Diskussion om effekterna av nyrenoveringen av Norra Älvstranden

Hej, jag heter Isak och arbetar med min avhandling i Geografi på King's College London. Specifikt handlar den om ombyggnaden av Norra Älvstranden (med inriktning på nya bostäder) och hur stadsplaneringen har resulterat i tillflöden av välbärgade i ett före-detta arbetarklass-karaktäriserat område.

Även om detta forumet verkar vara mest inriktat på frågor om arkitektur har jag läst många artiklar som fångat mitt intresse och anser att det finns många intressanta synpunkter på hur man kan skapa "bättre" Göteborg.

Om ni har tillfälle skulle jag uppskatta era åsikter om stadsplaneringen med följande exempel på frågor

1) Enligt broschyrer från stadsplaneringskontoret (Norra Älvstranden: The Guide; The Process; From Riverside to Rivercity) var visionen den "goda staden", där hela Göteborg ska kunna bo, jobba och ha tillgång till diverse tjänster (ett koncept många städer använder universellt). Har visionen lyckats/misslyckats, var visionen mest en drömvision formulerad för att attrahera företag?

2) Till vilken grad arrangerade Göteborgs stad/ Älvstranden utveckling en dialog med Göteborgs folk (nämnt i dess broschyrer) och hade dessa någon verkan i ett område där få bodde/visste om? Var det enbart menat för experter eller bidrog den allmäna befolkningen?

3) Hur kommer det sig att Norra Älvstranden har misslyckats skapa den "levande staden" (enligt artiklar här och i medier som GP), och hur skulle detta kunna ändras/ ha ändrats?

4) Vad var de grundläggande bristerna med stadsplaneringen för att skapa en bred social variation?

5) Anser ni att NÄ's stadsplanering har lett till ett "gentrifierat" område, där endast en viss välbärgad klass har råd att bo, vilket leder till att mindre välbärgade hushåll finner det svårare i att finna centralt boende - vilket intensifierar polarisering och segregation

6) Hur har förhoppningar och förväntningar om ny-renoveringen av området skiljt sig från egentliga erfarenheter och upplevelser efter att processen är nära fullföljd?


Alla svar är uppskattade!

Intressant! Bra en kort grej om fråga 5. Det är nog lite fel att prata om "gentrifiering" här eftersom det rör sig om gamla industriområden där ingen egentligen bott tidigare. Men helt klart är att man byggt för en inkomstgrupp som ligger långt över snittet. Det framgår tex. tydligt av inkomstkartorna här.

Sedan är frågan om man verkligen försökte skapa en levande blandstad och misslyckades eller om det bara var rökridåer. Det man kan konstatera är att Norra Älvstranden följer precis samma mönster som Västra Hamnen och Hammarby Sjöstad. För en fin skildring av den kommunala logiken bakom sådana exploateringar se avsnittet "Svinarp Sjöstad" ur serien Starke Man

---

Senast ändrad 30 december 2010 21:13

Bra frågor! Till stor del vidrörs de flesta av de i diverse tidigare blogginlägg, men jag ska försöka ge min version av en sammanfattning.

1) Jag påstår att diffusa visioner som "Den Goda Staden" är tämligen innehållslösa och meningslösa. Ingenstans definierar man konkret vad som utgör "Den Goda Staden", och termen skulle egentligen kunna användas för att beskriva precis alla byggnadsprojekt som företagits i det här landet. Ingen vill ju bygga "Den Onda Staden" eller "Den Icke-Goda Staden".

Vi har istället diskuterat att man borde använda mer konkreta målsättningar och styrdokument vid stadsplanering. Man skulle till exempel kunna använda stadsplaner, istället. Vi har skrivit om begreppet "Den Goda Staden" bland annat här och här bland annat. Om stadsplanen som verktyg skriver vi här.

2) Man hade en uttalad målsättning om att driva dialog med allmänheten i Göteborg om detaljplanen för Skeppsbron, och det fanns också möjlighet för allmänheten att lämna åsikter, främst genom Älvstranden Utveckling AB:s hemsida. Hur mycket man sedan tagit tillvara på dessa åsikter under den arkitekttävling som man sedan utlös för utformningen av detaljplanen kan man ju fråga sig. Personligen ser jag ingen korrelation.

3) Norra Älvstranden är till stor del monofunktionell på kvartersnivå och saknar stadsstruktur. Om man skapat tydligare gaturum där man låtit byggnaderna ha verksamheter och lokaler som möter gatorna istället för att ta avstånd ifrån dem, hade man antagligen fått större social blandning och mer "stadsliv". I nuläget är de flesta husen funktionssegragerade bostadshus, därför är det mestadels en typ av människor som rör sig där och de flesta i samma syfte: att uppehålla sig i bostaden.

Man hade även kunnat, i till exempel Sannegårdens centrum, försökt skapa förutsättningar för en finare blandning av kommersiell service, istället för att förlägga ännu en utifrånmatad, i huvudsak bilförsörjd ICA-köplada på platsen. Detta även om det redan nu finns en liknande i Eriksbergs Centrum.

Funktionsblandning på kvarters- eller husnivå, tydligt definierade gaturum och en lättorienterad gatustruktur, större variation i bostadspriserna (vilket man till exempel kunde uppnått om man inte hade strävat efter att ge varje lägenhet maximala solvinklar och siktlinjer på bekostnad av antalet bostäder) - det tror vi hade varit (en del av) lösningen.

Sedan har det också varit en utmaning att skapa underlag för verksamheter och lokaler i området. Man skulle alltså behöva en högre exploateringsgrad, som man kunde fått om man byggt i kvartersstruktur.

4) Se svaret ovan. Social blandning gäller inte enbart de som bor i området, utan även vilka som besöker området. Om det finns en blandning av verksamheter och bostäder i området kommer olika människor söka sig dit, olika tider på dygnet och i olika ärenden. Prisvariationen hade naturligtvis också bidragit.

5) Det här svarar Johannes på, ser jag

6) Man har misslyckats med att skapa en levande stad - man har faktiskt inte byggt stadsmässigt över huvud taget, eftersom en stad per definition är funktionsblandad. Man har istället skapat en isolerad och segregerad bostadsenklav.

Hahaha ja det avsnittet var verkligen helt fantastiskt roligt. Men annars, bra frågor från Isak.

Eftersom Norra Älvstrandens bostäder mest består av insatslägenheter i prisklass över 2 miljoner utestängs merparten av stadens innevånare från att bo där. En automatisk segregering har åstadkommits. Göteborg blir alltmer uppdelat med insastslägenheter i centrala lägen och hyresrätter i periferin.

Jag instämmer med det de andra svarat, och jag tror de flesta som skriver/läser här har liknande åsikter.


Mina egna synpunkter på Norra Älvstranden:
Det är en plats som haft uttalade ambitioner om att skapa "blandstad", med Lindholmsallén som "den andra avenyen" osv. Men det man gjort är att - i stor utsträckning - ta rustika varvsbyggnader som alibi för att mangla ut stora mängder bostäder i nyfunkis, främst i Sannegårdshamnen och i Eriksberg. De arbetsplatser och skolor som finns har främst förlagts till Lindholmen; det har funnits utpräglade idéer om att skapa något sorts IT-kluster där, vilket medfört att området är dött efter klockan 17:00.

Det grundläggande problemet är bebyggelsens struktur, att det är byggt efter modernistiska ideal, med funktionsseparering, uppbrutna kvarter för maximalt ljusinsläpp, få verksamhetslokaler inom området etcetera. Sannegårdshamnen är i princip ett lägre exploaterat Biskopsgården i pastellfärger vid älven - och utan spårvägsförbindelser.

Området saknar förbindelser i form av broar till fastlandet; det har egentligen aldrig varit tal om att skapa nya stadsmiljöer här, utan snarare en centralt belägen sovstad - eller ett gigantiskt äldreboende, helt beroende på hur man vill se det. Ett annat problem är hur isolerat området är i förhållande till resten av (centrala) Hisingen. Det finns inga stråk som korsar varandra (brist på stråk över lag ...). Det finns få anledningar för utomstående att besöka området; jag tror inte det är en slump, utan det är snarare en konsekvens av en bebyggelse som är inåtvänd, byggd inifrån lägenheten och ut, snarare än ur ett stadsperspektiv. Det är främst ett gött ställe att bo på för dem som har råd att köpa en bostadsrätt. Bra läge nära stan och dess utbud, men med välbehaglig distans, så att man slipper allt tjöt och bröt, kan hasa ner i fåtöljen med en bra bok eller grilla på balkongen.

Sanningen är ju att folk är måttligt intresserade av att bo tillsammans med andra socialgrupper. Politiker som inte har denna kunskap är farliga. Dom kan ställa till större skada än nytta.

Risken med att försöka bygga ett socialt blandat område är att fenomenet "white flight" uppstår redan från början. Miljonprogramsområderna drabbades av detta redan när de var färdigbyggda, även området jag bodde i. Och då har man ju inte vunnit något, tvärtom. Medelklassens flykt ut till villaområden är det som verkligen gör staden segregerad. Det här var man medveten om redan på 70-talet. Eriksbergsprojektet var en medveten satsning för att höja flerbostadshusets status, för att hejda denna utveckling.

En annan risk är att som vänsterpartiets Jöran Fagerlund föreslå att allmännyttan ska bygga billiga hyresrätter i Askim "för att minska segregationen". Problemet är bara att rika också gillar billig hyra och förmodligen är mest motiverade att söka bostad i just Askim. Hur ska allmännyttan undvika att detta blir subventionerade lyor för brats? Ska husen byggas så torftiga att endast folk utan andra krav är låg hyra accepterar dem? Det skulle krävas en rejäl standardsänkning i så fall med tanke på de torftiga nybyggena som krängs för miljonpriser idag. Låter som en dystopi i mina öron.

Det bästa vore ju om allmännyttan fick ta ut marknadspriser i nybyggen i de attraktivaste lägena. Det skulle skapa ett överskott som de sedan kan använda till offensiva renoverings-/nybyggnadssatsningar i de socialt utsatta områderna.

---

Senast ändrad 2 januari 2011 05:00

Ja, om man som Sven är för segregation - till skillnad från Yimby och alla partier - så ser man kanske inte NÄ som misslyckat.

Alldeles oavsett vad man tycker så har vi dock haft ett uttalat politiskt stadsbyggnadsmål att minska segregationen - och det har vi inte uppfyllt, utan istället direkt motarbetat.

Sedan vet jag inte om jag tycker att "det kanske blir segregerat i alla fall" är ett särskilt bra argument mot att försöka bygga integrerat.

Forvisso, fast konceptet uppdateras standigt i akademisk literatur, vilket kan ses i journalen "population, space and place" (vol. 16, 2010) specialbilaga om nybyggd gentrifiering

"Whereas gentrification has long referred to the physical and social transformation of central areas through rehabilitation of existing housing stock and population displacement by more affluent households, the concept has recently been extended to include new high-status developments (regeneration of brownfield sites or demolition/reconstruction of existing residential areas). Although these new developments do not always cause direct population displacement, the question of the possible indirect consequences has been critically raised while the densification of the built environment appears as a favourable outcome in a context of environmental sustainability concerns"

Vilket kan sammanfattas som en kolonisering av valbargade vilket nekar mindre valstallda personers mojligheter att bo i omradena, samt kan paverka hyreshojningar i omraden runt omkring, fast detta ar val i narmaste baserat pa "rent/value-gap" teorier

Manga tack for era utmarkta svar hittills!

En annan fraga gallande hur iinklusiv stadsplaneringen ar; vad tror ni ar anledningen till att det inte (?) uppstod nagon sorts motstandsrorelse till utvecklingen av Norra alvstranden?

Kan det bero pa (som ni sagt) att konceptet 'Den goda staden' accepterades av allmanheten (eller de som visste om det, vilket verkar vara en ganska liten mangd av Goteborgs befolkning), kan det ha berott pa att intresset for denna utdragna stadsplaneringen inte var speciellt utbredd, eller helt enkelt, eftersom inga direkta biverkningar uppstatt, och da bostadsbristen inte var ett akut problem (enligt Goteborgs Stadsplanering) under 1990talet, da planeringen i huvudsak skedde?

Personligen tror jag att svaret på din senaste fråga åtminstone delvis är att det saknats en bra arena för allmänheten för att diskutera och påverka stadsbyggnad. Om Norra Älvstranden fanns det såvitt jag vet inget "dialogprojekt" av den typen som man lanserade inför planerandet av Södra Älvstranden.

Och även i dialogen om Södra Älvstranden är det svårt att komma till tals. Det var enligt min uppfattning mer eller mindre omöjligt att följa de förslag eller synpunkter som kom in genom dialogprocessen till det slutresultat man kunde se i form av en detaljplan för Skeppsbron. När detaljplanen sedan presenterats har arbetet med planeringen likväl skett bakom stängda dörrar, och i responsen på de åsikter om detaljplanen som sedan uttryckts har man sedan hänvisat till beslut som tagits under denna stängda process.

Det verkar mycket svårt att genom PBL påverka en detaljplan i någon större utsträckning om man inte är närboende och gör ett negativt påstående ("det huset kan inte stå där, för det skymmer min utsikt"), eller om man är en stor organisation med juridisk makt som kan åberopa negativa konsekvenser relaterade till hälsa eller miljö, eller stora negativa ekonomiska konsekvenser för den egna organisationen. Det jag menar är, alltså, att det är mycket svårt för en invånare i staden som inte bor i den direkta närheten, eller för någon som önskar bli en invånare i staden men som ännu inte är det, att föra en konstruktiv dialog. Det är oftast i princip omöjligt att få gehör för åsikter om att man bör bygga mer av något.

Detta, plus att stadsbyggnadsdebatten ofta reduceras till en debatt om arkitektur, tror jag är stora bidragande orsaker.

Man bör ju också komma ihåg att gentrifiering inte enbart är en negativ utveckling för en stad. Den innebär ju även att skattebasen ökar vilket ger utrymme för satsningar på tex välfärd (eller skattesänkningar). Jag vet inte om det varit bättre för Göteborgs invånare om ingenting hade hänt på NÄ istället. Då hade de som nu bor där bott i Kungsbacka och Lerum istället (ännu längre bort från några låginkomsttagare), betalat skatt där och bilpendlat till GBG.

GBG hade varit en fattigare kommun med allt vad det innebär av försämrad service etc. Det är ju den hotbilden som motiverar exploateringar av denna typ. Det finns ju gentrifieringsforskare som lyft fram gentrifierings positiva aspekter också, du ska kanske kolla upp dem med?

---

Senast ändrad 4 januari 2011 20:27

Jag tror att ingen direkt ifrågasatte Norra Älvstranden-projektet till att börja med eftersom alla visste att vi behövde en massa nya bostäder. Det var ett bra ställe att bygga på, störde ingen direkt, men såhär i efterhand är det nog många som undrar varför det inte är mer liv där. För mig är det främst bristerna i hur dessa nybyggen införlivades med den resterande staden som bär mig emot.

Även om jag är skeptisk mot Sven R.:s kategoriska sanning om hur människan är så dristar jag mig till att hålla med i så måtto att taffliga, till synes politiskt styrda eller inspirerade, försök till blandning gör mer skada än nytta. När några flerbostadshus placeras ut på gräsmattor vid entrén till ännu ett Myresjöhusutopia så undrar man ju lite var vitsen är med en sådan påtvingad heterogenitet. Jag har ingen bestämd uppfattning om vad människor innerst inne vill. Däremot verkar ju boendeformen som lösning på detta problem - oavsett om det är inhägnade områden eller hyreshus i villaförorten - tämligen oprecist och närmast kontraproduktivt.

Enkla sanningar om hur människan är och bör vara, i allmänhet eller de som skall bo i området, en större del av problemet. Detta oavsett om detta kommer från Politiker eller Planerare. Om vi tar NÄ och liknande områden som exempel så tycks dessa enkla sanningar vara inbyggt i sättet som nya områden planeras - även när det är meningen att det skall bli stad.

Även när målet är urban blandstad, "levande stad" är utemiljön överkodad. Ni känner till ramsan; de boende i NÄ skall vara par i övre medelåldern som bott i villa men nu har barnen flyttat ut och de vill flytta in till stan och gå på Operan. Området byggs för detta (och kryddas med lite påtvingad heterogenitet som radhus och några smålägenheter för ungdomar). Sedan visade sig att småbarnsföräldrar flyttar in! Boulebanan fylls på med sand och dagisbarracker ställs upp i backarna med pittoresk sly. Planerare har inte bara bestämt vilka som skall bo där utan även hur de skall bete sig. På NÄ skall man spatsera och titta på vattnet. På skisserna som Planeraren presenterar uppehåller sig Människan i dessa miljöer och håller på med någon aktivitet som de anser är rätt och riktig - som att sitta under ett träd och kontemplera kring livet. Hur många sådana photshoppade idyller har man inte sett som sedan i verkligheten blivit fullständigt övergivna för att nästan ingen människa använder dem på de sättet som Planeraren tror?

Jag vill inte idealisera äldre planer men nog tycks det ha funkat bättre med mindre överkodade och detaljplanerade områden för att skapa "levande blandstad".

Ja, där närmar du dig nog kärnan, Olle. Någonting gick ju snett i och med att modernismen fick en sådan otrolig genomslagskraft. Ingenting lämnas åt den enskilda människan att vara med och skapa, tolka osv.

Intressant. Jag haller med om att man mest undersokt negativa aspekter och endast sett det i ett svart och vitt synsatt. Har i intervjuer med boende fragat manga om de ser utvecklingen som positiv for Hisingen i allmanhet, da det kan bli forgrunden for att fa bort det "stigma" (vilket jag sjalv, och manga vanner m.m tyvarr uttryckt innan min flytt till omradet) har i innerstaden, dar folk ofta har en nedsattande asikt om allt som ligger norr om Gota Alv.

Tycker det vore intressant att fa era synpuknter pa ifall utvecklingen har medfort nagot positivt till staden, och sarskilt Hisings-omradet?

Priserna på Bostadsrätterna på Norra Älvstranden har stigit de senaste åren. Verkar som om området blivit populärt bland pensionärer med nysåld villa.

And in other news, George W. Bush is inaugurated as the 43rd President of the United States.

Jag skulle nog säga att utvecklingen som helhet varit positiv för både staden och Hisingen, iaf jämfört med ett noll-alternativ. Men den hade kunnat vara exceptionellt mycket mer positiv om man haft bättre stadsplanering.

Norra Älvstranden får kanske ibland oförtjänt mycket skit. Själv är jag kritiskt mot strukturen, men det är ändå ett spännande område, och det är jätteroligt att det ändå hänt så mycket. Det är heller inte färdigbyggt, så det går att rätta till en del saker och komplettera

Men mycket av det jag tycker är bra med tex Eriksberg är trots allt det som fanns där innan, de gamla rustika varvsbyggnaderna. Det bästa de gjort är att ha bevarat dem såpass bra som de ändå gjort.