Utskrift från www.yimby.se
....

YIMBY lämnar in remissvar till RUFS 2010

Nätverket YIMBY har fått ta del av samrådsunderlag för remiss från Regionplane- och trafikkontoret om den regionala utvecklingsplanen för Stockholm 2010 – RUFS 2010. Remissvaret har utarbetats av en arbetsgrupp inom nätverket.

YIMBY vill att Stockholmsregionen skall utvecklas på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt som skapar möten, möjligheter, utveckling, attraktivitet och integration. Som vår viktigaste uppgift ser vi att få till stånd en förändring i hur vi bygger våra samhällen. Vi vill se en omställning från ett byggande som handlar om glesa bostadsöar som isolerar människor till att handla om att bygga en levande och blandad stadsmiljö med plats för alla. Många delar i RUFS berör våra områden, medan andra delar av RUFS inte gör det. Vi har i huvudsak begränsat våra synpunkter till frågor som rör fysisk stadsutveckling, miljö, integration och hur Stockholmsregionen skall fortsätta att utvecklas som en attraktiv storstadsregion.

YIMBY har studerat de två strukturalternativ som har presenterats, Fördelad respektive Tät. Utvärderingen av alternativen visar mycket tydligt att RUFS 2010:s uppsatta mål uppfylls avsevärt bättre i alternativ Tät än i alternativ Fördelad. Alternativ Fördelad leder istället till en förvärrad situation jämfört med idag, och går dessutom rakt emot det som nätverket arbetar för. Mot bakgrund av detta vill YIMBY starkt rekommendera alternativ Tät. Alternativ tät räcker dock inte för att möta Stockholms utmaningar med transporter, integration, befolkningsökning, miljö och attraktivitet.

I båda strukturalternativen räknar man med att kollektivtrafikens andel av resandet kommer att minska. Från 42% till 38% i alternativ tät och ner till 35% i alternativ fördelad. Utvecklingen måste tvärtom gå mot en ökad andel kollektivtrafikresenärer.
Det är viktigt att här poängtera den planeringsideologiska förändring som måste till när en stad växer från att vara en stor småstad till att bli en riktig storstad. Storstäders trafikproblem kan inte lösas enbart med vägar, tvärtom måste andelen som reser kollektivt öka i takt med att regionens befolkning och täthet ökar. En sådan utveckling skall inte ses som ett problem, utan en möjlighet. För en genomgång av de infrastrukturprojekt som vi ser som nödvändiga, se remissvaret.

YIMBY anser att med den förväntat höga befolkningsökningen fram till 2030 inom Stockholms län och framförallt Stockholms stad så bör också byggandet av både bostads- och hyresrätter fokuseras till en expansion av Stockholms innerstad samt till de föreslagna regionkärnorna. Fokus bör ligga på att knyta samman dagens innerstad med närförorter och regionkärnor, med den täta rutnätsstaden som förebild.

För att motverka urban sprawl (stadsutglesning) som i dagsläget är Stockholms stadsbyggnads kanske största utmaning bör den klassiska rutnätsstaden användas som förebild, detta är en viktig del i att bekämpa dagens problem såsom social-, ekonomisk-, etnisk- och kulturell segregation samt miljöaspekten. Alternativ Tät har en god grundtanke men är likväl inte tillräckligt tät för att kunna ta itu med de tidigare nämnda problemen.

I både utvecklingsalternativen Låg och Hög är andelen nybyggda bostäder för låg i Stockholms kommun sett gentemot länets övriga kommuner.

Vi människor är alla olika. En del är kreativa, andra är effektiva. En del är drivande andra är analytiska. De allra flesta av oss har en kombination av flera egenskaper. Då vi är olika har vi också olika behov. En del människor har ett behov av att vara sociala. Dessa människor kanske föredrar livliga stadsdelar med många restauranger och caféer längs med gatorna. Andra har behov av att vara kreativa. Dessa människor vill ofta ha variation i sin stadsdel. De önskar sig stadsdelar där varje gata, park och torg har ett unikt utseende och inte är lik någon annan.

Ordet team kan uttydas som ”Together Each Achieve More”. I Sverige brukar vi tala om att ett plus ett blir tre. Hur man bygger väl fungerande team har länge debatterats. Men vad alla parter tycks vara överrens om är att man ska se olikheter som en resurs. Det bästa samarbetet mellan människor får man när man blandar människor med olika egenskaper. Vi ska lära oss att uppskatta de människor som har andra egenskaper än sig själv. Det vi behöver i Stockholm är därför stadsdelar som innehåller sådan hög och mångfaldig kvalitet att den attraherar så många grupper av människor som möjligt.

Vi måste bygga stadsdelar med sådan kvalitet att den lockar flera grupper av människor. Alla människor bryr sig inte om utseendet på våra byggnader. Men bygger vi stadsdelar med endast fyrkantiga hus med putsade fasader så kommer de inte att locka till sig de kreativa människor som behöver röra sig i varierade miljöer. Bygger vi områden med endast ”tremetersgräsmattor” mellan hus och gator kommer de inte att locka till sig de sociala invånarna som behöver livliga gator med många mötesplatser såsom kaféer och restauranger. Bygger vi inte bra utformade stadsparker kommer stadsdelarna inte att locka till sig de grupper av människor som behöver exempelvis rekreation. Bygger vi inte stadsmässiga gator med lokaler längs med gatorna så kommer inte entreprenörer som behöver bra lokaler för handel till stadsdelen.

Segregationen i Stockholm är stor. Å ena sidan finns Botkyrka där 50,2 % av kommunens invånare har en utländsk bakgrund och å andra sidan finns grannkommunen i norr, Ekerö, där befolkningen med utländsk bakgrund motsvarar 1,1 % av hela kommunens invånarantal.

YIMBY anser att med en beräknad hög befolkningsökning på uppemot 600.000 invånare fram till 2030 inom Stockholms län där en stor del av befolkningsökningen troligen kommer att utgöras av människor från övriga Sverige och världen, så är det viktigt att man tar itu med dessa stora strukturella skillnader.

Ett stort hinder för att förbättra relationerna mellan olika grupper i samhället handlar om osäkerhet och rädsla inför det okända, liksom olika former av fördomar. Därför är det viktigt att skapa en miljö vars fysiska utformning strävar efter att få människor att mötas. Det glesa stadsbyggnadsideal som dominerat under 1900-talet är oerhört kontraproduktivt för att uppnå en sådan utveckling.

Arbetsmarknaden och skolan måste bli mer tolerant och aktivt motarbeta rasism, både hos barn och vuxna. Att utseende, kultur, ras, för- eller efternamn är ”fel” är företeelser som måste bekämpas. Stockholm är idag en växande storstad, och som sådan har vi inte råd med en diskriminerande arbetsmarknad- och utbildningsväsende. Människor skall känna sig lockade till, och välkomna i Stockholm. En diskriminerande arbetsmarknad är inte bara problematisk ur ett integrationsperspektiv, utan är också skadlig för regionens utveckling.
 
De olika högre lärosätena måste kunna hävda sig bra internationellt för att locka till sig mer uppmärksamhet, studenter och även finansiering. Det leder i sin tur till att Stockholm kan bli mer attraktiv som studentstad. Men en av saker som krävs för att det skall kunna ske är att man bygger fler studentbostäder. Studentbostäderna bör gestaltas i stadsmiljöer med blandade funktioner och blandad arkitektur. Blandade funktioner skapar flöden som i sin tur skapar mer gatuliv vilket bidrar till en ökad trygghetskänsla och mer psykologisk stimulans. Det ser vi som något som gynnar studenter. Studentbostäder bör byggas nära universitet och högskolor och vid goda kollektivtrafikslägen. Stockholms län lider av ett oerhört underskott på studentbostäder. Så länge det finns ett sådant underskott så kommer många studenter tvingas att tacka nej till utbildningar här och välja högskoleutbildningar i andra delar av landet eller världen. Stockholms län har inte råd med något sådant. De långsiktiga konsekvenserna kan bli alltför kännbara. En sådan icke önskvärd effekt är en s.k. ”Brain Drain”.

En god och välfungerande sjukvård är ett grundkrav för att storstadsregionen Stockholm  skall fortsätta vara en attraktiv plats att bo och leva på. Det är också viktigt att vårdpersonalen kontinuerligt håller sig utbildad inom det senaste inom medicinsk utveckling. Här är det viktigt att vårda och utveckla ett gott samarbete mellan sjukhus, universitet och forskningsinstitut.

Även sjukhusmiljöer bör i större grad än idag bli en del av den blandade staden. Sjukhusen bör integreras och bli en del av staden med tillgång till mer närservice som apotek, restauranger och livsmedelsaffärer.

Inom så gott som samtliga områden; regionens konkurrenskraft, bättre energieffektivitet, bättre kollektivtrafik, skydd av grönområden, minskade koldioxidutsläpp, strandskydd, integration med mera så utkristaliserar sig alternativ Tät som en mycket tydlig vinnare.

I Miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs dagens bebyggelsesituation i Stockholm med att 45% av befolkningen bor i regioncentrum, 25% i inre förort och 30% i yttre förort. Med alternativ fördelad skulle detta förhållande kraftigt försämras med en fördelning av 25% i regioncentrum, 30% i inre förort och 45% i yttre förort. En sådan fördelning vore ur miljösynpunkt djupt olämplig och närmar sig alltmer den amerikanska bilstaden i sin utformning. Är det enorma och glesa småhusområden, mängder av flerfiliga motorvägar, stora problem med luftföroreningar och en skövling av alla kvarvarande grönytor som är målet för Stockholms utveckling så är det rätt väg att gå, annars inte.

Alternativ tät är klart bättre med en fördelning av 45% i regioncentrum, 30% i inre förort och 25% i yttre förort. Värt att notera här är dock att förhållandena endast ytterst marginelt förbättras jämfört med dagens situation. Det är inte tillräckligt då Stockholm redan idag har stora problem med utspridning och urban sprawl.

Även vad gäller nyproduktionen av bostäder finner vi alternativ Fördelad oacceptabel. Att lägga 47% av nyproduktionen i småhus i en region som växer så kraftigt som Stockholm är inte realistiskt. De markytor som skulle behöva tas i anspråk för boende och ny infrastruktur skulle bli enorma. Likaså skulle miljöpåverkan i en sådan utveckling bli oacceptabel. Här är alternativ Tät med 78% i flerbostadshus och 22% i småhus ett avsevärt mer realistiskt alternativ.

Läs hela vårt remissvar (12 sidor) här.

Ett stort tack till alla som arbetat fram remissvaret och till alla som kommit med synpunkter och idéer.

Stockholm växer med ett Göteborg

Dagens Nyheter har idag en intressant artikel om en framtida utveckling av Stockholmsregionen. Och det finns ett ord som jag fastnade hos när jag läste artikeln, och det var ordet ”Stenstad”. 

”...Skillnaden kan beskrivas som att "Tät" ger mer stenstad och mer tunnelbana och "fördelad" fler trädgårdsstäder och busslinjer.
- Vi tar inte ställning mellan de båda alternativen och det kan mycket väl bli så att den slutgiltiga planen hamnar mitt emellan, betonar regionplanedirektör Sven-Inge Nylund.”

Jag tror att utvecklingen går mer och mer mot att vilja utveckla stenstaden och alla dess kvalitéer än att fortsätta trampa i samma gamla fotspår såsom, hus-i-park, förortsområden, menlösa gräsmattor som inga människor utnyttjar, områden som ”tvingar” människor att ha bil, långa avstånd, dött gatuliv, dåligt utbyggd kollektivtrafik, listan kan göras lång.

Jag har väldigt svårt att se att ABC städerna har en framtid och personligen så tycker jag att funktionalismen inte har funkat eller kommer att funka särskilt bra. Varför? Jo, för att funktionalismen kräver avstånd och splittrar staden i odefinierade områden, områden som upplevs som halvoffentliga, områden som i stort sett hålls ihop av cykel och gångvägar och någon krokig väg. Stockholm har väldigt mycket av dessa områden och väldigt lite stenstad och det är på tiden att den urbana stenstaden breder ut sig.

Jag tror även att rent ekonomiskt och miljömässigt så är stenstaden den självklara vinnaren. Miljömässigt så har jag svårt att se att bilen såsom vi använder den idag har svårt att överleva, och då måste alternativ finnas till de som väljer att ställa bilen hemma, och det är ju naturligtvis utbyggd kollektivtrafik, och helst då spårburen trafik. Ekonomin hänger ju ihop starkt med de miljömässiga skälen, det är dyrt att bygga hus-i-park. Värdefull mark utnyttjas inte till fullo. Låg exploateringsgrad gör det dyrt, få människor på en stor yta - detta leder till långa avstånd. Långa avstånd gör att du ”tvingas” ha bil, och cirkeln är sluten mellan ekonomin och miljön.

I artikeln så skrivs det en del om kollektivtrafiken och det är en mycket positiv läsning. Tunnelbana till Nacka, tunnelbana till Täby och Arninge, en ny tunnelbanegren från Liljeholmen till Universitetet. Mycket positivt, önskar bara att det första spadtaget tas i morgon, för framtiden är redan här, inte sen.

Det känns som Stockholm befinner sig i en brytningstid mellan dessa två olika stadsplaneringssätt, stenstad vs funktionalismen.

Vem går ut som segrare?

Stockholms regionala utvecklingsplan 2010

Den nya regionplanen för Stockholm, som skall börja gälla från 2010, "RUFS 2010", är ute på remiss.

Målet med regionplanen anges vara att utveckla vår region till "den mest attraktiva i Europa". Det är ett bra och högt ställt mål som dock tyvärr riskerar att rinna ut i sanden (inte olikt visionerna för Norra Stationsområdet).

I förslaget til RUFS 2010 tas många viktiga saker upp. Den alltmer påtagligt problematiska situationen för vårt klimat och vår miljö, den ökande urbaniseringen (och de positiva effekter utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer som detta leder till) och mycket annat.

Några få exempel på konstateranden bland många:

"När många människor lever och arbetar nära varandra uppstår informella mötesplatser, och nätverk skapas."

"Sociala spänningar i Stockholmsregionen kan till exempel utvecklas mellan olika etniska grupper eller mellan dem som har arbete och dem som inte har arbete." (Vår anmärkning: Här har som bekant strukturen och sambanden i staden en viktig funktion att fylla)

"Den främsta orsaken till klimatförändringarna är förbränning av fossila bränslen."

"Ur miljösynvinkel erbjuder den täta staden fördelar. Här finns bra underlag för kollektivtrafik och förutsättningar för hög energieffektivitet"

Allt detta låter ju alldeles utmärkt, eller?

Både ja och nej. Problemet är att RUFS-förslaget har två olika varianter att ta hänsyn till. Alternativet "tät" och alternativet "fördelad". Grovt förenklat kan man säga att "tät" innebär att vi bygger blandstad medan "fördelad" innebär mer av det som stockholm redan har alldeles för mycket av, gles bilstad.

I samrådsförslaget kan vi läsa:

"Andelen flerbostadshus är 67 procent och småhus 33 procent, vilket motsvarar en fördelning av befolkningstillväxten med 53 procent i flerbostadshus och 47 procent i småhus." (vår fetning)

Att en sådan formulering överhuvudtaget kan leta sig i ett dokument som beskriver det som vi kunde läsa ovan är ytterst märkligt. Det är inte Paris eller New York som får agera förebild, snarare Los Angeles vidsträckta bilförorter. Enligt samrådsförslaget är basen i kollektivtrafiksystemet spårburen i alternativ "fördelad". Med andra ord mer av långa restider på pendeltåg till stadskärnor där arbetsplatserna finns, och med de många nya småhusen, mer igenkorkade bilköer på motorväg. Och inte minst, enorma landarealer av natur och det djurliv som där finns förstörs, helt i onödan då den här typen av utglesat boende blir allt mindre efterfrågat.

Alternativet "tät" ter sig klart bättre:

"I alternativ tät är andelen flerbostadshus 78 procent och andelen småhus 22 procent. Detta motsvarar en fördelning av befolkningstillskottet med 65 procent i flerbostadshus och 35 procent i småhus. I alternativet tät eftersträvas en allmänt ökad bebyggelsetäthet, i synnerhet i de regionala kärnorna. Mer specifikt ingår fortsatt omvandling och förtätning i den utvidgade centrala regionkärnan norrut i norra Solna och söderut mot Årsta, Västberga och Älvsjö"

Att alternativ tät är överlägset utifrån miljö-, integrations-, attraktivitets- och utvecklingshänséende borde vara självklart, men så är tyvärr inte fallet.

Något problematiskt är dock att det täta alternativet begränsar sig till ett fåtal områden. Risken kan bli att det förvisso förtätas i dessa områden, men att den glesa staden breder ut sig i de andra. Att tro att delar av Stockholmsregionen skall sluta växa är inte realistiskt, varför strukturtänket måste få löpa över hela regionen. Förtätning kan mycket väl ske på fler ställen i regionen på flera av de platser som tas upp i alternativet "fördelad", men bör följa bebyggelsestruktursidéerna i den "täta" planen. Regionplanen bör förvisso inrikta sig på ett antal specifika områden för förtätning med extra hög exploateringsnivå, men samtidigt också att man arbetar mot den här typen av strukturer i alla utvecklingsområden i Stockholmsregionen.

Dagens Nyheter skriver idag om den föreslagna regionplanen:

"Fram till år 2030 växer Stockholmsregionen med ett Göteborg. Den nya regionala utvecklingsplanen som ska ut på remiss har två alternativ - ett med mer stenstad och tunnelbanor och ett med fler radhus och bussar."

Det stämmer att två alternativ finns. Alternativ två är dock knappast radhus och bussar, snarare radhus och bilar. Mer av den sedan efterkrigstiden dominerande stadsplaneringsideologin i Stockholmsområdet med andra ord. Ytterstadsbussar med avgångar en gång i timmen i ytterkanten av småhusområden kommer inte framstå som särskilt attraktivt i framtiden heller.

"Alternativet "Tät" naggar de gröna kilarna som leder nästan in i innerstaden mer i kanten än "Fördelad". Vid Barkarby och i Huddinge smalnar kilarna av så pass att de byter namn till "grönt samband"."

Detta kan vid en första titt av många ses som negativt, men klarar man istället att lyfta blicken inser man snabbt att det ur just miljö- och "grön" synpunkt är positivt. Stockholms stadsplanering har under lång tid kännetecknats av att natur som människor ser skall sparas, medan man fritt får skövla natur så fort det inte finns en utsikt från närboende att ta hänsyn till. Det är därför 155 meter gräsmatta kan kosta 1,5 miljarder kronor, medan villa-, småhus-, och "hus-i-park"-mattor ostört får sprida ut sig över enorma landarealer. Delar av miljörörelsen har fortfarande inte förstått detta och hänger kvar vid den romantiserade bilden av den röda stugan i skogen (men glömmer bort den stora jeepen utanför) vilket ur just miljösynpunkt är kontraproduktivt och djupt beklagligt.

Yimby har, liksom många andra intresseorganisationer, fått en förfrågan från Stockholms läns landsting att inkomma med våra synpunkter, vilket vi naturligtvis kommer att göra.
Om du vill engagera dig i arbetsgruppen, ta kontakt här.
»
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström
Vega station
1 Mars 2020 18:01 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter