Det Våras för Byggemenskaper

Byggemenskaper skulle kunna vara en betydande aktör till byggande i Sveriges städer. Från YIMBYs perspektiv finns det många fördelar. Deras projekt tenderar att vara småskaliga, vilket resulterar i stor variation i bebyggelsen. Det finns även förutsättningar för att bygga med högre kvalité då en byggemenskap inte har samma drivkrafter som en kommersiell aktör.

Vad är en byggemenskap kanske någon undrar? Det är en sammanslutning av individer som tillsammans planerar, och låter uppföra en byggnad. Konceptet är vanligt i Tyskland (där det kallas Baugemeinschaft). Ofta avser personerna att bo i byggnaden, men en byggemenskap behöver inte alltid automatiskt innebära en bogemensakap. I en byggherregemenskap (Bauherrengemeinschaft), har de som planerar och låter bygga huset inte nödvändigtvis för avsikt att bo där.

Baugemeinschaft
Enligt en rapport från Hållbara städer är byggemenskaper i Tyskland etablerade sedan början av 00-talet. Rapporten skrev år 2012 och anger att det då fanns över 300 exempel enbart i städerna Freiburg och Tübingen. Kommunerna som satsar på byggemenskaper planerar och markanvisar en del kommunal mark specifikt till byggemenskaper. De har även tjänster för att para ihop intresserade aktörer med varandra. Flera arkitektkontor och projektledare har reagerat på efterfrågan och specialiserat sig på att driva projekt med byggemenskaper som uppdragsgivare.

Byggemenskaper i Sverige
I Sverige har hittills endast ett fåtal byggemenskaper uppförts. Enligt Föreningen för Byggemensakaper finns det fyra genomförda byggemenskaper i Sverige: Kumlet i Göteborg, Smeden i Jönköping, Understenshöjden i Stockholm och Urbana villor i Malmö. Föreningen listar på sin hemsida 12 pågående byggemenskapsprojekt i planering- eller idéstadie.
Urbana Villor, Västra Hamnen i Malmö

Föreningen för Byggemenskaper skriver på sin hemsida att anledningen till det hittills begränsade antalet projekt i Sverige är bristande initiativ och stöd på kommunal nivå. Det stämmer att många kommuners sätt att hantera planering och byggande utestänger små aktörer. Ofta kräver kommunerna att de som vill bygga bekostar framtagande av detaljplan (utan garanti att planen kommer att gå igenom) och även i de fall där kommunen själva har tagit fram detaljplan på sin egna mark kan tex stor storlek på de fastigheter som anvisas eller krav på betalning i tidigt skede skapa dåliga förutsättningar.

En del kommuner har gjort innitativ att anvisa mark särskilt till byggemenskaper. Linköping i Vallastaden där två tomter för flerfamiljshus samt ett område för tre radhus reserverats för byggemenskaper. Stockholms stad meddelade i augusti i år att de planerar att markanvisa en av sina tomter i det pågående projektet Mälaräng, mellan Bredäng och Mälarhöjden, till byggemenskap. Flera kommuner har också allmän information om byggemenskaper med inbjudan till dem att delta i kommunens markanvisningstävlingar. Det är oklart hur väl dessa markanvisningar är anpassade för byggemenskapers behov. De visar ändå på ett intresse från kommunerna att driva frågan och mer intresse lär det bli.

Är du också intresserad? Vad tror du byggemenskaper kan ha för roll i den framtida utvecklingen av Sveriges städer?