Utskrift från www.yimby.se
....

Dags att rita om slussen. Igen.

Slussen, det byggprojekt som diskuterats och stötts och blötts sedan 80-talet skall återigen ritas om. Svenska Dagbladet skriver idag om att Stockholms stad inom kort kommer att annonsera efter nya arkitekter till ombygganden av slussen.

Även om det är en smula irriterande att man aldrig kan komma till skott så är tanken bakom detta god. Meningen är att Nyréns vinnande förslag nu skall bearbetas vidare och utvecklas. Från staden finns förhoppningar om att få in även utländska arkitektkontor. Det är en god ide att försöka ta in influenser från utanför Sverige, som kan ge en vitamininjektion till planerna.

"- Vi hoppas ju att vi ska få in åtminstone något kontor som inte är Sverigebaserat, säger Ulla-Britt Wickström, handläggare på stadsbyggnadskontoret."

Det är snabba ledtider som gäller, redan i oktober är det tänkt att förslagen skall presenteras så förhoppningsvis drar det inte ut allför mycket på tiden.

Det är hoppfullt att staden nu specifikt talar om vikten av god arkitektur, det är en klar svängning som vi kan se där huvudmålet med arkitektur i Stockholm tidigare har varit att vara så osynlig som möjligt.

I planerna ingår nu också planer för kultur i området. Ett utmärkt initiativ för att skapa liv vid slussen, förhoppningsvis hela dygnet.

Svenska Dagbladet skriver också i samma artikel om att stadsbyggnadskontoret kommer att annonsera om en arkitekttävling för en ny stadsdel på Årstafältet:

SvD skriver:
"- Det är viktigt att få in nya influenser, förklarar Niklas Svensson, projektledare på strategiska avdelningen på stadsbyggnadskontoret.

Tanken är att mellan tre och sju kontor ska tävla om hur den nya stadsdelen, med park, bostäder, skolor och service, ska utformas. Förhoppningen är bland annat att få idéer om modernt stadsbyggande och alternativ till den utbyggnad som präglat Stockholm på senare år, bland annat i stora områden som Hammarby sjöstad och Liljeholmen."

Det är bara att gratulera. Så länge god stadsmässighet är ett uttalat mål kan det här bli riktigt lyckat.

Solna får Nordens största köpcentrum


I samband med att den nya nationalarenan i Solna byggs så anläggs också en ny stadsdel runt arenan, Arenastaden. Spåren vid Solna station kommer att däckas över och bostäder att tillföras ett område som idag präglas av uppbrutenhet och ett slitet och delvis övergivet industriområde. Ett område som idag präglas av dåliga samband, trafik och mörka gångstråk omformas till en mer levande och mänsklig miljö.

Enligt planen så föreslås cirka 2000 bostäder och 350.000 kvadratmeter lokaler för kontor, handel och andra ändamål.

Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och City skriver idag också om att det i området planeras för nordens största köpcentrum. Mall of Scandinavia kommer att ha tre våningar och en yta av cirka 100.000 kvadratmeter.

"- Det är inte riktigt klart hur allt kommer att se ut, men det ska bli något unikt både när det gäller storlek och innehåll. Arkitekturen kommer att bli spektakulär. Gissningsvis med en hel del glas, säger Lars Johansson, vd för Unibail-Rodamco i Norden."

Bland annat kommer det nya köpcentrumet att innehålla en biograf.

Med tanke på det ypperliga läget med närhet till både vägnät och flera kollektivtrafikalternativ, (inklusive en framtida dragning av tvärbanan till Solna) samt med närheten till nationalarenan och Nordens största köpcentrum så ter sig planerna på endast 2000 bostäder i området märkligt låga. Här borde det utan tvekan gå att bygga avsevärt fler lägenheter, dels genom att utöka planområdet men framförallt genom att bygga högre och tätare. De kända blåa höghusen i Hagalund ("blåkulla") ligger alldeles intill det planerade området så några problem med att bygga högt kan knappast anses föreligga här.

I samband med köpcentrumet planerar man också att anlägga hela 4000(!) parkeringsplatser. Det är olyckligt att man återigen planerar ett område i huvudsak för bilen. Istället bör man planera för enklare tillgång via kollektivtrafik, samt gång- och cykelstråk.

Yimby lämnar in yttrande om Kista Gård

"Kista Gård" är ett projekt med bostäder och arbetsplatser i fyra kvarter som planeras i Kista.

Kista är ett för Stockholm mycket viktigt stadsutvecklingsområde som har stor potential att avlasta befintliga city som en andra kärna i Stockholmsregionen.

Yimby är positiva till att området nu bebyggs med blandade kvarter men har ett antal farhågor vad gäller stadsmässigheten i projektet. Det största problemet är att det planeras för en barriär mellan trottoar och hus i form av någon/några meter gräsmatta samt att kvarteren är för uppbrutna för att en stadskänsla skall kunna skapas (samtliga bilder är klickbara för större version):



Yimby föreslår att husen flyttas ut mot gatan samt att alla öppningar ut mot gatan utom en täpps till:



En interaktiv illustration för att jämföra kvartersförändringarna hittar du här.

Det planeras för butiksytor i bottenplanen på flera ställen, vilket är utmärkt. Tyvärr finns det fortfarande stora ytor av döda utrymmen i bottenplanen. Även antalet våningar är något för lågt för att en stadsmässighet skall kunna uppstå. Den ljusgrå och kalla färg som dominerar många bottenplan gör också att området inte känns välkomnande:



Yimby föreslår att det anläggs lokaler i bottenplanen i en större utsträckning än vad som föreslagits. Lokaler kan användas av affärsidkare, till kontor eller som föreningslokaler.
Genom att använda en varmare färgton i bottenplanet skapas också en trevligare atmosfär. En höjning med två våningsplan hjälper till att skapa en bättre stadsmässighet samt skapar större underlag för affärslokalerna:



Vi har valt att inte vidare kommentera arkitekturen i projektet då liknande arkitektur (nyfunkis) idag inte finns i närheten.

En interaktiv illustration för att jämföra hus-ändringarna hittar du här.

Hela yttrandet finns här som PDF.

En samlingssida för alla bilagor och yttrandet kan du hitta på
https://www.yimby.se/material/kistagard/inlaga/

Dokumentet har tagits fram av Gustav Svärd, Anders Gardebring och  Andrée Wallin och har idag skickats till Stockholms stadsbyggnadskontor.

Se också Yimby:s tidigare yttrande om Hjorthagen/Husarviken.

Hornsgatans dåliga luft åter på tapeten

Ännu en gång är Hornsgatans dåliga luft uppe på tapeten.
Svenska Dagbladet skriver idag om att de boende på Hornsgatan flaggar med vita lakan från sina fönster för att politikerna ska uppmärksamma den dåliga luften på Hornsgatan.

Gunilla Eldh är en av de som hängt ut vita lakan från sitt fönster, hon började med det för en vecka sedan.

"Det har redan blivit svart på den del som ligger på fönsterblecket. Det är väldigt äckligt och sotigt, säger Gunilla Eldh."

Gunnilla bestämde sig för att hänga ut lakan som en protest när hon fick reda på att Hornsgatan är en av de 10 smutsigaste gatorna i hela Europa.

Dag Frostmats som också bor på Hornsgatan säger:
"Det har protesterats mot den dåliga luften på Hornsgatan i 20 år men det har inte hänt något"

Varför har det inte hänt något? Det är det som vi ställer oss undrande till. Det är vida känt att partiklarna i bilarnas avgaser ger upphov till hjärt- och kärlsjukdomar men ändå har det inte gjorts något. Under tiden har motortrafiken på Hornsgatan fortsatt oförtrutet utan att någonting har gjorts. Halvmesyren blåbuss 4 kallar vi inte för någon riktig åtgärd. Det finns redan färdiga studier om en konvertering av fyran till spårväg, och det har föreslagits många gånger både från allmänheten och politiker. Vad väntar vi på? Att fler människor som bor eller tvingas gå genom området ska dö i någon hjärt- och kärlsjukdom?

Yimby förstår Gunilla och Dags oro helt och hållet. På Hornsgatan är trafiken stor och där går fyran som är Europas mest belastade busslinje, en föga smickrande hög placering för området som om det inte vore nog. Det är uppenbart att fyran måste konverteras till en spårvägslinje, Yimby har påtalat det flera gånger och situationen på Hornsgatan understryker detta faktum.

Med den nya spårvagnslinjen skulle många tidigare bilister gå över till att använda spårvagnen (erfarenhet från andra platser visar oss detta). Fler passagerare skulle få plats på den idag överbelastade fyran då en spårvagn motsvarar 3-4 bussar. Spårvagnens eldrift gör den dessutom miljövänlig samt att den är också snabbare än en buss.

Ge ditt stöd till spårvagnens återinförande i Stockholms innerstad.

Jämtin skriver om Stockholm

Socialdemokratiska oppositionsborgarådet Carin Jämtin skriver idag på DN Debatt om sina idéer och visioner för Stockholm. Inlägget innehåller flera uttalanden som berör Yimby:s område och som vi ser som mycket positiva.

Jämtin skriver:
"Stockholmsregionen konkurrerar inte i första hand med andra städer i Sverige utan med storstadsregioner utanför våra gränser. En Stockholmsregion som attraherar utländska investeringar ger inte bara nya jobb och utvecklingsmöjligheter här utan bidrar också till tillväxten i hela landet. Om jobben ska bli fler i Sverige måste Stockholms internationella konkurrenskraft värnas och utvecklas. "

Det är utmärkt att fler börjar inse att Stockholm spelar på den internationella arenan och konkurrensen inte primärt handlar om svenska städer utan om andra storstadsregioner.

"Min bedömning är att de mest attraktiva kontorslägena i Stockholm i dag inte i alla delar håller den internationella toppklass som företag har rätt att förvänta sig. Stockholms stad måste prioritera och satsa särskilt på de lägen som redan i dag är bra och som har potential att bli ännu bättre.
[Socialdemorkaterna vill] prioritera insatser som särskilt stärker Järva/Kista och city som de två främsta geografiska lägena för huvudkontor".

Återigen kan Yimby bara instämma. Dock undrar vi vad som händer med de kommande satsningarna på Värtan som vi ser som ett annat potentiellt område för en intressant utveckling.
I det befintliga city kommer troligen inte för stora satsningar tillåtas och det finns dessutom begränsat med utrymme. I Kista finns ett avsevärt större utrymme för detta, men det kan av vissa bolag anses ligga för långt ut från city. Även Värtan bör därför utvecklas med möjliga framtida etableringar i åtanke.

"Nybyggnation ska präglas av samtida arkitektur som ger avtryck internationellt. Jag vill se moderna, innovativa och miljövänliga byggnader som knyts samman genom avancerade infrastrukturlösningar."

Här kan vi inte annat än ge en rungande applåd till Jämtins framsynthet och förståelse för vikten av att Stockholm vågar satsa framåt.

"Det behövs breda investeringar i kollektivtrafiken för att korta restiderna i regionen. Min bedömning är att Tvärbanan till Järva/Kista bör prioriteras särskilt. "

Återigen kan Yimby bara instämma. Vi efterlyser dock också svar på hur man ser på utbyggnaden av spårvagn i den befintliga innerstaden och kopplingarna till de framtida utvecklingsområdena i Värtan, Hjorthagen och Loudden. Stockholm kan inte endast bygga vidare på de stadsdelar som redan finns. Även på Kungsholmen pågår stadsutvecklingsprojekt som skulle tjäna på en spårvagnsförbindelse.

Inlägget innehåller ett antal andra punkter, de rör dock inte Yimby:s område varför de inte kommenteras här.

Mer NIMBY:ism på söder

Svenska dagbladet verkar gilla att skriva om människor som bara kan tänka på sig själva. Senast var det några damer som inte ville ha några lekande barn i sitt kvarter, den här gången protesteras det mot att en "park" skall tas bort.

Till saken hör att det inte ens handlar om en minskad "grönyta", den borttagna ytan kommer att kompenseras genom att den gamla järnvägsgraven mellan Fatbursparken och Mariagårdstäppan däckas över. Det är inte heller så att det råder någon akut parkbrist i området. Vad det handlar om är ännu ett exempel på boende som har sitt på det torra och inte bryr sig om andra människor.



De påstådda 50x50 meter som påstås i artikeln är ordenligt överdrivet, vilket man kan se på flygbilden här ovanför. Med tanke på att "parken" skall ersättas med ny yta på annan plats ter det sig fullständigt uppenbart att platsen kan nyttjas avsevärt bättre för de 70 bostäder som man planerar att uppföra på platsen istället.

"Parken" har funnits i 20 års tid. Det handlar alltså inte om några påstådda kulturhistoriska värden som här riskerar att gå förlorade. Det handlar om ett antal människor som inte vill ha nya grannar. Varken mer eller mindre. Typisk "bygg inte här"-argumentation.

Svar från NCC på vårt öppna brev

Skribenter: Anders Gardebring och Leonardo Frithunanthz

Den 6 februari skickade Yimby ett öppet brev till NCC där vi frågade varför de bygger så lite stad, trots att det är en högt efterfrågad boendeform. Vi har nu fått ett svar som vi publicerar här.
Vi rekommenderar att du först läser det öppna brevet innan du läser svaret, som följer:

"Hej

Återkommer som representant för NCC med anledning av det öppna brev som publicerades på yimby.se den 6 februari 2008.

Jag tror inte att vår ambition att utveckla Stockholm till en internationell storstad skiljer sig åt speciellt mycket från er, men vårt uppdrag är att utveckla nya bostäder och boendemiljöer med väldigt varierande förutsättningar. Vissa stämmer överens med era ideal – andra inte. Människor har olika smak och olika behov och som bostadsutvecklare måste vi anpassa oss efter den mångfacetterade efterfrågan som finns på marknaden.

För att klara det arbetar vi aktivt med att förstå våra kunders behov, deras önskemål och beslutskriterier kring hur, varför och vad som avgör när de fattar beslut om att köpa en ny bostad. Vår ambition är att ständigt förbättra såväl exteriör arkitektur, lägenheternas utformning, standard, projektets kvaliteter som kundens köpprocess.

Vi anser att det finns en efterfrågan för många olika bostads- och boendeformer i den internationell storstad som Stockholm är.

Tvärtemot vad ni påstår används idag klassisk rutnätstruktur i flera av Stockholms nya stadsutvecklingsområden. Vi har medverkat i St. Eriksområdet, Hammarbysjöstad, planeringen av Norra Station och Norra Djurgårdsstaden samt drivit utvecklingen av Frösunda.
Idag arbetar vi både i Norra Djurgårdsstaden och Annedal vilka till stor del utformas enligt era ideal. Vi kan också visa exempel på ”fill-in” projekt så som Rosenlundsterassen vid Medborgarplatsen. Där har anpassning till befintlig stadsmiljö skapats genom ett slutet kvarter med inslag av kommersiella lokaler i bottenvåning.

I projektet Beckomberga skapade Locum tillsammans med Stockholms- stadsbyggnadskontor ett program inför försäljning av området till det gemensamma NVB-bolaget (NCC, Veidekke & Besqab). I programmet hade strukturen och områdets kvaliteter för framtida detaljplanearbete redan fastställts.
Detaljplanearbete har nu genomförts för etapp I & II med ett, enligt de deltagande bolagen, lyckat resultat.
Vi anser emellertid precis som Stockholms stad och Locum att klassiska sjukhusparker såsom exempelvis Beckomberga och Långbro har stora kvaliteter värda att ta hänsyn till. Vår ambition i Beckomberga är att exploatera området med bevarad parkkänsla. För att skapa öppenhet och grönska mellan husen använder vi oss därför av hus i park som produkt.

De energisnåla passivhusen utförs som stadsvillor i fyra våningar. Inspirationen är hämtad från Gärdets mycket populära stadsvillor. Det är en husform som är mycket populär hos kunderna och arkitektoniskt lovordats under decennier. Vid Tessinparken på gärdet finns dessutom ett kvitto på att hustypen fungerar utmärkt i semi-urban stadsmiljö.

Vi hoppas att vi med detta svar kunnat redovisa att vi i många avseenden har samsyn kring utformning av nya stadsmiljöer, men att vi till skillnad från er även ser stora fördelar i att blanda bebyggelsetyperna i en storstad. Om ni fortsatt önskar diskussion kring Stockholms stadsutveckling träffas vi gärna för en öppen diskussion hos oss på NCC.

Med vänlig hälsning,
Mattias Roos, Projektchef NCC Boende Stockholm"

Yimby tackar för svaret men håller naturligtvis inte med i den beskrivning som Mattias gör, annars skulle vi inte ha skickat det öppna brevet. En sökning på nu pågående projekt på NCC:s hemsida visar ett fåtal halvt stadsmässiga projekt och något enstaka riktigt stadsmässigt projekt.

Mattias skriver:
"Vårt uppdrag är att utveckla nya bostäder och boendemiljöer med väldigt varierande förutsättningar. Vissa stämmer överens med era ideal – andra inte."

Sanningen är att mycket få av de boendemiljöer som NCC (eller andra byggbolag för den delen, men det finns undantag) uppför är vad Yimby skulle kalla för stadsmässiga. Det är enahanda arkitektur (nyfunkis nästan i alla projekt), det är låg skala. Rena bostadsområden och "hus i park" är den dominerande områdestypen i nyproduktionen. De gånger man försöker sälja på "stadsmässighet" är det ännu ett bostadsområde, men med några halvhjärtade försök till affärsytor i bottenplanen ut mot huvudgatorna.

Frågan man bör ställa sig är om egentligen någon föredrar idealet "bostadsområde". Att det byggs radhus och villor är fullt förståeligt, men bostadsområden är en ren skrivbordsprodukt uppkommen ur funktionalismens idéer om funktions-separering och är inte resultatet av en naturlig stadsutveckling.

"Människor har olika smak och olika behov och som bostadsutvecklare måste vi anpassa oss efter den mångfacetterade efterfrågan som finns på marknaden. "

Detta är naturligtvis inget svar eftersom det är precis vad vi kritiserar i vårt brev. NCC, och de flesta andra svenska byggbolag, bygger inte enligt efterfrågan. Men det säljer för det mesta ändå då behovet av bostäder är stort. Dock kan man se att stadsmässiga projekt ofta säljs snabbare än rena bostadsområden.

Faktum kvarstår, både empiriska undersökningar och prisläget visar att det är slutna stadskvarter som är den i särklass populäraste boendetypen men det byggs likväl nästan inget sådant.

"Vår ambition är att ständigt förbättra såväl exteriör arkitektur, lägenheternas utformning, standard, projektets kvaliteter som kundens köpprocess."

Standarden och lägenheternas utformning är ingenting som Yimby kritiserar då den normalt sett är utmärkt i nyproduktion. Däremot kritiserar vi enormigheten där hela områden byggs med i stort sett identisk arkitektur (olika färger på fasaderna gör ingen stad). Att NCC skulle "ständigt förbättra" arkitekturen ställer vi oss frågande till. Bra arkitektur är inte att allting ser identiskt ut. Bra arkitektur är att låta olika arkitektoniska uttryck och idéer få ge sitt uttryck på olika platser. Våga ta intryck från andra platser och andra epoker. Våga ta intryck från andra länder. Våga utmana och tänka nytt ibland. Och också att våga bygga i klassiska stilar ibland. Allting måste inte vara ljusa putsade fasader med stora fönster. För att citera den kända brittiska arkitekten Peter Cook om svensk arkitektur:

"Depressingly ordinary"

Vi kritiserar också den bristande kvartersplaneringen där "hus i park" och sönderbrutna kvarter gäller inom så gott som all nyproduktion samt att zoneringstänket med bostäder på en, kontor på en annan och affärer på en tredje plats lever kvar.

"Vi anser att det finns en efterfrågan för många olika bostads- och boendeformer i den internationell storstad som Stockholm är."

Naturligtvis gör det det. Varför enformigheten i nyproduktionjen är så förvånande och varför det mest eftersökta knappast byggs.

"Tvärtemot vad ni påstår används idag klassisk rutnätstruktur i flera av Stockholms nya stadsutvecklingsområden. Vi har medverkat i St. Eriksområdet, Hammarbysjöstad, planeringen av Norra Station och Norra Djurgårdsstaden samt drivit utvecklingen av Frösunda."

Det är utmärkt att kvarteret är på väg tillbaka. Tyvärr så dominerar fortfarande sönderbrytningens princip. Det här är mycket tydligt i t.ex. Hammarby sjöstad där det förvisso finns en sammanhängande fasad ut mot de stora huvudgatorna, men så fort du rör dig inåt "kvarteret" så slutar det att vara ett kvarter och förorten återvänder. Även arkitekturen i Hammarby sjöstad är fortfarande ganska enahanda även om vi ser vissa förbättringar mot tidigare områden. Vad gäller Norra Djurgårdsstaden, som inte är uppförd än,  så är de ritningar vi sett från de flesta byggbolag allt annat än stadsmässiga. Vi har lämnat in ett eget förslag till exploateringen i Husarviken som vi tycker klart bättre uppfyller de stadsmässiga kriterierna.

De planer vi har sett på Norra Stationsområdet är i många delar, för första gången på mycket länge, något som börjar att likna riktig stadsmässighet. Fortfarande finns dock uppdelningstänket med bostäder för sig och kontor för sig och en del andra fel, men det får vi återkomma till då vi jobbar med egna förslag till Norra Stationsområdet för tillfället.

"Vi kan också visa exempel på ”fill-in” projekt så som Rosenlundsterassen vid Medborgarplatsen. Där har anpassning till befintlig stadsmiljö skapats genom ett slutet kvarter med inslag av kommersiella lokaler i bottenvåning. "

Rosenlundsterassen känns ganska lyckad. Som vanligt är det nyfunkis-arkitektur (prova gärna något annat ibland!), men då byggnaderna omkring inte är i nyfunkis så fungerar det på platsen väl.

"Vår ambition i Beckomberga är att exploatera området med bevarad parkkänsla. För att skapa öppenhet och grönska mellan husen använder vi oss därför av hus i park som produkt. "

Här finns en del av problemet. Områden med misslyckad planering vidarebyggs, med mer misslyckad planering. Grönska mellan husen är ett stadsplaneringsmässigt misslyckande då möjligheten till en levande stadsdel utraderas. Placera istället grönskan bakom husen, i dedikerade parker, och genom att plantera träd längsmed gatan. Att placera en gräsmatta mellan varje hus är ett billigt och enkelt sätt att säga att man gjort det "grönt och öppet" utan att behöva anstränga sig eller tänka till. "Hus i park"-områden blir dock ödsliga och nattetid väldigt mörka. De upplevs därför av de boende ofta som osäkrare än en väl definierad och upplyst stadsmiljö.
Hus har överhuvudtaget inte i parker att göra. Låt parkerna vara parker, och husen vara hus. Och bygg gärna stad intill parkens gräns för att få en tydlig gräns mellan de två.

"De energisnåla passivhusen utförs som stadsvillor i fyra våningar. Inspirationen är hämtad från Gärdets mycket populära stadsvillor. Det är en husform som är mycket populär hos kunderna och arkitektoniskt lovordats under decennier."

Vad som planeras i Beckomberga är inte stadsvillor. Det är ett bostadsområde som har minskats ytterligare i skala. Arkitekturen är återigen den allenarådande nyfunkisen. Det är synd för det skulle ha gått att göra så mycket mer med stadsvillakonceptet. Varför inte testa en ny arkitektur istället för att tvunget bygga det som "lovortads i decennier"?  Dessutom lär de flesta arkitekter vara överens om att de klassiska stadsvillorna på Gärdet är avsevärt intressantare ur arkitektonisk synvinkel än ännu ett "nyfunkis"-bygge som i princip kopierar tidigare projekt.

"Vid Tessinparken på gärdet finns dessutom ett kvitto på att hustypen fungerar utmärkt i semi-urban stadsmiljö. "

Hustypen fungerar inte i stadsmiljö. Den del av Gärdet som stadsvillorna ligger i är inte en stadsmiljö. Det är förortstänk med den fula ovanan att lägga gräsbarriärer mellan hus och väg och att slösa oerhörda mängder markyta på snedställda hus.

Jag (Anders) bor på Gärdet och går dagligen längsmed Erik Dahlbergsgatan på väg till jobbet och kan se hur staden dör strax innan stadsvillorna.

"Vi hoppas att vi med detta svar kunnat redovisa att vi i många avseenden har samsyn kring utformning av nya stadsmiljöer, men att vi till skillnad från er även ser stora fördelar i att blanda bebyggelsetyperna i en storstad."

Yimby ser mycket stora fördelar med att blanda bebyggelsetyper i en storstad. Problemet är att det gör ofta inte byggbolagen. Istället är det samma standardiserade förorter som uppförs gång efter annan. Ordet "stadsmiljöer" ställer vi oss frågande till då det idag nästan inte byggs några sådana.
Det stora problemet är dock inte bebyggelsetyperna i sig, utan den stora oviljan att bygga riktig stad, i stadens skala och täthet. Istället återupprepar man förortens misslyckande gång efter gång med det utspridda och funktionsseparerade bostadsområdet. Vi håller dock med om att det har börjat att skönjas vissa ljusglimtar här och där. Förhoppningsvis har önskemålen på hur människor vill bo sakta börjat att komma fram.

Yimby anser också att NCC bör ta ett större miljöperspektiv i sin framtida planering. Att bygga miljövänliga hus hjälper inte mycket när man måste åka bil eller sitta en timme på pendeltåg för att ta sig dit. Bygg tätare, bygg högre, bygg kontor och bostäder i samma kvarter, skapa riktiga levande kvarter för riktiga levande människor. Det tjänar både miljön, invånarna och NCC:s ekonomi på. Utspridda och glesa områden finns det redan mängder av i Stockholm. Stad råder det däremot mycket stor brist på.

Att Stockholm har enorma problem är uppenbart. Stora motorvägs-ghetton med tillhörande buller- och barriärområden breder ut sig miltals åt alla håll runt Stockholm. Människor får sitta lång tid på pendeltåg, helt i onödan. Staden är större till ytan än Paris trots en avsevärt mindre befolkning.

Yimby möter gärna NCC för ett konstruktivt möte där vi kan diskutera frågan vidare.

Att många inte håller med i NCC:ns beskrivning av situationen är uppenbart. Det öppna brevet skrevs den 6 februari då Yimby hade 1650 medlemmar. En dryg vecka senare har över 200
fler anslutit sig. Vi vill att ni börjar bygga stad igen.

Familjebostäder bygger för allergiker

Svenska dagbladet skriver om att det kommunala bostadsbolaget familjebostäder nu "prövar nya grepp" och bygger ett rökfritt hus på Sandfjärdsgatan i Årsta.

Familjebostäder har tidigare som policy att hyresgäster inte får röka i allmänna utrymmen och nu vill man bygga ett helt rökfritt hus.

"Vi har under senare tid fått ett antal önskemål om speciella hus, och vi får redan många brev och telefonsamtal från astmatiker och andra som är känsliga för rök. Det är också svårt att åtgärda eftersom röken ofta läcker in via lister och så. Därför vill vi göra ett försök, säger Bosse Sundling, vd för Familjebostäder till SvD.se"

Visst är det så, det finns uppskattningsvis 2,3 miljoner allergiker i Sverige varav många är just rökallergiker.

Det finns i dagsläget endast 13 bostadsområden i Sverige med några få allergianpassade bostäder per område. I StorStockholm finns det endast 2 bostadsområden med sådana hus, ett i Upplands-Väsby och ett i Bromma.

Vi anser att det är alldeles för få med tanke på att nästan 25% av den svenska befolkningen lider av allergier av olika slag. Vi ser gärna att det byggs fler allergianpassade bostäder och att de byggs rätt, ingen vill ha fler mögelskandaler som från t.ex. miljonprogrambyggenas tid, och dessutom i ett allergianpassat hus.

Vi ser gärna att dessa hus integreras med omgivande befintliga hus och ges samma stadsmässighet, täthet och arkitektoniska blandning som Yimby efterfrågar i övrigt. Som allergiker skall man inte tvingas bo i ett specialområde långt utanför staden.
«
»
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8616 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter