Utskrift från www.yimby.se
....

Promenadstaden: Verklighet eller bara ännu ett fint, men tomt, ord?


Promenadstad?

Finns det någon substans till Översiktsplanens hyllning till att skapa en promenadstad? Hur ser nyligen avslutade, pågående och planerade stadsdel ut?

Talet om att Stockholm ska utvecklas till en promenadstad är inte bara något som någon politiker har slängt ur sig som en soundbite; det är titeln på stadens officiella översiktsplan, antagen av kommunfullmäktiga i mars 2010. Dokumentet beskriver stadens uttalade strategier för att bli ”ett Stockholm i världsklass”. Redan i förordet talas det om hur planen ska skapa förutsättningar för att ”läka de sår som lämnats i stadens vävnad”. Det talas om att framtidens promenadstad inte ska stanna vid de historiska tullarna utan ska ”sträcka sig långt utanför dessa och aktivera hela Stockholm”.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

YIMBY lämnar in yttrande om Vision Järva 2030

Stockholms stad har i samband med projektet Järvalyftet tagit fram ett visionsdokument om Järvafältets förnyelse och utveckling kallat Vision Järva 2030.

YIMBY har lämnat in ett yttrande till Stockholms stad.

Nätverket YIMBY ställer sig mycket positiva till att staden har tagit fram ett visionsdokument för Järvas utveckling. Att ta ett helhetsgrepp för att på ett sammanhållet sätt samla de åtgärder som behöver göras, och för att utreda de möjligheter som finns, är mycket välkommet.

Det arbete som svenska bostäder genomfört med en undersökning där Järvabornas egen syn på sina stadsdelar tagits fram välkomnar vi, och vi ser gärna att en avstämning med medborgarna får löpa genom hela processen. De goda idéer som finns hos lokalbefolkningen bör tas tillvara.

Att individuellt bedömma varje byggnad, så som målsättningen beskrivs i visionen, är en bra och riktig målsättning. Det finns inga patentlösningar och varje byggnad är unik, både sett till skick, och till hur de som bor och verkar i byggnaden ställer sig till situationen. På Järvafältet bor idag många med en ansträngd ekonomi. Det är därför oerhört viktigt att de boende inte mot sin vilja tvingas på dyra och onödiga renoveringar med kraftiga hyreshöjningar som följd.

Vi vill också peka på att den uttalade målsättningen med Järvalyftet, att vara ett kontinuerligt utvecklingsarbete, snarare än ett isolerat och tidsbestämt projekt, är helt rätt väg att gå. Allteftersom arbetet fortgår kommer nya behov och nya problem att uppdagas, varför det är viktigt att ha en flexibel och förändringsbenägen process.

I visionsdokumentet kan vi läsa:

"Att miljonprogrammet enbart skulle bestå av storskaliga flerfamiljshus är en vitt spridd tro, som även präglar bilden av Järva. Tensta och Rinkeby trappar dock successivt ned mot söder och består till stor del av två- och trevåningshus, i Akalla och Kista finns stora småhusområden. Detta hindrar dock inte att det på många håll skulle behövas ökad variation av hustyper, i synnerhet småhus av olika slag. Erfarenheterna från de nya radhusen i Tensta och Rinkeby är mycket positiva och bör få efterföljare, även om det krävs respekt för projektens svårigheter."

Vi menar att denna analys missar en del av kärnproblematiken. Miljonprogrammets bild kommer att fortsätta att präglas av denna uppfattning så länge inte människor lockas dit. Så länge den enda anledningen att ta sig till Järvafältet är för att man bor där, eller för att man känner någon som bor där, kommer också denna bild att bestå. Att det i denna skrivning inte med ett ord nämns vad tillkomsten av nya blandade stadsdelsområden, som lockar med sina blandade funktioner och stadsliv, skulle kunna göra för Järva är oroande. Är målsättningen med Järvalyftet att cementera skrivbordsprodukten förorten, eller att skapa en blandad och lockande stad?

Målsättningen att binda samman de isolerade enklaverna på Järvafältet är mycket lovvärd och något som vi själva vid flera tillfällen har påtalat vikten av, inte bara på Järva, utan i många av de bostadenklaver som spridits ut omkring Stockholm. Här är det viktigt att tänka i stråk, och i stråk som lockar många människor. Två isolerade områden knyts inte samman om man bygger radhus eller punkt/lamellhus i park. Här krävs det istället tydliga och väldefinierade stadsrum med välanvända, välupplysta och tilltalande gatustråk. Sådana stråk bör kantas av byggnader med utåtriktade verksamheter i husens bottenplan och stråken bör trafikeras med tät kollektivtrafik. Där underlag finns bör kollektivtrafiken vara spårburen. Det är viktigt att dessa stråk inte är trafikseparerade för att undvika den isolation detta lätt leder till. Samtidigt får de inte heller bli trafikleder, trafiken måste anpassas till stadens villkor och gatorna får inte uppfattas som barriärer.

I de fall där man vill komplettera områdena med mindre enfamiljs- eller fåfamiljshus är det av yttersta vikt att ta i beaktande var och hur dessa placeras. Sådana byggnader får inte placeras i de sammanbindningsstråk som är möjliga, utan istället i områdenas utkanter, där utkanten inte gränsar till till ett annat område som det krävs sammanbindning mot. Radhus och villor är isolerande till sin natur och signalerar att området är privat. Att placera sådana byggnader i möjliga sammanbindningsstråk vore därför ett fatalt misstag om visionens mål skall kunna uppnås.

Att tillföra nybyggnation i Järva med fler punkt- och lamellhus bör göras med yttersta försiktighet. Dessa tar bort en av dessa områdens största positiva aspekter, grönytorna, utan att tillföra några nya värden för de boende. Riskerna för slitningar och protester är överhängande. Genom att istället göra mer stadsmässiga förtätningar uppnås däremot flera positiva mervärden, jämfört med att fortsätta att bygga miljonprogram i nyfunkistappning. Genom att tillskapa byggnader med en mer stadsmässig struktur kan ett nytt värde som idag oftast saknas tillföras, det urbana. Istället för fem nya punkthus på gräsmattan utanför som granne får här de boende istället ett nytt café, en ny stadspark, en hårfrisör, närlivsbutik och en restaurang. Och med detta nya arbetstillfällen, och det stadsliv och den trygghet som stadens värden tillför.

I målbilden för Järvalyftet lyfts en vision fram om blandad bebyggelse. Samtidigt uppehåller sig det mesta av diskussionen avseende nyproduktion kring byggandet av nya bostäder. Blandad bebyggelse handlar inte bara om olika former av byggnader. En mycket viktigare, men ofta förbisedd, aspekt är blandade funktioner. En bebyggelse kan inte i sanning bli blandad innan det finns olika typer av funktioner inom området. Möjligheten att tillföra kontorsytor till Järvafältets bostadsområden bör således utredas. Endast då kan områdena förändras från bostadsområde till stadsdel.

Speciellt i de centrumanläggningar som idag finns på Järvafältet bör målsättningen vara att skapa en tydligt stadsmässig miljö, med innerstadens form som förebild och mål. Med detta avser vi en blandning av boende, butiker och kontorsytor med tydliga stråk och med direktkontakt mellan husfasad och trottoar, tydliga kvarter och affärslokaler i husens bottenplan. Trafiksepareringen måste här arbetas bort och olika trafikslag blandas (men med plats för cykelbanor och kollektivtrafiksskörfält). Då tillförs nya värden till de redan boende, som får "staden" mycket närmare, samtidigt som nya och attraktiva boendemiljöer skapas som kan locka nya invånare till området. I många fall bör det, efter nödvändiga förstärkningar, gå att bygga på befintliga centrumbyggnader med bostäder och kontor i flera plan.

Det är lätt att fortsätta i gamla banor på slentrian. Det är svårare att bryta mönstret och tänka om. Det är lätt att fortsätta bygga skivhus med "spännande" fasader, men missa att se att man bara fortsätter på en misslyckad struktur. Det är svårare att tänka till- och om, och tillskapa de nya värden som behövs. På flera håll i visionen tas de nya byggnader som skall byggas på en överdäckning över E18 upp. Dessa är ett tydligt exempel på vad vi här menar. De ser "häftiga" ut på avstånd och på arkitekternas visioner. Det är mer tveksamt hur pass mycket bättre de om 30 år kommer att fungera jämfört med dagens skivhus. Att tillföra ny, kaxig och utmanande arkitektur till Järva är något som vi varmt uppmuntrar och välkomnar. Det kan bli en bidragande faktor till att höja områdets attraktivitet och status. Men stadens struktur får inte glömmas bort på vägen.


Arkitektoniskt intressant. Men binder det samman?

Det är viktigt att i processen skapa mötesplatser där människor både kan och vill mötas. Sådana mötesplatser bör anläggas i naturliga mötespunkter, där det finns inte bara en, utan flera, funktioner som lockar människor. Sådana kan vara kollektivtrafikknytpunkter, affärer, kulturlokaler och så vidare. Att skapa ett torg med syftet att skapa ett torg fungerar sällan bra, det behövs också funktioner vid en platsbildning som gör att människor finns där och vill vara här. När en plats skall uppföras är det oerhört viktigt hur den gestaltas. Stora, öppna och ödsliga betongtorg har vi många av i Stockholmsområdet. De används sällan som det var tänkt. Här ser vi hellre att torgen görs mindre ytmässigt, platsbildningen görs tydlig och att torgen omges av blandade verksamheter. Stora öppna och ödsliga ytor undviks, mer intima stadsrum uppskattas och används. Sådana torg bör omges av byggnader med blandade funktioner i flera plan, med offentliga utrymmen i bottenplanen.

Att utveckla Kista mot en alltmer tydligt stadsmässig struktur ser vi som en mycket positiv utveckling som vi varmt välkomnar. Kista är att av de absolut tydligaste områdena utanför Stockholms befintliga innerstad som har potential att utveckla riktiga stadsvärden. Både staden, näringsliv och näringsidkare i Kista är i stort sett överens om denna målbild, vilket måste tas tillvara.

Vi vill från nätverkets sida se att Kista ges en mycket tydlig profil av framåtblickande IT-kluster, och med det självklart den arkitektur som ett sådant för med sig. Målsättningen bör inte vara att lägga sig på en nivå som, eller lägre än, Kista Science Tower. Snarare bör Kista Science Tower ses som ett första steg till att skapa en stadsdel i Stockholm där det tillåts byggas riktigt högt och utmanande. Här finns ingen stadssiluett från den befintliga innerstaden att ta hänsyn till och det finns redan ett högt hus, vilket borde innebära större möjligheter och mindre friktion att här satsa ordentligt. Mer arbete bör läggas kring bra kopplingar i gatunivån än vad som gjordes med Kista Science Tower. Höga hus är också en del av staden.

Vi ser det som ytterst viktigt att man i arbetet med Järvas utveckling utvecklar den spårburna kollektivtrafiken. Den tvärbana som finns på ritbordet bör påbörjas så snart som möjligt.

Det är viktigt att ambitionerna om en levande blandstad faktiskt återspeglas i de konkreta förslag som framläggs och klubbas igenom. Detta är något vi är oroade över då det de senaste åren varit allt för vanligt att det skrivs fina målsättningar i startskeden av planprocesser men att det som byggs i slutändan mest är mer miljonprogram, om än med modernare fasader.

Vision Järva 2030 kan läsas här.

Hela YIMBYs yttrande kan läsas här.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8608 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter