Centerpartiets vision för Klarabergsgatan. Illustration: Joakim Sturesson.
Klicka för större version.
För en dryg månad sedan skrev vi om skyltar och fasadbelysningar här på YIMBY och efterlyste att staden inte bara fokuserar på hur befintliga och omtyckta skyltar kan bevaras utan hur vi också kan få mer skyltar och mer ljus på Stockholm. Speciellt såhär års är det många delar även i centrala Stockholm som kan upplevas som mycket mörka.
Det här är något som centerpartiet i Stockholm nu tar upp genom att lämna över en skrivelse till Stadsbyggnadsnämnen om att upprätta "urbana frizoner" i City:
“
Det finns en utpräglad syn att skyltar och nya byggnader ska ”smälta in” i det befintliga Stockholm. Detta gör att Stockholm blivit en kulturhistoriskt intakt stad, men också aningen tråkig. Exempelvis har det fått effekten att vi har väldigt få neonskyltar. Många politiker vurmar för de gamla byggnaderna och de gamla skyltarna, men få presenterar idéer för hur vi ska få nya spektakulära inslag från idag.
”
Här kan det i sammanhanget vara på sin plats att nämna att neonskyltar definitivt inte är något som är främmande för Stockholm. Så här såg t.ex. korsningen Kungsgatan/Sveavägen ut 1944.
För att skapa en mer tillåtande skyltpolitik föreslår vi att staden utser en eller flera urbana frizoner för uppsättandet av skyltar. I dessa frizoner ska man bortse från rådande krav vad gäller hänsyn till stadsbild, natur- och kulturvärlden. Ambitionen är att det, precis som i många andra storstäder ska växa fram en lysande skyltplats i Stockholm. Intressanta platser att pröva är Klarabergsgatan/Drottninggatan, Sergelgatan eller korsningen Sveavägen/Kungsgatan.
”
Förslaget är intressant och vi hoppas att staden vågar diskutera frågan. Hur pass mycket man kan släppa på skyltreglerna, och var man kan göra det, är säkerligen frågor där åsikterna går isär. Men det verkar uppenbart att dagens regelverk har inverkat menligt på antalet skyltar när man ser bilden ovan från 1944 och den här bilden från Stureplan 1955.
Cloud Nine vid Norra Bantorget - Årets skylt 2009. Foto: Anders Gardebring
Stockholms stad har sedan kulturhuvudstadsåret 1998 uppmärksammat ljusskyltar i staden och delar varje år ut priset "Årets skylt". Årets vinnareblev restaurangen Cloud Nine på Torsgatan 1. Det är förstås lite extra roligt att priset delas ut för en ny skylt vid ett av de mest lyckade stadsrumsutvecklingsprojekten på mycket länge i Stockholm.
Så här års är vi många som längtar efter ljuset och många kan nog ibland tycka att staden är lite väl mörk såhär på hösten. Men så har det inte alltid varit. Stockholm har blivit mörkare, något som SVT:s ABC-nyheter tog upp i ett inslag nyligen.
Stureplan har fått tillbaka lite av sitt ljus genom den nya storbildsskärm som, trots skönhetsrådets protester, sedan en tid sitter uppmonterad vid Stureplan.
Stockholms stadsbyggnadsborgarråd Kristina Alvendal tog nyligen upp frågan om hur stadens klassiska skyltar ska skyddas. De flesta av oss kan relatera till de kända Stomatol- och Tulo-skyltarna, och många skulle nog sakna dem om de försvann. Även i city har det funnits mer livfulla fasader än idag.
Tulo är kvar, men DUX är borta. Foto: Anette Nantell och Sam Stadener/DN.se
Även om frågan hur omtyckta och älskade skyltar ska skyddas är nog så viktig så vore det också välkommet att se ett fokus på hur Stockholm kan bli ljusare. Vi behöver fler upplysta fasader, fler ljusa bottenvåningar, och fler lysande skyltar. Med den energisnåla teknik som idag finns borde trenden kunna gå mot mer ljus. Att antalet ljusskyltar nu istället minskar är att gå i klart fel riktning för en så mörk stad som Stockholm.
Stockholms stad har ett skyltprogram som reglerar hur skyltar får se ut i olika delar av staden. Och även om det naturligtvis finns platser som behöver extra eftertanke kanske det finns skäl att se över detta regelverk?
Och så måste man vi ställa oss frågan: Vad hade hänt om man velat montera upp DUX-skylten idag? Eller om den funnits kvar, om man velat montera ner den? Det finns tyvärr goda skäl att anta att båda alternativen hade stött på motstånd, både från regelverk, politiker och delar av allmänheten. Motståndet finns ofta i förändringen och inte mot vad som kan bli. Det tål att tänkas på.
Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8673 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.
OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.
Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.
Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.
YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer. Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.
YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.
YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.
