Utskrift fra www.yimby.se

Krönika: Levande gatuplan i praktiken

 

Samverkan i praktiken med folk från BRFen, från den lokala fastighetsägarföreningen, grannar och BIDet. Foto: Helena Holmberg.

Stråk och platser med lokaler i gatuplan blir inte till levande, trivsamma platser genom önsketänkande. Lokalförvaltning kräver djupt kunnande. Det finns ett starkt ekonomiskt tryck på lokalförvaltare och de näringsidkare som driver verksamhet i lokalerna - verksamheter måste ju ha en företagsidé som funkar ekonomiskt. Och vilka affärsmodeller som fungerar förändras ju dessutom över tid. Helena Holmberg arbetar med levande gatumiljöer i praktiken och har arbetat med frågorna under många år som bland annat verksamhetschef för BID Gamlestaden och BID-samordnare i stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg. Här ger Helena exempel på hur samverkan mellan de konstruktiva krafterna kan fungera i praktiken.

Det finns negativa krafter som påverkar lokalerna i gatuplan. Inte minst växande tryck från kriminella och ohederliga krafter. Organiserade kriminella grupperingar har starka motiv att etablera sig i lokaler i gatuplan. Dels för att befästa en territoriell kontroll och uppsikt över fysiska platser. Dels för att driva verksamheter, för att tjäna pengar, kanske kunna tvätta pengar, kanske kunna sätta rättslös arbetskraft i produktion.

I ett köpcentrum ägs och förvaltas lokalerna av en enda fastighetsägare, en enda aktör som har alla delar av utveckling och skötsel av köpcentrumet i sin hand. Praktiskt men lite trist.

En stadsmiljö med en mångfald ägare och förvaltare är något annat. I bästa fall blir resultatet en spännande miljö som präglas av kreativ brokighet och trivsam småskalighet, där många entreprenörer kan förverkliga sina idéer och dessutom leva på dem. Men mångfalden för med sig egna utmaningar. Som sagt, den där levande attraktiva platserna kommer inte till genom önsketänkande.

En välfungerande och levande stadsmiljö förutsätter i regel att de olika fastighetsägarna samarbetar om uthyrningen av lokaler. Utan ett sådant samarbete uppstår fenomen såsom att olika lokalvärdar tar in, exempelvis, fyra thairestauranger på samma gatstump. Eller att skrädderiet eller nyckelsmeden ligger i bästa söderläge med slösande sol och gott om plats för en uteservering, medan cafét eller bistron får det blåsiga, trånga och mörka nordostläget. För att undvika sådana marknadsmisslyckanden krävs en långt driven samarbetskultur.

En kategori fastighetsägare som behöver extra mycket love and care är bostadsrättsföreningarna. I normalfallet lämnas de helt ensamma med sina uthyrningsbeslut och sin lokalförvaltning. Visst tar många hjälp av Riksbyggen, HSB eller SBC. Men bostadsrättsföreningarnas generella sårbarhet har uppmärksammats flitigt på senare tid. En rapport som Sweco gjort på Fastighetsägarna Stockholms uppdrag för ett par år sen benar i problemet. Bostadsrättsföreningarnas sårbarhet  är stor, men insikten om hur sårbara de är är liten, visar Sweco. På senare tid har exempel på regelrätta kapningar och plundringar av nybildade bostadsrättsföreningar i utsatta områden uppmärksammats medialt.

Men även välfungerande, väl etablerade bostadsrättsföreningar möter utmaningar som de i normalfallet inte är rustade för. Brister i lokalförvaltningen får stora konsekvenser för den gemensamma stadsmiljön. Sårbarheten mot kriminell påverkan är stor i samband med uthyrning av lokaler. För alla kategorier fastighetsägare, stora och små, men mycket stor särskilt för bostadsrättsföreningar.

Det här är skitsvårt, rakt uttryckt. Även för en stark fastighetsaktör tar det lång tid att vända utvecklingen om man har låtit de egna lokalerna gå ner sig. För att jobba med lokaler i gatuplan i områden med en mångfald fastighetsägare krävs samarbete, metodutveckling och tillgång till en gemensam budget och gemensamt kompetensstöd.

 

I BID Gamlestaden jobbar vi så här

En bostadsrättsförening som är helt central för stadsmiljön i Gamlestaden är den på bilden nedan. De har suttit helt själva med sin lokalförvaltning i alla tider och har råkat ut för en hel del smällar under årens lopp i sin lokaluthyrning och i relation till de egna lokalhyresgästerna. För ett par år sen var det en andrahandslokalhyresgäst som valde att ställa ut kylskåp och andra vitvaror på trottoaren. Och det kan man ju strunta i, om man vill. Eller så kan man tycka att entrén till ingen stadsdel i Göteborg ska behöva se ut så. Kylskåpen är borta, men helt ärligt är inte dessa lokaler på gatuplan någon prydnad för sin plats nu heller.

Samverkan i praktiken med folk från BRFen, från den lokala fastighetsägarföreningen, grannar och BIDet. Foto: Helena Holmberg.

Förrförra fredagen (17/9) träffades vi utanför deras hus, folk från BRFen, från den lokala fastighetsägarföreningen, grannar och BIDet. Och nu förstod BRFen att de kunde få hjälp.

  • Kompetensstöd för att arbeta igenom lokalhyreskontrakten.
  • Kompetensstöd som kan hjälpa till med säkerhetsfrågor och säkerhetsbedömningar.
  • Drivhuset Göteborg, som har jobbat i flera år med att jobba uppsökande och stödjande mot det lokala näringslivet, som kan erbjuda nya företag hjälp med affärsutveckling och -stöd, så att de jobbar på ett sätt som faktiskt attraherar kunder. Drivhuset har också ett brett nätverk bland lämpliga nya företagare, i det fall en lokal blir tomställd, så att den kan hyras ut till en bra lokalhyresgäst som faktiskt också bidrar till platsen.
  • Grannfastighetsägare kan också kanalisera bra potentiella lokalhyresgäster till varandra, om de inte själva har lokaler att erbjuda.
  • Stöd och mallar för utseendet av lokalerna på gatuplan.
  • Fastighetsägarna i centrala Gamlestaden har också tillsammans jobbat fram koncept och gemensam riktning för lokaler och verksamheter i gatuplan.
  • Nätverken finns på plats genom BID-verksamheten, och kompetensstöden och Drivhusets uppdrag i Gamlestaden finansieras genom den lokala fastighetsägarföreningen Fastighetsägare i Gamlestaden. Som den aktuella BRFen är medlem i sedan många år, de har därmed medfinansierat inte bara den hjälp de själva får nu utan också många liknande insatser genom årens lopp. Genom att ett antal av lokalfastighetsägarna är mobiliserade kan också kommunala initiativ, såsom när Trafikkontoret får i uppdrag att arbeta med sommargågator på vissa platser och gator, mötas upp så att ett sådant initiativ blir till en verklig platsutecklingsprocess.

 

Nytaget foto på gatumiljön vid byggnaden. Foto: Helena Holmberg.

Det tar som sagt fruktansvärt lång tid att utveckla illa skötta och fula lokaler till levande platser med ett konkurrenskraftigt och hederligt lokalt näringsliv, också när det är en enda, kraftfull fastighetsägare som äger och förvaltar lokalerna. När lokalägandet är mångfasetterat och på mycket olika nivåer vad gäller kompetens och professionell förmåga är utmaningarna oerhört stora. Men dessa problem är generella, de finns nästan överallt. Och därför är det desto mer angeläget att utveckla plattformar och metoder för att hantera dem. För stråk och platser med lokaler i gatuplan blir inte till levande, trivsamma platser genom önsketänkande.

 

Inlägget diskuteras i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.
Bli medlem YIMBY Stockholm
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Navn:

Epost:

 (ikke offentlig synlig)

Hjemmeside:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
This article is published both here and at Yimby Göteborg.
The comments below are from both these sites.
 0
Jan Wiklund (3 Juli 2022 16:15):
Är det inte också så att det krävs en viss mängd folk för att en gata ska fungera? Och att moderna städer är alldeles för glesa för att butikslägen vid dess normalgator ska vara attraktiva?
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:


Hvis du støtter meningene våre, bli med YIMBY Stockholm:s 9603 medlemmene. Det tar bare et minutt og koster ingenting

Valhalla och Scandinavium - ett transformativt motförslag till stadens rivningsplaner

Arenakvarterets nuvarande utformning. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

Alternativt förslag: Arenakvarteret 2030

2022 tog Anders Carlsson, fastighetskonsult och tidigare förvaltningschef för Svenska Mässan, initiativ till ett alternativt förslag (pro bono) i samarbete med Pontus Orrbacke från arkitektkontoret Krook & Tjäder (se vidare dokumentärfilmen: Valhalla – folkhelmsbadet [vid 15:40]).

Motförslaget utgår huvudsakligen från om- och tillbyggnad snarare än rivning, vilket man menar kan leda till en uppskattningsvis 40% lägre totalkostnad för projektet, samtidigt som Vallhallabadet kan bevaras och byggas ut.

Nedanstående genomgång bygger dels på vad som framgår i det underlag som tagits fram (vi har fått tillåtelse att återpublicera bildmaterialet), dels på mina anteckningar från en debatt på Chalmers den 9/4, där Pontus deltog och gav en presentation av förslaget.

 

Pontus Orrbacke gav en presentation av motförslaget under en debatt om arenafrågan och Vallhallabadet på Chalmers den 9/4, som anordnades av Arkitektur- och Teknikprogrammets Arbetsgrupp för Hållbar Utveckling (ATAH).

 

[quote]

 

Avgörande fördelar jämfört med förslaget som kommunen överväger

 


Snabbare genomförande: Transformationen kan genomföras minst 5 år snabbare än stadens nuvarande planering, vilket ger Göteborg en modern evenemangsarena betydligt tidigare.

Lägre kostnad: Transformationen kräver en betydligt lägre investering jämfört med nybyggnation. Beräkningar visar en besparing på ca 40%.

Kulturvärde: I transformationen bevaras arkitektur, historik och kulturvärden. Bland annat Nils Wedels modernistiska glasmosaik som funnits på Valhalla sedan invigningen 1956.

Ekologisk hållbarhet: Transformationen ger en kraftigt minskad klimatpåverkan jämfört med nybyggnation.

Social hållbarhet: Breddidrott, motionärer, skolidrott och andra verksamheter kan fortgå utan avbrott under transformationen.

Effektivare drift: Den sammanhållna utformningen ger lägre driftkostnader på lång sikt.

Bevarad mark: Transformationen tar mindre yta i anspråk och frigör värdefull kommunal mark för andra ändamål och/eller ökade intäktsmöjligheter.

Intilliggande verksamheter: Transformationen respekterar Svenska Mässans behov av expansionsytor och undviker intrång på deras fastighet.

Strategisk placering: Scandinavium behåller sin centrala position i kvarteret, vilket garanterar optimal tillgänglighet och attraktionskraft.


Arenakvarteret 2030[/quote]

 

Välbesökt debatt. Deltagare: Daniel Bernmar (V) som representant för den politiska majoriteten i frågan och stadens förslag (all heder åt honom som ställde upp, särskilt då förslaget om att riva Valhalla väckt starka reaktioner); Pontus Orrbacke, arkitekt från Krook & Tjäder, och representant för motförslaget; Ola Nylander, professor i Byggnadsdesign på Chalmers, samt engagerad i föreningen FASAD (klicka för att förstora).

 

Aktuellt planområde och motförslaget. Notera att den streckade ytan är i princip tom, vid sidan av de nya gulmarkerade idrottshallarna där staden tänker sig ett nytt centralbad. Övrig yta (som inte inkräktar på Nya Ullevis behov av uppställningsplats) kan på så vis exploateras med bostäder. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

Kostnadsjämförelsens siffror behöver sannolikt revideras uppåt, men ger ändå en fingervisning. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

[infobox]Nedladdningsbart material i PDF-format
Arenakvarteret 2030 (42 mb)
Jämförelse med stadens förslag (4 mb)[/infobox]

 

[quote]

 

Vi klarar nästan alla krav – utom att riva Valhalla...

 

– Pontus Orrbacke, debatt på Chalmers, 2025-04-09.[/quote]

 

Staden har valt en sekvens där man först bygger ett nytt centralbad norr om Valhallagatan, och sedan river Valhallabadet. Efter detta går man vidare med förnyelsen av Arenakvarterets samtliga olika delar i tur och ordning. Syftet är att inga störningar av pågående idrottsverksamheter skall uppstå då ersättningslokaler uppförs innan befintliga lokaler rivs.

Motförslaget bygger på en annan sekvens, som förvisso kan bidra till vissa störningar av idrottsverksamheterna (Frölunda missar en säsong i Scandinavium), men i gengäld kan bli betydligt mindre kostsam, samt möjliggör ett bevarande och vidareutvecklande av merparten av den befintliga bebyggelsen, i synnerhet Valhallabadet.

 

[infobox]

Motförslagets sekvens:

Scandinavium byggs in
De gamla sporthallarna rivs
Valhallabadet bevaras och byggs ut
Nya sporthallar + övriga lokaler
Logistik
Publikkapacitet
Sammanfattningsvis

[/infobox]
 

 

Scandinavium byggs in

I motförslaget börjar man med att bygga ett nytt och starkare yttre skal runt det befintliga Scandinavium. Detta gör att man kan ta till vara på byggnadens gradänger, men då taket tas bort kan även fler läktare tillföras, vilket ökar publikkapaciteten till omkring 18000.

 

Scandinaviums nuvarande entréparti rivs. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Ett nytt yttre hölje byggs kring den befintliga arenan. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Befintligt tak tas bort. Den större volymen möjliggör fler läktare och en ökad publikkapacitet. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Sektion. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Scandinaviums nuvarande utformning. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Möjlig utformning efter ombyggnad. (Fastna inte i byggnadens gestaltning, förslaget handlar först och främst om principen av ett yttre skal!) Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Scandinaviums nuvarande utformning från Burgården/Skånegatan. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Notera att Scandinavium i förslaget behåller sin framträdande plats vid Skånegatan, snarare än som i stadens förslag hamna i andra änden borta vid Mölndalsån. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Scandinaviums nuvarande utformning (lite annan vinkel än tidigare). Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Ytterligare gestaltningsförslag för att betona principen om det yttre skalet. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Den nya arenan kan potentiellt bli ett intressant inslag i stadsbilden när det mörknar. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

De gamla sporthallarna rivs

Det finns enighet om att de befintliga sporthallarna behöver rivas.

Sporthallarna i mitten rivs. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

På platsen uppförs en mindre multiarena. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Vy från det föreslagna arenatorget. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

Valhallabadet bevaras och byggs ut

Ett uppgraderat Valhalla. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Nuvarande vy från Valhallagatan. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Framtida vy från Valhallagatan? Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Nuvarande badanläggning sedd från Gårda på andra sidan Mölndalsån. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Valhallabadet byggs ut. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Utbyggnadens interiör mot Mölndalsån och Gårda. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

Nya sporthallar + övriga lokaler

Nya sporthallar uppförs på den nuvarande markparkeringen. Notera gångbron över Valhallagatan till det övriga komplexet. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Ny multieventhall ovanpå. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Möjliga högdelar (personligen hade jag skippat höga volymer vid Mölndalsån. Skånegatan känns i så fall lämpligare för detta ändamål). Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

Logistik

En viktig aspekt är att arenakomplexet tillgängliggörs för angöring av transporter, utrustning mm. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Integrering. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

Publikkapacitet

Samlad publikkapacitet på över 30000. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

 Sammanfattningsvis

Under debatten på Chalmers den 9/4 påpekade Bernmar (V) att det funnits gott om målkonflikter på vägen, och att det därför tagit 20 år samt "8000 sidor av utredningar", vilket utmynnat i "det förslag flest partier kunnat enas om".

Man får ha respekt för frågans komplexitet, men samtidigt väcks många funderingar. För att den valda sekvensen skall kunna gå ihop behöver Valhalla rivas. Dessutom uppskattas totalkostnaden för det nya arenakvarteret till 14-15 miljarder kronor. Är detta rimligt?

 

En bättre sekvens? Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Ett minne blott?

 

[infobox]Tidigare publicerat på Yimby Göteborg:
2009: Scandinavium bortom evenemangsstråket?
2013: Ödestimma för Valhalla
2018: GP debatt: Scandinaviums framtid finns i Gamlestaden
2018: GP debatt: Riv Evengemangsstråket och bygg ny attraktiv stad
2018: Evenemangsområdet och arenafrågan
2019: Varning för evighetsutredning
2019: Mole of Scandinavia
2020: GT debatt: Skapa blandstad längs med evenemangsstråket
2025: Film: Valhalla - folkhemsbadet
[/infobox]

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januar 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Samråd om lägenheter längs Bredängsvägen
31 Oktober 2023 11:28 av Mårten Landström
Tumba Centrum
31 Oktober 2023 11:25 av Mårten Landström

Valhalla och Scandinavium - ett transformativt motförslag till stadens rivningsplaner

Arenakvarterets nuvarande utformning. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

Alternativt förslag: Arenakvarteret 2030

2022 tog Anders Carlsson, fastighetskonsult och tidigare förvaltningschef för Svenska Mässan, initiativ till ett alternativt förslag (pro bono) i samarbete med Pontus Orrbacke från arkitektkontoret Krook & Tjäder (se vidare dokumentärfilmen: Valhalla – folkhelmsbadet [vid 15:40]).

Motförslaget utgår huvudsakligen från om- och tillbyggnad snarare än rivning, vilket man menar kan leda till en uppskattningsvis 40% lägre totalkostnad för projektet, samtidigt som Vallhallabadet kan bevaras och byggas ut.

Nedanstående genomgång bygger dels på vad som framgår i det underlag som tagits fram (vi har fått tillåtelse att återpublicera bildmaterialet), dels på mina anteckningar från en debatt på Chalmers den 9/4, där Pontus deltog och gav en presentation av förslaget.

 

Pontus Orrbacke gav en presentation av motförslaget under en debatt om arenafrågan och Vallhallabadet på Chalmers den 9/4, som anordnades av Arkitektur- och Teknikprogrammets Arbetsgrupp för Hållbar Utveckling (ATAH).

 

[quote]

 

Avgörande fördelar jämfört med förslaget som kommunen överväger

 


Snabbare genomförande: Transformationen kan genomföras minst 5 år snabbare än stadens nuvarande planering, vilket ger Göteborg en modern evenemangsarena betydligt tidigare.

Lägre kostnad: Transformationen kräver en betydligt lägre investering jämfört med nybyggnation. Beräkningar visar en besparing på ca 40%.

Kulturvärde: I transformationen bevaras arkitektur, historik och kulturvärden. Bland annat Nils Wedels modernistiska glasmosaik som funnits på Valhalla sedan invigningen 1956.

Ekologisk hållbarhet: Transformationen ger en kraftigt minskad klimatpåverkan jämfört med nybyggnation.

Social hållbarhet: Breddidrott, motionärer, skolidrott och andra verksamheter kan fortgå utan avbrott under transformationen.

Effektivare drift: Den sammanhållna utformningen ger lägre driftkostnader på lång sikt.

Bevarad mark: Transformationen tar mindre yta i anspråk och frigör värdefull kommunal mark för andra ändamål och/eller ökade intäktsmöjligheter.

Intilliggande verksamheter: Transformationen respekterar Svenska Mässans behov av expansionsytor och undviker intrång på deras fastighet.

Strategisk placering: Scandinavium behåller sin centrala position i kvarteret, vilket garanterar optimal tillgänglighet och attraktionskraft.


Arenakvarteret 2030[/quote]

 

Välbesökt debatt. Deltagare: Daniel Bernmar (V) som representant för den politiska majoriteten i frågan och stadens förslag (all heder åt honom som ställde upp, särskilt då förslaget om att riva Valhalla väckt starka reaktioner); Pontus Orrbacke, arkitekt från Krook & Tjäder, och representant för motförslaget; Ola Nylander, professor i Byggnadsdesign på Chalmers, samt engagerad i föreningen FASAD (klicka för att förstora).

 

Aktuellt planområde och motförslaget. Notera att den streckade ytan är i princip tom, vid sidan av de nya gulmarkerade idrottshallarna där staden tänker sig ett nytt centralbad. Övrig yta (som inte inkräktar på Nya Ullevis behov av uppställningsplats) kan på så vis exploateras med bostäder. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

Kostnadsjämförelsens siffror behöver sannolikt revideras uppåt, men ger ändå en fingervisning. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

[infobox]Nedladdningsbart material i PDF-format
Arenakvarteret 2030 (42 mb)
Jämförelse med stadens förslag (4 mb)[/infobox]

 

[quote]

 

Vi klarar nästan alla krav – utom att riva Valhalla...

 

– Pontus Orrbacke, debatt på Chalmers, 2025-04-09.[/quote]

 

Staden har valt en sekvens där man först bygger ett nytt centralbad norr om Valhallagatan, och sedan river Valhallabadet. Efter detta går man vidare med förnyelsen av Arenakvarterets samtliga olika delar i tur och ordning. Syftet är att inga störningar av pågående idrottsverksamheter skall uppstå då ersättningslokaler uppförs innan befintliga lokaler rivs.

Motförslaget bygger på en annan sekvens, som förvisso kan bidra till vissa störningar av idrottsverksamheterna (Frölunda missar en säsong i Scandinavium), men i gengäld kan bli betydligt mindre kostsam, samt möjliggör ett bevarande och vidareutvecklande av merparten av den befintliga bebyggelsen, i synnerhet Valhallabadet.

 

[infobox]

Motförslagets sekvens:

Scandinavium byggs in
De gamla sporthallarna rivs
Valhallabadet bevaras och byggs ut
Nya sporthallar + övriga lokaler
Logistik
Publikkapacitet
Sammanfattningsvis

[/infobox]
 

 

Scandinavium byggs in

I motförslaget börjar man med att bygga ett nytt och starkare yttre skal runt det befintliga Scandinavium. Detta gör att man kan ta till vara på byggnadens gradänger, men då taket tas bort kan även fler läktare tillföras, vilket ökar publikkapaciteten till omkring 18000.

 

Scandinaviums nuvarande entréparti rivs. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Ett nytt yttre hölje byggs kring den befintliga arenan. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Befintligt tak tas bort. Den större volymen möjliggör fler läktare och en ökad publikkapacitet. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Sektion. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Scandinaviums nuvarande utformning. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Möjlig utformning efter ombyggnad. (Fastna inte i byggnadens gestaltning, förslaget handlar först och främst om principen av ett yttre skal!) Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Scandinaviums nuvarande utformning från Burgården/Skånegatan. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Notera att Scandinavium i förslaget behåller sin framträdande plats vid Skånegatan, snarare än som i stadens förslag hamna i andra änden borta vid Mölndalsån. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Scandinaviums nuvarande utformning (lite annan vinkel än tidigare). Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Ytterligare gestaltningsförslag för att betona principen om det yttre skalet. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Den nya arenan kan potentiellt bli ett intressant inslag i stadsbilden när det mörknar. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

De gamla sporthallarna rivs

Det finns enighet om att de befintliga sporthallarna behöver rivas.

Sporthallarna i mitten rivs. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

På platsen uppförs en mindre multiarena. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Vy från det föreslagna arenatorget. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

Valhallabadet bevaras och byggs ut

Ett uppgraderat Valhalla. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Nuvarande vy från Valhallagatan. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Framtida vy från Valhallagatan? Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Nuvarande badanläggning sedd från Gårda på andra sidan Mölndalsån. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Valhallabadet byggs ut. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Utbyggnadens interiör mot Mölndalsån och Gårda. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

Nya sporthallar + övriga lokaler

Nya sporthallar uppförs på den nuvarande markparkeringen. Notera gångbron över Valhallagatan till det övriga komplexet. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Ny multieventhall ovanpå. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Möjliga högdelar (personligen hade jag skippat höga volymer vid Mölndalsån. Skånegatan känns i så fall lämpligare för detta ändamål). Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

Logistik

En viktig aspekt är att arenakomplexet tillgängliggörs för angöring av transporter, utrustning mm. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Integrering. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

Publikkapacitet

Samlad publikkapacitet på över 30000. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

 Sammanfattningsvis

Under debatten på Chalmers den 9/4 påpekade Bernmar (V) att det funnits gott om målkonflikter på vägen, och att det därför tagit 20 år samt "8000 sidor av utredningar", vilket utmynnat i "det förslag flest partier kunnat enas om".

Man får ha respekt för frågans komplexitet, men samtidigt väcks många funderingar. För att den valda sekvensen skall kunna gå ihop behöver Valhalla rivas. Dessutom uppskattas totalkostnaden för det nya arenakvarteret till 14-15 miljarder kronor. Är detta rimligt?

 

En bättre sekvens? Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Ett minne blott?

 

[infobox]Tidigare publicerat på Yimby Göteborg:
2009: Scandinavium bortom evenemangsstråket?
2013: Ödestimma för Valhalla
2018: GP debatt: Scandinaviums framtid finns i Gamlestaden
2018: GP debatt: Riv Evengemangsstråket och bygg ny attraktiv stad
2018: Evenemangsområdet och arenafrågan
2019: Varning för evighetsutredning
2019: Mole of Scandinavia
2020: GT debatt: Skapa blandstad längs med evenemangsstråket
2025: Film: Valhalla - folkhemsbadet
[/infobox]

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]


Arenakvarterets nuvarande utformning. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

Alternativt förslag: Arenakvarteret 2030

2022 tog Anders Carlsson, fastighetskonsult och tidigare förvaltningschef för Svenska Mässan, initiativ till ett alternativt förslag (pro bono) i samarbete med Pontus Orrbacke från arkitektkontoret Krook & Tjäder (se vidare dokumentärfilmen: Valhalla – folkhelmsbadet [vid 15:40]).

Motförslaget utgår huvudsakligen från om- och tillbyggnad snarare än rivning, vilket man menar kan leda till en uppskattningsvis 40% lägre totalkostnad för projektet, samtidigt som Vallhallabadet kan bevaras och byggas ut.

Nedanstående genomgång bygger dels på vad som framgår i det underlag som tagits fram (vi har fått tillåtelse att återpublicera bildmaterialet), dels på mina anteckningar från en debatt på Chalmers den 9/4, där Pontus deltog och gav en presentation av förslaget.

 

Pontus Orrbacke gav en presentation av motförslaget under en debatt om arenafrågan och Vallhallabadet på Chalmers den 9/4, som anordnades av Arkitektur- och Teknikprogrammets Arbetsgrupp för Hållbar Utveckling (ATAH).

 

[quote]

 

Avgörande fördelar jämfört med förslaget som kommunen överväger

 


Snabbare genomförande: Transformationen kan genomföras minst 5 år snabbare än stadens nuvarande planering, vilket ger Göteborg en modern evenemangsarena betydligt tidigare.

Lägre kostnad: Transformationen kräver en betydligt lägre investering jämfört med nybyggnation. Beräkningar visar en besparing på ca 40%.

Kulturvärde: I transformationen bevaras arkitektur, historik och kulturvärden. Bland annat Nils Wedels modernistiska glasmosaik som funnits på Valhalla sedan invigningen 1956.

Ekologisk hållbarhet: Transformationen ger en kraftigt minskad klimatpåverkan jämfört med nybyggnation.

Social hållbarhet: Breddidrott, motionärer, skolidrott och andra verksamheter kan fortgå utan avbrott under transformationen.

Effektivare drift: Den sammanhållna utformningen ger lägre driftkostnader på lång sikt.

Bevarad mark: Transformationen tar mindre yta i anspråk och frigör värdefull kommunal mark för andra ändamål och/eller ökade intäktsmöjligheter.

Intilliggande verksamheter: Transformationen respekterar Svenska Mässans behov av expansionsytor och undviker intrång på deras fastighet.

Strategisk placering: Scandinavium behåller sin centrala position i kvarteret, vilket garanterar optimal tillgänglighet och attraktionskraft.


Arenakvarteret 2030[/quote]

 

Välbesökt debatt. Deltagare: Daniel Bernmar (V) som representant för den politiska majoriteten i frågan och stadens förslag (all heder åt honom som ställde upp, särskilt då förslaget om att riva Valhalla väckt starka reaktioner); Pontus Orrbacke, arkitekt från Krook & Tjäder, och representant för motförslaget; Ola Nylander, professor i Byggnadsdesign på Chalmers, samt engagerad i föreningen FASAD (klicka för att förstora).

 

Aktuellt planområde och motförslaget. Notera att den streckade ytan är i princip tom, vid sidan av de nya gulmarkerade idrottshallarna där staden tänker sig ett nytt centralbad. Övrig yta (som inte inkräktar på Nya Ullevis behov av uppställningsplats) kan på så vis exploateras med bostäder. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

Kostnadsjämförelsens siffror behöver sannolikt revideras uppåt, men ger ändå en fingervisning. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

[infobox]Nedladdningsbart material i PDF-format
Arenakvarteret 2030 (42 mb)
Jämförelse med stadens förslag (4 mb)[/infobox]

 

[quote]

 

Vi klarar nästan alla krav – utom att riva Valhalla...

 

– Pontus Orrbacke, debatt på Chalmers, 2025-04-09.[/quote]

 

Staden har valt en sekvens där man först bygger ett nytt centralbad norr om Valhallagatan, och sedan river Valhallabadet. Efter detta går man vidare med förnyelsen av Arenakvarterets samtliga olika delar i tur och ordning. Syftet är att inga störningar av pågående idrottsverksamheter skall uppstå då ersättningslokaler uppförs innan befintliga lokaler rivs.

Motförslaget bygger på en annan sekvens, som förvisso kan bidra till vissa störningar av idrottsverksamheterna (Frölunda missar en säsong i Scandinavium), men i gengäld kan bli betydligt mindre kostsam, samt möjliggör ett bevarande och vidareutvecklande av merparten av den befintliga bebyggelsen, i synnerhet Valhallabadet.

 

[infobox]

Motförslagets sekvens:

Scandinavium byggs in
De gamla sporthallarna rivs
Valhallabadet bevaras och byggs ut
Nya sporthallar + övriga lokaler
Logistik
Publikkapacitet
Sammanfattningsvis

[/infobox]
 

 

Scandinavium byggs in

I motförslaget börjar man med att bygga ett nytt och starkare yttre skal runt det befintliga Scandinavium. Detta gör att man kan ta till vara på byggnadens gradänger, men då taket tas bort kan även fler läktare tillföras, vilket ökar publikkapaciteten till omkring 18000.

 

Scandinaviums nuvarande entréparti rivs. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Ett nytt yttre hölje byggs kring den befintliga arenan. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Befintligt tak tas bort. Den större volymen möjliggör fler läktare och en ökad publikkapacitet. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Sektion. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Scandinaviums nuvarande utformning. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Möjlig utformning efter ombyggnad. (Fastna inte i byggnadens gestaltning, förslaget handlar först och främst om principen av ett yttre skal!) Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Scandinaviums nuvarande utformning från Burgården/Skånegatan. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Notera att Scandinavium i förslaget behåller sin framträdande plats vid Skånegatan, snarare än som i stadens förslag hamna i andra änden borta vid Mölndalsån. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Scandinaviums nuvarande utformning (lite annan vinkel än tidigare). Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Ytterligare gestaltningsförslag för att betona principen om det yttre skalet. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Den nya arenan kan potentiellt bli ett intressant inslag i stadsbilden när det mörknar. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

De gamla sporthallarna rivs

Det finns enighet om att de befintliga sporthallarna behöver rivas.

Sporthallarna i mitten rivs. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

På platsen uppförs en mindre multiarena. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Vy från det föreslagna arenatorget. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

Valhallabadet bevaras och byggs ut

Ett uppgraderat Valhalla. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Nuvarande vy från Valhallagatan. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Framtida vy från Valhallagatan? Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Nuvarande badanläggning sedd från Gårda på andra sidan Mölndalsån. Bildkälla: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Valhallabadet byggs ut. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Utbyggnadens interiör mot Mölndalsån och Gårda. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

Nya sporthallar + övriga lokaler

Nya sporthallar uppförs på den nuvarande markparkeringen. Notera gångbron över Valhallagatan till det övriga komplexet. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Ny multieventhall ovanpå. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Möjliga högdelar (personligen hade jag skippat höga volymer vid Mölndalsån. Skånegatan känns i så fall lämpligare för detta ändamål). Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

Logistik

En viktig aspekt är att arenakomplexet tillgängliggörs för angöring av transporter, utrustning mm. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Integrering. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

Publikkapacitet

Samlad publikkapacitet på över 30000. Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

 

 Sammanfattningsvis

Under debatten på Chalmers den 9/4 påpekade Bernmar (V) att det funnits gott om målkonflikter på vägen, och att det därför tagit 20 år samt "8000 sidor av utredningar", vilket utmynnat i "det förslag flest partier kunnat enas om".

Man får ha respekt för frågans komplexitet, men samtidigt väcks många funderingar. För att den valda sekvensen skall kunna gå ihop behöver Valhalla rivas. Dessutom uppskattas totalkostnaden för det nya arenakvarteret till 14-15 miljarder kronor. Är detta rimligt?

 

En bättre sekvens? Illustration: Krook & Tjäder (klicka för att förstora)

 

Ett minne blott?

 

[infobox]Tidigare publicerat på Yimby Göteborg:
2009: Scandinavium bortom evenemangsstråket?
2013: Ödestimma för Valhalla
2018: GP debatt: Scandinaviums framtid finns i Gamlestaden
2018: GP debatt: Riv Evengemangsstråket och bygg ny attraktiv stad
2018: Evenemangsområdet och arenafrågan
2019: Varning för evighetsutredning
2019: Mole of Scandinavia
2020: GT debatt: Skapa blandstad längs med evenemangsstråket
2025: Film: Valhalla - folkhemsbadet
[/infobox]

[infobox]Inlägget diskuteras även i facebookgruppen Yimby Göteborg: Länk.[/infobox]