Utskrift från www.yimby.se
....

SvD och korståget mot framtiden

SVD 2009-03-30
SVD 2009-03-30
 

Elisabet Andersson
och Eva Eriksson på SvD fortsätter sina privata korståg mot det växande Stockholm. Senast i raden av artiklar är ett angrepp på planerna för västra City, eller Klara sjöstad som det mer eller mindre inofficiellt kallas. I sin artikel visar Andersson upp ett par bilder som är hämtade från en volymstudie för den framtida stadsdelen, men ser samtidigt till att utelämna den detaljen, för att ge läsaren intrycket att det handlar om ett färdigt förslag.

För den som inte brukar frossa i stadsplanerarlingo innebär en volymstudie ett slags övergripande planförslag som grovt anger ungefär vad som kan byggas ungefär var. Eftersom det inte handlar om några planerade byggnader visas bebyggelsen enbart som vita och grovt tillyxade lådor utan några drag eller detaljer.

Problemet med volymstudier är att de lämnar ett stort spelrum för missförstånd bland de som inte förstår vad de visar. Någonting som i sin tur kan utnyttjas av journalister och lobbyister som vill driva sin egen linje. Ofta genom att mer eller mindre avsiktligt vilseleda allmänheten till att tro att bilderna och skisserna visar planerade byggnader, som i fallet med SvDs artiklar om västra City. SvD tar det dock ett steg längre, genom att publicera en egenhändigt fabricerad skiss som ska ”visa” bebyggelsen kring S:t Eriksbron. Den bilden kommer alltså inte från något arkitektkontor, utan har skapats av SvD. Och frågan är om inte Andersson gått över gränsen i det fallet?

"Kreativ" volymstudie
 

Vinkeln är väl vald för att dölja vad som döljer sig bakom träden:

Klarastrandsleden och spårområdet. Inte direkt en trivsam och levande stadsmiljö. Träden från SvD:s
Klarastrandsleden och spårområdet. Inte direkt en trivsam och levande stadsmiljö. Träden från SvD:s "volymstudie" syns till höger i bild.
 

Träd som dessutom inte är åtkomliga för någon annan än den mycket våghalsige:

 

Men nu är skadan redan skedd, och många av SvDs läsare verkar tro att tidningen skriver om planerad bebyggelse.

Ja, ett förslag på en hel stadsdel bestående av fyrkantiga byggklossar utan vare sig dörrar eller fönster borde väl rimligtvis te sig fullständigt vansinnigt i de flestas ögon? Om man däremot tolkar volymstudien som just en volymstudie ser visionen väldigt lovande ut.

En överdäckning av Klarastrandsleden och spårområdet? Hur kan vi skapa någonting bra av det?

Vad sägs om en upphöjd strandpromenad som går längs med den nordöstra stranden från Karlberg till Tegelbacken? Ett grönt stråk som kantas av kontors- och bostadshus som skapar en inramning av det nya parkstråket? Och som med gångbroar binds ihop med det fina parkstråket på den sydvästra sidan av vattnet? Det här skulle innebära att Stockholm får sitt eget central park, ett stort och sammanhängande parkområde med väldigt centralt läge, och med en stor vattenmassa i mitten. Och inte heller behöver väl byggnaderna vara tråkiga papplådor i vitt och grått? Om vi varierar hushöjden och utformningen på fasaderna kommer vi att skapa en spännande och levande stadsbild. Det kommer att göra området mycket mer levande än idag, eftersom fler människor kommer att ägna sig åt olika fritidsaktiviteter på och vid Klara sjö.

Vad Västra City handlar om för YIMBY
Vad Västra City handlar om för YIMBY
 

Kanske blir det en oas där stressade storstadsbor varvar ner med en tur i en hyrd roddbåt? Eller där barn och ungdomar lär sig att segla jolle i en skyddad miljö? Kanske till och med någonting i stil med Venedigs gondoler för turister och stockholmare? De som inte vill ge sig ut på vattnet kanske tar en promenad eller cykeltur på någon av strandpromenaderna. Eller varför inte en löprunda? Strandpromenaden på den nordöstra sidan kommer troligtvis  att ligga några meter högre än vattnet, men det innebär inte någon avgrund. Och de människor som bara vill ta det lugnt kommer kanske att ta en öl, ett glas vin eller en glass på någon servering i anknytning till vattnet. Och bäst av allt är att inget av dagens trafikbuller kommer att höras, eftersom bilar och tåg går under jord.

Det är YIMBY:s vision för Västra City. Hur ser din ut?

Blandade intryck från DN-ledare


Dagens Nyheter presenterar i sin huvudledare idag "Fem punkter för Stockholm". Det är välkommet att DN:s ledarsida, som tenderar att ofta vara konservativa nejsägare, vill utveckla sitt resonemang och istället för att säga vad man inte ska göra istället pekar på vad man ska göra.

Det hela börjar dock i moll, med vid det här laget ganska klassisk DN-retorik:
Stockholm behöver inte göras om, inte ha jippo på jippo, inte bygga spektakulära turning torsos. Stockholm behöver vårdas, förbättras och utvecklas med sin tid.

Att vi ska vårda de positiva värdena i vår stad håller nog de flesta med om. Inte heller kan de problem och utmaningar som Stockholm står inför lösas med symbolprojekt. Det är inte det som debatten handlar om. Istället handlar det om huruvida vi ängsligt ska titta tillbaka i tiden och tycka att det som kommer hädanefter bara kan bli sämre, eller om vi ska våga göra det som vi vågade förr, nämligen att bygga nya byggnader som får synas och som kan utveckla staden. Den nedvärderande och förlöjligande syn på intressant och spännande arkitektur som DN:s ledarsida här ger uttryck för känns mest som trött och oseriös. En stad utvecklas alltid. Frågan är inte om vi ska bygga, utan hur vi ska se till att det som byggs blir bra.

Det är hög tid att göra upp med ängsligheten och släppa Klara-traumat.
Staden kan förtätas, fler hus inom tullarna och nya hus på mark som en gång tjänat industri- och hamnstaden. Stenstadens blandning av arbetsplatser, bostäder, affärer, nöjesställen ska vårdas.

Att staden måste utvecklas, kan förtätas, och innerstaden växa är frågor som YIMBY ser som självklara. Det är också glädjande att just blandstaden identifieras som något positivt. YIMBY kan bara instämma! Frågan här är vad DN:s ledarredaktion menar med "vårdas". Den naturliga utveckling som en stad måste få ha är vårda staden. En stad som inte får utvecklas är en döende stad.
Trafik och viss trängsel hör till staden. Liksom möjligheten att flanera i öppna torg och parker. Ju tätare stad desto större behov av gemensamma vardagsrum utan kommersiellt tvång.

Det här är ganska självklara saker, och här kan vi bara hålla med. I en tät stad är torg och parker, liksom gröna innergårdar (och gärna gröna tak) mycket viktiga delar. Men det hänger också ihop. En tät stad måste ha bra stadsparker och välkomnande torg, precis som bra stadsparker och väkomnande torg behöver en tät stad.

Så länge trafiken inte får ta överhanden är den sällan ett problem. Tyvärr är det inte alltid så i dagens Stockholm. Det finns de som ser fler motorvägar som den enda lösningen och andra som vill se en helt bilfri innerstad. Lösningen behöver inte vara fullt så svart-vit. Man kommer långt genom att helt enkelt låta trafiken (som även inkluderar kollektivtrafikresenärer, cyklister och gångtrafikanter) anpassa sig till stadens och platsens villkor. Genom att få fler att gå, cykla eller åka kollektivt minskar trängseln på gatorna.
Det finns en del att plocka bort från Stockholms torg och gator, både i form av kiosker och tältutställare. En stads kvalitet mäts också i snygghet. Skräp, avfall, klotter, illa underhållna trottoarer - tyvärr saknas det inte i Stockholm.

Det här kan vid en första anblick te sig trevligt. Men frågan är hur spännande och intressant en stad blir om allt ska passas in i en trång mall. Kiosker och andra tillfälliga handels- kultur- eller mötesplatser tillför också positiva värden genom det oväntade, det annorlunda och det inte fullt så tillrättalagda. En stads kvalitet mäts inte bara i snygghet, även om de flesta av oss nog tycker om när det är städat på gatorna. Men det brokiga och annorlunda är något som hör en storstad till. Det är viktigt att komma ihåg.

Staden är inte en utställningsmonter i ett museum.

Tyvärr är det svårt att komma ifrån känslan av att Dagens Nyheters ledarredaktion fortfarande sitter kvar med en Skansensyn på Stockholm, en stad vars bästa tid redan har varit.

Men det fnns också utmärkta, och välkomna, ställningstaganden i ledaren. Bland annat tas svårigheten att få tag på en hyresrätt upp, en fråga som våra politiker behöver ta på mycket stort allvar. De lösningar som DN:s ledare presenterar är frågor som YIMBY inte tar ställning till, men vi hoppas att alla politiker placerar denna fråga högt på sin agenda, oavsett vilken lösning de förespråkar.

Cykling befrämjar hälsa och miljö. Ju fler som väljer att pedalpendla i stället för att ta bilen desto lägre CO2-utsläpp. Trampad tvåhjuling i stället för buss och t-bana minskar trängseln i kollektivtrafiken. Och cyklisten får starka ben.

Allt fler tar cykeln till jobbet, trots att färden inte bara innebär varm svett av ansträngning utan emellanåt kallsvett av fasa. Det blir farliga utkörningar när man ska runda något av alla fordon vars förare tycker att målade cykelfält är utmärkta p-platser – lappa dem, utan pardon.

Flera trafikljus reagerar inte för cyklister. Ställ om systemet. Somliga gator i staden är enkelriktade. Några av dem borde kunna öppnas för dubbelriktad cykling, i målade fält, för att tramparna ska komma rätt i närmaste stora rysarkorsning.

Det är brist på p-platser, men att låta cykelbanor sluta tvärt i gatuparkeringsrutor är inte bra.

För övrigt måste något göras åt Tegelbacken. I cykelrusningarna är olyckstillbuden och okvädningsorden legio.

Här går det bara att applådera. Stockholms trafikplanering utgår fortfarande i hög grad från bilisten, även i cykelplaneringen. Cyklisterna får ofta nöja sig med halvmesyrer och ibland trafiklösningar som är direkt livsfarliga.
När Stockholm och många andra städer gjorde sig av med sitt spårvägsnät var det för att bereda plats för bilarna. Snart kom en motreaktion: Människor ville inte leva i en stad där bilens behov gick före människornas.

Levande städer med tät bebyggelse och många fotgängare behöver en välutbyggd kollektivtrafik. Det fick Stockholm när tunnelbanan byggdes ut under decennierna efter andra världskriget. Sen blev det stopp.

Kostnaderna för att bygga tunnlar var höga, och ju mer miljökraven skärptes desto dyrare blev det.

För att Stockholm ska kunna bygga ut kollektivtrafiken i takt med de växande behoven krävs ett transportslag som är billigare än tunnelbanan och har högre kapacitet än bussen. Kort sagt: Det är dags att åter bygga ett sammanhängande nät av spårvägar.

Återigen är det bara att applådera. Det är hög tid att spårvagnen åter får en plats även i innerstaden. Utbyggnaden av spårväg city är på gång, och det höjs också röster för att göra om linje 4, en av europas mest belastade busslinjer med över 60.000 passagerare per dag, till spårväg. Det innebär dock inte att tunnelbanan är färdigbyggd. Både stadsspårvägar, tvärbanor och tunnelbanan behöver byggas ut i ett växande Stockholm.
 
Andra bloggare om DN:s ledare.

Slussenkarusellen fortsätter...

Nordens Venedig.
Nordens Venedig.
 

Karusellen runt slussen fortsätter. Som många säkerligen redan har noterat ska nu förslagetNy syn på Slussenutredas. Det är framförallt en av de centrala aspekterna i förslaget, en nedgrävning av tunnelbanebron mellan gamla stan och slussen, som man nu från stadens sida ska titta närmare på.

Som YIMBY redan tidigare har konstaterat är idén att gräva ner tunnelbanebron förknippad med stora infrastrukturella problem, liksom mycket stora kostnader. Det finns också anledning att ställa sig frågan varför just "ny syn på slussen" nu ska utredas, medan andra förslag, som knutpunkt slussen eller något av de andra alternativ som tagits fram lämnas därhän.

Svenska Dagbladets artikel kan vi läsa en förklaring:

"- De fem idealisternas förslag har fått mycket uppmärksamhet. Det är utifrån det läget som vi har gett SL i uppdrag att utreda en nedgrävning av tunnelbanan, säger Martin Schröder, handläggare på stadsbyggnadskontoret."

Och så är det nog. En uppmärksamhet som i huvudsak har förts inom Svenska Dagbladet och som är Svenska Dagbladets egen förtjänst då man har drivit vad som närmast kan ses som en kampanj för förslaget, även på nyhetsplats. Det står naturligtvis Svenska Dagbladet fritt att göra så, och förslaget har säkerligen sina positiva poänger, men det ter sig ändå i sammanhanget märkligt att en enskild tidningsreaktion har en så stor makt över stadshuspolitikerna och tjänstemännen.

För att återanknyta till det som YIMBY redan har konstaterat så är inte problemet nedgrävningen i sig, problemet är de enorma kostnader och de stora infrastrukturproblem som blir en följd.

Dagens Nyheters Anders Sundström konstaterar nyktert att slutnotan för att uppföra förslaget "ny syn på slussen" kan klättra uppemot 25 miljarder kronor. En kostnad som dessutom Stockholmarna helt själva får stå för. Är det verkligen något som vi är beredda att lägga på att få en försämrad kollektivtrafiklösning mot idag? (en tunnelbanestation istället för dagens två, gamla stan och slussen). Problemet i diskussionen är således att den utgår från estetik, och att man är beredd att kompromissa med kapacitet och effektivitet av rent estetiska anledningar. Är det inte då bättre att lägga dessa 25 miljarder på en utbyggnad av tunnelbane- och spårvägsnäten i staden?

YIMBY pratar ofta om vikten av att tänka på hur platser och byggnader ser ut, och vilka intryck de ger människorna i staden. Vi kritiserar också ofta modernismens teknokratiska maskintänk där estetik, och människans upplevelse av det uppförda, sällan fick något större utrymme. Men att enbart se till estetik är att göra samma misstag ännu en gång; att bara se på en parameter. God stadsbyggnad karakteriseras av att man lyckas kombinera god funktion med god design.

New York Times uppmärksammade häromdagen Slussen.

Artikeln tar upp saker som de som kramar dagens slussenlösning borde ta till sig:

"But the competition’s greatest value is as a measure of just how far many European governments have come in addressing failed urban policies of the past. The designs all seek to breathe new life into the dead zones created unwittingly by Modernist and postwar planners.
[...]
But the structure began to deteriorate decades ago, partly because of the poor quality of its concrete construction. Most planners regard it as a lesson in everything that was wrong with orthodox Modernism: endless swaths of barren concrete plazas and dank underpasses that seemed to invite midday muggings."


Debatten lär gå vidare. Tiden får utvisa om vi hinner riva slussen, eller om den kommer att riva sig själv.
 
Söndervittrat.
Söndervittrat.
 
 

Bråttom att bygga nytt innan Slussen dör sotdöden

Idag skriver Magnus Orest och Anders Gardebring från YIMBY ett inlägg i slussendebatten  i Svenska Dagbladet:

Slussen är en  fantastisk plats. Land möter insjö och hav, stadsdelar möter varandra, och här strålar bussar, båtar, tåg och människor samman. Slussen är en mötesplats i Stockholms hjärta, en roll som är större än Slussen i sig. Och genom stadens hjärta löper den stora kroppspulsådern, tunnelbanan. Det är viktigt att bevara och stärka den rollen, även om det innebär en lösning som ser annorlunda ut än idag.

Lika viktigt är det att Slussen byggs för alla, och inte ett fåtal. Vi behöver en lösning som är anpassad för dagens och framtidens stockholmare, de människor som av olika anledningar passerar eller uppehåller sig vid Slussen. En del för att njuta av vyerna. Men de flesta för att de använder Slussen som mötes- eller omstigningsplats. För dem behövs bra samband mellan stadsdelarna, i form av broar och stråk. Samband som har tagits med i de officiella förslagen, men som saknas både i dagens lösning och i många av de alternativa förslagen.

Slussen ansågs när den byggdes på 1930-talet vara ett arkitektoniskt mästerverk, och mycket väl anpassad efter sin tids behov. Nu behöver vi en lösning som är anpassad för dagens och framtidens behov, inte gårdagens. Dagens Slussen hanterar inte dåtidens hårda trafik, som nu istället går via Essingeleden, Västerbron och Centralbron. Av den anledningen finns det inga rationella skäl för ett nybyggt bevarande, som Jöran Lindvall föreslår (19/1), att skapa en kopia av en redan överflödig trafikplats i stadens hjärta. Vi behöver en plats för människor.

Idag är Slussen i sämre skick än de flesta inser. Betongen vittrar sönder, och delar av konstruktionen har rasat ner på Saltsjöbanans perrong, lyckligtvis utan att skada någon. Men hur länge kommer vi att ha sådan tur?

Det är viktigt att vi kommer till skott med byggandet av det nya Slussen, så att vi kan ge den gamla konstruktionen ett mer värdigt slut än den sotdöd som annars hotar. Slussen kommer att rasa om ingenting görs. Och det går inte att hejda den utvecklingen med mindre än att hela konstruktionen rivs och ersätts av någonting nytt.

Vi måste påbörja arbetet med det nya Slussen snarast. Oavsett hur vi gör kommer det att medföra flera års byggtid med störningar i trafiken och närmiljön. Men det är det priset vi betalar. Vi har inte längre lyxen att utreda och se över nya förslag i all oändlighet. Vi har inte längre tid att utreda alternativa förslag som ”Ny syn på Slussen” (26/1), vilka bland annat går ut på att tunnelbanan och biltrafiken grävs ner i tunnlar, med oacceptabla störningar i kollektivtrafiken som följd. Varför inte ge sådana idéer en plats i framtida projekt, när Citybanan är klar och situationen vid Slussen inte längre är akut?

Slussen är ett projekt för framtiden. Och framtiden börjar nu.

YIMBY i eftersnack ikväll

Ikväll medverkar Anders Gardebring från YIMBY i SVT:s eftersnack (sänds i Stockholmsregionen). Medverkar gör också Thérèse Kristiansson från New Beauty Council och Lennart Westman, kompositör som spelar in ljud från ett bygge vid skatteskrapan på Södermalm och gör musik av det.

Programmet sänds 22.30 i SVT2 med repris i morgon torsdag klockan 16:55.

Uppdatering: Programmet kan nu ses online här.

Bland annat diskuterar vi vem det är som egentligen bestämmer om staden och dess utveckling. Vi berör också frågan om det föreslagna höghuset vid citybanans entré som vi har skrivit om tidigare här på YIMBY. City skriver idag om planerna och svenska dagbladet här.
 


A1 Arkitekter


CF Møller och Berg Arkitektkontor


White arkitekter


Wingårdh Arkitektkontor

Tyvärr har Folkpartiet idag valt att inte ställa sig bakom förslaget med följande motivering:

"- Folkpartiet anser inte att det bör byggas en skyskrapa vid Vasagatan. De förslag som nu diskuteras riskerar alla att bli solitärer utan naturlig koppling till den övriga stadsmiljön, säger Lotta Edholm, gruppledare för Folkpartiet i Stockholm stad."

Bortsett från detaljen att det inte rör sig om en skyskrapa utan om ett höghus så måste argumentationen ses som ytterst märklig. Huset är planerat att uppföras på Stockholms mest centrala plats, vilket kommer att förstärkas ytterligare med citybanan, med just en naturlig koppling till den övriga stadsmiljön. Det är definitivt inte frågan om en isolerad solitär utan en väl integrerad del i stadsmiljön som avsevärt kommer att förstärka de rumsliga sambanden mellan Vasagatan och Klarabergsgatan, ett samband som idag måste ses som undermåligt.
Inte heller ur ett större sammanhang kan byggnaden ses som en solitär, den har sällskap av de relativt höga hötorgshusen på nära avstånd och kommer också enligt de idéplaner som finns att få sällskap av fler höga hus vid en framtida överdäckning av Spårområdet i City.

Folkpartiet säger också:

"-Folkpartiet ser gärna fler höga hus i Stockholm, t ex i Värtan och som "portar" in till Stockholm. Citykärnan bör däremot inte bebyggas medalltför höga hus."

YIMBY tycker naturligtvis att det är positivt att Folkpartiet inte är motståndare till högre hus överlag, och precis som anges är Värtan en synnerligen utmärkt plats att bygga ordentligt högt i Stockholm. Men om det är någon stadsdel i den befintliga innerstaden som lämpar sig för hög bebyggelse är det just i city, som byggdes om under klararivningarna och cityomvandlingen och inte har den gamla stenstadens historia. Som platsmarkör för citybanan, och ur miljöaspekt (pga det ojämförbart goda kollektivtrafiksläget) är det svårt att tänka sig en lämpligare plats för en hög byggnad i innerstaden.

Uppdatering: Centerpartiets gruppledare i Stockholms stadshus, Per Ankersjö, har, som reaktion på folkpartiets utspel, startat facebookgruppen "Bygg en skyskrapa vid Centralen!".

Replik på Dagens Nyheters ledare 13/4 2008

Replik på Dagens Nyheters ledare 13/4 2008 (Yimby har även besvarat den tidigare här).

Artikelförfattaren redogör för Stockholms arkitektoniska missar och mästerverk.
Enligt egen åsikt, framhåller författaren historiska samt samtida byggnadsprojekt som försämrat respektive förbättrat stadens utseende. Vidare uppmärksammas lyckade protester som hindrat att byggnadsprojekt fortskridit, mot politikernas vilja.

Artikelförfattaren vänder sig emot en nybyggnation och ombyggnad av Stockholms stadsbibliotek. Nybyggnadsplanerna anses icke nödvändiga och riskerar att förstöra inte bara biblioteket utan även omkringliggande miljöer. Stadsbiblioteket måste skyddas innan några ytterligare beslut fattas menar skribenten.



» Klicka här för att läsa resten av inlägget
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8616 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter