Valenkät 2014

9. Varje stadsdel har sina förutsättningar för att förtätas. Det handlar inte om one-size-fits-all lösningar utan om att se det unika i varje område och hitta lösningar som innebär att vi arbetar för att ge fler tillgång till hållbara och attraktiva stadsmiljöer. Här behövs en tydligare helhetsplanering där bostadsförsörjningen är en parameter men där det också behövs fler lokaler, service, förskolor, skolor, vårdcentraler, parker och lekplatser.

10. När fler bor tätare så ska vi genom områdesplanering och i dialog med boende säkra att det leder till mer hållbara stadsmiljöer. För den växande staden blir parker, grönområden och idrottsplatser ännu viktigare och dessa ska utvecklas och förbättras som en del i områdesplaneringen. Den regionala grönstrukturen måste säkras och här kan ett svagt samband behöva stärkas genom t ex att fler träd planteras, dagvatten hanteras ytligt, biotopgestaltning och regnträdgårdar. Den stadsnära naturen är inte ett låst system utan går, precis som våra stadsdelar att utveckla och förbättra för att kunna fungera bättre både utifrån ett ekologiskt och rekreativt perspektiv. Det handlar om både och – inte antingen eller!

Om vi ska undvika att bygga på värdefull naturmark men ge så många som möjligt tillgång till fungerande kollektivtrafik så är det förtätning som är vägen framåt. Här behöver vi bli mycket bättre på att visa på det positiva i att fler bor tätare tillsammans där fler stadsdelar kan få egna urbana kvaliteter – så som till exempel har skett vid Telefonplan med caféer, service och attraktion.

Genom att göra mer områdesplanering och se till helheten blir det enklare att skapa en inkluderande och klimatsmart planering. Utifrån områdesplaneringen ska staden ta ansvar för att detaljplanelägga innan markanvisning. Här ser vi möjlighet för fler att vara med och bidra till att fler bostäder byggs tillexempel genom byggemenskaper och mindre byggare. Det är ett sätt att minska det spekulativa bostadsbyggandet och sänka boendekostnader. Miljöpartiet har avsatt satsningar på arkitektur i det senaste budgetförslaget. Vi vill se en ny markpolitik där till exempel andra kvaliteter än pris blir styrande vid markanvisningar. Det kan vara arkitektoniska, sociala och miljömässiga aspekter som bedöms. Dit når vi genom markanvisningstävlingar och genom en revidering av markanvisningspolicyn.

Segregationen i Stockholm påverkar folkhälsa och bidrar till ojämlikhet och orättvisa. Från stadsbyggnadshåll så kan vi satsa på bättre lokala centra, offentliga rum och parker som ger fler tillgång till hållbara stadsmiljöer.

I våra planer kopplar vi samman planeringen av fler bostäder med en utbyggd tunnelbana och sju nya naturreservat. Vi ser att när staden växer är det extra angeläget att säkra tillgång till stadsnära natur, ekosystemtjänster, kollektivtrafik, cykelbanor. För att klimatsäkra staden behöver vi bygga in nya naturvärden med öppen dagvattenhantering och grönska som ger bättre möjlighet att ta hand om till exempel extrema skyfall och buffra för värmeböljor. Något som varit högaktuellt den här sommaren.

Stockholm behöver mer kollektivtrafik, inte fler motorvägar. Förbifart Stockholm kommer leda till fortsatta trafikstockningar, ökade utsläpp och cementera Stockholm som en gles och bilberoende region. Därför vill vi att Förbifart Stockholm stoppas och att intäkterna från trängselskatten används till utbyggd kollektivtrafik. Resandet i Stockholm ska vara modernt, effektivt och klimatsmart. När fler går, cyklar och åker kollektivt blir det mindre trängsel på våra gator och staden mer grön och urban. Dessutom minskar vi utsläppen av koldioxid och luftföroreningar så att vi når våra klimatmål. Vi vill att framtidens Stockholm byggs med låga bilparkeringstal, 0,1-0,3 bilar per lägenhet, och att istället cykeltalen ska vara höga.

Marken som idag upptas av Bromma flygplats är en fantastisk tillgång, en otrolig resurs som vi är skyldig att använda för att minska bostadsbristen. Bullret från Brommaflyget är också ett hinder mot att bygga högt i stora delar av staden. I Bromma Parkstad kan vi bygga 50 000 bostäder och 30 000 arbetsplatser. Här finns också målkonflikter så klart men när vi ser den stora gruppen unga som idag ofrivilligt bor kvar hos sina föräldrar på grund av bostadsbristen väger eftergiften att affärsflyget får flytta till Arlanda lätt. Det är vår i särklass största och viktigaste markreserv i staden där vi kan planera mer sammanhållet. Jag är övertygade om att Bromma parkstad är en av nycklarna till ett hållbart stadsbyggande i Stockholm.

Vi från Miljöpartiet vill möta den akuta bostadsbristen och samtidigt göra Stockholm till en mer rättvis, hållbar och klimatsmart stad. Med vår politik skapas förutsättningar för 150 000 bostäder fram till 2030 varav 30 000 är avsatt för studenter och unga.