Mer konstnärlig gestaltning

Den moderna svenska arkitekturen lider av kartongsyndromet. När det gäller byggstandard och modulbygge så håller svensk arkitektur hög klass. Men förtroendet för den konstnärliga gestaltningen är låg. Att Stockholmarna inte uppskattar den moderna arkitekturens utseende mer än de gör ställer till problem. Det gör det svårare att utveckla staden till en mer fungerande och vackrare miljö. För att utveckla arkitekturen kan man lämna över det estetiska initiativet från byggbolagen till medborgarna och konstnärer. Exempel på detta är Enprocentsregeln, kulturbonussystem, 100Hus och balkongen.

Arkitektur är en blandning av konst och ingenjörskunnande. Vad som är konst och vad som är ingenjörskunnande kan diskuteras. Det finns flera olika definitioner av dessa begrepp. Men i stora drag tycker jag man kan säga följande.

Tänk er en dörr med en lampa. Ur praktisk synvinkel har man en dörr för att kunna stänga huset. Lampan är till för att lysa upp omgivningen så att det blir lättare att hitta exempelvis nyckelhålet. En extrem funktionalist skulle säga att entren är bra om dörren har alla funktionella egenskaper som att den är inbrottssäker och att lampan lyser upp omgivningen så att det blir lätt att navigera i mörkret. Dessa problem kan lösas med ingenjörskunnande.

Konstnären tycker däremot inte att det räcker. Lampan och dörren måste ju se bra ut tillsammans för att ge ett emetionellt uttryck. För att skapa detta mervärde så behöver man en konstnärlig förmåga som ser till att lampan och dörren passar bra ihop. Då har vi en Entré med praktisk dörr och lampa som ser bra ut så att den ger besökaren en bra välkomnande känsla. Det är när vi utövar både konst och ingenjörskunnande som vi skapar de bästa husen.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget