Utskrift från www.yimby.se
....

Vad är blandstad egentligen?

 

Begreppet blandstad är någonting som vi ofta pratar om här på Yimby. Men vad är det egentligen? För en del är det oklart, för andra är det självklart. Men inte minst våra politiker verkar ibland ha svårt att se vad det handlar om, där visioner och översiktsplaner ofta pratar om blandstad, men resultatet alltsom oftast ändå blir monofunktionella bilberoende bostadsområden med "utblickar" och menlösa gräsmattor så långt ögat når.

Eftersom det är ett centralt begrepp i stadsplaneringsdiskussionen, inte minst i det här forumet, kan det kanske vara bra att försöka förtydliga det. En blandstad är enkelt uttryckt en urban miljö med en hög grad av blandning. De typer av blandning som vanligtvis avses är följande:

Funktionell blandning: Grundläggande funktioner (bostäder, handel, kontor, nöjesliv etc.) är inte geografiskt separerade utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter. För att uppnå funktionell blandning krävs det ett underlag i form av lämpliga lokalytor. Finns det inga eller få lokalytor finns det heller inget underlag för funktionell blandning. För att kommersiella verksamheter ska överleva krävs också vanligtvis en hög genomströmning av potentiella kunder. För att uppnå funktionsblandning är följaktligen trafikplanering avgörande.

Social blandning: Olika grupper av människor (åldersgrupper, inkomstgrupper, sociokulturella grupper etc.) är inte geografiskt separerade utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter. Att blanda upplåtelseformer kan vara ett sätt att uppnå social blandning, om det innebär att prisnivåerna i området blir mer varierade. Det avgörande är att det finns en blandning av billiga och dyra lägenheter. Det är en förutsättning för att social blandning ska uppstå. Det kan dock uppnås på många olika sätt. Även boendeformer och lägenhetsstorlekar ska vanligtvis vara varierade för att social blandning ska vara möjlig.

Estetisk blandning: Byggnaderna inom ett område varierar stilmässigt, höjdmässigt, materialmässigt etc. Ju fler hus varje kvarter innehåller och ju fler arkitekter och byggbolag som delat på uppdragen desto större blir vanligtvis den arkitektoniska blandningen. Områden som byggs i ett svep, under kort tid och av få arkitekter och byggbolag, blir vanligtvis mindre varierade.

Dessa olika former av blandning har naturligtvis effekter på varandra och hänger nära samman. En högre estetisk blandning kan t.ex. påverka den sociala blandningen som i sin tur påverkar den funktionella blandningen osv. Att ge en exakt definition på hur stor blandning som är nödvändig för att en urban miljö ska definieras som blandstad är alltså svårt. Det borde dock gå att ange minimikrav på exempelvis förhållandet handelsyta/kontorsyta/bostadsyta, variationsgrad på prisnivå och lägenhetsyta, variationsgrad på våningsantal, antal fastigheter/tomt etc.

Täthet är en annan efterfrågad stadsbyggnadskvalitet som dock inte ingår definitionsmässigt i begreppet blandstad. Med hög "täthet" kan avses olika saker. De vanligaste sätten att mäta täthet är antingen genom exploateringstalet, vilket är relationen mellan fastighetsytan och tomtytan (en tomt som är helt täckt av ett envåningshus har ett exploateringstal på 1), eller genom befolkningstätheten, dvs. antal boende per hektar. För det mesta avser man dock ett mer allmänt intryck av urban densitet, som inte behöver vara direkt kopplat till exploateringstal eller befolkningstäthet. Traditionell kvartersstad ger t.ex. ofta intryck av en högre täthet än husipark, även om exploateringstalet och befolkningstätheten kan vara desamma. Blandstadens mix av funktioner och sociala grupper ökar dock generellt förutsättningarna för en hög täthet eftersom antalet människor som av olika anledningar uppehåller sig i området ökar. Blandstaden kommer i det avseendet att vara såväl tätare som mer levande än funktionsseparerade områden.

I de visioner som presenteras för Stockholm, och i de styrande politikernas uttalanden och vokabulär finns numera ofta en medvetenhet om dessa samband, vilket är glädjande. Den stora utmaningen är dock att omsätta de goda föresatserna i praktisk verklighet. Där kan säkerligen forum som detta göra en icke obetydlig insats genom att höja medvetandenivån i stadsplaneringsfrågorna och därigenom förbättra diskussionsklimatet.

Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Jan Wiklund (9 Oktober 2008 16:06):
Länken ovan går till exploateringstal i Göteborg, som ju i allmänhet har lägre byggnader åtminstone i centrala stan än Stockholm. Det skulle vara roligt att veta vilka de typiska exploateringstalen i Stockholm är. Någon som vet?

För en eller två evigheter sen jämförde jag olika stadsdelar med varandra och fann att innerstan hade 15.000 invånare/km2 och vilket flerbostadshusområde som helst i förorten hade 7.000, i runda slängar. Sen tillkommer ju då de arbetande, som väl är ungefär lika många i innerstan och väldigt få i förorten.

Men mer exakta siffror skulle vara bra att ha.
 0
Carl Johan Hall (9 Oktober 2008 16:29):
Jan Wiklund: Det skulle vara häftigt med en karta som i olika färger visade exploateringstalen, kanske ända ned på kvartersnivå!

Många förorter har ju minskat i befolkning, troligen på grund av att barnfamiljer flyttade in när de var nybyggda, varefter barnen har flyttat ut. Jag såg att t ex Hagsätra toppade redan 1965, bara fem år efter att stadsdelen bebyggdes. Trenden motverkas väl till en del av förtätning.
 0
Niklas (9 Oktober 2008 16:54):
Sergelstorg-Hötorget är en urban del där folktätheten så vitt jag vet är ganska låg.

Detta resulterar i liv om dagen men ödslighet om natten. I en jämförande karta skulle det därför vara intressant med en analys över infrastrukturens påverkan.

Odenplan (som ju är mer blandstad än City) kommer ju i framtiden både ha hög densitet, relativt högt exploateringstal samt stor genomströmning (tack vare trafikknuten med citybanan). Som urbanist vattnas det redan i munnen.
 0
Theodor Adolfsson (9 Oktober 2008 16:58):
På Wikipedia kan man kolla storlek och invånarantal på stadsdelarna. En snabb uträkning ger att Södermalm har en täthet på ungefär 20 000 invånare per km2. För att räkna om hektar till km2 flyttar man kommat två steg åt vänster, 551 hektar blir alltså 5,5 km2. Man får tänka på att det bara är boende man räknar här.

Det skulle dock som sagt vara intressant att kunna se det hela betydligt mer detaljerat. Södermalm har ju massa olika sorters bebyggelse och för den delen ickebebyggelse.
 0
Ebba Larsson (9 Oktober 2008 17:18):
Enligt Utrednings- och Statistikkontoret i Stockholms stad och ”Areal, folkmängd och befolkningstäthet i kommunerna 2006. Stockholms län” har Stockholms stad 4 164 inv/km2. Detta att jämföra med de norra kommunerna som har 157 inv/km2 och de södra med 214 inv/km2. Se http:​/​/​www.​usk.​stockholm.​se/​arsbok/​b20​0​.​htm.​

Vid en titt i rapporten ”Boendetätheter i Stockholms län, kommuner och planområden”, nr. 1:2005 i serien Statistik om Stockholms län och region kan man hitta jämförande boendestatistik för Stockholms län och övriga riket år 2002. Det står: ”I genomsnitt bor 2,1 personer per bostad i länet. Bostäderna är i genomsnitt 81,0 kvadratmeter stora vilket betyder att varje person i genomsnitt förfogar över 38,5 kvadratmeter boendeyta. Boendetätheten, som den är definierad i denna rapport, är i genomsnitt 2,6 personer per 100 kvadratmeter bostadsyta. Även om det i genomsnitt bor lika många personer per bostad i Stockholms län som i övriga riket så bor det i genomsnitt 0,3 personer fler per 100 kvadratmeter i länet än i övriga riket. Orsaken går att finna i att den genomsnittliga bostadsytan per bostad är 8,2 kvadratmeter lägre i Stockholms län. Boende i Stockholms län har i genomsnitt 4,9 kvadratmeter mindre bostadsyta än de boende i övriga riket.”

I rapporten ”Företagsområden i Stockholm. En statistisk beskrivning av stadens 25 viktigaste företagsområden 2002”, också från USK, kan man läsa: ”Det högsta värdet på framräknat exploateringstal (total bruttoarea dividerad med ingående fastigheters markareal) visar City (4,3) och Norra station-Nortull (4,4). I Söderort har Globenområdet värdet 1,5 och Telefonplan samt Östberga 1,4. Liljeholmen har värdet 1,3. I Västerort har Alvik värdet 1,7 och Kista-Akalla 1,1.”

Kanske inte helt jämförbara siffror med det du hade, men ändå
 0
Patric Nilsson (9 Oktober 2008 17:32):
Jan och Theodor:

Då borde man alltså satsa på 40-50 000 inv/km2 när man bygger Värtan och Årstafältet. :D
 0
Eric Thärnström (9 Oktober 2008 18:10):
En viktig grej med blandstaden är ju att den växer organiskt. Inte allt på en gång. En del hus i existerande områden rivs och ersätts med nya. Med tiden blir staden mer och mer finkorning och blandad. Av den anledningen borde man titta närmare på hur man kan förtäta existerande förortsområden. Man kanske också borde överväga stadsplaner med färdiga gatunät och dela in tomterna efter det. Kanske dela upp varje kvarter i mindre tomter...
Å andra sidan blir en sådan lösning väldigt konstlad och bidrar nog inte alltför mycket till förbättringar. Problemen ligger i lagsystemen och byråkratin. Man borde göra om regelsystemen så att man faktiskt kan tjäna på att bygga mindre projekt och förtäta. Här kommer diskussionen om vem som betalar infrastrukturen in, bl.a.. Det är bättre att förtäta än att bygga nytt ur urban synpunkt, och dit kommer man om man måste betala för infrastrukturen själv. Då bygger man hellre där infrastrukturen redan finns.
En annan detalj är byggrättssystemet som förhindrar tätt byggande. Här finns det mycket att göra. Det ska inte finnas några externa ekonomiska hinder för att bygga tätt, när det är samhällsekonomiskt lönsamt. Juridiska hinder i form av bygglov är reglering nog.
På tal om bygglov så måste den processen förenklas så att mindre byggherrar vågar bygga. Snabbare beslut sänker tröskeln för de som vill bygga. Mycket att göra...
 0
Johannes Lilleberg (9 Oktober 2008 18:36):
Intressant artikel. Ni sammanfattade blandstaden bra tycker jag.
 0
Anders Gardebring (9 Oktober 2008 18:38):
Ebba:
Lysande! Tack för siffrorna :)
 0
Anders Gardebring (9 Oktober 2008 18:38):
Johannes:
Det är Johannes Åsberg som har skrivit det mesta, jag bara skrev om några småsaker så att den passade in på Stockholm.
 0
Leonardo Frithunanthz (9 Oktober 2008 22:02):
Mycket bra artikel. Gratulerar till er två.
 0
Gröndahl (9 Oktober 2008 22:58):
Eric Thärnström: En viktig grej med blandstaden är ju att den växer organiskt. Inte allt på en gång. En del hus i existerande områden rivs och ersätts med nya. Med tiden blir staden mer och mer finkorning och blandad. Av den anledningen borde man titta närmare på hur man kan förtäta existerande förortsområden. Man kanske också borde överväga stadsplaner med färdiga gatunät och dela in tomterna efter det. Kanske dela upp varje kvarter i mindre tomter...

Exakt. Varje dag åker jag förbi den kvartersstora ödetomten på Lövholmsvägen som hur länge som helst har använts som (en mycket ful och skräpig) parkeringsplats. Ni ser den på flygbilden i den förra posten, den ligger mitt emot (det ännu större och för framtida bruk klart exploateringsbara ytan som idag huserar) Nordströms Trä. Det är frustrerande och trist att inget kan få hända på denna plätt medan hela Lövholmsområdet tydligen måste dras i långbänk under något decennium. På just den här ytan hade man kunnat bygga för länge sedan. Tänk om t.ex. den danska firman som bygger ett annorlunda och trevligt hus ett stenkast därifrån hade fått chansen att exploatera ett hörn av ödetomten medan andra firmor fått komma åt andra delar (med en viktig grundförutsättning: inga fristående hus eller "gluggar"). Då hade vi kunnat ha ett levande stadskvarter där redan.
 0
Olle Jansson (10 Oktober 2008 18:30):
Ja, det tycks omöjligt att, så att säga, bygga organiskt idag. Det handlar inte bara om att byggbolag och andra aktörer tycker om att bygga hela områden på en gång. Andra faktorer är att tomtägare inte bara äger inflytande över sin egen tomt utan alla kringliggande tomter.

Föreställ er ett typiskt, äldre och centralt, villaområde: Ponera att jag köpte en tomt med syftet att exploatera genom att bebygga hela tomten med ett hyreshus. Givetvis helt omöjligt, jag får inte bebygga hela min tomt, jag kan hota någons utsikt, stämmer inte med detaljplanen och hälften av grannarna kommer omedelbart att överklaga och skriva arga insändare och hotbrev.

Grundtanken är god; respekt och hänsyn skall visas till andra, men svensk lagstiftning har passerat någon gräns för hur mycket hänsyn som behöver visas i staden.
 0
Gustav Svärd (10 Oktober 2008 20:58):
Inte bara i den aspekten lagstiftningen fallerar stadsbyggandet, jag ser även den aspekten Eric Thärnström tar upp som en mycket viktig faktor. Att det finns stora strukturella problem är vi nog många som ser. Bara att stadsplan har förbjudits är ju bisarrt!
 0
Eric Thärnström (19 Oktober 2008 09:31):
"Vi är nu nere i en plantid på 12-13 månader. Det är väldigt kort!"
-Cecilia Obermüller (mp)

Härlig inställning... När plantiden är nere på 3 månader så kan vi börja snacka.
 0
Anders Gardebring (19 Oktober 2008 17:27):
12-13 månader, kort plantid? Jomen tjenare...
Den måste iaf ner till högst 6 månader. 3 månader kan faktiskt vara i kortaste laget för att man skall hinna göra ett bra jobb.
 0
Eric Thärnström (20 Oktober 2008 01:44):
Det beror på vad det är för jobb som måste göras. För tillfället är det mesta av planläggandet seriekopplat. Det borde parallellkopplas mycket mer.
 0
Niklas (20 Oktober 2008 09:59):
De där 12-13 månaderna: Gäller detta även om man vill bygga en villa?
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8608 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

@yimbysthlm på Twitter