Dalunde från Grön ungdom pratade bland annat om att vi måste bygga tätare och högre.
Bostadspolitisk debatt med ungdomsförbunden hos jagvillhabostad.nu. Jakop Dalunde från Grön ungdom pratade bland annat om att vi måste bygga tätare och högre.
 
Diskussion om PBL med Jan Jörnmark (som tidigare har skritiv om PBL här på YIMBY) med representanter från Moderaterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.
Diskussion om PBL med Jan Jörnmark (som tidigare har skritiv om PBL här på YIMBY) med representanter från Moderaterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.
 
Siri och Danielle från Jagvillhabostad.nu
Siri och Danielle från Jagvillhabostad.nu
 
Anders från YIMBY diskuterar P-normer och annat med Kristina Alvendal(m)
Anders från YIMBY diskuterar P-normer och annat med Kristina Alvendal(m)
 

Moderaterna vill ha skyskrapebonus, "punkthusförbud", blandade upplåtelseformer och fler små byggherrar



Moderaterna i Stockholm har i en ny rapport kommit fram till ett antal intressanta och mycket välkomna synpunkter. Inom ramen för "politiker08" har man bjudit in medborgarna i Stockholm till en diskussion om stadsutvecklingsfrågorna. Det resultat som presenteras i rapporten visar att den typ av stadsutveckling som YIMBY förespråkar har haft starkt stöd bland arbetsgruppens 123 deltagare.

En av de frågor som är mycket glädjande att se lyft från högsta politiska håll är vikten av blandade upplåtelseformer i nyproduktion. Till Svenska Dagbladet säger Kristina Alvendal:

"- Vi ska [också] försöka påverka byggherrarna att presentera projekt där hyres- och bostadsrätter blandas, vilket är fullt möjligt genom så kallad tredimensionell fastighetsbildning."

Detta är en mycket välkommen utveckling i en fråga som YIMBY har kritiserat vid ett flertal tillfällen. Olika upplåtelseformer drar åt sig olika typer av människor och vill man bygga blandstad måste man också därför blanda upplåtelseformerna. 

I rapporten tas också vikten av att få in mindre aktörer på byggmarknaden upp. Här tänker man sig att genom att markanvisa på rätt sätt gynna konkurrens och mångfald och på det sättet möjliggöra en prispress på nybyggnation. Även här kan YIMBY bara ge tummen upp. Att få in fler aktörer på byggmarknaden är nödvändigt för en mer varierad stadsbild och om vi ska kunna få en motkraft mot prefabpunkthus i vit nyfunkis utkastade på stendöda gärden några kilometer från närmaste köpcentrum.

I rapporten identifieras också uppförandet av just sådana punkthus som ett problem:

"- Vi funderar allvarligt på att införa ett "punkthusförbud". Punkthusen är det tydligaste exemplet på vad som skapar förortskaraktär. I stället ska vi sträva mot en levande kvartersstruktur med genomfartstrafik och verksamheter i bottenvåningarna."

Det ter sig uppenbart att moderaterna i Stockholm nu en gång för alla vill göra upp med förortens problematiska struktur som det finns långt större tillgång än efterfrågan av, samtidigt som bristen på stad är mycket stor. Det är också mycket glädjande att vikten av verksamheter i bottenplanen tas upp som en specifik fråga, liksom att man vill göra upp med trafiksepareringens problematik. YIMBY:s ståndpunkt är här tydlig. Det är bilarna som ska anpassa sig till staden och människorna i den, inte människorna och staden som ska anpassa sig till bilen. Trafikseparering, att låta bilen diktera villkoren för hela samhället, är en idé som samhället måste göra upp med.

Vi ser dock gärna ett förtydligande av vad som inbegriper sig i begreppet "punkthus" här. Dels kan en skyskrapa vara ett punkthus, som då kanske tar upp ett helt kvarter själv. Dels kan också punkthus fungera ganska bra som en delkomponent på sina ställen i en stadsmässig och tät bebyggelse. Det är de glesa planeringsidealen med bilberoende monofunktionella hus i "fria former" utan gatukontakt och lokalt butiksutbud som är det stora problemet. Om dessa sedan uppförs som lamell- skiv- eller punkthus spelar mindre roll.

Rapporten kommer också till slutsatsen att det bör anordnas fler tävlingar där byggherrar och arkitekter får komma med förslag på projekt som ska ge det bästa boendet till den lägsta kostnaden. Inom den ram som stadsutveckling idag sker låter det som en god idé, men från YIMBY hoppas vi att det också framöver kommer till en förändring i hur man jobbar med planläggning av områden. Istället för att låta ett arkitektkontor planera, och en byggherre bygga, ett helt område där man försöker att få det att se blandat ut, är det bättre att istället börja med att lägga ut en stadsplan, och sedan låta olika aktörer fylla denna stadsplan. Stockholm behöver en Lindhagenplan för 2000-talet.

Moderaterna föreslår också något som de kallar för "skyskrapebonus". Problemet är att den som vill bygga idag betalar "tomthyra" för det uppförda antalet kvadratmeter, inte för den markyta som tas i anspråk. Tomthyran för ett högt hus som tar upp få kvadratmeter markyta blir alltså lika hög som ett lågt hus som tar upp många kvadratmeter markyta. Det är således missvisande att kalla dagens system för tomthyra, snarare är det en straffskatt på miljövänligt tätt byggande, och en subvention av glest och lågt byggande. Att dagens system måste göras om är uppenbart. Det är inte hållbart att behålla dagens system i en verklighet som är präglad av stadsbrist och miljö- och klimatdebatt.

Kristina Alvendal säger till Svenska Dagbladet:

"- Därför vill vi införa något som vi kallar för "skyskrapebonus". Det innebär att staden bjuder på tomträttsavgälden över en viss våning. I dag betalar byggherren för den totala bostadsarean. Om vi till exempel säger att allt över 15 våningar ger skyskrapebonus så betalar den som bygger ett 30-våningshus bara halv tomthyra."



Slutsatsen är välkommen, och visar att man även från politiskt håll nu har identifierat dagens system som ett problem. Det behöver dock diskuteras vidare hur ett sådant system ska utformas. Om man sätter en fast gräns vid exempelvis 15 våningar finns det en risk att många byggbolag fortsätter i invanda hjulspår på det flesta ställen. Intressanta alternativ som kan diskuteras är exempelvis att man endast betalar hyra för nyttjad markyta, oavsett det antal kvadratmeter man sedan uppför. Det skapar incitament för högre byggnader på attraktiva lägen. Sådana lägen brukar vara centrala lägen med god tillgång till kollektivtrafik. Ett annat alternativ är att göra skalan glidande, där de första våningsplanen har en högre kostnad, för att sedan minskas med varje våningsplan. Det skapar incitament för ett tätare byggande i alla byggprojekt.

I samband med detta vore det också önskvärt om moderaterna kunde göra en omsvängning i frågan om parkeringsnormen som man höjde till 1,0 för en tid sedan. Det är knappast realistiskt att bygga riktigt höga hus, om man måste bygga en parkeringsplats till varje lägenhet.

Centerpartiet ställer sig i ett pressmeddelande positiv till skyskrapebonusen:

"- Stockholms stad har idag ett avgiftssystem som motverkar höga hus. Skyskrapebonus kan vara ett sätt att få bukt med det problemet. Vi har i Centerpartiet arbetat med ett liknande förslag så jag välkomnar dagens utspel. Stockholm måste byggas tätt och högt för att klara klimatmålen. Genom högre hus kan vi dessutom spara värdefulla parker i staden. Till exempel vill vi bygga skyskrapor genom att överdäcka spårområdet och klarastrandsleden norr om centralen. Även Norra station bör få högre hus än vad som föreslagits idag."

Theres Lindberg (S), vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden ställer sig dock, enligt Svenska Dagbladet, mer kallsinnig till förslaget:

"- Jag tycker uppriktigt sagt att det är ett fånigt förslag. Höjden på husen måste ju avgöras av var de ligger, och hur det påverkar stadsbilden och staden som helhet. M verkar vilja bygga höga husen för sakens skull och då riskerar man att göra om samma misstag som under miljonprogrammet, säger hon.

- Jag tycker att man måste resonera kring varje enskilt projekt och lösa i dialog hur man ska få ner byggkostnaderna, säger hon."


På en punkt har Theres Lindberg rätt, nämligen att det kan bli ett problem om man vill bygga husen högt för sakens skull, alltså att de blir politiska prestigeprojekt, snarare än resultatet av en naturlig stadsutveckling. YIMBY har dock svårt att se hur en generell avräkning av tomthyran för högre hus skulle leda till en sådan utveckling. Snarare är det ju så att det lätt blir politiska prestigeprojekt just när politiker ska bestämma var husen ska ligga, vilket Theres Lindberg indirekt säger när hon påtalar att husens höjd måste avgöras av var de ligger. Det finns naturligtvis platser i Stockholm där höga hus är olämpliga, men där sådana fungerar bör inte staden bromsa försök till att bygga högt, utan istället uppmuntra dem. Det är också lite tråkigt att diskussionen direkt fastnar i frågan om hushöjder, men i övrigt utelämnar de övriga punkter som programmet tar fram. Här ser vi gärna att socialdemokraterna, och övriga partier, utvecklar hur de ser på moderaternas förslag.
 
(City, SVT)

Centerpartiet svänger om bebyggelse i Vetenskapsstaden - vill ha studentbostäder och spårbilar

Stockholms stad planerar för ny bebyggelse i Albano och teknikhöjden i syfte att tillskapa mer lokaler för högskole- och institutionsverksamheter. Projektet kallas för "vetenskapsstaden" och ett av syftena är att skapa bättre samband mellan KTH, Stockholms universitet och Karolinska Institutetet. Planerna har tidigare kritiserats av bland annat Lars Marcus,  docent i stadsbyggnad. Planerna ser nu ut att ha tagit några steg i rätt riktning. I startpromemorian för projektet finns det en del intressant att läsa:

"Planområdet ligger i Vetenskapsstaden inom Nationalstadsparken. Det föreslås omvandlas till universitets- och högskoleområde - institutionsbyggnader med inslag av student- och forskarbostäder. Tillgången på mark inom Vetenskapsstaden, där institutionerna kan expandera, är begränsad. Enligt fördjupningen av översiktsplanen för Nationalstadsparken, som tagits fram av stadsbyggnadskontoret och godkänts av stadsbyggnadsnämnden, bör en tät bebyggelse prövas.

Bebyggelsen planeras med utgångspunkt från högskolornas behov och med hänsyn till landskaps- och kulturmiljövärden. Möjligheten att skapa ekologiska spridningsvägar genom området ska beaktas. I arbetet utreds möjligheten att förbättra infrastrukturen mellan KTH, Stockholms Universitet och Karolinska institutet."


Detta är en välkommen utveckling. Förvisso ligger området inom nationalstadsparken, men området kan sägas höra till nationalstadsparken endast genom en linjedragning på en karta som inte tagit hänsyn till områdets faktiska beskaffenhet. Det är således glädjande att man i startpromemorian för projektet har identifierat problemen med det tidigare godkända programmet för Albano som man nu väljer att omarbeta för att få fram en mer urban struktur.

Från entrén vid Roslagsvägen. Illustration: bsk arkitekter, cco architects, nivå landskapsarkitektur
Från entrén vid Roslagsvägen. Illustration: bsk arkitekter, cco architects, nivå landskapsarkitektur
 
Från bron mot Alba Nova
Från bron mot Alba Nova
 
Från Alba Nova mot Albanoskogen
Från Alba Nova mot Albanoskogen
 

Inom området planeras det också för studentbostäder, vilket naturligtvis inte bara är mycket positivt i sig utan också nödvändigt för att få liv i området hela dygnet.

Centerpartiet i Stockholm har tidigare motsatt sig byggande av bostäder inom projektet vetenskapsstaden men har nu tänkt om. I Dagens Nyheters pappersupplaga (finns ej på webben) kan vi idag läsa:

"Centerpartiet har allt sedan nationalstadsparkens instiftande i mitten av 90-talet många gånger sagt nej till bebyggelse i parken. Bostäder har varit fullkomligt uteslutet. Nu gör centerledaren i stadshuset Per Ankersjö helt om och förordar bebyggelse av studentbostäder vid Teknikhöjden (Albano).

- Vi har diskuterat frågan i partiet och med stockholmarna. Vår slutsats är att student- och forskarbostäder som det handlar om ger mer liv och trygghet åt området under dygnets alla timmar. Studentbostäder är dessutom någonting som vi behöver i Stockholm. Området i fråga är dessutom inte i parkens gröna delar utan i den så kallade Vetenskapsstaden där man uppför annan bebyggelse."

Detta är naturligtvis mycket välkommet och från YIMBY kan vi bara instämma i denna slutsats.

"- Vi föreslår också att man undersöker möjligheten att bygga kollektivtrafik i form av spårbilar längs bebyggelsen i Vetenskapsstaden. Från KTH via Teknikhöjden till Universitetet. Studenterna behöver trygg, miljövänlig och modern kollektivtrafik för att ta sig mellan högskolorna och innerstaden. Det skulle dessutom öka tillgängligheten till parken. Som det är nu måste man nästan ta bilen för att kunna njuta av nationalstadsparkens grönska."

Här, menar YIMBY, finns det andra alternativ som troligen är lämpligare. Universitetsområden är förvisso en av de typer av bebyggelse som skulle kunna tänkas vara intressanta för spårbilar, men då blir det frågan om ett isolerat system utan kontakt med det övriga kollektivtrafiknätet. Det är dock bra att Centerpartiet tar upp frågan, då kollektivtrafiken som idag kan ledas till området inskränker sig till busstrafik. Det finns planer på att tillskapa en ny station för Roslagsbanan vid Albano, en investering som torde vara mycket intressant och kunna uppföras till en i sammanhanget mycket låg kostnad. Även tunnelbanan går rakt under Albano-området vilket skapar en mycket stor potential för kapacitetsstark kollektivtrafik till området.

Artikeln i Dagens Nyheter fortsätter:

- För Centerpartiet är det viktigt att värna de delar av parken som verkligen är park. Det är viktigt att det finns ett stöd för skyddet. Därför är det svårt att hävda att redan bebyggda delar och gamla industriområden ska fredas till varje pris. Vi har också svårt för de så kallade buffertzonerna som skapar problem för byggande utanför parken. Självklart ska man kunna bygga tät stad nära parken så länge man gör det på rätt sida om gränsen, säger Per Ankersjö (C)."


Det här är kanske det mest intressanta i DN-artikeln. Centerpartiets dåvarande planminister Görel Thurdin initierade tillsammans med Stockholmscentern arbetet med nationalstadsparken under den förra borgerliga regeringen. Att Stockholmscentern nu går i bräschen för en ändrad syn på parken måste därför ses som signifikant. Uttalandet visar på en glädjande och positiv inställning till nationalstadsparkens goda värden, som YIMBY till fullo delar.

YIMBY ser nationalstadsparken som en fantastisk tillgång för Stockholm och Stockholmarna. Men tyvärr är denna tillgång idag blockerad och svåråtkomlig för många Stockholmare. Inom exempelvis projektet för Norra Stationsområdet arbetar man aktivt med att skapa barriärer mellan den nya stadsdelen och parkområdet, som ett direkt resultat av det buffertzonstänk som YIMBY många gånger har kritiserat, en kritik som nu centerpartiet ansluter till.

Nationalstadsparken finns till för Stockholmarna. En krav bör vara att vi kan använda den utan att riskera liv och lem springandes över trafikleder, eller tvingas gå igenom luggslitna industriområden som få vågar besöka efter mörkrets inbrott..

Skyskrapor i Västra City?

I Mars skrev Yimby om centerpartiets utspel om att satsa på en hög exploateringsnivå med skyskrapor och en central-park-inspirerad park vid en framtida överdäckning av det stora spårsåret vid centralstationen i Stockholm. Centerpartiets gruppledare i Stockholm, Per Ankersjö, har lämnat in en motion i frågan och utfallet från staden är hittills ganska positivt. Idag (onsdag) kommer motionen att behandlas i kommunstyrelsen. I stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendals beslutsförslag står följande att läsa:

"Här finns gott om plats för både människor och grönska och området fungerar idag som en industriell barriär som skär av stora delar av Norrmalm från Klara Sjö.
Samtidigt som en överdäckning skulle skapa en betydligt bättre stadsmiljö är det ett oerhört dyrt och tekniskt komplicerat projekt. En exploatering måste därför vara hög för att ekonomiskt bära sig.

I det arbete som idag pågår med en uppgradering av kvarteren väster om Vasagatan har överdäckningar av spårområdet redan prövats med gott resultat. Jag är beredd att gå vidare med sådana överdäckningar och kan till stora delar ställa mig bakom motionärens synpunkter.

Höga hus är utmärkta motorer för att skapa koncentration av funktioner som bostäder, arbetsplatser och handel. Ett stort parkrum i den nya stadsdel som kan skapas här är lockande, och kräver högre exploatering av andra delar av överdäckningen. Jag tror att kombinationen av en högklassig park längs Klara Sjö i ett område med byggnader som avviker från den rådande stockholmsskalan skulle kunna bli ett väldigt bra och intressant tillskott till Stockholms stadsbild."


Intressant är också att varken socialdemokraterna eller vänsterpartiet verkar motsätta sig idéerna om höga hus på platsen.

Yvonne Ruwaida från miljöpartiet reserverar sig med följande motivation:

"Överdäckning av spårområdet vid Klara Sjö är en god idé, likaså att bygga en tät och miljövänlig bebyggelse där. Klara Sjö i sig bör dock inte däckas över då vattenspeglar är en av Stockholms stora fördelar. Idén om skyskrapor här bör däremot avstyrkas då en sådan bebyggelse inte passar i området. Istället bör hus byggas som är anpassade till den övriga stadsstrukturen. Den nya stadsdelen bör också vara klimatsmart med energieffektiva byggnader, lokalt producerad förnybar energi, modern miljöteknik för avfall, avlopp och vatten samt bilsnål planering och mycket grönska som bidrar till luftrening och bättre mikro-klimat. En sådan bebyggelse skulle dels läka de kvarvarande såren från rivningen av Klarakvarteren och dels stärka Stockholms profil som en miljövänlig stad"

Tankarna från miljöpartiet om en miljövänlig stadsdel är utmärkta, och bör tas i beaktande av staden. Frågan om mycket grönska inom stadsdelen behöver preciseras. Om det innebär stora gräsmattor mellan husen kan det få en direkt kontraproduktiv miljöpåverkan, medan t.ex. trädplanteringar längsmed gatorna och takterasser är utmärkta inslag i stadsmiljön. Planteringar i staden har en marginell påverkan på luftkvaliteten och handlar framförallt om trivsel. Luftens kvalitet påverkas i en avsevärt större utsträckning av föroreningar från transporter, och det ökade transportbehov som uppstår med avståndet mellan husen pareras inte med grönskan, tvärtom. Frågan om höga hus på platsen är naturligtvis en subjektiv fråga om vilken bild man har av stadens utveckling, men frågan här blir om en överdäckning av spårområdet ens är genomförbar utan en högre exploateringsnivå, en fråga som reservationen inte berör. Villkoras en överdäckning vid Västra City med att exploateringsnivån inte får överskrida stenstadens skala finns en stor risk att spårsåret består.

Tidningen City skriver om förslaget här
, och tar också upp nätverket Yimby i artikeln. I en nätomröstning om skyskrapor i Stockholm på city:s hemsida leder jasidan just nu stort, vilket passar väl in i det mönster som vi har sett tidigare.

SvD och TV4 Stockholm tar också upp frågan.

Per Ankersjö skriver om förslaget på sin blogg.
«
»
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8629 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Hjälp! Jag håller på att bli en Nimby!
8 Oktober 2020 19:07 av Trevor Bower
Politikerveckan Järva
8 Oktober 2020 19:06 av Trevor Bower
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter