Utskrift från www.yimby.se
....

Bilder från Yimbyträffen i Lördags

I lördags träffades vi några stycken från Yimby i Kulturhuset vid framtidsmodellen över Stockholm. Efter att ha ägnat en stund åt att studera modellen (och en i sällskapet fällde kommentaren att det mest spektakulära med den är att den helt saknar något spektakulärt) så gav vi oss vidare på en improviserad stadsvandring för att titta på några av de mer intressanta stadsutvecklingsprojekten i staden. Det hela var ett mycket trevligt möte med många intressanta diskussioner.

Nu på lördag 6 September är den som vill välkommen till arkitekturmuseet (inträde 50kr) klockan 16:00 där vi bland annat tänkte titta på Gert Wingårdh-utställningen. Kl 18 går de som vill vidare för en öl eller två. Den som inte vill gå på utställningen kan möta upp utanför museet kl 18. Hoppas att vi ses där!

Om du har facebook, anmäl dig gärna här.

En samling Yimby:s väntar på att de sista eftersläntrarna skall dyka upp.
En samling Yimby:s väntar på att de sista eftersläntrarna skall dyka upp.
 
Yimbyism vid framtida Stockholm Waterfront
Yimbyism vid framtida Stockholm Waterfront
 
Stockholm Waterfront Building
Stockholm Waterfront Building
 
Så skall det se ut.
Så skall det se ut.
 
Det nya kontorshuset vid Kungsbron börjar närma sig.
Det nya kontorshuset vid Kungsbron börjar närma sig.
 
Kungsbrohuset med centralen i bakgrunden.
Kungsbrohuset med centralen i bakgrunden.
 
Up, Up and Away!
Up, Up and Away!
 
Överdäckade spår. Sånt tycker vi om!
Överdäckade spår. Sånt tycker vi om!
 
Gustav gestikulerar
Gustav gestikulerar
 
 
 
 
 
 
 
Bort mot Fridhemsplan
Bort mot Fridhemsplan
 
Här blir det en allé och spårvagn om några år.
Här blir det en allé och spårvagn om några år.
 
Detta hörn kommer också att bli en del av staden enligt planerna.
Detta hörn kommer också att bli en del av staden enligt planerna.
 
 
 
Hur man misslyckas med ett torg; genom att placera noll publika verksamheter mot det.
Hur man misslyckas med ett torg; genom att placera noll publika verksamheter mot det.
 
 
Essingeleden.
Essingeleden.
 
Vid Hornsbergs strand
Vid Hornsbergs strand
 
 
 
Under Essingeleden
Under Essingeleden
 
I gränsen mellan Solna och Nordvästra Kungsholmen vid Karlberg finns det goda möjligheter att bygga sammanlänkande stad.
I gränsen mellan Solna och Nordvästra Kungsholmen vid Karlberg finns det goda möjligheter att bygga sammanlänkande stad.
 
Klicka här för att se alla bilder


Foto: Anders Gardebring

Yimby lämnar in yttrande om Arenastaden



I Solna planeras som bekant en ny stor nationalarena, köpcentrum, hotell och bostäder. Planerna för området har varit ute på samråd. Yimby har lämnat in ett yttrande.

Vi ställer oss i huvudsak positiva till utvecklingen. Det föreslagna planområdet finns centralt i Stockholmsregionen och har god potential att tillföra goda stads- och upplevelsevärden till ett område som tidigare varit ett slitet och underutnyttjat industriområde.

Det pågår många projekt i Solna och i gränsen mellan Solna och Stockholm. Norra Stationsområdet är det största, men det finns också planer för en urban utveckling vid Solna Centrum (Solna City) samt nu Arenastaden och Nationalstadion. Yimby anser det viktigt att i arbetet med Arenastaden tänka stort och möjliggöra för en sömlös stadsintegration mellan dessa områden i framtiden. Även en framtida delvis överdäckning av spårområdet för att överbrygga den starka barriären där bör finnas med i tankarna inför framtida utveckling.

I planen tas vikten av lokalverksamheter i husens bottenplan upp, vilket är utmärkt. I yttrandet påtalar vi vikten av att dessa tankar får genomsyra hela området, samt också att köpcentrets fasader vänder sig ut mot gatan och skapar gaturum med butiksytor. Det är viktigt att köpcentret inte vänder sig in mot sig själv och skapar ödsliga bakgator.

I planerna för Arenastaden finns en hotellbyggnad intill nya Nationalarenan med ca 400 rum i 25 – 30 våningar. Det är bra att man har ambitionen att skapa en utstickande byggnad för att ge området en egen identitet. Vi menar dock att hotellbyggnaden är något för låg för att uppnå de positiva upplevelse- och marknadsföringsvärden som en sådan markörbyggnad är menad att ge. Ur internationell synvinkel är en hotellbyggnad i 25 våningar en låg byggnad och knappast någonting som fungerar som en PR-mässig magnet för området.

I den norra delen av området planeras det att uppföras 5 punkthus på 17-18 våningar. I normala fall skulle vi motsätta oss punkthusplaneringen, men då husen placeras på en sammanhängande sockel med affärsytor kommer ett sammanhållande stadsrum att kunna skapas i markplan.
Bostadshusen är identiska i sin utformning, någonting som vi kritiserar. Varje hus bör få ett eget uttryck, och höjderna bör varieras för att skapa en levande stadsbild.

Till öster om området, vid bilbrons fäste, finns ett utrymme som endast används som parkeringsyta. Det bör i planen förberedas för att kunna bebygga även denna yta.

Ovanpå gallerian redovisas i planen 8 låga skivhus på 5-7 våningar. Husen nås genom entréer och trapphus som förläggs mot Lokvägen. Mellan huskropparna finns sydvästvända, bullerskyddade gårdar med grönska, soldäck med mera. Bullerskyddet uppnås genom att sätta upp bullerskydd i glas mot järnvägen. Vi pekar i yttrandet på det orimliga i att bita sig fast i lamellhustänk och lösa bullerproblemet med glasväggar. Vi menar att det här är bättre att bygga kvarter, vilka automatiskt löser bullerproblematiken samtidigt som de också skapar plats för fler boende.

Norr om arenan finns en yta som används som bussuppställningsplats. Denna yta riskerar att bli ödslig och upplevas som osäker när det inte är evenemang på arenan. Ytan ovanpå bussuppställningsplatsen bör bebyggas.

Området runt Råstasjön behöver gestaltas så att besökare och människor boende i området kan ta del av de naturupplevelser som finns där. Önskvärt är att de norra bostadshusen får en tydlig koppling mot Råstasjön. Fokus bör ligga på att få människor och natur i harmoni och att det skapas en naturlig länk mellan området och Råstasjön. Med detta menar vi inte att det skall finnas en lös övergång mellan natur och stad, tvärtom skall en tydlig kontrast mellan dessa vara synlig, som inbjuder till nyttjande av naturresurserna. Gångvägen som går runt Råstasjön bör gestaltas hela vägen, då hela detta område ingår i helhetsupplevelsen av Arenastaden.

Det bör redan nu börja planeras för att dra den redan beslutade utbyggnaden av tunnelbanan till Karolinska sjukhuset vidare till Arenastaden. Inte minst eftersom det svenska och norska fotbollsförbundet har offentliggjort sina planer på att ansöka om EM 2016. Man bör ej upprepa tidigare misstag (Tensta, Skarpnäck m.fl.) där man först efter att ha byggt området har dragit dit spårburen kollektivtrafik med hög kapacitet. Tvärbanan är ett bra och utmärkt tillägg men det finns en risk att det inte kommer att räcka.

Parkeringsnormen är exceptionellt högt satt för bostäderna, vilket vi ser som mycket problematiskt. För höghusen som enligt planförslaget skall bli 17-18 våningar skapas 635 parkeringsplatser för 450-500 lägenheter. Detta är en häpnadsväckande hög siffra för ett sådant centralt läge med nära tillgång till kollektivtrafik. Parkeringsnormen sätts på en nivå som man kan förvänta sig i ett bilberoende villaområde, trots att det är stadsmiljöer som uppförs. För de 250-300 lägenheterna ovanpå Mall of Scandinavia skapas 300 parkeringsplatser. Det är något lägre men fortfarande för högt. Att år 2008, med de problem som bilberoende ger av både trängsel och miljöpåverkan, bygga stadsmiljöer med en så hög parkeringsnorm är ytterst anmärkningsvärt och något som vi kraftfullt ifrågasätter.

Som bilaga till yttrandet har vi tagit fram en skiss på hur de ändringar som vi föreslagit skulle kunna yttra sig.

Original:



Yimby:s ändringar:



Klicka här för att se en interaktiv jämförelse.

Hela yttrandet kan läsas här.

(DN, SvD)

Bra och dåligt i förslag om nytt Mörby Centrum

Det finns sedan en tid tillbaka planer på en stor ombyggnad av Mörby Centrum.
Centrumet som uppfördes på 60-talet har successivt byggts om och till. Miljön är splittrad och området saknar bland annat ett torg.

Nu har man kommit fram till att det behövs göras större grepp och utlyste i vintras en arkitekttävling. De uttalade målen med tävlingen är lovvärda och intressanta. Centrumet skall byggas ut och bli mer stadsmässigt med bostäder, kontor och andra verksamheter. Det finns också angivet att det i uppdraget skall finnas med en högre, uppstickande byggnad.

En vinnare har utsetts bland de 37 förslag som lämnades in, "solvind", ritat av den Parisboende arkitekten Erik Guidice.



Höghuset är onekligen ett mycket intressant, och ytterst välkommet, tillskott till Stockholmsområdet. Om man klarar av att för en gångs skull uppföra det som faktiskt föreslås, och låta arkitektens vision leva vidare, så kan det här bli en verklig nytändning för hela området
Detta är onekligen det arkitektoniskt intressantaste i Stockholmsregionen på länge.

Protester från människor och organisationer som egentligen inte tycker om städer hörs redan, men alla försök att göra Mörby Centrum mer stadsmässigt uppmuntras från Yimbys sida.

Det är därför som vi med oro tar del av utformningen av resten av förslaget.



Den nya bostadsbebyggelsen (de fyra punkthusen nedtill till höger) beskrivs med följande ordalydelse i förslaget:

"Den nya bostadsbebyggelsen utgörs av fyra punkthus som smälter in i parken och bildar en spännande[sic!] siluett utmed Golfbanevägen"



Med vackra ord kan man få vilken funktionalistiskt planerad förort som helst att låta spännande. Det gör inte att det för den skull blir en trivsam miljö för människor. Det är också intressant att man på typiskt manér mer koncentrerar sig på att skapa en "siluett" och något som ser bra ut på avstånd, än att skapa bra förhållanden för de som faktiskt skall bo och verka på platsen. Att ta hänsyn till att det ser bra ut på avstånd är en viktig parameter men man får inte glömma det lokala perspektivet. Det har man definitivt gjort här.

Inte heller ser markmiljön vid det framtida centrum speciellt spännande ut:



Ödsligt, kalt, stora öppna och oanvända ytor. Menlösa gräsmattor. Ett förortscentrum. Här åker du förbi som bilist på sin höjd. Vad mannen på bilden har på platsen att göra förtäljer inte historien. Kanske hittar han inte till parkeringsplatsen? Stadsmässighet är, trots tävlingens uttalade kravställning, någonting som här är fullständigt frånvarande.

Juryn är (med rätta menar vi) mycket nöjda med höghuset. Samtidigt menar man att mer arbete behöver göras med bostadshusen. Tyvärr inte på det sätt som man skulle kunna önska. På Danderyds hemsida kan man läsa:

"Bostadshusen är bra placerade i parken[sic2!] men enligt juryn inte övertygande i sin utformning."

Återigen. Form är det enda som det tas ställning till. Nog så viktigt, men oavsett form kan man inte ignorera områdets utformning. Målet här verkar vara att cementera förortscentrumet som just ett förortscentrum. Det fina talet om stadskvaliteter rinner, som så ofta, ut i sanden.

Det uttalade målet inför tävlingen har faktiskt varit att skapa mer stadsmässighet. Mötesplatser för människor. Människor fungerar som de gör, det är ingenting som utopiska visioner från ett par generationer av funktionalistiskt indoktrinerade stadsplanerare kommer att ändra på. Människor undviker stora öppna och ödsliga ytor som saknar funktion. Vi känner oss otrygga där, alldeles oavsett hur fina gräsmattorna är. Människor undviker att passera stråk som går invid dessa funktionslösa gräsmattor, alldeles oavsett hur fina buskarna intill är. Det är inte för lite gräsmattor och ljus som Mörby centrum lider brist på. Det är stadsmässighet och intima och väl definierade stadsrum som det behövs mer av.

Planen missar i marknivå på alla punkter. Den klarar inte av att överhuvudtaget skapa ett enda stadsrum. Inte heller klarar den av att integrera butiks- och bostadsytor med varandra. Bostäderna kastas ut i terrängen en bit ifrån centrumet. Stadsgator där boende, handlande och arbetande människor kan mötas i ett publikt utrymme existerar överhuvudtaget inte. Trots att det är just så som stadskvaliteter uppkommer.

Folkpartiets gruppledare i fullmäktige och i kommunstyrelsen i Danderyd har sina egna tankar klara om projektet:

"- Att få Mörby centrum att fungera som ett mellanstort centrum är prioriterat för folkpartiet i Danderyd. Därför säger vi ja till ytterligare tre punkthus vid Golfvägen där många nya lägenheter kan byggas."

Hur Folkpartiet menar att några punkthus utkastade på en gräsmatta skall få centrumet att "fungera" förtäljer inte historien.

"- Folkpartiet har alltid bejakat att vi skall kunna bygga mer i Danderyd, i motsats till de partier som alltid i val går till val på att ”Danderyd är färdigbyggt” och sedan gör tvärtom – eftersom fler människor vill bo i vår fina kommun.
Men 29-våningshus?
 - Det är jag kritisk till. Orsaken är att det är ett enda företag som vill ha kontor där, inga bostäder."

Det här är en intressant argumentation. Först kritiserar man andra partier för att de inte vill bygga. För att i meningen efter inte själv vilja bygga. Med den enda motivationen att man vill bygga kontor ute i förorten. Nej det går ju inte för sig. Funktionsblandning och stadsmässighet, hur skulle det se ut? Fler punkthus utkastade på ödsliga gräsmattor verkar vara "framgångsreceptet".

Detta är inte ett samrådsförslag men det går naturligtvis ändå bra att maila Danderyds stadsbyggnadskontor på stadsbyggnad@danderyd.se. På sätt och vis är det som viktigast att påverka nu, innan förslaget har börjat att realiseras alltför mycket.

En tur längsmed Tvärbana City

Förra helgen träffades vi ett gäng Yimby:s för att ta en promenad längsmed Tvärbana City:s tänkta sträckning. Naturligtvis togs det bilder.

Ett gäng Yimby:s samlade på Norrmalmstorg för att provåka modern spårvagn.
Ett gäng Yimby:s samlade på Norrmalmstorg för att provåka modern spårvagn.
 
Mikael och Gustav gillar läget
Mikael och Gustav gillar läget
 
Spårvagnsturen är avklarad och vi påbörjar vår vandring längsmed den framtida dragningen. Här passerar vi gallerian och funderar kring om man inte borde göra något åt den trista bron.
Spårvagnsturen är avklarad och vi påbörjar vår vandring längsmed den framtida dragningen. Här passerar vi gallerian och funderar kring om man inte borde göra något åt den trista bron.
 
Enligt den senaste planen skall den låga delen av Scandic rivas för att ge plats för citybanans uppgång. Ovanpå skall en ny högre byggnad uppföras. Det finns en hel del trevliga idéer för city just nu, från Yimby hoppas vi också på en fix av Scandics nuvarande fasad som inte är alltför tilltalande...
Enligt den senaste planen skall den låga delen av Scandic rivas för att ge plats för citybanans uppgång. Ovanpå skall en ny högre byggnad uppföras. Det finns en hel del trevliga idéer för city just nu, från Yimby hoppas vi också på en fix av Scandics nuvarande fasad som inte är alltför tilltalande...
 
Klarakyrkans kyrkogård och park är en grön oas. Tyvärr blockeras den av det smala huset i hörnet Klarabergsgatan/Klara Södra kyrkogata. Det har ju diskuterats om denna byggnad skall rivas och ersättas av något annat. Kanske den istället borde rivas och få bli en grön ingång till den idag oanvända grönytan vid Klara kyrka, samtidigt som man bygger nytt eller om huset bredvid.
Klarakyrkans kyrkogård och park är en grön oas. Tyvärr blockeras den av det smala huset i hörnet Klarabergsgatan/Klara Södra kyrkogata. Det har ju diskuterats om denna byggnad skall rivas och ersättas av något annat. Kanske den istället borde rivas och få bli en grön ingång till den idag oanvända grönytan vid Klara kyrka, samtidigt som man bygger nytt eller om huset bredvid.
 
Byggkranarna för Stockholm Waterfront Building tornar upp sig längsmed Tvärbana City:s framtida sträckning. Den här delen av city genomgår (lyckligtvis) en kraftig ombyggnad.
Byggkranarna för Stockholm Waterfront Building tornar upp sig längsmed Tvärbana City:s framtida sträckning. Den här delen av city genomgår (lyckligtvis) en kraftig ombyggnad.
 
Gamla kungsbrohuset är helt borta och nybygget har påbörjats.
Gamla kungsbrohuset är helt borta och nybygget har påbörjats.
 
Kranar vid Stockholm Waterfront Building.
Kranar vid Stockholm Waterfront Building.
 
Det är fortfarande några små delar av Klara postterminal kvar men nybygget har redan påbörjats i andra änden av byggarbetsplatsen.
Det är fortfarande några små delar av Klara postterminal kvar men nybygget har redan påbörjats i andra änden av byggarbetsplatsen.
 
Spårvägen kommer onekligen att göra Blekholmsterassen mer levande, men den i stort sett totala frånvaron av butiksytor i bottenplanen vore något för staden att åtgärda. Lite grönska längsmed denna sträckning skulle inte heller skada.
Spårvägen kommer onekligen att göra Blekholmsterassen mer levande, men den i stort sett totala frånvaron av butiksytor i bottenplanen vore något för staden att åtgärda. Lite grönska längsmed denna sträckning skulle inte heller skada.
 
Skylten informerar oss om att vi har kommit till Blekholmstorget.
Skylten informerar oss om att vi har kommit till Blekholmstorget.
 
Det visar sig att Blekholmstorget mer är en vändplan för bilar än ett torg. Döda så kallade
Det visar sig att Blekholmstorget mer är en vändplan för bilar än ett torg. Döda så kallade "torg" finns det tyvärr gott om i Stockholm. Detta bygge har iaf några år på nacken, men att man ännu inte har lärt sig kommer vi att se senare på promenaden.
 
Det nya kontorshuset vid Kungsbron och överdäckat över spårområdet börjar ta form. Notera hur huset höjer skalan för hela området. Plötsligt ser Clarion Sign (anas till vänster i bild) inte längre lika massivt ut. Förhoppningsvis kan sådana här projekt minska rädslan för att bygga tätt genom att skapa en fungerande helhet som dessutom läker tidigare sår i staden.
Det nya kontorshuset vid Kungsbron och överdäckat över spårområdet börjar ta form. Notera hur huset höjer skalan för hela området. Plötsligt ser Clarion Sign (anas till vänster i bild) inte längre lika massivt ut. Förhoppningsvis kan sådana här projekt minska rädslan för att bygga tätt genom att skapa en fungerande helhet som dessutom läker tidigare sår i staden.
 
Nu har vi kommit bort mot Flemminggatan där detta hus finns längsmed en av sidogatorna. Klart trivsammare boende än punkthus i nyfunkis...
Nu har vi kommit bort mot Flemminggatan där detta hus finns längsmed en av sidogatorna. Klart trivsammare boende än punkthus i nyfunkis...
 
Korsningen Fleminggatan/Kronobergsgatan. Den menlösa gräsmattan finns även mitt i stan. Denna är troligen en kvarleva från den tidigare stadsplanen där målet var att bredda många av stadens gator (och man således tänkte sig att huset på vänster sida bortåt i bild skulle rivas). Nu blev det som tur var inte så, och det vore kanske läge att bebygga denna plätt?
Korsningen Fleminggatan/Kronobergsgatan. Den menlösa gräsmattan finns även mitt i stan. Denna är troligen en kvarleva från den tidigare stadsplanen där målet var att bredda många av stadens gator (och man således tänkte sig att huset på vänster sida bortåt i bild skulle rivas). Nu blev det som tur var inte så, och det vore kanske läge att bebygga denna plätt?
 
Framme vid Fridhemsgatan. Notera blåbuss fyra i bild, Tvärbana City kommer att bitvis passera flera av blåbussarnas sträckningar och kan agera bas för framtida konverteringar av blåbusslinjer till spårväg.
Framme vid Fridhemsgatan. Notera blåbuss fyra i bild, Tvärbana City kommer att bitvis passera flera av blåbussarnas sträckningar och kan agera bas för framtida konverteringar av blåbusslinjer till spårväg.
 
Lindhagenplansområdet genomgår en stor förändring. Det tidigare förorts/motorvägslandskapet håller på att omvandlas till ny stadsmiljö. Vägområdet närmast i bild kommer helt att däckas över och en trädplanterad allé kantad av byggnader kommer att laga ett sår i stadsväven.
Lindhagenplansområdet genomgår en stor förändring. Det tidigare förorts/motorvägslandskapet håller på att omvandlas till ny stadsmiljö. Vägområdet närmast i bild kommer helt att däckas över och en trädplanterad allé kantad av byggnader kommer att laga ett sår i stadsväven.
 
Framme vid Lindhagensgatan. Kanske kan spårvägen gå i den gräsbevuxna mittenfåran? Dock behöver den breddas en aning först.
Framme vid Lindhagensgatan. Kanske kan spårvägen gå i den gräsbevuxna mittenfåran? Dock behöver den breddas en aning först.
 
Det byggs för fullt längsmed Lindhagensgatan. Till höger i bild helt nybyggt och till vänster byggs nya plan på befintlig byggnad.
Det byggs för fullt längsmed Lindhagensgatan. Till höger i bild helt nybyggt och till vänster byggs nya plan på befintlig byggnad.
 
Riktigt trevlig skala på det här nybygget. Här har man gjort helt rätt och anslutit huset helt till kvartersstrukturen och gatan. Tyvärr verkar affärslokaler saknas i bottenplanet, det här skulle troligen vara en perfekt plats för en liten kvällsöppen jourbutik eller liknande.
Riktigt trevlig skala på det här nybygget. Här har man gjort helt rätt och anslutit huset helt till kvartersstrukturen och gatan. Tyvärr verkar affärslokaler saknas i bottenplanet, det här skulle troligen vara en perfekt plats för en liten kvällsöppen jourbutik eller liknande.
 
Och här återkommer vi till planerarnas oförmåga att skapa bra torg och mötesplatser. Mot detta öppna
Och här återkommer vi till planerarnas oförmåga att skapa bra torg och mötesplatser. Mot detta öppna "torg", i teorin en utmärkt möjlighet att skapa en dynamisk mötesplats i ett område som innehåller både bostäder och arbetsplatser, så finna det inte en enda butikslokal. Huset till höger är i allt väsentligt en baksida, som vetter mot ett torg(!). Huset till vänster har i sitt bottenplan en restaurang. Men som helt saknar öppningar ut mot torget. Uselt.
 
Till höger utanför bild ligger
Till höger utanför bild ligger "torget". Ut mot gatan saknar det här kontorshuset återigen helt affärsytor i bottenplanet. Stadens struktur finns, men det blir här bara ett tomt skal.
 
Vi fortsätter längsmed Lindhagensgatan. Huset till vänster håller på att rivas och skall ersättas av ny bebyggelse. Till höger has SL ett bussgarage som också skall flyttas och ersättas av ny bebyggelse (här finns det bl.a. planer på en ganska hög byggnad). 
Vi får hoppas att det blir lite mer lokalytor när dessa byggnader uppförs.
Vi fortsätter längsmed Lindhagensgatan. Huset till vänster håller på att rivas och skall ersättas av ny bebyggelse. Till höger has SL ett bussgarage som också skall flyttas och ersättas av ny bebyggelse (här finns det bl.a. planer på en ganska hög byggnad). Vi får hoppas att det blir lite mer lokalytor när dessa byggnader uppförs.
 
Asfaltsverket vid Hornsbergs strand har börjat att rivas.
Asfaltsverket vid Hornsbergs strand har börjat att rivas.
 
Gott om plats att bygga på vid Hornsbergs Strand.
Gott om plats att bygga på vid Hornsbergs Strand.
 
Utsikten är det inget fel på.
Utsikten är det inget fel på.
 
Klicka här för att se alla bilder


Alla bilder är tagna av Anders Gardebring

Yimby lämnar in yttrande om "Ingenting" i huvudsta



Vi har tidigare skrivit om det stadsförtätningsförslag i huvudsta i Solna som varit ute på samråd. Förslaget har många bra kvaliteter och det känns som att man nästan, men inte riktigt, vågar bygga stad. Det är synd, för det är så lite som behövs för att få till det där sista.

Yimby har lämnat in ett yttrande till Solna stad angående planförslaget. I planförslaget ställer vi oss mycket positiva till exploateringen, och det valda läget, centralt i regionen. Vi påtalar också att det är glädjande att man vågar bygga här, intill Asplunds byggnadsminnesskyddade byggnader, och att kontrastverkan mellan ny och gammal arkitektur är något som kan förstärka intrycket av byggnaderna.

Det aktuella samrådsförslaget:



Kvarteren J, K och L är den största överraskningen. Slutna kvarter! En mycket trevlig bekantskap. Ur strukturmässig synvinkel finns det dock problem i andra delar av planen, i synnerhet kvarter A och D där uppbrytningen av strukturen blir väldigt dominerande. Vi tar upp problemet med flöden och dess betydelse för levande stadsrum och affärsverksamheter i bottenplanen samt problematiken med halvoffentliga rum.

Yimby har (som för det mesta) tagit fram en alternativ plan:


(Klicka här för en jämförelse)

Som synes anpassar sig denna plan i allt väsentligt till den redan aktuella planen. Grundtänket är som redan nämnts bra och det är endast smärre justeringar som behöver införas. Kvarteren sluts till, men får lägre bebyggelsevolymer på 1-2 våningar i de gråmarkerade delarna för att släppa in ljus men ändå bibehålla en stadsmässig struktur. Nödvändigheten av detta kan naturligtvis debatteras, men tanken är att mötas halvvägs.

För att möjliggöra att kvarter G sluts och får bli en del av stadsstrukturen föreslår vi att båda
förskolorna anläggs i kvarter H.

Kvarter J, K och L riskerar att bli för små, med mycket små innergårdar. Vi föreslår istället att dessa tre kvarter slås samman till två.

Lamellhuset i kvarter M ansluter till den ”hus-i-park”-bebyggelse som dominerar Asplunds byggnader. Vi menar att det är bättre att här skapa en avgränsning för områdets slut och skapa en mer stadsmässig struktur. Byggnaden har i vårt förslag lyfts upp och anslutits till vägen, samt fått en anslutning till Allégatan.

Det mittersta huset i kvarter F har förlängts något så att det får kontakt med Allégatan. Detta skapar en bättre koppling mellan de två olika bebyggelsetyperna. Mot asplunds område ges en ”hus-i-park”-karaktär, samtidigt som anslutningen mot Allégatan skapar en stadsmässig gatukontakt i andra riktningen. Helst skulle vi se ett lamellhus mot gatan på denna plats, men då kvarter F ingår i byggnadsminnet har vi valt denna lösning.

Det är utmärkt att det planeras för både bostäder och kontor inom samma område. Att få till en blandning av funktioner är ytterst viktigt för att skapa stadsdelar med liv, istället för kontors- eller bostadsområden som blir livlösa delar av dygnet. Det är dock något olyckligt att bostads- och kontorsdelarna placeras i tydligt definierade områden. Det vore önskvärt att flytta upp bostäder till ett av kontorskvarteren och kontor till ett av bostadskvarteren, för att skapa en större blandning.

Då området är litet och geografiskt avgränsat är det önskvärt att få plats med många människor för att skapa underlag för de affärsverksamheter som planeras i bottenplanen. Bostadsbristen är tillika stor. I kvarter G föreslår vi en högre byggnadskropp på runt 13-14 våningar ut mot torget. Det skapar också ett arkitektoniskt flöde in till området som utgår från 16-våningshuset ut mot Armégatan.
 
Pelousen, eller "gräsmattan" har vi valt att gestalta som en stadspark med fontän och sommarfik. Områdena runtomkring har idag ganska god tillgång till gräsytor men stor brist på gestaltade parker, något som är en eftersökt kvalitet. På detta sätt tillförs förrutom nya butiksytor även andra kvaliteter till de idag redan boende i området.

Den järnväg som ligger tätt intill ”Ingentingområdet” i norr tillsammans med det stora spårområdet i öst bildar en oönskad barriär, vilken inte går passera till fots, cykel eller med bil längs en radie av en kilometer. Den kortaste gångvägen runt området är cirka 6 kilometer. Att inte försöka reparera denna barriär skulle ytterligare förstärka det redan problematiska bilberoendet samt att det nya området inte heller skulle få en naturlig anknytning till centrala Solna eller den blivande stadsdelen vid Norra Stationsområdet vilket bör vara en strävan ur socialt hänseende.

Vårt förslag är att förutom den redan tilltänkta cykelvägen också anlägga en bilväg som går från gatan bakom kvarteren K och J över järnvägen och knyts ihop med Hedvigsdalsvägen för att sedan länkas ihop med Solnavägen direkt i norr.
 
I ett första skede kan man införa genomfartsförbud vilket innebär att enbart resande till och från ”Ingentingområdet” och Lundagatan är tillåtna på vägen tills dess att man kan skapa andra genomfartsleder i närheten som kan agera avlastande.

Något vi ser som högst avgörande för att minska bilberoendet i området är omfattningen av
kollektivtrafik. Därför bör bussar trafikera områdets huvudgata frekvent med kommunikationer till
såväl Västra skogen som Solna centrum med ambition att samköra med tunnelbanans båda blå linjers tidtabeller. Detta utöver befintliga kommunikationer.

Hela yttrandet kan läsas här.

Samlingssida för förslaget.

Stadsmässigt i Huvudsta

Stadsmässiga förtätningsförslag börjar att synas i nyproduktionen då och då. Nyligen skrev vi om en utmärkt förtätning i Sollentuna, nu har turen kommit till Huvudsta. Det är i närheten av Postens huvudkontor (ibland liknad vid en finlandsfärja), invid området där statens bakteriologiska laboratorium (SBL) tidigare låg som man nu planerar en förtätning.



Merparten av de befintliga byggnaderna i området är ritade av arkitekten Gunnar Asplund och byggnadsminnesförklarades 1995. Det är därför extra roligt att se att man nu planerar en förtätning just här, det visar på en förståelse för att en byggnadsminnesförklarad byggnad kan fungera utmärkt i ett nytt sammanhang.

Förslaget har ritats av AIX Arkitekter som i ett parallellt uppdrag mot Equator Stockholm AB och Wingårdh arkitektkontor ritade det vinnande förslaget. Och det är tur det.

Equators förslag innehåller förvisso ett 35-våningshus men som en trist solitär i bästa Corbusier-stil och området är också i övrigt undermåligt ur en urban synvinkel med parhus i lösa former.

Wingårdhs förslag består av två avlånga enorma huskroppar i bästa miljonprograms-stil.



Wingårdhs förslag i synnerhet måste ju ses som ytterst märkligt. Ibland undrar man om arkitektkontoren glömmer bort att det faktiskt skall leva människor i områdena de planerar.

AIX Arkitekters förslag är en solklar vinnare:



Tydliga gaturum och kvarter skapas här och staden får krypa in i det nya området som inramar Asplunds byggnader. Både bostäder och kontor planeras liksom affärsytor i husens bottenplan.

En del finns (som nästan alltid) att anmärka på. Den märkliga rädslan för att sluta kvarter finns även här där endast de kvarter som finns närmast i bild är slutna medan de längre bort lämnas öppna. Likaså kan höghuset utan några större problem göras dubbelt så högt och gärna kompletteras med ett till. Det är likväl ytterst glädjande att man faktiskt lagt in en högre byggnad för att bryta av den monotona byggnadshöjd som brukar dominera i de flesta planförslag.
Ett annat problem med förslaget är att det inte kommer att öppna för genomfartstrafik i tillräckligt stor grad vilket kan göra det svårt för affärsverksamheter att få ett gott underlag.

Hela planförslaget kan läsas här.

Samrådssynpunkter kan lämnas fram till den 11 juni och skall skickas till:

Stadsbyggnadsförvaltningen
Solna Stad
171 86 Solna
eller stadsbyggnad@solna.se
Ange ärendets diarienummer: SBN 2007:412

Yimby uppmanar alla stadsvänner att inkomma med synpunkter på förslaget, våra röster behövs, motståndarna kommer att göra sina hörda.

Superlounge om urbanitet, Stockholm och Yimby

Nättidningen SuperLounge Magazine har i sitt senaste nummer en lysande artikel om urbanitet och om Stockholm författad av Christian von Essen. I artikeln omnämns också Yimby och Christian har helt klart hittat kärnan i vad en storstad, och därför Yimby, handlar om.

"Yimbys Stockholm är ett Stockholm där utveckling och kulturarv går hand i hand. Där en större stad är en bättre stad"

"Stockholm behöver mer attityd, bättre självförtroende och starkare kontraster för att få kalla sig storstad. Yimby vill inte riva. Yimby vill bygga, på outnyttjade platser. Och det finns det trots allt fortfarande gott om."

Artikeln rekommenderas varmt och kan hittas här.

Förtätning i Sollentuna



I Sollentuna arbetar HSB med ett förtätningsprojekt i ett tidigare industriområde. Stadsmässigheten i projektet ter sig (för att vara en bit utanför Stockholm) alldeles lysande:


Blandade fasadfärger och uttryck, varierade hushöjder, butikslokaler i bottenplanen.

HSB skriver på projektets hemsida:

"Loket blir en av fyra bostadsrättsföreningar vilka tillsammans bildar ett kvarter, som omgärdar en stor och grön innergård. Här kommer det att finnas gräsytor, planteringar, sittbänkar och lekplatser.

Husen får med sina fem-sju våningar en stadslik karaktär med fasader i varierande färger. "

Yimby gratulerar HSB till ett utmärkt projekt.
«
»
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8636 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Maxhöjd i Kista
14 Oktober 05:26 av Bittebr Bittebr
ufu82646
14 Oktober 04:12 av Ufu82646 Ufu82646
independent escorts
13 Oktober 09:29 av Worldescortshub Worldescortshub
Spamanvändare?
4 Oktober 23:00 av Tore Kullgren
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan

@yimbysthlm på Twitter