Utskrift från www.yimby.se
....

Citybanans nya entré


Citybanans nya entré (vid nuvarande hotell Continental) i framtiden enligt det senaste förslaget

Vi har flera gånger skrivit om hur platsen för citybanans nya entré för Station City ska gestaltas. Turerna har varit många och ambitionerna skiftande - allt från totalt intetsägande glaslådor och ett bevarat hotell Continental till väldigt ambitiösa idéer om en avsevärt högre byggnad på platsen.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Avhuggna visioner för Klara


Kungsgatan i framtiden? Nya Kungsbrohuset längst till höger. Illustration: Rosenbergs arkitekter och Jernhusen

Tidigare i veckan visade Sten Nordin (M) och Kristina Alvendal (M) upp sina visioner för Nya Klara/Västra City, en ny stadsdel som ska byggas över spårområdet vid centralen i centrala Stockholm.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

YIMBY lämnar in yttrande om Tågordningen 1


Illustration av ny bebyggelse


Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag som innebär att fastigheten Tågordningen 1 tillåts byggas om. Planens syfte är att utöka byggrätten för att tillgodose den ökning av tågtrafiken som färdigställandet av Citybanan innebär för järnvägstrafiken och driftledningscentralen. Inom fastigheten Tågordningen 1 föreskrivs kontor. Planförslaget ger byggrätt för ett nytillskott om ca 2.500 kvm kontorsyta när befintlig lågdel mot Kungsbron ges möjlighet till påbyggnad med tre våningar.


YIMBY ser både Västra City och byggandet av citybanan som två mycket viktiga projekt för Stockholm. I det aktuella planförslaget sammanfaller dessa två i och med Banverkets önskemål om utökad yta för Banverkets driftledningscentral som finns i Västra City.

Att utöka bebyggelsevolymen på den aktuella platsen, och öppna upp och ansluta den till gatan, ser vi som mycket välkommet. Fastigheten i Tågordningen 1 är idag mycket avvisande med en grå nästan fängelselik stängd vägg som vänder sig ut mot gaturummet som en tragisk påminnelse om hur illa vi har utformat alltför många gaturum i Stockholm.


Dagens gaturum inbjuder inte till så mycket stadsliv.

Den nya bebyggelsen bör om möjligt undvika att omöjliggöra en framtida trottoar längsmed Klarastrandskopplet på den östra sidan om byggnaden för att förbereda inför framtida överdäckningar på intill-liggande fastigheter. Vidare bör den tillkommande bebyggelsen planeras utan baksidor då det är troligt att den kommer att ingå i ett sammanhängande stadsgatunät i framtiden.

Den utformning av fastigheten som presenteras i planbeskrivningen lämnar mycket i övrigt att önska och ser närmast ut som en volymstudie. Det är återigen frågan om en ganska standardiserad vit fyrkantig låda med glasat bottenplan utan någon större form av arkitektonisk eftertanke eller ambition. Det är olyckligt och oroväckande då detta är ett av de första hus som kommer att byggas efter att Västra City-visionen har blivit känd hos allmänheten. En rak vit byggnad utan arkitektonisk finess kan ge kritikerna av Västra City-projektet mer luft under vingarna i opinionen. En arkitektoniskt tilltalande byggnad kan istället skapa opinion för projektet.

Det är viktigt att arkitekturen i Västra City håller en hög klass. Speciellt viktigt är detta för byggnaderna nära centralstationen som är Stockholms hjärta och många människors första bild av Stockholm.


Illustration av ny bebyggelse

En del människor har i samband med Västra City-projektet uttryckt kritik i tron att de volymstudier som har tagits fram representerar faktisk arkitektur i det färdiga förslaget. Så är naturligtvis inte fallet, men det är lätt att förstå att många människor får denna bild då just vita, gråa eller ibland svarta fyrkantiga lådor överlag idag dominerar svensk nybyggnation. Det bitvis högljudda motstånd som idag finns mot västra city tror vi skulle avsevärt minska om arkitekturen i området tilläts att få bryta av från denna monotona frånvaro av egentlig arkitektur. Kort sagt, om det uppfördes byggnader vars arkitektur människor tycker är intressant. Av detta ser vi inget i den föreslagna utformningen av fastigheten i Tågordningen 1, som snarare är ett steg i fel riktning jämfört med t.ex Stockholm Waterfront, som ändå fått utstå en del kritik för sin "fyrkantighet".

Rundare former och ornamentik är idag på stark frammarsch inom arkitekturen, något som vi gärna ser återspeglat i Västra City. Genom att ta in dessa nya influenser, som mer avspeglar den typ av arkitektur som stadens invånare uppskattar, kan motstånd mot projektet istället vändas till entusiasm. Det äldre Stockholm är en mycket varierad och omtyckt stad med blandad arkitektur och blandade hushöjder. Denna tradition bör vi ansluta till när vi bygger Västra City. De estetiska ambitionerna bör vara höga. Detta område kommer mer än något annat symbolisera det moderna Stockholm och vår generation. Detta är inte vilken plats som helst. Det är den mest centrala platsen i hela Sverige.



Om det inte finns några möjligheter att ta fram en arkitektoniskt intressant byggnad utan det tvunget skall byggas pastischer så finns det andra perioder än modernismen att ta intryck av.

Det är här viktigt att poängtera att vi inte på något sätt motsätter oss en nybyggnad på platsen, tvärtom. Men utformningen måste förbättras avsevärt. Stockholm bör inte tillåta att en av stadens allra centralaste platser bebyggs med fyrkantiga anonyma lådor.

Det är mycket viktigt att den tillkommande byggnaden inte omöjliggör ytterligare förtätning i närområdet. Möjligheten att arbeta med en stark stomme som möjliggör senare påbyggnad med ytterligare plan (via t.ex tredimensionell fastighetsbildning) bör undersökas. Målsättningen på sikt bör vara att ungefär matcha Kungsbrohuset i höjd på den aktuella fastigheten.

Entréplanet bör inte tillåtas att innehålla endast kontorsentré. Minst en annan lokalyta måste läggas i bottenplanet redan i detta skede, annars kommer denna del av gatan att upplevas som allt annat än en del av de levande stadsgator som bör eftersträvas i Västra City. Tillkommande handelsytor på denna plats är ytterst viktigt för att så snart som möjligt minska den barriärkänsla som finns mellan City och Kungsholmen.

Plansidan hos Stockholms stadsbyggnadskontor.

YIMBY:s yttrande (PDF)

City handlar om mer än skyskrapor

Det har blossat upp en debatt om skyskrapor i Västra City som bland annat uppmärksammats av DN. Att debatten om de två förslagen på högre torn fått så mycket fokus visar att estetiska frågor är viktiga för Stockholmarna. Men det finns fler och viktigare saker att tänka på än platt eller varierad silhuett.


Omvandlingen av Västra City handlar om många viktiga saker som ännu inte tagits upp för debatt.

Stockholms skyline till skillnad från många andra Europeiska gamla stadskärnor, har ganska många höghus spridda utöver ett större område. De är glest men ganska jämt utspridda och det finns höga hus byggda under många epoker från 1200-talet till modern tid. För att fortsätta denna tradition av variation i silhuetten så tycker YIMBY att man kan bygga lagom höga hus över västra city. Om man vill kan man bygga de höga tornen (eller skyskraporna som en del kallar det) längre norrut längs Kungsgatan ifall man vill öka avståndet till de andra "skyskraporna" såsom Stadshuset, något som vi lämnade förslag på i vårt yttrande om Västra City.

Folkpartiet lägger mycket krut på att motarbeta variation med höga hus i city och man vill göra det till en valfråga. Samtidigt gör man inga tydliga uttalanden om hur man vill öka den estetiska ambitionsnivån på arkitekturen. Det är oroväckande. Det påminner om modernismens låga estetiska ambitioner där låg platt silhuett tycks ha varit viktigare än allt annat. En sådan platt siluett kan mycket väl förstöra intrycket av Stadshuset. Nuvarande Citys platta silhuett med platta hus som Waterfront Building och hotell Sheraton uppskattas inte av alla. Hus bör dessutom inte bedömas för hur höga de är utan för kvalitéer i gestaltningen.

Samtidigt måste partierna som är för skyskraporna visa hur man kan bygga modern arkitektur med hög estetisk ambitionsnivå. Den Stockholmska moderna arkitekturen måste bli folklig och omtyckt igen. Om man vill bygga skyskrapor bör estetiken och anpassningen till omgivning vara av minst samma ambitionsnivå som Stadshuset. Om man lyckas med det blir skyskraporna succé. Om man däremot bygger högt utan höga estetiska ambitioner och anpassning till omgivningen så blir höghusen ett misstag som Stockholmarna aldrig kommer glömma.

Vi måste alltså påverka partierna som är för respektive mot skyskrapor. Oavsett vilken sida de står på måste de arbeta för högre ambitionsnivå inom Stockholms arkitektur. Men YIMBY måste också påminna Stockholmarna och politikerna i valdebatten om att det finns annat att tänka på. Höghusen är bara toppen på isberget. Västra City är ett enormt projekt och vi måste ställa oss frågor som:

  • Ska Västra City förbli ett område reserverat för tåg och bilar eller ska vi bygga över med stad?
  • Ska vi anlägga fler parker?
  • Ska vi kunna gå längs vattnet?
  • Ska vi bygga ut Centralstationen?
  • Ska vi bygga nya spårvagnslinjer och tunnelbanor?
  • Ska vi bygga nya genomfartsleder och parkeringar för bilar eller ska vi satsa på cykel- och gångtrafik?
  • Ska vi bygga ett kontorsområde eller ska vi blanda med bostäder?


Ja det finns många frågor att ställa sig om Västra City. Men tyvärr riskerar dessa frågor att försvinna då debatten nästan helt kommit att domineras av skyskraporna. Vilken fråga tycker du är viktigast?

(SvD, SvD, SvD, SvD, SvD)

Ett Stockholm utan stadshuset och stadsbiblioteket?


Det Västra City Folkpartiet vill bevara

Folkpartiet Stockholm skriver i en artikel på Newsmill den 19 november om sin syn på Stockholms tillväxt och utveckling, med den ganska talande rubriken "Inga fler skyskrapor i City". Tyvärr säger Folkpartiet i princip inte någonting med sin artikel, och den väcker snarare fler frågor än den besvarar. Artikelförfattarna passar även på att kritisera den vikande respekt eller förtroende som vissa politiker har för stadsmuseets arbete med att k-märka byggnader och miljöer i Stockholm - Quis custodiet ipsos custodes?

Vi inom nätverket YIMBY delar inte denna syn på Stockholm.

Vad baserar Folkpartiet sitt ställningstagande på? De tar i sin artikel upp en del gamla och vid det här laget väldigt slitna argument, som rivningarna av de gamla Klarakvarteren för ett halvsekel sedan. Men vad har norrmalmsregleringen gemensamt med dagens förslag att förtäta och bygga igen en del luckor som finns i centrala Stockholm? Eller förslagen att ersätta en del av dagens mindre lyckade byggnader med någonting som fungerar bättre ihop med stadsbilden och ger ökade värden för staden? YIMBY har föreslagit en slags "byggväxling" som ger staden möjlighet att återställa en del av stadsbilden och framhäva det som återstår av Stockholms gamla kärna. Du kan läsa mer om det här.

Klara-rivningarna är en svår fråga. Främst för att den bild många har av den händelsen är ganska ensidig och onyanserad. Detta beror på att "rivningsraseriet" som argument har ägts av konservativa och reaktionära krafter som har valt att lyfta fram sin syn på norrmalmsregleringen som ett exempel på hur vår gamla stadskärna förstördes. I vissa aspekter har de rätt. Levande kvartersstad försvann i samband med rivningarna. Och levande kvartersstad är någonting som vi inom YIMBY förespråkar.

Samtidigt utelämnar de konservativa krafterna vissa detaljer, som skulle göra det lättare att förstå drivkrafterna bakom norrmalmsregleringen. Då är det svårt att bilda sig en uppfattning om man inte själv har upplevt gamla Klara, vilket väldigt få av dagens stockholmare ärligt kan säga att de har gjort.

Ett argument som kan nyansera bilden av norrmalmsregleringen är att det var ett socialt projekt, med målsättningen att få bukt med problemen i stadsdelen. Många av människorna bodde hopträngda i små lägenheter utan rinnande vatten och var hänvisade till utedass på gården. Fattigdomen var utbredd, och det var vanligt med sjukdomar som berodde på sanitära olägenheter. I Gamla Klara fanns slum där ohälsa och kriminalitet frodades.

Att förbättra situationen för dessa människor krävde någonting radikalt. Att modernisera hela stadsdelen var inte genomförbart, utan det krävdes nya bostäder eftersom invånarna helt enkelt inte fick plats. En stor del av dem hade alltså tvingats att flytta även om alla hus fått stå kvar. Tyvärr genomfördes detta projekt utan någon som helst finess eller respekt för stadens kvaliteter. Man rev mer än vad som var nödvändigt, och byggde som ersättning isolerade förortsenklaver långt utanför staden. Den levande innerstaden ersattes med sovstäder.

Folkpartiet förespråkar omedvetet en liknande utveckling genom att kräva stopp för en hög exploateringsgrad i centrala Stockholm. Problemet är i den här frågan att Edholm, Gundar och Sjöstedt i grund och botten menar väl, och vill slippa se en upprepning av 1900-talets misstag. Det vill vi nog alla. Men deras idéer kan mycket väl få sådana konsekvenser, eftersom vi genom en ogenomtänkt och restriktiv bostadspolitik riskerar att skapa nya problemområden. Det är en fråga som man inom folkpartiets ledning måste reflektera över.


Det Västra City YIMBY vill se

Bland de argument som är mindre relevanta är ledartrojkans uttalade mål att värna stadens visuella identitet. Där hittar vi samtidigt Folkpartiets huvudargument mot skyskrapor i City. Premissen för detta ställningstagande är att stadsbilden är bra som den är, och därför ska ingenting som kan förändra den få byggas.

Hur staden hade sett ut idag om man resonerat så under tidigare sekler?

Det finns många exempel på byggnader som var kontroversiella när de byggdes, men som idag är en så naturlig del av stadsbilden att inte ens den mest reaktionära nostalgiker skulle drömma om att "återställa" den till sitt tidigare utseende. Stadshuset är ett exempel på en sådan byggnad. Även stadsbiblioteket var på sin tid ett omdebatterat projekt. Söker vi oss utanför Stockholm har vi ett bra exempel i Eiffeltornet i Paris.

Kan du tänka dig ett Stockholm utan sitt stadshus, eller ett Paris utan Eiffeltornet? I båda fallen talar vi om byggnader som är ikoniska för de städer de står i. Säg "Stockholm" och många tänker på just stadshuset med sitt karakteristiska höga torn och röda tegel. "Paris" är för de flesta synonymt med Eiffeltornet. Detta gäller även byggnader som Globen, Söder Torn och S:t Eriks torn, som alla kritiserades och bespottades innan de byggdes. Nu är de en naturlig del av stadsbilden. Eller gjorde vi fel som byggde dem? Är det kanske i första hand en fråga om mentalitet, snarare än byggena i sig?

Folkpartiet anser också att det är ett problem att politiker börjar "tappa respekten" för stadsmuseets k-märkning av byggnader och miljöer i Stockholm, och menar att man som politiker inte ska ifrågasätta stadsmuseets kompetens. Är det inte snarare tvärtom, att man som politiker måste göra avvägningar mellan olika intressen? Stadsmuseet är part i den här frågan, och fokuserar ensidigt på just arbetet med att skydda olika kulturmiljöer, det är ju deras jobb! Quis custodiet ipsos custodes – vem övervakar övervakaren, eller vem vaktar väktaren? En fråga som går ända tillbaka till antiken. Stadsmuseets tjänstemän är till skillnad från stadens politiker inte demokratiskt tillsatta, och därför måste deras arbete få granskas och ifrågasättas, annars är det fråga om tjänstemannastyre.

Inom Folkpartiet måste man inse att vi inte kan ge en enskild part i frågan fritt spelrum och sedan tvinga alla andra att rätta sig efter det. Företräder Folkpartiet stadens invånare i den här frågan? Eller har man valt att rätta sig efter önskemålen hos olika konservativa intressegrupper som utgår från sina egna önskemål och värderingar utan hänsyn till stadens behov av att få växa och utvecklas? Och ställde sig inte Folkpartiet bakom planerna på att riva stadsbibliotekets annex för att ge plats för Delphinium? Eller planerna på att riva Aspuddsbadet?

Stadens framtid är en fråga som tillhör alla Stockholmare. Inte bara tjänstemännen på stadsmuseet, eller debattörer och intressegrupper som skönhetsrådet, YIMBY eller Samfundet S:t Erik. Och eftersom det angår oss alla kan vi inte leta oss fördärvade efter lösningar som gör alla lika nöjda, vilket Folkpartiet tycks vara ute efter. Det är dömt att misslyckas, eftersom det leder till att ingen blir nöjd. Vi måste ta hänsyn till att det finns olika önskemål, och acceptera att det i en växande storstad byggs sådant som vissa stör sig på, medan andra uppskattar det. En levande stad behöver kontraster.

Ingen har föreslagit att vi ska riva stadens äldre bebyggelse för att ge plats åt le Corbusierska monsterskapelser i gråbetong. Vi kan bygga högt i City, om det finns skäl för det. Varje projekt är individuellt och därför är sammanhanget och gestaltningen av det nya Stockholm viktig. Att däremot bara säga "nej" leder ingenstans. Även om man som Folkpartiet försökt att linda in sitt kategoriska nej för att ge sken av att vara för en utveckling av staden. För det precis det de gör genom att säga att de vill utveckla staden till en internationell storstad, samtidigt som utseendet inte får förändras.

Skönhet är nämligen någonting subjektivt.

Artikeln är också publicerad på Newsmill.

YIMBY lämnar in yttrande om Västra City

 

YIMBY ställer sig mycket positiva till planerna att däcka över spårområdet i city och läka samman det stora väg- och spårsår som idag dominerar mellan city och Kungsholmen. Projektet är en historisk möjlighet att tillskapa nya och eftersökta stadsmiljöer mitt i centrala Stockholm i ett område som idag i många delar är både otryggt och oattraktivt trots sitt oslagbara läge. YIMBY ställer sig positiva till en hög exploateringsgrad i området, framförallt på grund av dess centrala läge med oslagbar tillgång till kollektivtrafik, men också för att platsen rent visuellt med fördel kan markeras som Stockholms absoluta centrum.

Under många decennier har vi låtit vår stad sprida ut sig över allt större områden. Det är delvis därför vi idag har den trafikstörda plats som Västra City är. Nu har pendeln vänt och vi börjar bygga tätare igen. Västra City är en ny epok i stadens utveckling som bör ges en skala som stämmer överens med den europeiska storstad som Stockholm idag är på väg att bli. De miljömässiga fördelarna med att förtäta på denna Sveriges mest centrala plats är svårslagbara. Härifrån kan man nå hela Stockholm, och Sverige, med kollektivtrafik.

Yttrandet koncentrerar sig i huvudsak till det aktuella planområdet, men omnämner också vissa åtgärder utanför det avgränsade området för detta plansamråd.

Det är glädjande att se en förståelse för att byggnader i en stad kan tillåtas bli förhållandevis höga även om gatan är relativt smal. Det skapar ofta en mer intim och trivsam stadsmiljö med lägre hastigheter som är att föredra framför breda gator med låga hus.
Det är glädjande att se en förståelse för att byggnader i en stad kan tillåtas bli förhållandevis höga även om gatan är relativt smal. Det skapar ofta en mer intim och trivsam stadsmiljö med lägre hastigheter som är att föredra framför breda gator med låga hus.
 


» Klicka här för att läsa resten av inlägget

SvD och korståget mot framtiden

SVD 2009-03-30
SVD 2009-03-30
 

Elisabet Andersson
och Eva Eriksson på SvD fortsätter sina privata korståg mot det växande Stockholm. Senast i raden av artiklar är ett angrepp på planerna för västra City, eller Klara sjöstad som det mer eller mindre inofficiellt kallas. I sin artikel visar Andersson upp ett par bilder som är hämtade från en volymstudie för den framtida stadsdelen, men ser samtidigt till att utelämna den detaljen, för att ge läsaren intrycket att det handlar om ett färdigt förslag.

För den som inte brukar frossa i stadsplanerarlingo innebär en volymstudie ett slags övergripande planförslag som grovt anger ungefär vad som kan byggas ungefär var. Eftersom det inte handlar om några planerade byggnader visas bebyggelsen enbart som vita och grovt tillyxade lådor utan några drag eller detaljer.

Problemet med volymstudier är att de lämnar ett stort spelrum för missförstånd bland de som inte förstår vad de visar. Någonting som i sin tur kan utnyttjas av journalister och lobbyister som vill driva sin egen linje. Ofta genom att mer eller mindre avsiktligt vilseleda allmänheten till att tro att bilderna och skisserna visar planerade byggnader, som i fallet med SvDs artiklar om västra City. SvD tar det dock ett steg längre, genom att publicera en egenhändigt fabricerad skiss som ska ”visa” bebyggelsen kring S:t Eriksbron. Den bilden kommer alltså inte från något arkitektkontor, utan har skapats av SvD. Och frågan är om inte Andersson gått över gränsen i det fallet?

"Kreativ" volymstudie
 

Vinkeln är väl vald för att dölja vad som döljer sig bakom träden:

Klarastrandsleden och spårområdet. Inte direkt en trivsam och levande stadsmiljö. Träden från SvD:s
Klarastrandsleden och spårområdet. Inte direkt en trivsam och levande stadsmiljö. Träden från SvD:s "volymstudie" syns till höger i bild.
 

Träd som dessutom inte är åtkomliga för någon annan än den mycket våghalsige:

 

Men nu är skadan redan skedd, och många av SvDs läsare verkar tro att tidningen skriver om planerad bebyggelse.

Ja, ett förslag på en hel stadsdel bestående av fyrkantiga byggklossar utan vare sig dörrar eller fönster borde väl rimligtvis te sig fullständigt vansinnigt i de flestas ögon? Om man däremot tolkar volymstudien som just en volymstudie ser visionen väldigt lovande ut.

En överdäckning av Klarastrandsleden och spårområdet? Hur kan vi skapa någonting bra av det?

Vad sägs om en upphöjd strandpromenad som går längs med den nordöstra stranden från Karlberg till Tegelbacken? Ett grönt stråk som kantas av kontors- och bostadshus som skapar en inramning av det nya parkstråket? Och som med gångbroar binds ihop med det fina parkstråket på den sydvästra sidan av vattnet? Det här skulle innebära att Stockholm får sitt eget central park, ett stort och sammanhängande parkområde med väldigt centralt läge, och med en stor vattenmassa i mitten. Och inte heller behöver väl byggnaderna vara tråkiga papplådor i vitt och grått? Om vi varierar hushöjden och utformningen på fasaderna kommer vi att skapa en spännande och levande stadsbild. Det kommer att göra området mycket mer levande än idag, eftersom fler människor kommer att ägna sig åt olika fritidsaktiviteter på och vid Klara sjö.

Vad Västra City handlar om för YIMBY
Vad Västra City handlar om för YIMBY
 

Kanske blir det en oas där stressade storstadsbor varvar ner med en tur i en hyrd roddbåt? Eller där barn och ungdomar lär sig att segla jolle i en skyddad miljö? Kanske till och med någonting i stil med Venedigs gondoler för turister och stockholmare? De som inte vill ge sig ut på vattnet kanske tar en promenad eller cykeltur på någon av strandpromenaderna. Eller varför inte en löprunda? Strandpromenaden på den nordöstra sidan kommer troligtvis  att ligga några meter högre än vattnet, men det innebär inte någon avgrund. Och de människor som bara vill ta det lugnt kommer kanske att ta en öl, ett glas vin eller en glass på någon servering i anknytning till vattnet. Och bäst av allt är att inget av dagens trafikbuller kommer att höras, eftersom bilar och tåg går under jord.

Det är YIMBY:s vision för Västra City. Hur ser din ut?

Staffan Björkman på DN Kultur: Dags att göra upp med Stockholmsnostalgin

Staffan Björkman skriver på DN:s kulturdebatt om Anders Wahlgrens dokumentär från 1992, "Staden i mitt hjärta" (finns tyvärr inte online men gick nyligen i repris på SVT) som handlar om klararivningarna och det som blev resultatet av dessa.

Staden i mitt hjärta är en dokumentär som nog hos de flesta som ser den ger upphov till både förfäran och ledsamhet över de många arkitekturskatter som försvann när Norrmalmsregleringen drevs igenom. Levande stadsgator ersattes av parkeringshus och kontorshus med tillstängda bottenplan. Dokumentären är en nedstämd, nostalgisk och romantiserad tillbakablick på det Stockholm som en gång var.

Staffan Björkman skriver:

Nu ryser jag när jag hör Wahlgren tala om ”fula sextiotalsbunkrar, hus som knappast kommer att gå till arkitekturhistorien” – som baksidan på Kulturhuset, en i mina ögon unik plats. Också det nya Riksbankshuset är i mina ögon vackrare än det gamla Telegrafhuset. ”Varför inte riva nuvarande Regeringsgatan och bygga upp den igen som den såg ut förut?” föreslår Wahlgren och hänvisar till Warszawa efter kriget. [...]

Varje gång filmen växlar från ”då” till ”nu” växlar också vädret: sol på det gamla, grå moln över det nya. Ett talande undantag: när bilden växlar från de Sagerska husen till dess ersättare PK-huset, skiner solen och löven vajar. Wahlgrens lakoniskt nedlåtande kommentar om ”ännu ett bankpalats” framstår som vek mot den chockrosa prakten. Att Wahlgren genast växlar till nästa ”bevis”, hotell Anglais vid Stureplan, känns misstänkt; efter att han visat det ”vackra, gamla hotell Anglais” säger han att ”det nya hotellet är så fult att det är inget att visa”. Nya Anglais är förstås en lika vacker byggnad. Men det får vi inte avgöra själva.



Att nya Anglais skulle vara lika vackert som gamla är kanske inte fullt lika självklart som Björkman vill påskina, och de flesta borde kunna vara överens om att det var synd att så många historiska och vackra byggnader revs. Men samtidigt har Björkman rätt i att ett nostalgiskt återskapande av gamla klara knappast är en bra väg framåt.

Mycket har förstås hänt sedan filmen gjordes. Lokal politik har arbetat för att förbättra staden. P-huset Elefanten, hatsymbolen för 60-talets citybygge, är borta. Men även annat har förändrats. Gallerian var ända tills för bara fem år sedan en plats för den som längtade efter ett sjabbigt sjuttiotalsförortscentrum, men är nu rätt vacker med många fik – en levande miljö.


Och här träffar Björkman helt rätt. Vägen framåt för city är just att bit för bit styra upp de misstag som gjordes, inte att göra om misstaget en gång till genom att återigen riva bort hela stadsdelar.

Tyvärr har klararivningarna under lång tid paradoxalt nog stoppat just denna nödvändiga utveckling. Ombyggnader, rivningar och nybyggen har varit så känsligt att staden har varit låst i ett vacuum i flera decennier.

Det börjar dock så smått att skönjas en ljusning och vi i YIMBY ser hoppfullt på framtiden för City.
«
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8616 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter