I Svenska Dagbladet
kan man läsa om att skolorna behöver rustas för miljarder. Det är skolor som håller på att vittra sönder och samman där tak läcker och ventilationen är så dålig, allt det här skapar en grogrund för mögel och andra skadliga partiklar som utgör en allvarlig fara för elever och personal.
Vi talar om Sveriges största arbetsplats med 1,4 miljoner barn och 235 000 anställda.
Nu har höstterminen börjat för majoriteten av skolbarnen och det är nog många av dem som har våndats inför det, inte bara p.g.a. rädsla för t.ex. mobbning utan också för den fysiska miljön. Claes Eriksson, huvudsekreterare i Rådet för arkitektur, form och design ska i september presentera en rapport om skolmiljön. Han är bekymrad och menar att situationen är allvarlig.
"– Vuxna människor skulle knappast acceptera att deras arbetsplatser såg ut så som många skolor gör. Men barn ska tydligen bara acceptera läget. Det är en märklig inställning, inte minst eftersom vi har skolplikt och eleverna är tvingade att gå i skolan."
Och ja, jag kan bara hålla med Claes. Det är tragiskt. Tydligen får barn finna sig i det som många vuxna aldrig någonsin skulle acceptera.
Svenska Dagbladet skriver att idag är det ett tiotal myndigheter som på ett eller annat sätt är inblandade i skolmiljön.
Och då kan man undra, är det här ett fall av "ju fler kockar desto sämre soppa"? I så fall, vilken soppa!
Claes Eriksson säger:
"- Ingen tar frågan om gestaltningen av den fysiska miljön på riktigt allvar och det gör att den ofta faller mellan stolarna. I England, Finland, Danmark och Norge har man på ett helt annat sätt tagit tag i de här problemen och lyft upp dem till en gemensam nationell nivå. Det skulle vi också behöva göra."
Vi måste bli mer ödmjuka och våga inse att vi inte längre är "#1" inom många områden och att vi måste ta intryck från länder som löser frågorna bättre än oss.
Enligt en annan undersökning som gjorts av Boverket och Energimyndigheten på 131 skolor och förskolor konstaterar man att i nästan tre av fyra skolor är luftproblemen så elakartade att "personal och elever får besvär med till exempel trötthet, huvudvärk och heshet".
Legionellabakterier riskerar att spridas i flera av de granskade skolorna.
Legionärssjuka är en mycket farlig sjukdom som kan leda till döden om den inte behandlas i tid.
Magnus Persson, utredare vid Boverket säger följande om det:
"- I flera skolor har de vattensystem som leder till onödigt hög risk för legionellaspridning. Det kan handla om avkapade och igenpluggade rör med ljummet vatten eller låga temperaturer i varmvattenberedare där bakterier kan växa till."
Nikolaj Tolstoy, chef för Boverkets bygg- och förvaltningsenhet menar att problemet med att åtgärda allt det här är att det saknas medel varpå Magnus Bengtsson kontrar med följande:
"- Man glömmer bort att det medför stora dolda kostnader om man låter skolorna förfalla. Vandaliseringen ökar och undersökningar visar att elevernas studieresultat försämras. Därför borde man se underhållet av skolorna som en investering i framtiden snarare än som en kostnad."
Och jag tror att det är här som problemet ligger. Man ser på tok för kortsiktigt i allt och ser i allt som "kostnader" när man istället bör tänka "investeringar". Man ser kortsiktigt och glömmer bort framtida resultat av investeringar, att om vi satsar på att rusta upp skolorna så kan allt fler elever trivas bättre vilket i sin tur leder till att allt fler kan prestera bättre som i sin tur gör att fler och fler kan vidareutbilda sig och bidra till vårt samhälle. Samtidigt, om fler och fler anställda mår bättre så kan de bli mer produktiva i att hjälpa barnen och då kan dessa personer rentav leva längre(!).
Samma resonemang kan man applicera på boendeproblematiken där 650 000 lägenheter från miljonprogrammets dagar håller på att... ja, just ja,
vittra sönder och samman. Låter det bekant?
350 000 av nämnda lägenheter är i så pass dåligt skick att de behöver renoveras inom 5 år.
Samma politiska mentalitet kan också ses i frågan om de svenska järnvägarnas allvarliga situation som häromdagen berördes igen,
denna gång i Aftonbladet.