Utskrift från www.yimby.se
....

Bidra till forskningen om Stockholmarnas resvanor

Valet mellan bil och kollektivtrafik i människans vardag är avhängt på ett flertal faktorer. Tillgänglighet, bekvämlighet och frihetskänsla är de viktigaste för många. En del ser till den ekonomiska aspekten som den starkaste och andra den miljömässiga som den viktigaste. För staden resulterar utgången i vilken infrastruktur som skall få det största anslaget i form av skattebetalarnas pengar. 

Men det är inte alltid fullt så enkelt att utbud följer efterfrågan när det gäller satsningar gjorda av politiker och tjänstemän. När det gäller trafikplanering är det heller inte fullt så enkelt att utbud alltid ska följa efterfrågan. Stadens villkor måste komma först och många aspekter måste tas i beaktande. Starka planeringsideologiska idéer tillsammans med lobbygruppers stora inflytande liksom politiska kompromisser har gjort att trafikplaneringen har skiftat från ett fokus på spårtrafik till en utbyggnad av motorleder och vägar under senare delen av 1900-talet.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Ett Aktivare YIMBY

Jag var med i diskussionerna när iden om YIMBY för första gången dök upp 2007. Sedan dess har YIMBY utvecklats till något större än jag någonsin vågade tro. Idag är vi över 4000 medlemmar i Stockholm och YIMBY.se besöks av tusentals användare varje dag. YIMBY finns idag i flera städer i olika länder i norra Europa. Då och då ser jag YIMBY-medlemmar i TV-rutan.

En del nätverk och organisationer har bara slutna debatter bland några kärnmedlemmar för att effektivisera och synkronisera budskapet utåt. Men inom YIMBY får alla delta i debatten. Till och med ickemedlemmar får komma till tals. Det har gjort YIMBY.se till det kanske största forumet för debatter om stadsplanering och arkitektur i Stockholm.

Här möts idag människor från förorten och innerstan, professionella stadsplanerare och lekmän, unga och gamla, ensamstående och flerbarnsföräldrar i debatter om stadens framtid. Att ni är så många med så olika bakgrund har gjort YIMBY till något som jag tycker har blivit bättre och bättre för varje månad som gått. Ständig lärt vi oss nya saker från människor med olika bakgrund. För mig har dessa år varit oerhört lärdomsrika. Jag beundrar och tackar er alla som deltagit i de konstruktiva debatterna.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Lidingöbanan får nya vagnar, rustas upp och kopplas samman med spårväg city


Ett tidigare besök av modern spårvagn på Lidingöbanan.

Idag tillkännagavs att Lidingöbanan moderniseras, nya vagnar köps in, samt att banan på sikt byggs samman med spårväg city. Gamla Lidingöbron, som har varit något av en knäckfråga, kommer att renoveras av Lidingö stad medan SL står för renoveringen av banan samt inköp av de flesta av de nya vagnarna.

Arbetet beräknas sättas igång 2012 och "nya" Lidingöbanan med nya vagnar kan öppnas 2014.

Lidingöbanan har vid flera tillfällen varit hotad av nedläggning. Lidingöbanans vagnpark har idag över 60 år[sic!] på nacken och det är naturligtvis glädjande att se att banan nu äntligen kan få moderna vagnar.

Debatten om översiktsplanen 17 september

Den 17 september anordnades en debatt om Stockholms nya översiktsplan. För dig som inte kunde närvara finns nu debatten tillgänglig här på nätet.

Get the Flash Player to see this player.

Tyvärr finns inte den efterföljande frågestunden med åhörarna med på grund av batteriproblem.

YIMBY:s yttrande om översiktsplanen hittar du här.

Beslut om Sädesärlan/Engelbrekt idag



Idag ska beslut fattas om de byggplaner som finns i kvartet Sädesärlan - där Engelbrektsskolan ligger. Som vi tidigare skrivit om finns det en högröstad opposition mot dessa planer på fler bostäder i ett utmärkt kollektivtrafikläge, fler butikslokaler som kommer de redan boende till del och en ny modern gymnastikhall till skolbarnen och idrottsföreningarna på Östermalm.

Motståndarna gör nu en media-push för att försöka stoppa planerna, med inlägg på bland annat politikerbloggen och på nyheter24.se.

Det är i stort sett samma argument som framförts tidigare, men nu med mer tyngd på att hela grundidén är baserad på korruption. Om det finns misstankar starka nog, så är det naturligtvis nödvändigt med en polisutredning. Vi frågar oss om polisanmälan har gjorts, vilket vi utgår från när man nu går ut i media.

Men den viktiga frågan att ställa sig är om det påverkar byggplanernas lämplighet  i sig. Beslut om byggprojekt bör alltid baseras på en god faktabaserad grund, inget annat. Om läraren vid skolan har haft sidoinkomster eller inte är irrellevant i sakfrågan att från politiskt håll avgöra byggplanernas lämplighet.

YIMBY lämnade in ett yttrande om planerna under samrådstiden, där vi också bemötte de flesta av de argument, flera felaktiga i sak, som motståndarna för fram.

Tyvärr återkommer dessa argument fortfarande. Bland annat påståendet att "halva skolgården försvinner". Enligt plandokumenten förfogar idag skolan över 5950m2, i den nya planen minskas detta till 4670m2. Det innebär en minskning med 21,6%. Samtidigt får skolbarnen tillgång till en ny modern inomhushall och en upprustning av skolgården. Andra argument som förs fram är att skolgården kommer att vara i "konstant skugga", vilket plandokumentens solstudier visar inte är fallet. Det protesteras även mot att barnen måste evakueras under byggtiden. Det är en förståelig oro, men till saken hör att skolbarnen måste evakueras ändå, eftersom Engelbrektsskolans ventilationssystem är slut och måste bytas ut.

YIMBY tar stark ställning för planerna, som vi ser som positiva både för de befintliga boende i området, för skolbarnen som får tillgång till bättre idrottslokaler och en upprustad skolgård, och för de nya boende som kommer att kunna bo på denna underutnyttjade yta i ett utmärkt kollektivtrafikläge.  

Det bör i sammanhanget påtalas att YIMBY inte är några allmänna förespråkare av byggande på skolgårdar. Men i det här fallet handlar det om ett så pass bra projekt att det lilla ianspråkstagande av yta det handlar om mer än väl vägs upp av fördelarna.

YIMBY hoppas att politikerna vågar ta ett beslut baserat på stadens väl och inte ryggar tillbaka för att en liten minoritet vill stoppa projektet. Vi hoppas, men är inte helt säkra med tanke på hur det brukar gå efter en mediablitz som denna...
 

Från Hus i Park till Hus i Parkeringsplats

Är det möjligt att bygga socialt och ekologiskt hållbara hus i park?

Jag tog en promenad i Stockholms sydvästra förorter för att reda ut tillståndet i de områden vi kallar hus i park. I de äldre närförorterna som Midsommarkransen är livet ganska bra. Den gamla arbetarförortens hus i park från 40- och 50-talet ligger nära de äldre och mer levande kvarteren från sekelskiftet. Avståndet till innerstaden är tack vare 60-talets tunnelbaneutbyggnader överkomlig även om man inte äger bil. I Midsommarkransen finns också populära stadsparker som hör hemma i kvarterstaden såsom Svandammsparken.


Klassisk stadspark och kvartersbebyggelse i Midsommarkransen.

Man kan tydligt se att ju längre bort från innerstaden man kommer, desto mer dominerande blir hus i park och desto mindre välskötta blir trädgårdarna och husen. Jag tycker mig också se fler bilar på gatorna ju längre bort från innerstaden jag kommer. Ju mer jag går, desto längre blir avståndet till kulturen, arbetena och de sociala mötesplatserna i innerstaden.

Men områden med hus i park från 40- och 50-talet har sina fördelar. På somrarna när grönskan pryder gårdarna blir de vackra tycker jag. Det stora dråpslaget kommer när jag ser våra moderna områden med hus i park från 60-talet fram till idag. För dessa hus är inte hus i park. De är hus i parkeringsplats.


I 40- och 50-talets arbetarförorter sträckte sig berghällar och grönska ända till husknuten.

Just nu håller man på och bygger nya hus bredvid Hägerstens tunnelbanestation. Jag förväntade mig att få se mysiga kvartersgator med lite bykänsla mitt i den gamla arbetarförorten. Men istället fick jag se samma typ av bebyggelse som både högern och vänstern byggt i evigheter. En gigantisk parkeringsplats breder ut sig från tunnelbanestationen. Mitt bland dessa reser sig 3 punkthus. Här och där ser jag nyplanterad grönska vilket skymmer parkeringarna lite grann under våra få gröna månader. Jag ser att de har gjort en berså. Men det mesta jag ser är en kolossal parkeringsplats.


Bredvid Hägerstenåsens tunnelbanestation byggdes inga mysiga kvarters- eller gågator. Det blev istället Hus i Parkeringsplats.

När jag tittar på sydvästförortens årsringar ser jag att hus i parkeringsplatserna började byggas under 60-talet. I Bredäng breder sig gigantiska skivhus ut på 50 meters avstånd från varandra. Mellan flera av dessa hus finns inget annat än parkeringsplatser. Det första många av de boende ser när de drar upp gardinerna i gryningen är parkeringsöken. Men dessa områden har faktiskt några parkområden också. Värre har det blivit med åren. På framsidan av de nybyggda punkthusen nära Västertorps station finns bara parkeringsplatser.


Bredäng är kanske Hus i Parkeringsplatsens stora genombrott. Man kan tro att det inte skulle kunna bli värre…


...Men det blev det. Runt Västertorps tunnelbanestation kan man se nybyggda hus i parkeringsplats…


...nybyggda  hus i parkeringsplats...


...hus i parkeringsplats...


...och åter hus i parkeringsplats.

Det är tydligt att förortsborna inte upplever sig ha alternativ till bilen. De kan inte tillgodose alla behov inom promenadavstånd och kollektivtrafiken är för dålig. Sådant är livet i glesa förorter. När man bygger nytt anlägger man därför stora parkeringsplatser i stället för kvartersgator, parker och gågator. I dagens glesa bebyggelse är det glesare mellan husen men tätare mellan parkeringsöknarna. När förortsborna sedan åker till innerstan blir innerstadsborna ”passiva rökare” när de andas in bilavgaserna. Alternativt skulle man kunna bygga ut kollektivtrafiken. Men hur ska vi få råd med det när vi bor så glest? Vi bygger idag på sin höjd en spårvagnssträckning per decennium. Tunnelbanor har vi helt slutat bygga. De glesa förorterna i sydväst kommer få vänta länge på bättre kollektivtrafik.

Jag har under 3 år bott i en billig arbetarbostad från 40-talet som är ett hus i park. Nu när min privatekonomi förbättrats kommer jag flytta till en tätare bebyggelse. Men ska det vara hus i park så ska det vara hus i park. Inte hus i parkeringsplats. Fördelarna med hus i park tycker jag är de rymliga gröna gårdarna där de boende kan träffas för att grilla, låta barnen leka eller påta med trädgården. Men när de gröna somrarna är över blir områdena mörka och ödsliga. När man vill vara social och träffa vänner, resa till jobbet, gå på teater, bio eller liknande så blir avstånden ofta långa.

Områden med hus i park- och hus i parkeringsplats är också socialt sårbara. Glesa områden har dåliga kommunikationer och få mötesplatser för människor. Därför är risken stor att segregerade grupper som hamnar i dessa områden blir avskurna från omvärlden. Än mer avskurna blir de om området omges av motorvägar och stora skogsområden. En del områden med hus i parkeringsplats besöks idag inte av medelklasstockholm men vi läser om dem i tidningen. När människor inte träffar varandra i verkligheten utan bara läser om varandra i tidningen så skapas fördomar. Jag har en stark tro på oss människor som livskraftiga varelser men vi har också våra nackdelar. Vi måste bygga samhällen där vi träffar varandra, annars får vi problem.

Hus i parkeringsplats är fortfarande den dominerande byggnadsformen. Frågan jag ställer mig är; går det att bygga moderna hus i park istället för hus i parkeringsplats? Kan man realisera tanken om att bygga större områden med hus i park med grön prakt utan att göra de boende socialt segregerade och beroende av bilen? Vad tror ni? Finns det hållbara alternativ till blandstadens kvarter?

Moderaterna: Ingen mer tunnelbana



SVT:s ABC-nyheter har grävt i frågan om framtida tunnelbanelinjer i Stockholm och där vaskat fram nya uppgifter om tunnelbanans framtid i Stockholm.

Både SL:s ordförande Christer G Wennerholm(m) och Finansborgarrådet Sten Nordin(m) menar att Stockholms tunnelbana är färdigbyggd. Enligt de ledande trafikpolitikerna i staden innefattar detta också den planerade utbyggnaden av tunnelbana till Karolinska sjukhuset, samt den blå linjens planerade förlängning till Nacka.

Från YIMBY ställer vi oss frågande till en så slutgiltig och dogmatisk inställning i frågan om utbyggnad av tunnelbanan. Det var inte länge sedan som många ledande politiker ansåg att Stockholm var färdigbyggt. Nu pekar tillväxtprognoserna på att staden kommer att växa med ett helt Göteborg fram till år 2030. För att möta denna tillväxt måste tunnelbanan finnas med.

YIMBY är glada över att spårvägen nu upplever en renässans i Stockholm. Den har sedan nedläggningen av större delen av nätet på 1960-talet fört en tynande tillvaro. Med tvärbanan, framtida utbyggnader av densamma, spårväg city med flera projekt har man nu äntligen börjat att göra upp med spårvägsrädslan.

Men att gå från  att se tunnelbanan som den enda lösningen, till den andra, att se spårvägen som den enda lösningen är på intet sätt en förbättring mot tidigare utgångspunkt. Som YIMBY många gånger har påtalat så behövs både spårvägar och tunnelbana när Stockholm växer, något som också Gustav Svärd från YIMBY påtalar i ABC-nyheternas inslag idag.



YIMBY kommer att fortsätta att kämpa för en utbyggnad av Stockholms tunnelbana och kan också konstatera att en utbyggnad av tunnelbanan finns med i förslagen till regionplan såväl som översiktsplan för Stockholmsområdet.

Idag startar vi en namninsamling för utbyggnad av tunnelbanan som kan hittas här.
 
YIMBY hoppas att moderaterna i stadens ledning vågar tänka om i den här frågan, precis som man tidigare har gjort i frågan om att bygga nya spårvägar i Stockholms innerstad.

Var är tunnelbanan i den "historiskt stora" trafikutbyggnaden?



Allianspartierna i stadshuset presenterar idag DN Debatt vad de har valt att kalla "en historiskt stor trafikutbyggnad".

100 miljarder ska satsas på vägar och spår under tolv års tid. Hälften finansierat av regionen medan politikerna i stadshuset vill att regeringen ska stå för andra halvan. För att finansiera den regionala delen av investeringarna vill stadshusalliansen höja trängselskatten, och när förbifart Stockholm står klar, även avgiftsbelägga Essingeleden.

De projekt som tas upp är följande:
 

  • Förbifart Stockholm
  • Tvärbanan från Alvik till Solna och Kista
  • Modernisering av Saltsjöbanan till tvärbanestandard med dragning till Slussen och hopkoppling med befintlig tvärbana till Hammarby sjöstad
  • Utökad spårkapacitet mellan Tomteboda och Kalhäll för att få full effekt av citybanan
  • Dubbelspår på roslagsbanan
  • Åtgärder för att få bort flaskhalsar på Nynäsbanan och mellan Södertälje hamn och centrum.
  • E20 Norra länken
  • E18 mellan Hjulsta och Kista
  • Sex körfält på E4 mellan Södertälje och Hallunda
  • Väg 259 (Södertörnsleden)
  • Ytterligare omkring "30 angelägna vägprojekt" som inte vidare specificeras.
     

Stockholmsregionen står inför en stor utmaning med en redan idag högt belastad infrastruktur kombinerat med en stor inflyttning och höga nativitetstal. Regionen står också, om någon tilltro ska sättas till förslagen till Region- och översiktsplan, inför ett tätare byggande i framtiden, vilket går helt i linje med den syn på stadsutveckling som YIMBY har.

Det är därför glädjande att man nu från stadens sida har en målsättning att ta tag i den eftersatta infrastrukturen i Stockholmsregionen.

YIMBY ser med glädje att tvärbanans utbyggnad finns med i de prioriterade satsningarna, liksom att Roslagsbanan får dubbelspår.
Vi gläds också åt den ökade spårkapaciteten mellan Kalhäll och Tomteboda, något som vi efterfrågade i vårt remissvar till RUFS 2010.
Likaså efterfrågade i vårt remissvar dubbelspår på Nynäsbanan, något som iaf delvis finns med i dagens utspel.

Det är dock tråkigt att man i dagens utspel återigen gör misstaget att se spår- och vägtrafik som två från varandra isolerade företéelser. Platsbristen i kollektivtrafiken ska lösas med mer kollektivtrafik, och platsbristen på vägarna ska lösas med mer biltrafik, alltså fler och större vägar.

YIMBY är inte motståndare till byggandet av nya vägar. De är en del av nödvändiga infrastrukturinvesteringar i en växande region. Däremot är det problematiskt att man från stadens sida inte förmår att se de nödvändiga strukturella omställningar i trafikplaneringen som måste ske när en stad blir tätare samtidigt som dess befolkning ökar. Lösningen på överfulla vägar i täta städer är sällan att bygga nya motorvägar. De fylls snabbt på med ny trafik och kan i vissa fall till och med förvärra trafiksituationen. Detta är till exempel fallet med förbifart Stockholm om man ska tro de utredningar som gjorts.

Nya vägar kommer att behövas när regionen växer. Men några trängselproblem löser de inte annat än på kort sikt. Lösningen på trängselproblematiken är istället att lyfta över fler resande  till den effektivare kollektivtrafiken. Då frigörs också plats på våra vägar för den som inte kan använda kollektivtrafiken. Det gäller att kunna se på infrastrukturen i termer av åtkomst snarare än kapacitet för ett visst trafikslag. Det finns inget egenvärde i att få plats med så många bilar som möjligt över ett visst trafiksnitt.

I miljökonsekvensbeskrivningen till Regionplan 2010 visas på en ökad biltrafik, och en minskad kollektivtrafik, per capita i Stockholmsregionen.
Det är en utveckling som behöver pareras. Inte bara av miljöskäl, utan också för att möjliggöra ett tätare och mer urbant boende.

YIMBY anser att dagens mycket störningskänsliga läge för vägtrafiken över Saltsjö-Mälarsnittet är ohållbart och att det inte gynnar en växande storstad. Det är emellertid viktigt att ny vägkapacitet över nämnda snitt inte bidrar till en kontraproduktiv stadsutglesning som på sikt kan öka transportbehovet än mer och därmed ytterligare förvärra trängselproblematiken. De effekter som den föreslagna förbifart Stockholm kan få i fråga om stadsutglesning och förvärrade trängselproblem på sikt måste därför noga utredas så att leden inte visar sig bli kontraproduktiv. De utredningar som idag finns visar tyvärr just på sådana effekter och på allvarliga trängselproblem om förbifarten byggs på det sätt som nu är föreslaget. Detta behöver tas på allvar. Så sker inte idag, och det är anmärkningsvärt att politikerna springer vidare med ursprungsplanerna, till synes utan en tanke på att syna denna problematik. Man kan fråga sig vad utredningar spelar för roll, om de inte tas i beaktande när beslut sedan fattas.

Men det mest anmärkningsvärda i dagens utspel är att ingenting nämns om vare sig Spårväg Syd eller en utbyggnad av Stockholms tunnelbana.
I debattartikeln konstateras:

"De samhällsekonomiska kostnaderna för förseningar på grund av trängseln i Stockholmsområdet har beräknats till 6–7 miljarder kronor per år."

Den som någon gång åkt gröna linjen under rusningstid känner väl till magnituden av problemet. Tågen är fulla och går redan så ofta de kan. SL:s förslag om färre sittplatser i tunnelbanan kan bara ge en kort respit. Behovet av en utbyggnad av Stockholms tunnelbanenät borde vara högprioriterat, men omnämns inte ens.

Vi har svårt att förstå varför.


Tunnelbanan. Populär. Och överfull.

En "rekordsatsning" på infrastruktur i Stockholm, som sträcker sig över 12 år, borde med all logisk slutledning också innebära en satsning på tunnelbanan. Om 12 år kommer det att vara över tre decennier sedan den sista större utbyggnaden av Stockholms tunnelbana gjordes, samtidigt som befolkningen har ökat, och fortsätter att öka snabbt.

Ett illustrativt exempel av de enorma trafikmängder som tunnelbanan sväljer kan läsas i Dagens Nyheter som redovisar att en nedstängning av tunnelbanan mellan Slussen och T-centralen skulle kräva en buss var åttonde sekund i rusningstrafik.

En utbyggnad av tunnelbanan måste prioriteras. Om pengarna inte finns är det dags att våra politiker tar sig en funderare kring var pengarna gör mest nytta.

«
»
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Brottslighet per invånare
26 September 16:23 av Smoovla Smoovla
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter