Varför blir spåren så dyra?

Statsminister Fredrik Reinfeldt dömer i en intervju i Dagens Nyheter ut hyresrätten som boendeform i Stockholms innerstad. Ett i YIMBYs ögon märkligt ställningstagande, även om det i viss mån går att förstå Reinfeldts resonemang. Kontentan är dock att det är fråga om ett missförstånd från Reinfeldts sida, som kan ställas mot synen hos stadens egna politiker.

Vi kan börja med att fastslå att det finns stora problem att lösa i fråga om människors möjlighet att välja boende i Stockholm. De attraktiva boendeformerna och lägena är så få att de inte räcker för att tillgodose efterfrågan. I grund och botten handlar det alltså om den grundläggande principen tillgång kontra efterfrågan. Det leder i sin tur till gentrifiering, vilket innebär att människor med god ekonomi tränger bort de mindre välbeställda, som därmed tvingas bo längre bort från innerstan.

Med andra ord är det inte så enkelt som artikeln gör gällande, nämligen att löneutvecklingen i sig är bättre för boende i attraktiva områden och stadsdelar, utan att de som har det sämre ställt tvingas bort.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Ingen bra idé

För fyra år sen ställde OECD samman en rapport över OECD-länders storstadsområdens konkurrenskraft. Stockholm hävdade sig ganska väl, vi hamnade på sjätte plats. Det som drog upp oss, ansåg OECD, var låg arbetslöshet (2006!), högt deltagande i arbetskraften, hög arbetsproduktivitet och stora satsningar på forskning och utveckling.

Det som drog ner oss, det vi var sämst på, var dålig infrastruktur och dålig integration av invandrare.

Dessa svagheter beror säkert på många olika saker. Men de har en sak gemensamt. Stockholms utglesning, som ligger på nästan amerikanska nivåer, bidrar till båda.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Valet till Lidingö kommun 2010 är viktigt, eftersom kommunen arbetar med en ny översiktsplan som ska gälla fram till 2030. YIMBY har satt betyg på partiernas handlingsprogram, men har ännu inte hunnit fråga ut partiernas företrädare.

YIMBY skickade in ett yttrande om översiktsplanen i januari i år, och gläds åt att inriktningsbeslutet från i juni uppfyller flera av våra önskemål. Vi stöder förtätning i området från Torsvik till Larsberg, utveckling av Lidingöbanan och pendelfärjor, fler cykelvägar, och bevarande av de stora naturområdena.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Plan Voisin

Hur krymper man de extremt utspridda, trafikdrivande städer vi har idag? Och hur undviker man ens att de blir ännu mer trafikdrivande? Vilka institutioner/regler/lagar behövs för få stopp på utglesningen och vända den till kontraktion?

Vi har ju bl.a. den perversa situationen att många människor vill bo centralt och klimatsmart men får inte. Centralt och tätt byggs nästan inte, trots att det är populärt att bo så. Istället byggs perifert och glest. Och trots att alla talar så väl om den täta blandade promenadstaden har inte mycket ändrats. Det byggs fortfarande mer glest än tätt. Alltså helt i strid mot både efterfrågan och den långsiktiga miljöhänsynens krav. Här finns uppenbart ett systemfel eller kanske flera.

Förslag på vad systemfelet/n består i är:

Det första systemfelet är att det för exploatören är lönsamt att bygga just perifert för då uppnår man maximal markvärdestegring. Det är samhällsekonomiskt vansinne - det är dubbelt så dyrt att bygga glest som att bygga tätt, om man räknar in infrastrukturen (Göteborgs stadsbyggnadskontor: Utbyggnadsekonomisk utredning 1978) - men skattebetalarna betalar mellanskillnaden.

Det andra systemfelet är att kommunerna tar mångdubbelt mer för byggrätter i centrum än för byggrätter i periferin, trots de högre kommunalekonomiska kostnaderna i periferin. Det blir därför olönsamt för byggbolagen att bygga i centrum. Här är det tydligen så att politikerna har lämnat över ansvaret på sektorsblinda tjänstemän som var och en försöker få just sin kassa att gå med vinst.

Det tredje systemfelet är att man undviker att skapa ny central mark. Man duttar lite här och lite där med nya hus, men skapar inte nytt potentiellt centrum genom stora stadsplaner à la Albert Lindhagen på 1860-talet. Det uppfattas nämligen som ett föråldrat sätt att planera, trots att den sortens planer gav mycket mer attraktiv stad än de som 1900-talets enklavplanering har klarat av.



Det fjärde systemfelet är att man inte bygger stad som produktiv gemenskap. Man bygger bostäder som konsumtionsenheter och familistiska idyller, ytterst med engelska herresäten som förebild. Staden som produktionsenhet har behov av närhet för att lösa sina logistiska problem, bostaden som idyll har behov av att stänga ute världen genom att man skapar enklaver.

Det femte systemfelet är förstås det som Anders Hagson på Chalmers talar om. Att man ser det som så viktigt att trafiken går fort. Med påföljd att man bygger stora trafikleder som gör det ännu mer attraktivt att exploatera i periferin - så att slutresultatet blir att alla lägger ner mer tid på transport än de gjorde innan trafikleden fanns där.

Finns något intresse av att reformera dessa systemfel? Hittills har vi inte sett till något. Men man kanske kunde fråga de ansvariga?

Känner du för övrigt till något annat systemfel som jag har glömt? Kommentera gärna.

YIMBY Stockholm startades med ett mål i sikte: att påverka stadsbyggandet och diskussionen kring detta i Stockholm. När detta begav sig, sensommaren 2007, tänkte vi att det framförallt fanns två sätt vi kunde göra detta på, att skriva yttranden och att försöka komma med i media.

Detta har vi lyckats relaktivt bra med. Vi har skapat en plattform för den som vill medverka till en mer konstruktiv diskussion kring stadens utveckling.

Men nu är det dags att se om det finns fler sätt som tillkommit. Att delta i paneldebatter är något vi gjort några gånger nu, likaså med att presentera oss och våra åsikter för intresserade parter såsom byggbolag, arkitektbyråer, politiker och andra. I somras var vi på plats i Almedalen. Mediemedverkan är nu något som sker relativt regelbundet och vårt budskap har på så sätt en möjlighet att få nå ut till en bredare publik än ”bara” de som går in här på YIMBY.se. Nöjer vi oss med detta? Självklart inte! Vi har fortfarande ett klart underläge gentemot de som är emot byggande och utvecklande av Stockholm.

Så vilka fler sätt kan vi påverka på?

En part som har mycket stor makt i planprocesserna är självfallet byggbolagen. Bland dem tar Veidekke, mig veterligen, ledningen i att öppna för detta. Dels har VD:n börjat blogga och dels har de skapat en kommentar/diskussionsfunktion för alla sina projekt. Denna ligger direkt på första sidan man kommer till för varje projekt. Det är är något som vi på YIMBY välkomnar, en chans att kommunicera direkt med byggbolaget. Vi kommer framöver att länka till dessa sidor i våra forumtrådar om projekten, precis som vi länkar till kommunernas sidor. Vi hoppas att andra byggbolag följer efter för att möjliggöra en dialog även med dem.

Jag uppmanar alla yimbys att gå in och säga vad man tycker även där. Om vi bara pratar med varandra blir inte effekten på långa vägar like stor som om vi fortlöpande pratar direkt med de inblandade parterna i ett projekt. Det här är inte något som YIMBY kommer sköta centralt utan något som vi uppmanar alla våra medlemmar att göra själva. Kom ihåg att det är lite annat forum än här på YIMBY.se så förvånas inte över mothugg och som alltid tänk på att en god samtalston får ens argument att väga betydligt tyngre.

Ett annat projekt som tar medborgarinflytande flera snäpp längre är PopVox.info. Det är ett parti som vill rösta som folket röstar på deras hemsida i de beslut som kommer upp i kommunfullmäktige. Om inte tillräckligt många röstar på hemsidan så röstar inte PopVox.info i frågan i stadsfullmäktige utan överlåter det då till de traditionella partierna. Det vi väntar på att se är hur frågan om PUL o.dyl. löses. Om nätröstning skall ha relevans måste det ju gå att identifiera vem som röstat (men självfallet inte på vad) så att ex. endast Stockholmare röstar i Stockholmsfrågor. YIMBY tar inte ställning partipolitiskt, en princip som varit med från början och kommer fortsätta vara en del av grundtanken här, och tar upp idén här som ett möjligt framtida nytt sätt för oss att påverka besluten i stadshuset och den offentliga debatten. Om PopVox.info eller andra liknande partier i framtiden tar platser i stadsfullmäktige så kommer vi så klart vara inne och försöka påverka även där. Har du fler tips på var man kan påverka? Kommentera gärna.


Rådssalen i Stockholms stadshus

Det är dock viktigt att inte glömma att planprocessen i Sverige är utformad just för att möjliggöra påverkan från medborgarhåll. Det är en viktig del av YIMBY:s  verksamhet att komma med yttranden till kommunerna om de olika planer och projekt som är aktuella. I Sverige råder kommunalt planmonopol, det är kommunen som bestämmer vad som får och vad som inte får byggas, därav att vi redan från början inriktat oss på att skriva yttranden. Här behöver vi din hjälp. Vi har inga förväntningar på nya aktiva som skriver yttranden om alla projekt i länet men vi önskar oss kanske några fler som går in i forumet och kommer med idéer till yttranden och upplyser/påminner oss andra aktiva om vilka projekt som är viktiga att få in yttranden om.

Att skriva yttranden är inte så tradigt och jobbigt som det kan låta, det finns ju inget krav på att det skall vara ett enmansjobb. Resultaten är oftast bättre och jobbet roligare om man är några som kan bolla idéer. Så, logga in (eller gå med och skapa användare om du inte har det än), klicka på forumlänken, hitta din del av stan och kom med idéer och tyckande!

YIMBY Stockholm, YIMBY Göteborg och YIMBY Uppsala arbetar aktivt för att Sverige ska satsa på en utbyggnad av höghastighetståg för att knyta samman storstadsregionerna med varandra och för att knyta Sverige närmare till kontinenten. Därför ser vi mycket positivt på dagens besked att regeringens utredare Gunnar Malm rekommenderar Sverige att göra en satsning på höghastighetståg.

Det är positivt att man i utredningen tydligt markerar att detta inte bara handlar om en klimatåtgärd utan att det är en samhällsekonomiskt lönsam satsning som kan motiveras även när klimatargumentet räknas bort. Idag är det mycket trångt på spåren och kapaciteten behöver byggas ut kraftigt.

Det finns dock en hel del som är fortsatt tveksamma till dessa satsningar, vilket man bland annat kan se bland kommentarerna från tidningarnas läsare. Typiska argument från motståndarsidan är att man skulle få si och så mycket motorväg för pengarna eller att det vore billigare att satsa på flyget. Liksom att det inte innebär någon satsning på godstrafik på spår och att höghastighetståg kommer att bli ”för dyrt” för ”vanligt folk”.

Argumenten visar tyvärr på hur dåligt insatta kritikerna är. De utgår nämligen från premissen att vi även i framtiden kommer att vara välsignade med billigt bränsle i en aldrig sinande mängd. Men är det verkligen så? Kommer vi även om 20-30 år att kunna tanka bilar, bussar och flygplan med dagens billiga fossila drivmedel?

Vi är nog alla överens om att svaret på den frågan är ”nej”.

Så kommer vi då att kunna fortsätta att flyga när vi behöver resa längre sträckor på kort tid? Jo, det kommer vi, men det blir dyrt. Färre än idag kommer att ha råd att flyga. Bilar, bussar och lastbilar kommer kanske att drivas med alternativa bränslen, men eftersom dessa måste framställas kommer de ändå att bli dyrare än dagens bensin och dieselolja. Bensin är billigare för att energiinnehållet är så stort och framställningen relativt billig. Vi kan inte förvänta oss att vi hittar ett bränsle med lika högt energiinnehåll till samma låga kostnad.

Den förbisedda godstrafiken då? Även där visar kritikerna att de inte förstår satsningen. Vi bygger inte höghastighetsbanor för att kunna lägga ner det existerande järnvägsnätet. Det blir kvar, medan större delen av persontrafiken kommer att flyttas över till de nya banorna. Kvar på det gamla nätet blir godstrafiken och en del av den långsammare persontrafiken.

Motorvägsargumentet är också ihåligt. Dels eftersom det redan satsas pengar på motorvägar, men framförallt för att en motorväg inte kan konkurrera med höghastighetståg vare sig med komfort eller restider. En höghastighetsbana har helt andra förutsättningar för att binda samman regioner än vad en motorväg har.

Kommer resor med höghastighetståg att bli ”för dyrt” för ”vanligt folk”? Nej. Det kommer snarare att bli billigare än dagens resor. I takt med att flyget blir dyrare kommer fler att välja tåget. Biljettpriserna inom flyget kommer att stiga i takt med att bränslet blir dyrare. Ju fler resande som väljer tåget, desto större potential för lägre biljettpriser. Och redan idag är tåg ett smidigare alternativ än flyg för de flesta som bor i storstäderna. I framtiden kommer än fler att bo i städerna än idag. Det beräknas flytta in minst en halv miljon människor till Storstockholm fram till 2030. Tågen har då den stora fördelen att de går direkt mellan stadskärnorna, medan flyget kräver att man tar sig från stadskärnorna till flygplatserna, checkar in, bordar planet och sedan upprepar den processen fast i omvänd ordning när planet har landat.

Stockholm – Göteborg på två timmar, säger visionen om höghastighetståg. Kan flyget slå den tiden om vi räknar in den dolda restid som tillkommer i form av resor till och från flygplatserna, incheckning och bagagehämtning?

Utredningen kan läsas här.