Utskrift från www.yimby.se
....

Essä: Vad kan vi lära av Sune Malmquist?

Det råder idag ett glapp mellan hur vi pratar om arkitektur och stadsbyggnad och det som faktiskt byggs runt oss. Politiker, arkitekter och opinionsbildare vurmar för en levande stad där olika formspråk kan samsas. Men trots detta är påfallande mycket av det som byggs storskaligt och repetitivt.

För några decennier sedan var diskussionen motsatt. Då fanns en moralisk uppfattning bland politiker och arkitekter att klassicism var fel och tillbakablickande. Ändå fick de arkitekter som specialiserat sig på historiserande stilar betydligt fler uppdrag än idag. Med några decennier på nacken ter sig många av dessa hus som intressanta alternativ till dagens nyproduktion.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Nymodernismen – därför fick vi den

Det var i slutet av 80-talet som jag mer på allvar började intressera mig för arkitektur. Den största anledningen var att jag upptäckte att det började dyka upp fler och fler exempel på att ny arkitektur inte längre alltid måste vara ännu en ointressant avskalad låda.

Ibland blev den nya postmoderna arkitekturen riktigt bra. Framför allt när tanken var att den skulle passa ihop med äldre arkitektur, som t.ex. dessa två exempel från Gamla Väster i Malmö:



Men det var inte alltid som den nya postmoderna arkitekturen blev helt övertygande. Som här på Östra Förstadsgatan i Malmö. På ena sidan ett hus från 1907 ritat av A. Lindvall, intill ett hus som försöker anpassa sig till det intilliggande. Mycket av kritiken mot postmodernismen gick vid den här tiden, omkring 1990, just ut på att de nya byggnaderna på långa vägar inte nådde upp till orginalens arkitektoniska kvalité:



En av dom bästa böckerna som jag läste i början av 90-talet var
"Modern Arkitektur - Funktionalismens uppgång och fall" av Christer Bodén, utgiven 1989 och uppdaterad 1991. Boken beskriver modernismens internationella genombrott och hur den senare kom att ifrågasättas. Men det intressantaste var ändå efterordet ”Postskriptum”, skrivet hösten 1991, två år efter bokens första upplaga. Där skriver han:

”Trots alla genomlidna bekymmer för funktionalismen tyder idag flera tecken på att vi kan komma att få uppleva en renässans för en mer humaniserad upplaga av denna nu snart sekelgamla arkitekturtradition”.

”Hoppas han har fel” tänkte jag, då 1992. Men någonstans kände jag att han förmodligen skulle få rätt. Och han fick rätt. Vilket vi alla har märkt. Mer än väl!

Han höjer också ett varningens finger:

”Om denna ”nyfunktionalistiska” tendens, verkligen skulle breda ut sig i större skala finns det dock uppenbar risk  att vi inte i tillräckligt hög grad dragit lärdom av den historiska läxan. Dvs: att vi på nytt förirrrar oss in i samma kreativitetsförlamande teknokratiska återvändsgränd, där vi ju faktiskt – med så förödande konsekvenser – hamnade sist”.

Kanske är det den återvändsgränden vi befinner oss i nu - 2009? På många håll, inte minst här i bloggosfären, hörs fler och fler röster som ropar efter alternativ till ”nyfunkisen”, en märkbar skillnad på bara de senaste 1 till 2 åren.

Som exempel på ”nyfunktionalistisk” arkitektur med inspiration från 20-talets modernism har han med en bild på en museibyggnad från 1985 i Frankfurt ritad av Richard Meier. Ett av de tidigaste exemplen på nyfunkis:


http://www.angewandtekunst-frankfurt.de/deutsch/02_profil.html

En annan bok som jag läst mer nyligen är "Modern Architecture" av Jonathan Glancey utgiven 1998 och uppdaterad 2007.

I kapitlet om postmodernismen skriver han så här:

"It also produced its own reaction. By the early 1990s, young architects the world over were returning to a clean-cut Neomodernism, if this lacked the energy and crusading spirit of the white architecture of the 1920s, it was some sort of attempt to sweep the boards clean and to start again after two decades of mostly silly, cardboard cut-out design”.

Nymodernismen hade kommit till som en reaktion på postmodernismen i början på 1990-talet. Men nu, nästan 20 år senare, borde det inte vara färdigreagerat på postmodernismen? Varför måste så många nya hus se ut som på en känd bo-utställning i Stuttgart 1927?
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter