Utskrift från www.yimby.se
....

Lindhagenskrapan

Sveriges högsta nyproducerade hyresbostadshus står snart färdigt för inflyttning. Nyligen bjöd därför Familjebostäder in till öppet hus i den så kallade "Lindhagenskrapan", ett nyproducerat 24-våningshus på Nordvästra Kungsholmen.

YIMBY - som följt detta projekt ganska länge, är förstås glada att se huset stå färdigt.

Alla bilder är tagna av Per Edfors.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Byggstart för kvarteret Lusten


Bild: Karl-Johan Nilsson/YIMBY

I fredags togs det första spadtaget för Familjebostäders 24-våningshöghus på Nordvästra Kungsholmen, kvarteret lusten, som vi har skrivit om tidigare här på YIMBY.

YIMBY fanns på plats:



Video: Karl-Johan Nilsson/YIMBY


Bild: Karl-Johan Nilsson/YIMBY


Bild: Karl-Johan Nilsson/YIMBY

Nyligen startades också bygget av Kungsholmsporten. Nordvästra Kungsholmen växer nu ordentligt på höjden, en utveckling som vi i YIMBY välkomnar. Intressant är också att båda höghusprojekten kommer att innehålla hyresrätter. Däremot kommer huset inte, som uppges i videon ovanför, att vara Sveriges högsta hyreshus. Sveriges högsta hyreshus är Turning Torso i Malmö. Däremot är huset det högsta hus som har byggts för att vara ett hyreshus. Turning Torso var från början tänkt att vara bostadsrätter.

Serieproducerade misstag när Familjebostäder bygger billigt



Familjebostäder presenterar på sin hemsida resultatet av en tävling som de anordnat i samarbete med Stockholms stadsbyggnadskontor. Syftet med tävlingen har varit att ta fram typhus för hyresrättsproduktion där en nybyggd 3:a max får kosta 8500-9000 kronor i månadshyra.

På Familjebostäders hemsida står att läsa:

"- En förutsättning för att vi ska kunna ha låga hyror är att vi pressar produktionskostnaderna, säger Per Eriksson, projektledare på Familjebostäder. Syftet med tävlingen är att para vår egen erfarenhet med entreprenörernas kunskap för att hitta nya sätt att producera bostäder till lägre pris."

YIMBY välkomnar familjebostäders initiativ till att skapa billigare hyresrätter, något som Stockholm är i stort behov av. Att familjebostäder aktivt driver på för att få ner kostnaderna i nyproduktionen är naturligtvis utmärkt.

Men där måste vi tyvärr också sätta stopp för vårt beröm. För det är med stor förvåning som vi ser att familjebostäder vill upprepa samma misstag som man redan har gjort gång på gång, och inte ens i tävlingsunderlaget gör någon som helst ansats att försöka bygga det som kunderna vill ha, nämligen stad.

De tävlande har kunnat lämna bidrag inom tre kategorier av hus: Punkthus, lamellhus och T-hus. Med andra ord, samma typ av socialt, ekologiskt och ekonomiskt problematisk bebyggelse som har strösslats ut i våra förorter sedan början av förra seklet. Det är talande att samtliga tre vinnares skisser presenterar bilparkeringar i förgrunden till sina  byggnader, allt i enlighet med den rådande långvariga trenden med hus-i-parkeringsplats. Att det är frågan om typhus innebär dessutom att misstagen kommer att serieproduceras, vilket gör det hela extra allvarligt.

YIMBY påstår inte att alla människor vill bo i urbana miljöer. Men situationen som vi har idag, där nästan ingen stad alls har byggts sedan 1930-talet, har skapat en situation där tillgången på förort är långt större än efterfrågan medan tillgången på tät stad är långt mindre än efterfrågan. Samtidigt fortsätter byggbolag och stadsbyggnadskontor att producera och godkänna förortsmässig bebyggelse i avsevärt större utsträckning än stadsmässig sådan till dags dato. Det är inte utan att man frågar sig vad det är som är så obegripligt svårt med att bygga stadsmässigt. Vi vet ju att familjebostäder kan om de vill.

Husen ska i huvudsak uppföras som förtätningar inom befintliga områden, framförallt i söderort, bland annat i Stureby och Högdalen. YIMBY välkomnar i allmänhet förtätningar då markutnyttjandet i Stockholm är bitvis mycket lågt, men att förtäta med mer punkthus bland punkthus, och mer lamellhus bland lamellhus är problematiskt. Problemet ligger i att de värden som de boende brukar peka på som det mest positiva i sitt område, tillgången till grönska, tas i anspråk utan att några nya värden tillförs. Det är inte speciellt konstigt att det blir protester, mediadrev och överklaganden när de boende får se grönskan utanför fönstret ersatt av ännu ett punkthus.

Här gäller det att kunna tänka om. Istället för att fortsätta att bygga ännu mer punkthus bland punkthusen så går det att tillföra nya värden till dessa områden. Genom att bygga längsmed gator och vägar med stadsmässig bebyggelse tas mindre grönytor i anspråk samtidigt som nya värden, såsom ökat lokalt butiksutbud och ökad trygghet längsmed upplysta och väldefinierade stråk, kommer de redan boende till del.

Typhuset Flexi, punkthus. Besqab Projektutveckling AB. Arkitekt: Bergkrantz Arkitekter.
Typhuset Flexi, punkthus. Besqab Projektutveckling AB. Arkitekt: Bergkrantz Arkitekter.
 
Typhuset Reflexen, t-hus. Ikano bostadsproduktion AB. Arkitekt: Arkitekthuset Jönköping.
Typhuset Reflexen, t-hus. Ikano bostadsproduktion AB. Arkitekt: Arkitekthuset Jönköping.
 
Typhuset Domino, lamellhus. Byggnadsfirman Viktor Hansson AB. Arkitekt: Joliark.
Typhuset Domino, lamellhus. Byggnadsfirman Viktor Hansson AB. Arkitekt: Joliark.
 

Det tragiska är att familjebostäder inte behöver tänka om. Efterfrågan på billiga hyresrätter är i Stockholm så stort att de utan problem kommer att hyra ut allt som de bygger, oavsett utformning. Men det är ingen ursäkt för att låta bli att bygga det som kunderna vill ha. Ett hus blir faktiskt inte dyrare bara för att man låter bli att lägga ett par meter gräsmatta mellan huset och gatan. Att bemöda sig med att stoppa in en bottenplanslokal här och var skapar dessutom ökad trygghet och attraktivitet, och borde idag med möjligheten till tredimensionell fastighetsbildning inte vara ett problem. Kanske är det dags för staden att bry sig mindre om parkeringsnormer och mer om lokalnormer?

Det finns också anledning för familjebostäder att ta sig en funderare inför framtiden. När Stockholm väl vågar släppa sargen och komma in i matchen, och börjar bygga stad igen kommer dessa fastigheter att bli svåra att hyra ut. Precis det är vad som skedde med många av de nybyggda flerbostadshusen i miljonprogrammet på 1970-talet.

(Media: DN)

Rinkebystråket byggs om


Rinkebystråket idag. Foto: Benkt Eurenius/Dagens Nyheter.

Dagens Nyheter skriver om att Familjebostäder inom ramen för Järvalyftet vill omvandla Rinkebystråket i Rinkeby till en boulevard kantad av butiker och andra arbetsplatser.


Förslag på utformning efter ombyggnad. Bild: Stadshuset.

Upplevd otrygghet är ett problem i många av våra modernistiskt planerade områden, och Rinkeby är inget undantag. Det handlar om hur man i den fysiska planeringen av dessa områden har skapat avstånd, separation och ödsliga stråk som upplevs som otrygga. Att bygga om Rinkebystråket från dagens trafikseparerade och trottoarlösa SCAFT-mardröm är en välgärning. 

Tanken bakom ombyggnaden är att tillskapa mer folkliv och trygghet samtidigt som en del av den synnerligen allvarliga lokalbristen, som bland annat YIMBY påtalat i sitt yttrande om Vision Järva 2030, kan åtgärdas. Ombyggnaden av Rinkebystråket blir troligen en av de första förändringarna som kommer att genomföras inom ramen för Järvalyftet, och det är en förändring som YIMBY varmt applåderar.

Det finns dock ett problem med förslaget, vilket vi kan läsa om i Dagens Nyheteras artikel:

"Tack vare att Rinkeby är så pass kuperat finns det också utrymme för att bevara gångbroarna över Rinkebystråket så att det inte behöver bli någon strid mellan gångbroälskare och gångbrohatare."

YIMBY konstaterade i sitt yttrande till Vision Järva 2030 att trafiksepareringen är ett problem, och det finns fog att ställa sig frågan om den idag inte ger mer problem än fördelar. YIMBY ser inte trafikseparering som en bra stadsbyggnadsprincip, då det handlar om att bygga utifrån bilars istället för människors behov. Om Rinkebystråket omvandlas till en stadsgata med övergångsställen och trottoarer så försvinner syftet med gångbroarna, och YIMBY menar att dessa med fördel kan rivas. Detta har till exempel gjorts i Tureberg i Sollentuna, med mycket goda resultat.


Vissa broar är det faktiskt bra att riva... Foto: Jonas Forslin

YIMBY uppmanar familjebostäders och stadshusets representanter att åka ut till Tureberg för att ta del av det lyckade resultatet.


Rinkebystråket i YIMBY-tappning, utan 60-tals-bilplanering.

Stockholms stadsplanering: Är teori viktigare än verkligheten?

Det projekt som familjebostäder uppför på Kungsholmen (och som Yimby tidigare har hyllat för sin stadsmässighet) har enligt Svenska Dagbladet orsakat strider angående sin brist på "barnvänlighet".

Det är möjligt att innergårdarna i vissa lägen är för små och att planerade daghems- och skolplatser är för få men i övrigt ser det ut som en barnfamiljs dröm, något som för övrigt bekräftas i ett reportage i SVT:s ABC nyligen.

Staden
lockar barnfamiljer och intresset för familjebostäders område har varit enormt. Det byggs äntligen något i Stockholm som har potential att bli en del av en riktig innerstadsstruktur, och det lockar naturligtvis. Att det stora intresset för projektet överhuvudtaget inte nämns i Svenska Dagbladets artikel är anmärkningsvärt.

Om de teorier som har dominerat stadsplaneringen under efterkrigstiden hade satts i praktik även här hade området inte fått den popularitet det nu har.

Idén om att uppbrutna förortsstrukturer där barnen kan springa rakt ut i gatan skulle vara bättre än slutna innerstadskvarter där föräldrar kan känna sig säkra för att barnen är kvar och att obehöriga inte kan ta sig in är ytterst märklig men likväl allomstädes närvarande.

Men. Om man nu som förälder anser att detta område inte är bra för ens barn, om man vill ha stora naturområden, bilfritt och stora öppna ytor, varför envisas med att bosätta sig i staden? Någonstans måste man faktiskt göra ett val. Antingen bor man i staden, och accepterar att det med stadens fördelar också följer vissa grundläggande aspekter vad gäller strukturen, eller så bosätter man sig på landet eller i en förort. Det går inte att både ha kakan och äta den. Är det drömmar om naturen och stora vidder man när bör man helt enkelt undvika att bosätta sig i Stockholms innerstad.

Motivet och tanken bakom artikeln är svårt att se. I stort sett verkar "kritiken" härleda sig från en miljöpartist och en uppsats skriven på kulturgeografiska institutionen på Stockholms universitet förra året. Att området i verkligheten visat sig omåttligt populärt verkar vara sekundärt.

Teori är helt enkelt viktigare än verkligheten!

Hur bra det blev när man slutade titta på verkligheten och började tänka teori och storslagna utopier kan vi se i Stockholm under efterkrigstiden. Det lär inte råda någon stor tvekan om att slutresultatet inte blev särskilt lysande med döda och öde förorter, segregation, bil- och transportberoende och en extremt utspridd stad.

Dagens glada: Familjebostäder

För en tid sedan skrev Yimby om alla de tråkiga och enahanda förortsområden som familjebostäder bygger.

Det förtjänar att uppmärksammas hur slentrianmässigt mycket byggs, och hur mycket som byggs på ett sätt som inte är särskilt eftertraktat.

Men ibland blir man gladare. Som familjebostäders uppförande av kvarteret Lusten på Kungsholmen.



Klicka här för högre kvalitet på videon:
http://www.familjebostader.com/nyproduktion/lusten.wmv

Här kan man se två mycket ovanliga saker i Svensk nyproduktion:
Slutna kvarter, och ett urbant integrerat höghus.

Det är nästan så att man gnuggar ögonen.

Det här visar ju att det faktiskt går, bara man vill.
Naturligtvis finns det detaljer att kommentera, som att arkitekturen som vanligt drar åt nyfunkishållet (men den lyckas i min mening ändå bra och skiljer sig från mycket annat som uppförts på sistone) och att bakgatorna kunde ha gjorts mer levande, men på det stora hela är det här en mycket positiv utveckling.

Intressant nog så står familjebostäder också bakom en annan urban utveckling i Stockholmsområdet, nämligen ett av de nya bostadshusen vid Norra bantorget.



Har månne familjebostäder börjat att vakna ur sin stadsdvala?

Familjebostäder bygger för allergiker

Svenska dagbladet skriver om att det kommunala bostadsbolaget familjebostäder nu "prövar nya grepp" och bygger ett rökfritt hus på Sandfjärdsgatan i Årsta.

Familjebostäder har tidigare som policy att hyresgäster inte får röka i allmänna utrymmen och nu vill man bygga ett helt rökfritt hus.

"Vi har under senare tid fått ett antal önskemål om speciella hus, och vi får redan många brev och telefonsamtal från astmatiker och andra som är känsliga för rök. Det är också svårt att åtgärda eftersom röken ofta läcker in via lister och så. Därför vill vi göra ett försök, säger Bosse Sundling, vd för Familjebostäder till SvD.se"

Visst är det så, det finns uppskattningsvis 2,3 miljoner allergiker i Sverige varav många är just rökallergiker.

Det finns i dagsläget endast 13 bostadsområden i Sverige med några få allergianpassade bostäder per område. I StorStockholm finns det endast 2 bostadsområden med sådana hus, ett i Upplands-Väsby och ett i Bromma.

Vi anser att det är alldeles för få med tanke på att nästan 25% av den svenska befolkningen lider av allergier av olika slag. Vi ser gärna att det byggs fler allergianpassade bostäder och att de byggs rätt, ingen vill ha fler mögelskandaler som från t.ex. miljonprogrambyggenas tid, och dessutom i ett allergianpassat hus.

Vi ser gärna att dessa hus integreras med omgivande befintliga hus och ges samma stadsmässighet, täthet och arkitektoniska blandning som Yimby efterfrågar i övrigt. Som allergiker skall man inte tvingas bo i ett specialområde långt utanför staden.
«
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8599 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter