Utskrift från www.yimby.se
....

Krönika: Bygga tätt är rätt

 
Tomas Melin är landstingspolitiker för Miljöpartiet i Stockholm. Här ger han sin syn på förtätningen av Stockholm, och Norra Stationsområdet. Texten har tidigare publicerats på Newsmill.

Vi bör bygga täta stadsmiljöer, vilket innebär många fler bostäder på samma yta och därmed större möjligheter för fler att kunna få ett bra och centralt boende. Det innebär också mindre transporter och ökade möjligheter att upprätthålla ett bostadsnära utbud av arbetsplatser, nöjen och service. Det innebär också ett lägre tryck på att bebygga viktiga grönområden. Jag vill bygga centralt, med förtätningar i praktiken i hela Stockholms kommun, skriver landstingspolitiker Tomas Melin (MP).

En artikel i Stockholm City (14/10, sidorna 8-9) basunerar ut att nu blir det dagsljusfritt i Stockholm. Artikeln menar att Stockohlm nu ska byggas tätt, och exemplierar hur detta kan komma att se ut med hjälp av Norra Station.

I huvudsak tycker jag dock City gör rätt att kritisera byggplaner. Det är väl det vi har medier till, att lyfta upp politiska beslut till diskussion. Då ska det dock ske med ett seriöst och nyanserat underlag. Ett sådant får vi inte här. Här sätts likhetstecken mellan "tätt" och "dåligt". Exempelvis lyfts en förskola fram, som tydligen ligger helt under jord. Det kan man ju tycka vad man vill om, jag tycker det verkar märkligt, men man kan inte påstå att det nödvändigtvis måste vara så för att kunna bygga tätt.

Artikeln tar också fram det täta Gamla Stan som exempel, men gör också sig själv till expert och slår fast att folk inte flyttar till Gamla Stan för att det är trångt, utan för att där finns "andra kvaliteter". Småskalighet, påstår författaren själv.


Nå, nog för att ingen flyttar någonstans bara för att det är tätbebyggt (det säger ju sig självt) men anledningen till att människor gillar att bo i Gamla Stan är inte främst att det är småskaligt, då hade de väl snarare bott i Gnosjö, Gamla Sigtuna eller i en stuga i skogen. Rimligtvis är det Gamla Stans centrala läge som lockar. Ett centralt läge är det också i Norra Station, vilket är anledningen till att vi där behöver bygga tätt. Så att fler får plats där flest vill bo.

City ägnar ett helt uppslag åt att kritisera, men lyckas inte nämna med ett ord vad alternativet till tät bebyggelse är. Såvitt jag ser har vi två alternativ. Vi kan satsa på att bygga bort bostadsbristen, eller vi kan strunta i att bygga bort bostadsbristen. Att överhuvud inte vilja bygga särskilt mycket är en vanlig åsikt bland kritiker av de som vill bygga tätt. Att vi bland de fyra som intervjuas hittar en riktig extremist, som tycker Stockholm är "färdigbyggt", är faktiskt inte alls förvånande. Men det innebär också en kraftigt accelererande bostadsbrist, med de sociala problem som följer på det: trångboddhet, hemlöshet, segregation med mera. City har själva lyft den problematiken. Att de inte ens andas något om det i artikeln om Norra Station blir i det ljuset nästan oseriöst.

Jag tycker inte vi ska acceptera de öden av bostadslöshet som City beskriver (plus att det finns långt värre exempel), utan bygga bort bostadsbristen. Lyckligtvis har jag också med mig partiet i den frågan, så jag förutsätter att det är det vägval de flesta miljöpartister skulle göra.

Förutsatt att man då vill bygga bort bostadsbristen så behöver vi avgöra var vi ska bygga. Också här finns huvudsakligen två alternativ: Bygga centralt, eller bygga perifert. Jag vill bygga centralt, med förtätningar i praktiken i hela Stockholms kommun. Alternativet är att bygga glest och lågt, över större yta. Det kan te sig som en bra lösning, men innebär att marken snabbt tar "slut" och att vi måste söka oss längre och längre bort från staden.

Den där KTH-forskaren City dragit fram får säga vad hon vill, jag känner faktiskt ingen som föredrar utsikt från fylletolvan på Hässelby torg framför en mörk lägenhet i Gamla Stan. En gles byggstrategi leder alltså till fler bostäder folk inte vill ha. I praktiken leder det i sin tur till segregation. Bristen på bostäder i lägen som människor efterfrågar i högre utsträckning består ju faktiskt.

Utglesning leder också till ett mycket större transportbehov. I bästa fall kommer den mesta delen av dessa transporter ske med kollektivtrafik, i vilket fall landstinget behöver kraftigt ökade resurser - även per capita - för att kunna upprätthålla systemet. Troligtvis kommer dock mycket av de transporterna ske med (bensin)bil. Utglesning är därför knappast ett led i klimatarbetet, och då har vi inte ens tagit upp vilket tryck en utglesnnigsstrategi sätter på att bebygga våra grönområden.

En strategi om att bygga täta stadsmiljöer är då en bättre lösning. Det innebär många fler bostäder på samma yta, vilket ger större möjligheter för fler att kunna få ett bra och centralt boende. Det innebär också mindre transporter, det ger ökade möjligheter att upprätthålla ett bostadsnära utbud av arbetsplatser, nöjen och service och det innebär också ett lägre tryck på att bebygga viktiga grönområden.

Med det sagt, så kan förstås också täta områden byggas fel. Nätverket Yimby hade en hel del kritik mot Norra Station när det var uppe, och en större hänsyn till deras genomtänkta idéer hade nog inte varit fel. Det hade till exempel inneburit fler lägenheter med utsikt och bättre solmöjligheter, förutom bättre stadsmiljöer på andra sätt.

Tätt är rätt, det är min fasta övertygelse. Däremot kan man behöva granska boendemiljöerna ur andra perspektiv. Det är bra att City gör den granskningen, men oseriöst att de sätter likhetstecken mellan eventuella brister i ett visst projekt och tät bebyggelse i stort.
Gå med i YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Fredrik (31 Oktober 2010 19:26):
Bra krönika. Mycket bra grundläggande systematik. Egentligen är det sorgligt att argumenten ska behöva köras gång på gång.
 0
Oskar Sirland (31 Oktober 2010 20:07):
Bra skrivet, dock lite tråkigt att man hela tiden hör de två versionerna av stadsbyggande som finns idag upprepas utan att fler aspekter tas med i beräkningarna. Ofta kommer kollektivtrafik, anspråk på grön mark, hushöjder och funktionsintegrering upp. Dessa är självklart viktiga om inte de viktigaste anledningarna till att bygga tät stad. Däremot så glöms ofta diskussionen om den jämlikhet i "läge" som alltid byggs in i våra nya områden. Det anses vara en självklarhet att alla människor skall ha havsutsikt om ett bygge ligger nära en sjö och det skall vara öppna vidder för alla, oavsett ekonomisk förmåga. Detta leder i sig till en inbyggd segregation då folk som har mindre medel att hyra och köpa inte ens får en chans att slåss om en plats att bo på.

Vad jag siktar på är självklart diskussionen om att solläge är det som skall eftersträvas även om det leder till ett sämre/lägre markutnyttjande. Dock skall nya byggnader inte i onödan skugga redan befintliga. Om vi vill bygga städer för fler, för en mer heterogen demografisk blandning i förhållande till etnicitet, ekonomi, utbildningsnivå etc. så måste vi acceptera att alla inte kan få samma läge och att detta inte är fel utan en effekt av att marknadsefterfrågan inte är homogen på endast en sorts "läge".
 0
Martin Ekdahl (31 Oktober 2010 22:56):
Jag blir förvånad men även positivt överraskad av att läsa dessa tankar formulerade av en miljöpartist med tanke på att mp är de största motståndarna till nya byggprojekt i Stockholmsregionen. Än finns det hopp för Stockholm.
 0
Erik Johansson (1 November 2010 01:24):
"Gles bebyggelse leder till segregering" är ett falskt mantra som repeteras här, av många, på många sätt. Jag har i alla fall inte sätt något argument för att det skulle vara så, bara tron på täthet.

Vilka städer är mindre segregerade pga av täthet?
 0
Niklas (1 November 2010 08:28):
@Erik J:
"Gles bebyggelse leder till segregering" är en mening som säger att segregering är oundvikligt så länge gleshet råder. Dock säger meningen inget direkt om motsatsen, dvs att täthet per definition skulle leda till mindre segregering. Däremot säger meningen att en viss grad av täthet är en förutsättning för att kunna bekämpa segregation.

Hur funkar den logiken?
Segregering = "rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper" (från NE).
Om en stad är tillräckligt tät är det svårare att skilja befolkningsgrupper åt -> mindre segregation.

Ska du undvika segregation i en gles stad måste alla små grannskapsenheter (eller vad man väljer att kalla det), ha ungefär samma nivå av attraktivitet. Och hur skulle man åstadkomma något sådant. Om inte så leder det oundvikligen till segregation.

Det som du efterfrågade: Exempel jag kan komma på (en måndagsmorgon, utan att presentera direkta siffror): Köpenhamns innerstad: Har en betydligt större socioekonisk och etnisk blandning. Detsamma gäller Berlin, Amsterdam, Stockholms innerstad anno 1920, dvs innan det massiva förortsbyggandet (iaf om vi räknar med socioekonomisk blandning).

Sedan så är det i en jämförelse svårt att sortera ut glesheten som en oberoende faktor, då städerna från början har olika förutsättningar. Men som jag visat ovan så är sambandet ett rimligt antagande.
 0
Anders Norén (1 November 2010 08:57):
Erik Johansson:
Malmö, skulle jag påstå. I Malmö finns invandrarna mitt i stan, inte undanskuffade i något gudsförgätet SCAFT-område. Dessutom är Malmö väldigt kompakt, där finns inga gröna kilar eller bebyggelseseparerande (=segregerande) grönstråk. Att man kan se invandrare leva och verka mitt i Malmö har lett till den etablerade "sanningen" att Malmö är Sveriges mest segregerade stad, ett påstående som aldrig brukar kunna backas upp av statistik. Hade alla invandrare bott i, säg, Bunkeflostrand, Oxie, Kirseberg och Arlöv så hade förmodligen folk trott att Malmö var välintegrerat eftersom invandrarna inte hade synts till utan hållit sig för sig själva. Logiken är alltså att om befolkningen är blandad så uppfattas den som segregerad och vice versa. (Stockholms mest segregerade område, definierat som mest homogena område sett till inkomst och etnisk bakgrund, är Bromma om jag inte minns fel.)
 0
Gustav Svärd (1 November 2010 09:08):
En starkare variabel än täthet/gleshet är i mina ögon enklaverna. Stockholm har sedan 30-talet avsiktligt byggts ut med enklaver som är separerade från varandra. Inte konstigt att det blivit en så segregerad stad av det. Här skulle jag vilja ställa en fråga till de miljöpartister som är för den täta blandstaden: är ni redo att offra en del av de gröna separationskilarna för att skapa en sammanhängande tät blandstad, eller är skog runt hörnet viktigare än en fungerande stad?
/ja, jag spetsade avsiktligt till frågan.
 0
Martin Danell (1 November 2010 10:23):
Det är trevligt att mp när man talar i principiella ordalag är för förtätning, tyvärr är man ju som nämnts här ovan nästan alltid emot när man väl kommer till konkreta förslag. Ett aktuellt exempel är kv Plankan där man kämpar med näbbar och klor för att motverka en rimlig förtätning i ett av innerstans glesaste och parkrikaste områden.

Längre avstånd mellan ord och handling får man leta efter.
 0
Jan Wiklund (1 November 2010 13:09):
Segregationen uppstår, skulle jag vilja hävda, för att det i en utspridd stad uppstår områden som är olika attraktiva. Mer attraktiva i centrum och mindre attraktiva i periferin. I en tät stad blir skillnaderna mycket mindre.

Norén missar en väsentlig poäng som jag tycker borde framhållas mer. Nämligen att synergieffekter och arbetsdelning är hemligheten bakom vår höga levnadsstandard. Och synergieffekter och arbetsdelning är uppenbarligen lättare och billigare att få till stånd om människorna finns nära varandra. Man slipper en massa dyr infrastruktur, man slipper en massa transporter över huvud taget, och man sparar tid.

Tyvärr pratar alla (?) förespråkare för tät stad bara i termer av konsumtion, men produktionssidan är väl så viktig. Alla de miljarder som man nu vill satsa på infrastruktur i Stockholm skulle ju vara obehövliga om staden var tät, och slippa belasta produktionen. Många fler förflyttningar skulle kunna ske till fots och vara helt gratis. Många fler förflyttningar skulle kunna ske med korta transporter med spårväg som skulle vara billig, t.o.m. företagsekonomiskt lönsam, om staden var tät.
 0
Anders Norén (1 November 2010 14:03):
JW: Visst, jag ville bara belysa det eventuella sambandet mellan gleshet och segregation.
 0
Oskar Sirland (1 November 2010 15:47):
Jag tycker att diskussionen om segregation fokuseras alltför mycket på att vi "etablerade samhällsmedborgare" segregerar oss från eller segregerar "invandrare".

Segregation handlar som ovan är nämnt om en rumslig åtskiljning av befolkningsgrupper. Oavsett om man är rik eller fattig, ny- eller gammelsvensk så påverkar segregation oss. Vissa vill segregera sig ifrån andra, det är ett socialt problem och kan inte lösas genom planering. Andra blir segregerade då deras enda chans att få någonstans att bo är att ta första bästa vilket ofta betyder långt ifrån centrumkärnan. Detta leder i sin tur till att när vi diskuterar segregation ser självklara likheter med att enklavbyggande = segregerande medan en blandning av sammanhängande (och ofta tät) bebyggelse ger en större möjlighet till en mindre segregerad stad. Men endast om man ser detta som en övergripande struktur för byggande och planerande. Det finns dock många sätt att bygga in barriärer inom tex en byggnad som får effekten att människor känner sig segregerade eller upplever dessa som barriärer även om man utgår från den givna strukturen.

Diskussionen borde handla mer om hur man kan få ner priserna på nyproduktion och hur vi kan säkerställa att de byggnader vi uppför idag är lätta att omvandla till en annan verksamhet då detta i förlängningen leder till att vi kan återanvända gamla byggnader till billiga bostäder, kontor, tillverkningslokaler eller vad som nu för tillfället ses som viktigast. Detta är en förutsättning till att våra nybyggda stadsdelar och områden inte blir segregerande på grund av ekonomiska förutsättningar (vilket oftast betyder etablerade svenskar har större möjligheter) och att vi skall kunna få fram den heterogenitet som vi eftersträvar. Ett led i detta är också att se till att vi kan bygga bostäder som inte är de allra mest eftertraktade men ändå är bra bostäder att bo i. På samma sätt som gårdshus fungerade vid sekelskiftet. Vi planerar redan idag in en viss segregation genom att vi har en standardiserad lägstanivå på vad som är en "bra" bostad och denna är dyr att producera.
 0
Palle_P (1 November 2010 15:49):
Flertalet innerstäder i Sverige är gentrifierade, med få undantag (delar av Malmö, Norrköping, Helsingborg m fl). Ett av många skäl till denna gentrifiering skulle kunna vara att även innerstäderna ofta är relativt glesa (inte minst genom stora lägenheter, relativt låga hus, stora innergårdar, generösa p-normer) och därför inte blivit föremål för olägenheter som allvarliga luftföroreningar, trafikkaos etc, eller att dessa problem sanerats bort.

Det åtminstone under stora delar av efterkrigstiden ekonomiskt utjämnade Sverige ser också ut att ha haft betydelse. Med större ekonomiska klyftor hade otryggheten varit en större faktor under de år mot slutet av 1900-talet då gentrifieringen av innerstäderna tog fart. Å andra sidan var innerstäderna för 100 år sedan högst blandade men vad man kunde se då var en utflyttning bland de välbemedlade till villastäderna. Idag verkar en förtätning dock inte utan vidare kunna bidra till en omvälvande förändring, även om en socialt mer blandad innerstad vore eftersträvansvärd.
 0
Oskar Sirland (1 November 2010 15:51):
@Erik J,

Jag fokuserade mest på hur alla städer oavsett täthet segregerar på grund av det sätt som vi planerar och de icke mätbara kvalitetsmål vi har. Däremot så har jag en stark övertygelse om att fler människor delar på samma yta så löses de fysiska barriärerna upp, dock så återstår många mentala barriärer. Men dessa finns även i glesbebyggda områden.
 0
Magnus (1 November 2010 16:27):
Kanon! Här predikar du nog för kören, men skönt att höra ändå.
 0
Jan Wiklund (1 November 2010 17:05):
@Palle_P

Gentrifiering uppstår för att centralitet är attraktivt. Det har det alltid varit. Nordöstra Vasastan - "Sibirien" - blev ett fattigmannagetto på 1890-talet för att det ansågs ligga för långt bort. På 40-talet gjorde Stockholms stad en publikundersökning och fann att alternativet "hyreshus i förort" var grundligt oattraktivt, de som inte ville bo i eget hus ville bo i innerstan. Tyvärr struntade man i detta.

Eftersom centralitet är attraktivt är det till centrum folk söker sig. Om det finns för lite platser med centralitet kommer de välbärgade att slå ut alla andra. Det är basic.

Av Sibirienexemplet framgår att även en tät stad kan vara segregerad. Men i en uppsplittrad gles stad som Stockholm är möjligheterna till segregation oändligt mycket större.
 0
Andreas Ericson (1 November 2010 17:35):
Fantastiskt rolig att se en miljöpartist uttrycka sig så här! Hoppas han lyckas att påverka sitt parti. (Värt att notera är att Tomas sitter i samma fullmäktigegrupp i landstinget som Cecilia Obermuller vars insatser i stadsbyggnadsnämnden i Stockholm stad knappast kan sägas ha varit i samma anda.)
 0
Jan Wiklund (3 November 2010 12:53):
En tilläggskommentar till Melins artikel och flera kommentarer:

Det är så otillräckligt att bara diskutera behovet av bostäder tätt. Vi tenderar att se staden utifrån ett konsumtionsperspektiv, men orsaken till att det finns städer är produktionens eller ekonomins behov.

I den riktigt klassiska ekonomin, den som handlade om produktion och inte bara om växling av ekvivalenter, betonade man att en av de starkaste tillväxtfaktorerna i ekonomin var de synergieffekter som många avancerade verksamheter kunde utöva på varandra. De i många fall rent slumpartade effekter som vållades av att två verksamheter var samlokaliserade och råkade bli varandras resurser. Det klassiska exemplet var synergieffekterna mellan glasslipning, produktion av nautiska instrument och segelsömnad i Leiden i Holland på 1600-talet, som skapade en fantastisk utveckling, både ekonomisk och vetenskaplig.

Alltså den positiva, framgångsrika, följden av trängsel.

Även konservativa ekonomiprofeter typ Åke E Andersson på Institutet för framtidsforskning på 80-talet tyckte att sådant var viktigt. Men försökte fixa det genom att med byråkratiska medel - apartheid - styra så att högutbildade människor samlades i sina getton där såna här effekter skulle kunna uppstå. Mycket mer effektivt måste det givetvis bli om avstånden är korta mellan många olika slags människor. Om man ständigt riskerar att snava över verksamheter som kan bidra med något till det man själv håller på med. Vilket rimligen borde vara lättare om avstånden är små.

Om Tomas Melin och andra yimby-inriktade politiker betonade såna här produktionsinriktade motiv till varför täta städer är bra tror jag att de skulle ha större framgång med sina partikamrater. För är det något som politiker gillar så är det ekonomisk tillväxt.

Alltså: Bort med staden som idyll för konsumtion. Fram för staden som en lätt kaotisk synergiskapare för produktion.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (3 November 2010 15:12):
Jan: Det där låter som en krönika.

Du har helt rätt. Allt som har med produktion att göra misstänkliggörs och är fult. Nya moderna småindustrier är dåligt när man bygger nya områden på gammal industrimark. Smygkontorisering av malmarna i Stockholm är dåligt. Skyskrapor med kontor och laboratorier är dåliga och skyskrapor med bostäder och gallerior är sådär, medan skyskrapor med enbart bostäder är bra (fast givetvis inte i närheten av något annat).
 0
Jan Wiklund (3 November 2010 16:06):
Det extra tramsiga är att sprawl-staden är ett resultat av Ford-eran, det tekno-ekonomiska paradigm som rådde 1930-1990 eller så. Det nuvarande, mikroprocessorparadigmet, har inget behov av sånt. Tvärtom - har det behov av något är det synergieffekter, eftersom det i så hög grad bygger på kunskap som nu till skillnad från då krävs av mer eller mindre alla.

Den främsta teoretikern bakom ideerna om tekno-ekonomiska paradigm, Carlota Pérez, ligger inte såvärst långt från att föreslå något liknande i sin essä http:​/​/​www.​carlotaperez.​org/​interviews/​CParticleODApri.​.​

Hon säger förstås inget om städer, men hon talar om att kapa det överdrivna behovet av råvaror - och dit hör ju Ford-åldern och dess överdrivna behov av bränsle.
 0
Rasmus Öhrstig Bratt (3 November 2010 17:54):
Nästan alla verksamheter som inte har väldigt stora fysiska flöden brukar vilja ligga så centralt som möjligt, alltså inne i stan eller i närförorterna. Det borde finnas plats för både rena informationsverksamheter och mindre fysiska industriverksamheter inne i stan.

De flesta i Sverige jobbar med att producera, filtrera och förädla information på ett eller annat sätt, men det är oftast meningslöst att producera information som inte har någon förankring i fysisk verklighet. De är få som kan få betalt för att syssla med att göra tv-program som handlar om andra tv-program.

Det är en stor fördel om det är nära mellan informationsjobben och produktionsjobben. Där kan oväntade synergieffekter uppstå. Någon fabrik kanske råkar ha lite produktionskapacitet över samtidigt som något företag har tagit fram en produktidé.
 0
Anders Gardebring (3 November 2010 22:17):
Jan:
Om du har möjlighet så tycker jag absolut att du ska skriva något om detta!
 0
Jan Wiklund (4 November 2010 19:07):
Anders:
Vi får se om jag har tid i helgen. Rekommenderar annars Carlota Pérez till allmän läsning! Samt hennes kollega och samarbetspartner Erik Reinert om synergieffekter.
 0
Niklas (5 November 2010 00:23):
Och i dagens city (http:​/​/​city.​se/​pdf/​), sid 8, skriver Dan Hallemar någon form av replik, men det är svårt att utröna vad han vill med den. I stort sett går det ut på att tätt per automatik inte är bra. Är det någon som påstått det? Som bevis tar han fram exempel på "täta" områden: Södra Station, Norra Hammarbyhamnen, Tensta-Rinkeby, Skarpnäck.

För det första är det väl bara Södra Station av de nämnda områdena som riktigt tät.

För det andra identifierar han de problem som dessa områden dras med, såsom avsaknad av genomfartsgata, bostads-verksamhetszonering och isolering. Märk väl att han inte nämner att täthet i sig skulle vara dåligt.

För det tredje undrar jag vad han själv förespråkar. Om jag inte är ute och cyklar så är han en förespråkare av modernistisk stadsplanering, som ger upphov till just de problem som han identifierade i dessa nämnda "täta" områden.

För det fjärde skriver han:
"Men problemet med givna
sanningar (läs: att täthet per automatik skulle lösa alla problem) är att de kan
dras längre och längre ut,
utan att någon ställer frågan
”varför?”. Det hände i
flera fall under de givna
sanningarnas 1960-tal och
det händer också i sanningen
att ”det är rätt att bygga
tätt” i dag.
Planerna för Norra stationsområdet
är, menar jag,
ett exempel på det."


Yimby har i sitt yttrande identifierat ett antal sådana problem som Norra Station kommer att dras med. Och det var väl det som Dan Hallemar efterlyste med det sista stycket.

Vad som är inkonsekvent med det sista stycket är att Dan Hallemar själv kritiserar Norra Station, just för att det är tätt, om vi ska tro på det han skrev för någon vecka sedan i city. Hans fokusering på det "täta" gör att han missade de verkliga problemen. Ska man tolka denna "replik" som att han ändrat åsikt?

Annars är det förstås bra att han belyser att stadsbyggnad kräver mer än bara täthet, men man undrar varför Norra Station utses som syndabock. Om man ser till de problem så är det uppenbart att det finns värre områden (ex nya husipark-områden, samt rena bostadsområden, eller "stadsdelar" avskiljda från varann av motorleder (Frösunda, Järvastaden))
 0
Ulf Pettersson (5 November 2010 12:58):
Bra artikel av Melin.

Den grundläggande samhällsekonomiska anledningen till att Stockholms centrala delar bör bebyggas mycket tätare är att Stockholms befolkning har vuxit kraftigt. När en stad växer så ökar alternativkostnaden för mark i stadens centrum (mark- och fastighetspriserna stiger). Detta gör att samhällskostnaden för outnyttjade ytor i den centrala staden blir högre och högre.

Den högre kostnaden för marken måste uppvägas av större nytta eller högre produktivitet för det som brukar marken. Allt annat är ekonomiskt slöseri. När det gäller stad så innebär större nytta i sin tur främst högre täthet.
 0
Jesper (7 November 2010 21:18):
Läsning kring det signaturen Jan Wiklund skriver om finns i TIMEs artikelserie "Intelligent cities" här: http:​/​/​www.​time.​com/​time/​specials/​packages/​0​,28757,20​2.​.​ Texterna är skrivna i en tydlig amerikansk kontext men har ett mestadels gott innehåll.
 0
Jan Wiklund (9 November 2010 13:47):
Tack Jesper för länken. Även om den inte fokuserar på det jag vill fokusera på. Länken talar om städer i allmänhet, jag talar om täta städer med korta avstånd.

De amerikanska städerna är ju orimligt glesa och därmed dyra. Vilket förmodligen har en del att göra med USAs allmänna ekonomiska trångmål även om det inte kan bevisas på något sätt. De är dyra för att resor mellan verksamheter kostar (man kan inte bara gå till kvarteret intill). De är dyra för att infrastrukturen tvingas vara så överdimensionerad att de inte ens har råd att underhålla den. Och förmodligen är de dyra för att beroendet av olja tvingar fram en groteskt överdimensionerad militärapparat. Amerikanarna förbrukar ju mer än dubbelt så mycket olja per person som europeerna. Främst pga deras glesa städer enligt Jan Owen Jansson.
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8637 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Uthyrningsdel
21 April 15:51 av Gregor Fulemark
Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg
Gratis illustrationsprogram?
11 Mars 2020 04:44 av Huai Chuan
Tumba Centrum
1 Mars 2020 18:38 av Mårten Landström
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
1 Mars 2020 18:26 av Mårten Landström

@yimbysthlm på Twitter