Rapport från DN:s heldagsseminarium "Den moderna staden", del 2/2

YIMBY Stockholm fick möjligheten att besöka DN:s heldagesseminarium, "Den moderna staden" den 21 maj. Följande är del två av två av ett referat från seminariet. Klicka här för att läsa del ett.

Efter en intressant dragning, av Concent, om små, billiga hyresrätter och svårigheterna för utländska byggbolag att slå sig in på den svenska byggmarknaden, kom så bostads-, stadsutvecklings- och IT-ministern Mehmet Kaplan. Under rubriken "Vad innebär den digitala staden och vad kan den erbjuda medborgarna och företagen?" talade han förvisso frejdigt och energiskt, men tyvärr med många klyschor och självklarheter. Under hans halvtimme tröttnade jag snabbt på ordet "smart". Han körde hårt med "smarta" digitala lösningar, "smarta" städer, "smart" kollektivtrafik, "smartare" resursutnyttjande, "smart" lokal samverkan o.s.v. i all oändlighet. Tyvärr utmynnade allt det smarta i väldigt lite konkret.

Som bakgrund kan tilläggas att han deltog i P1:s "Lördagsintervjun" här om veckan. Där avhandlades främst bostadsbristen. Enligt mina beräkningar använde han då ordet "viktigt" 1 gång per 1,5 minut i snitt under den c:a 25 minuter långa intervjun.

Uppenbarligen anser Kaplan att det är viktigt att poängtera hur viktiga dessa frågor är. Varför? Alla vet att de är viktiga, därför finns en ministerportfölj med just det innehållet. Det hela ger ett föga förtroendeingivande intryck. Ungefär som om Anders Borg eller Magdalena Andersson maniskt skulle upprepa att det är "viktigt med ett fungerande finansiellt system" eller "att skattefrågor är viktiga" utan att konkretisera vad detta innebär.

Trots Kaplans relativt energiska framställning var det mycket skåpmat och stapelvara. Fraser som "Framtida digitalisering ger effektivare byggande" är nog knappast vad de betalande seminariedeltagarna "tar med sig hem".

Efter Kaplan följde en punkt om hållbarhet och interaktion med medborgarna framförd av Sweco.

Evenemanget hölls i Quality Hotel Friends, alldeles intill Friends Arena, i den s.k Arenastaden i Solna. En sak jag blev varse var svårigheterna att ta sig dit. Något det senare visade sig att jag knappast var ensam om. Jag kom med spårvagnen och det visade sig vara 15 minuters promenad till hotellet. Just den morgonen var det okej, jag var ute i god tid och vårsolen värmde.

Jag slog följe med en annan seminariedeltagare som också blivit osäker på om den långa vägen verkligen var rätt. Med tanke på alla de stora kontor som numera huserar där, utöver nationalarenan, är frånvaron av kollektivtrafik slående. Under dagen märkte jag att fler deltagare förundrades över de bristfälliga kommunikationerna. Som om det inte vore nog kom klagomålen även uppe från podiet. Köpenhamns stadsarkitekt, Tina Saaby, berättade om sin taxiresa till hotellet. Det hade varit svårt att hitta och arkitekturen var svårläst; vad var framsida och baksida på hotellet? Hon ondgjorde sig även över hur trist nedre botten på arenans utsida var. En enda lång och grå betongfasad. Anonymt och ogästvänligt. Därpå berättade hon om Köpenhamns policy för nedre botten på byggnader. Den ska i möjligaste mån kommunicera med omgivningen och vara så transparent som möjligt. Allt för att ge en levande och tryggare miljö. Ja, hon talade inte bara om det utan visade en bild på en nybyggd arena i Köpenhamn, med en nedre botten som levde upp till de vackra orden.

Senare berättade representanten från Concent, också från scenen, om att han ångrade att han tog bilen till seminariet, eftersom det varit så svårt att hitta rätt. Efter hans anförande fick publiken ställa frågor och då passade jag på att upplysa honom om att egen bil kanske inte var ett så dumt val då kollektivtrafik saknas i området. Knappt var frågestunden över innan jag uppvaktades av två representanter från Solna kommun, vars befattningar jag aldrig uppfattade. De var mycket angelägna om att få förklara för mig hur bra kommunikationerna skulle vara när allt var klart. Jag svarade att det med tiden säkert kommer bli utmärkt, men jag vidhöll att det är obegripligt dåligt planerat. När blir det bra? Hur många år kommer det dröja?

På Friends Arenas hemsida görs följande tidsuppskattningar för besökare:

• Pendeltåg: 10-15 min. promenad.
• Tunnelbana: 20-25 min. promenad.
• Spårvagn: 20-25 min. promenad. (Dock är detta inaktuellt då ändhållplatsen numera är "Solna station" och inte "Solna Centrum", vilket innebär 15 min. promenad.)

Hur som helst pikant med tanke på seminariets fokus på framtidens stadsutveckling.

Avslutningsvis vill jag återge vad den danska arkitekten Dorte Mandrup sa under den avslutande paneldiskussionen. Hennes råd:

• Bygg tätt, men glöm inte den mänskliga skalan.
• Variation i stadsbilden är avgörande.
• För att locka folk från omvärlden måste den urbana miljön vara av högsta kvalitet.
• Ha inte för stor tilltro till tekniska lösningar. En bra stad kräver mycket mer än så.

Hade politikerna suttit kvar och lyssnat hade de kanske fått med sig dessa saftiga godbitar till maktens korridorer.

Ett angeläget och lyckat DN-seminarium var slut. Bara att hoppas på mer av den varan.