YIMBY har inget att invända mot förslaget att bygga en toppstuga i Hammarby skidbacke. Vi anser att de argument mot projektet som har framförts från bl a Stadsmuseet saknar relevans och vill även peka på ett par felaktigheter i planbeskrivningen som potentiellt kan skapa problem för projektet.
Det är bra att Stockholms politiker är engagerade i hur Slussen ska byggas om för att motsvara vår tids krav. Mindre bra är att en avgörande infrastrukturfråga hanteras med hjälp av 1900-talets juridiska planinstrument. Höga ambitioner förmår föga om politikens verktyg är fullständigt felkonstruerade för att lösa uppgiften. Detta är nämligen fallet.
Det går inte att tillverka en smörkniv med en motorsåg. Lika lite går det att planera en stad med hjälp av det juridiska instrumentet detaljplan. Det är ju, som de flesta som har kommit i kontakt med aktiviteten stadsplanering, en avgörande skillnad mellan att bygga och att planera för byggande.
Hur gärna förespråkarna för nya stadsmotorvägar än vill bidrar inte nya motorvägar till ökad stadskvalitet. Det går helt enkelt inte att bygga tätt och stadslikt om en stor del av invånarna ska transportera sig med bil. Det skriver Mikael Sundström, Kollektivtrafikant Sthlm, Anders Gardebring, Yimby, och Lars Strömgren, Urbanisma.
Solna har tagit fram ett planförslag där området där Råsunda fotbollsstadion nu ligger bebyggs med bostäder och kontor. Föreslagen stadstruktur innebär att fler stråk skapas genom området, så att sambanden mellan Solna centrum och Råsunda stärks.
YIMBY ställer sig mycket positivt till Solna stads planer, att bygga stadsmässiga kvarter där Råsunda fotbollsstadion idag ligger. Som konstateras i planbeskrivningen är utrymmet för litet för en ny arena som kan möta dagens krav. Dessutom ligger planområdet inom det som enligt både RUFS 2001 och RUFS 2010 definieras som den centrala regionkärnan. Tanken är att området på sikt ska bli en del av samma stadsstruktur som dagens övriga innerstadsdelar, såsom exempelvis Norrmalm och Östermalm.
Många har tagit det som självklart att Trafikverket skulle genomföra en bra lösning för kollektivtrafiken på Förbifart Stockholm. En ännu inte officiell rapport från SL visar emellertid att SL-trafiken kommer att få en mycket undanskymd roll när den nya motorvägen invigs. Det låga kollektivtrafikresandet på Förbifarten skapar problem för hela regionen. Och från politiskt håll är det märkligt tyst när Trafikverket mal sönder Stockholms regionplan, skriver Mikael Sundström från Kollektivtrafikant Sthlm.
SVT:s ABC-nyheter har grävt i frågan om framtida tunnelbanelinjer i Stockholm och där vaskat fram nya uppgifter om tunnelbanans framtid i Stockholm.
Både SL:s ordförande Christer G Wennerholm(m) och Finansborgarrådet Sten Nordin(m) menar att Stockholms tunnelbana är färdigbyggd. Enligt de ledande trafikpolitikerna i staden innefattar detta också den planerade utbyggnaden av tunnelbana till Karolinska sjukhuset, samt den blå linjens planerade förlängning till Nacka.
Från YIMBY ställer vi oss frågande till en så slutgiltig och dogmatisk inställning i frågan om utbyggnad av tunnelbanan. Det var inte länge sedan som många ledande politiker ansåg att Stockholm var färdigbyggt. Nu pekar tillväxtprognoserna på att staden kommer att växa med ett helt Göteborg fram till år 2030. För att möta denna tillväxt måste tunnelbanan finnas med.
YIMBY är glada över att spårvägen nu upplever en renässans i Stockholm. Den har sedan nedläggningen av större delen av nätet på 1960-talet fört en tynande tillvaro. Med tvärbanan, framtida utbyggnader av densamma, spårväg city med flera projekt har man nu äntligen börjat att göra upp med spårvägsrädslan.
Men att gå från att se tunnelbanan som den enda lösningen, till den andra, att se spårvägen som den enda lösningen är på intet sätt en förbättring mot tidigare utgångspunkt. Som YIMBY många gånger har påtalat så behövs både spårvägar och tunnelbana när Stockholm växer, något som också Gustav Svärd från YIMBY påtalar i ABC-nyheternas inslag idag.
YIMBY kommer att fortsätta att kämpa för en utbyggnad av Stockholms tunnelbana och kan också konstatera att en utbyggnad av tunnelbanan finns med i förslagen till regionplan såväl som översiktsplan för Stockholmsområdet.
YIMBY hoppas att moderaterna i stadens ledning vågar tänka om i den här frågan, precis som man tidigare har gjort i frågan om att bygga nya spårvägar i Stockholms innerstad.
Stockholm har utsetts till Europas Miljöhuvudstad 2010 av Europeiska kommissionen. YIMBY tycker naturligtvis att det är oerhört kul att staden uppmärksammas för sitt miljöarbete. Stockholm har kommit en bit på väg i sitt miljöarbete, men mycket mer finns att göra.
I den reklamfilm för de olika städerna som deltog i finalen visas livliga stadsgator, gröna parker och fina grönområden:
En annan bild av Stockholm som många kanske också känner igen är denna:
Det är blandade reaktioner bland våra politiker. Få lyckas dock med att se helhetesbilden.
Yvonne Ruwaida (MP), oppositionsborgarråd i Stockholm stad säger i Svenska Dagbladet:
"Jag tycker det är roligt att de insatser som har gjort belönats, men det är bakvänt att personen som tar emot priset har bidragit till att nedrusta miljöarbetet. Man har till exempel minskat satsningen på cykelbanor och börjat exploatera grönområden, säger Yvonne Ruwaida till SvD.se."
Att satsningen på cykelbanor till synes har nedprioriterats är naturligtvis allvarligt. YIMBY påtalar i sitt remissvar till Regionplan 2010, liksom i vårt yttrande till Stockholms översiktsplan, att det måste tas ett helhetsgrepp över satsningarna på cykelbanor i Stockholm. Idag är cykelbanenätet splittrat och svåröverskådligt, och med mindre lyckade trafiksäkerhetsmässiga lösningar på sina ställen. Vi hoppas från YIMBY:s sida att ett sådant arbete påbörjas snarast.
Vad gäller exploatering i grönområden är det inte fullt lika enkelt som Ruwaida vill påvisa. Viss exploatering i områden som idag är oexploaterade måste ske. Detta för att Stockholm ska kunna bryta sig loss från bilberoende och segregation. Det behövs för att vi ska kunna skapa en stad som man kan promenera och åka kollektivt i, och där det aldrig är långt till ett kvalitativt grönområde.
Att se varje kvarvarande oexploaterad yta som ett bevarandevärt grönområde är varken en miljöriktig eller konstruktiv politik. Samtidigt finns det många grönområden i Stockholm som är väl värda att skydda från exploatering.
Det gäller att prioritera riktiga grönområden framför överbliven impedimentmark och smala remsor av slyskog som framförallt blir barriärer mellan områden (och som i vissa fall aktivt planerats för att vara just sådana). Framförallt gäller det att kunna se helheten. Nyexploatering bör koncentreras till redan exploaterad yta. Men att enbart förtäta i redan ianspråkstagna områden innebär en stadsbyggd som fortsätter att bestå av isolerade öar. Det skapar inte underlag för en miljövänlig stad utan leder tvärtom till hög bilanvändning. Det gäller alltså att titta på var man kan skapa stora samband och goda möjligheter för tät stadsbyggd, med ett så litet ianspråkstagande av naturyta som möjligt.
Att miljöpartiet i Stockholms läns landsting förespråkar alternativ fördelad i den regionala utvecklingsplanen samtidigt som miljökonsekvensbeskrivningen för samma regionala utvecklingsplan visar på en uppsjö av sämre miljöaspekter och ökat bilanvändande med detta alternativ rimmar väldigt illa med miljöprofilen. Samtidigt förespråkar miljöpartiet i sitt remissvar till regionplanen en kraftig satsning på kollektivtrafik, vilket vi ser som mycket positivt. Här måste miljöpartiet välja; en effektiv och bra kollektivtrafik förutsätter en tät stadsbyggd, vilket regionplanen mycket tydligt påvisar. Det går inte att kräva mer kollektivtrafik och samtidigt förespråka en stadsbild som oundvikligen leder till minskad kollektivtrafik och ökad bilism.
"Som vi påtalade redan i inledningen förespråkar YIMBY alternativ Tät. Inom så gott som samtliga områden som avser miljö såsom energieffektivitet, kollektivtrafik, skydd av grönområden, koldioxidutsläpp, strandskydd med mera så utkristaliserar sig alternativ Tät som en mycket tydlig vinnare. Att alternativet dessutom går bättre samman med en mängd andra positiva aspekter som t.ex. integration och attraktivitet ger än mer underlag för att välja alternativ Tät.
I Miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs dagens bebyggelsesituation i Stockholm med att 45% av befolkningen bor i regioncentrum, 25% i inre förort och 30% i yttre förort. Med alternativ fördelad skulle detta förhållande kraftigt försämras med en fördelning av 25% i regioncentrum, 30% i inre förort och 45% i yttre förort. En sådan fördelning vore ur miljösynpunkt djupt olämplig och närmar sig alltmer den amerikanska bilstaden i sin utformning. Är det enorma och glesa småhusområden, mängder av flerfiliga motorvägar, stora problem med luftföroreningar och en skövling av alla kvarvarande grönytor som är målet för Stockholms utveckling så är det rätt väg att gå, annars inte.
Alternativ tät är klart bättre med en fördelning av 45% i regioncentrum, 30% i inre förort och 25% i yttre förort. Värt att notera här är dock att förhållandena endast ytterst marginelt förbättras jämfört med dagens situation. Det är inte tillräckligt då Stockholm redan idag har stora problem med utspridning och urban sprawl.
Även vad gäller nyproduktionen av bostäder finner vi alternativ Fördelad oacceptabel. Att lägga 47% av nyproduktionen i småhus i en region som växer så kraftigt som Stockholm är inte realistiskt. De markytor som skulle behöva tas i anspråk för boende och ny infrastruktur skulle bli enorma. Likaså skulle miljöpåverkan i en sådan utveckling bli oacceptabel. Här är alternativ Tät med 78% i flerbostadshus och 22% i småhus ett avsevärt mer realistiskt alternativ.
I båda strukturalternativen räknar man med att kollektivtrafikens andel av resandet kommer att minska. Från 42% till 38% i alternativ tät och ner till 35% i alternativ fördelad.
Att andelen kollektivtrafiksresenärer per capita beräknas minska är oacceptabelt. Utvecklingen i den växande storstadsregionen Stockholm måste istället gå i den andra riktningen med en ökande andel av kollektivtrafikresenärer. Här måste krafttag tas och inriktningen i utvecklingen ändras så att ett sådant mål kan uppnås."
YIMBY drar den logiska slutsatsen av detta, nämligen att alternativ tät är rätt riktning att gå, men att det inte räcker. Vi förespråkar således än ännu tydligare inriktning på tät stadsbyggnad.
Resultatet av stadsutglesning(alternativ Fördelad i RUFS 2010). Bild: Eniro
Resultatet av tät blandstad. Bild: Wikipedia.
Svenska Dagbladet skriver:
"Stockholm får priset trots att partikelhalterna på sorgebarnsgatan Hornsgatan fortfarande bryter mot EU:s miljönormer.
- Där behövs åtgärder, men jag hoppas att Moderaterna kan se att det här kan bli en nystart för att börja satsa mer på miljöpolitiken i Stockholm, säger Yvonne Ruwaida.
Ulla Hamilton tycker att utmärkelsen är ett fantastiskt kvitto på Stockholms miljöarbete och slår ifrån sig Ruwaidas kritik.
- Det är väldigt tråkigt att hon är magsur i en sådan här situation. Det här är något alla partier har delaktighet i, för miljöarbetet är något som har pågått i 30 år. "
Även här får vi se exempel på politiskt spel men inte så mycket insikt över helhetsbilden. Arbetet med en förbättring av situationen vid Hornsgatan pågår, men vi får se var det landar. Att bygget av citybanan äntligen har kommit igång är naturligtvis lysande (detta arbete har dock pågått länge och där har företrädare för båda blocken varit både drivande och stoppande).
Den sittande majoriteten har höjt parkeringsnormen, vilket knappast ligger i linje med bra miljöarbete. Att sätta en politisk miniminivå för det antal parkeringsplatser som måste uppföras rimmar illa med att ge Stockholm ett miljöpris. Att den satta nivån dessutom ligger långt över faktiskt bilinnehav i Stockholm gör det hela än mer orimligt. Samtidigt har moderaterna i Stockholm allt tydligare tagit ställning för den täta staden, vilket är mycket välkommet. Men det gäller att återigen se helhetsbilden och förstå skillnaden på hur man löser trafikfrågan i en tät stad ställt mot glesa förorter och villaområden. För att alliansen i stadshuset ska kunna föra en seriös stadsbyggnadspolitik måste den politiskt styrda parkeringsnormen avskaffas.
De borttagna förmånerna för miljöbilar har också visat ett mindre lyckat utfall, där vi nu som ett direkt resultat av detta har gått från att vara ledande i Sverige till att nu tillhöra bottenligan. Vi måste styra om mycket trafik till kollektivtrafik. Men en del biltrafik kommer alltid att behövas, och staden bör uppmuntra dem som väljer ett miljövänligt alternativ.
Trots planeringen av stadsutvecklingsområden som Norra Station, Nordvästra Kungsholmen, Kista med flera strösslas det också fortfarande ut mänger av punkthus(som få efterfrågar) i skogar och på gärden runtomkring Stockholm. Här behöver staden också ta till ett krafttag för att se till att en mer urban och tät stadsbyggnadsfilosofi också ger ett faktiskt utslag i att bevarandevärda naturområden skyddas från exploatering. Den täta, levande och attraktiva blandstaden förutsätter också en god tillgång till riktig natur.
Att priset kanske inte är riktigt förtjänat visar sig när miljökommissionären Stavros Dimas enligt Dagens Nyheter på prisutdelningsceremonin i Bryssel betonade att det är just i städerna miljöproblemen finns. Det går tvärt emot all vedertagen vetenskaplig kunskap. Varje Stockholmare släpper i snitt ut 50% mindre växthusgaser än snittet i Sverige. Ett sådant uttalande från en miljökommisionär kan inte ses som annat än ytterst anmärkningsvärt, och mycket oroande.
En ny översiktsplan för Stockholm har varit ute på samråd. YIMBY presenterar här några av de synpunkter som vi framfört i vårt yttrande.
I översiktsplanen identifieras Stockholm som en fantastisk stad, med en blandning av storstadens puls, och närheten till naturen. Vi finner det glädjande att man nu också ser staden som något positivt. Något som är bra, och som bör bejakas och utvecklas. Det är en välkommen förändring ifrån en stadsbyggnadsideologi som under lång tid har dominerats av en stadsfientlig inställning där staden mer har setts som ett nödvändigt ont än som en positiv kraft i samhället. Tyvärr har stadsutvecklingen under de senaste årtiondena ofta setts som endast två krafter, bevarande av ”grönytor” (oavsett kvalitet och lokalisering, där man har bevarat i stort sett oanvänd impedimentmark men samtidigt byggt i värdefulla naturområden) ställt mot uppförandet av funktioner (bostäder, handelsplatser, arbetsplatser, infrastruktur). Men stadsutveckling handlar inte om bostadsområden och köplador längsmed motorvägar, utan om samband, sammanhang, integration och blandning. Att man i översiktsplanen går i en riktning av ökad förståelse om dessa förhållanden kan vi inte se som annat än ytterst positivt.
Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8665 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.
OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.
Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.
Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.
YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.
YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.
YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.