Norrmalmsregleringen i tre delar - Del 3 - Befolkningskollapsen

Generalplanen och befolkningsminskningen

Ett centralt drag i Norrmalmsregleringen som alltför sällan uppmärksammas är att den var en del av en större plan för utvecklingen av hela Stockholmsregionen under efterkrigstiden.

Därför är den 9 maj 1944 den verkliga startpunkten för regleringen. Då presenterade Yngve Larsson ett PM till stadskollegiet med titeln "Förslag till utredning angående en tidsbestämd generalplan för Stockholm".

I PMet skisserar Larsson all de faktorer som gör att staden efter kriget skulle behöva en genomgripande ny plan för att styra den framtida tillväxten. För det första förutser han ett mycket stort investeringsbehov när de trafiklösningar som hade diskuterats på 1930-talet till sist skulle genomföras. För det andra förutser han en fortsatt stark befolkningsökning, som ska mötas med hjälp av de nya funktionalistiska grannskapsidealen. För det tredje öppnades därmed möjligheteten att bygga ett nytt effektivt city på Norrmalm, när infrastukturen drogs fram. (13)

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Jane Jacobs, Victor Gruen och Stockholm.
 
I våras bad Vasakronan mig att titta på Norrmalmsregleringen. Det var en öppen fråga, av karaktären "finns det något mer att säga om det som hände och är det i så fall möjligt att se på det med andra värderingar/ögon".

Regleringen har blivit ett trauma i dagens stadsbyggnadsdebatt. Under namnet ”Klararivningarna” har den ju kommit att symbolisera allt ont som finns i världen och därmed också skapat starka blockeringar när området nu står inför en ny genomgripande förnyelse. Paradoxalt nog har dessutom allt det som byggdes under 1960- och 70-talen kommit att få en närmast sakral status.

För att analysera det som hände har jag förstås läst Thomas Halls och Anders Gullbergs standardverk. Men jag har också gått ned i de samtida källorna, vilket betyder att jag rullat kilometervis med mikrofilm av tidningar från 50- och 60-talen. Dessutom har jag grävt ned mig i ett av de mest fascinerande arkivmaterial jag arbetat med under hela mitt yrkesliv.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Filmaren Anders Wahlgren känner säkerligen många av YIMBY:s läsare till. Han har producerat flera skildringar om stadssomvandling i Sverige, som "När Domus kom till stan", "En kluven stad" och "Stadens själ".

Wahlgren har nu producerat en ny miniserie i två delar som heter "Spelet om Stockholm".
Den går att se på SVT Play fram till den 4 Februari.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Kungsgatan i framtiden? Nya Kungsbrohuset längst till höger. Illustration: Rosenbergs arkitekter och Jernhusen

Tidigare i veckan visade Sten Nordin (M) och Kristina Alvendal (M) upp sina visioner för Nya Klara/Västra City, en ny stadsdel som ska byggas över spårområdet vid centralen i centrala Stockholm.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Rör inte Corban säger skönhetsrådet.

I samband med bygget av citybanan diskuteras var de nya stationsnedgångarna ska placeras. Det mest fördelaktiga valet, och där instämmer vi i YIMBY, är att placera stationens huvudentré vid Vasagatan, med uppgångar även till Klarabergsviadukten. Problemet med denna lösning är att tidsramarna är pressade för citybananprojektet och alla avtal ännu inte är påskrivna.

En alternativ placering för ny uppgång är vid Klarabergsgatan, där det idag står det 50-talshus som kan ses på bilden ovanför. Från YIMBY tycker vi att det är extra intressant att en rivning av denna byggnad diskuteras, då vi föreslog detta i samband med vårt yttrande om västra city.
Syftet med en sådan rivning skulle, förrutom en eventuell stationsuppgång, vara att lyfta fram Klara Kyrka och de grönytor som finns där. Vad vi föreslår är en slags byggväxling, då det tidigare fanns planer på att anlägga en högre byggnad där Scandic hotells låghusdel idag ligger. I vårt yttrande skrev vi:

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

SVT:s ABC-nyheter visade för några dagar sedan ett inslag om att många Stockholmare är kritiska till nybyggen. I inslaget intervjuas KTH-professorn Göran Cars.



Och apropå att säga ja.
Här kan du säga ja till att bygga om slussen och här kan du läsa YIMBY:s yttrande om slussen.

Stockholms stad har planer på att bygga om Brunkebergstorg i centrala Stockholm i ett projekt som drivs tillsammans med fastighetsägarna i området. För de flesta som någon gång passerat platsen torde detta vara goda nyheter.



Till skillnad från många andra delar av city har inte mycket gjorts här sedan klarasaneringarna och torget är följdaktligen för det mesta ödsligt, grått och ganska obesökt.

I planerna för det ombyggda torget ingår en ombyggnad av själva torget, ny plats för kulturlokaler, handel och restauranger samt 30 nya bostadsrätter och 70 nya hyresrätter. Stockholms stadsteater ska få en ny entré mot Brunkebergstorg och Beridarebanan ska bli ett nytt stråk med restauranger och butiker.



Framförallt är det naturligtvis utmärkt att tillföra fler bostäder till ett område som idag har alldeles för få sådana.

Vad gäller torget så är den spontana upplevelsen att det blir en klar förbättring (även om antalet människor nog sällan blir så många som arkitektskisserna vill ge sken av), men att arkitekturen på det nya kan behöva gå ett par varv till. Fyrkantiga glaslådor skapar förvisso en öppnare och trevligare gatumiljö än dagens stängda bottenplan, men lite mer intressant än så borde det gå att göra det.

I sammanhanget måste också vikten av fungerande och intressanta stråk tas i beaktande, där Brunkebergstorg idag ligger ganska isolerat från stadens flöden. Det finns således skäl att titta på hur fler stråk som går förbi torget kan skapas eller förtydligas.


Högupplösta bilder (Ahrbom & Partners)

• Nya Brunkebergstorg, bild 1
• Nya Brunkebergstorg, bild 2
• Nya Brunkebergstorg, bild 3
• Nya Brunkebergstorg, bild 4
• Nya Brunkebergstorg, bild 5
• Nya Brunkebergstorg, bild 6
• Nya Brunkebergstorg, bild 7
• Nya Brunkebergstorg, bild 8
• Nya Brunkebergstorg, bild 9
• Nya Brunkebergstorg, bild 10
• Nya Brunkebergstorg, bild 11
• Nya Brunkebergstorg, bild 12

 Hur tycker du att Brunkebergstorg borde göras om? Kom gärna med idéer i kommentarerna eller i våra forum.